Femte juli

Nätet till folket!

Datalagring

EU-domstolen har flera gånger sagt nej till urskiljningslös lagring av data om allas alla tele- och datakommunikationer utan misstanke om brott. Ändå har såväl Sverige som flera andra EU-länder datalagring som strider mot domstolens beslut. I Sverige utreds nu frågan nu en gång till och i EU funderar man på hur man bäst skall kunna kringgå domstolens beslut.

EU-domstolen: Data om mobilpositioner får endast användas för att bekämpa allvarlig brottslighet

av

EU-domstolen har idag meddelat dom i ett fall som gäller myndigheternas användning av data om mobilpositioner. I sitt pressmeddelande (PDF) skriver domstolen:

Att i brottsutredande syfte ge tillgång till en mängd trafik- och lokaliseringsuppgifter från elektronisk kommunikation, vilka gör det möjligt att dra specifika slutsatser om de berörda personernas privatliv, är tillåtet endast för att bekämpa grov brottslighet eller förebygga allvarliga hot mot allmän säkerhet.

Till att börja med betyder detta att data om mobilpositioner inte får användas för att utreda mindre brott. Intrånget i medborgarnas rätt till privatliv anses inte stå i proportion till vad man kan vinna i dessa fall.

I Sverige har datalagringen (som omfattar trafikdata om allas alla tele- och datakommunikationer) bland annat använts för att jaga fildelare och för att låta Skatteverket undersöka människors privatliv. Med denna dom bör det rimligen vara slut med det, då brott / misstanke inte kan anses vara tillräckligt allvarliga för att motivera integritetskränkningen.

Frågan kan även kopplas till den allmänna datalagring som bedrivs av många EU-länder – trots att EU-domstolen upphävt datalagringsdirektivet, då den anser att urskiljningslös lagring av data om alla medborgares alla telekommunikationer strider mot de mänskliga rättigheterna och vad dessa har att säga om rätten till privatliv. Som domstolen vid flera tillfällen påpekat får datalagring endast användas för att utreda allvarlig brottslighet och måste då fokuseras på de personer som kan anses vara misstänkta för något brottsligt.

Detta bör rimligen påverka EU-kommissionens arbete med ett nytt datalagringsdirektiv, som aviserats av EU-kommissionär Ylva Johansson.

Domstolen meddelar även följande:

Unionsrätten utgör dessutom hinder mot nationell lagstiftning som ger åklagarmyndigheten behörighet att bevilja offentliga myndigheter tillgång till dylika uppgifter inom ramen för en brottsutredning.

Man anser med andra ord att åklagare inte är en oberoende myndighet som kan fatta objektiva beslut, då man som regel är part i målet. Istället skall beslut om tillgång till mobil- och positionsdata fattas av t.ex. en domstol.

Länk: Pressmeddelande (PDF) »

Aktuella EU-planer som kan inskränka friheten online

av

Det är mycket nu. Här är en listning av några saker som är på gång i EU när det gäller internets frihet, yttrandefrihet och övervakning:

Chat control

EU vill att alla användares alla meddelanden skall avkrypteras och grankas i jakt på olagligt innehåll. Förmodligen omröstning i Europaparlamentets plenum i april. Länk »

TERREG / TCO

EU vill införa censur för åsikter. Visserligen handlar det om terroristpropaganda, men det kan lätt utökas till andra områden. Förordningen kräver nedtagning av flaggat material inom en timma, ger medlemsstaternas myndigheter rätt att beordra nedtagning av material på servrar i andra länder – och återuppladdning av flaggat material får inte ske, vilket i praktiken kommer att kräva uppladdningsfilter. Länk »

Uppladdningsfilter (copyright)

EU:s redan beslutade upphovsrättsdirektiv håller nätplattformarna ansvariga om upphovsrättsskyddat material publiceras. I praktiken innebär detta automatiserade uppladdningsfilter som granskar allt som alla laddar upp – och som inte förstår i vilken kontext sådant material publiceras. Detta skall vara införlivat i svensk lagstiftning senast i sommar.

Länkskatt (copyright)

I EU:s upphovsrättsdirektiv ingår även idén om länkskatt – det vill säga att närplattformarna tvingas betala traditionell media för att länka till dess siter. Även detta skall vara svensk lag senast i sommar.

Trusted Flaggers (DSA)

I EU:s föreslagna Digital Services Act föreslås bland annat att organisationer som »företräder kollektiva intressen« skall upphöjas till statligt godkända nätgranskare, vars anmälningar till nätplattformarna skall prioriteras. En del säkerhetsspärrar finns, men detta kommer att bli kontroversiellt. Länk »

Nytt datalagringsdirektiv

EU-kommissionen o0ch ministerrådet vill gå fram med ett nytt datalagringsdirektiv – efter att EU-domstolen ogiltigförklarat det förra, då det strider mot de mänskliga rättigheterna och vad dessa har att säga om rätten till privatliv. Vad det handlar om är lagring av data om alla medborgares alla telefonsamtal, SMS, e-postmeddelanden, nätuppkopplingar, mobilpositioner m.m.

Code of Conduct on countering illegal hate speech online

EU-kommissionär Ylva Johansson har flaggat för att en ny EU-gemensam uppförandekod skall sättas upp vad gäller hat och hot på nätet. Detta är ett kontroversiellt ämne som säkert kommer att skapa debatt. Dock är det oklart om denna uppförandekod kommer att beslutas inom ramen för de demokratiska institutionerna – eller om den kommer att fastställas med partsintressen, bakom stängda dörrar till exempel i EU:s Internet Forum.

Övrigt

Det pågår även arbete vad gäller frågor som automatiserad ansiktsigenkänning och utökad registrering av resenärer (PNR). Därtill kommer naturligtivs frågan om ett digitalt corona-pass för resor och fri rörlighet i samhället. Detta är av intresse även om dessa frågor inte direkt berör friheten online.

Följ nät- och övervakningsfrågorna här på bloggen.

Mer övervakning men få nyheter i Ylva Johanssons EU-plan mot terrorism

av

För den som följer övervakningsfrågorna i EU var det något förvånande när EU-kommissionär Ylva Johansson i radionyheterna i morse meddelade att hon kommer att lägga fram ett förslag för att ge myndigheterna möjlighet att snabbt plocka ner terror-relaterad information och propaganda på internet.

Ett sådant förslag finns nämligen redan: EU:s nya förordning om terror-relaterat innehåll online (TERREG/TCO). Och där pågår förhandlingar mellan kommissionen, rådet och parlamentet. Tanken är att morgondagens trilog-förhandlingar skall vara de sista. Men fortfarande är positionerna låsta. De viktigaste frågorna man förhandlar om gäller:

  • Ministerrådet vill att oönskat material skall plockas bort inom en timma, vilket Europaparlamentet menar är orealistiskt.
  • Ministerrådet vill att myndigheter i en medlemsstat skall kunna beordra nedtagning av innehåll på servrar i andra medlemsstater (eller tredje land).
  • Ministerrådet vill inte se något undantag för journalistik, kultur, forskning, dokumentation etc.
  • Ministerrådet vill se uppladdningsfilter, det vill säga automatiserad nätcensur – vilket parlamentet säger nej till.

Detta är alltså inte något nytt, utan ett ärende som redan dragits i långbänk. Vad det handlar om är att Ylva Johansson försöker öka trycket på parlamentet inför morgondagens förhandlingar.

På det hela taget är det väldigt lite nytt som presenteras i den Counter-Terrorism Agenda for the EU som EU-kommissionen presenterade idag.

Därmed inte annat sagt än att dokumentet listar ett antal kontroversiella åtgärder, även om de i allt väsentligt redan är kända. Exempel:

  • Automatiserad ansiktsigenkänning för identifiering, lokalisering och övervakning av individer.
  • EU:s nya Digital Services Act kommer att presentera en »horisontell« approach till olagligt innehåll online.
  • Ökad kontroll av resenärer genom PNR och samkörning av databaser.
  • Förstärkning av Europols mandat.
  • Man vill kringgå kryptering av privata meddelanden.
  • Förenklat utbyte av digitala bevis mellan medlemsstater.
  • Ett nytt datalagringsdirektiv.

Några nyheter finns dock:

  • 2021 kommer man att uppdatera EU:s Code of Conduct on countering illegal hate speech online.
  • 2021 kommer kommissionen att lägga fram ett förslag om »interconnected bank account registers« – det vill säga en central funktion för att kunna kontrollera alla bankkonton och transaktioner (i detta sammanhang relevant vad gäller terror-finansiering).
  • Man planerar att tillsätta en »Counter-Terrorism Coordinator«.

Även om dagens dokument främst fokuserar på radikal, militant islamism – så omfattar det även höger- och vänsterextremism.

Man har också en uppmaning till medlemsstaterna:

»Ensure that projects which are incompatible with European values or pursue an illegal agenda do not receive support from public funds.«

Ylva Johanssons 25-sidiga handlingsplan innehåller som sagt mest redan kända förslag. Den känns mer som ett papper för att avleda eventuell kritik mot att EU gör för lite för att bekämpa terrorism än som något nytt i sak. Men det kan naturligtvis vara bra att vi nu får EU:s planer på området sammanfattade i ett dokument.

Länkar:
• EU-kommissionens pressmeddelande »
• Counter-Terrorism Agenda for the EU (PDF) »

Storebror och rätten till privatliv – vad gäller?

av

EU har två uppsättningar  regler för mänskliga och medborgerliga fri- och rättigheter. Dels handlar det om att EU anslutit sig till Europarådets konvention om de mänskliga rättigheterna. Dels har vi EU:s egen stadga om de grundläggande rättigheterna.

Europakonventionen är huvudsakligen inriktad på människans naturliga rättigheter, medan EU-stadgan går längre och kan sägas vara mer politisk. Dock innehåller båda dokumenten tydliga skrivningar om rätten till privatliv.

Europakonventionen (artikel 8): Var och en har rätt till skydd för sitt privat- och familjeliv, sitt hem och sin korrespondens.

Dock med följande brasklapp: Offentlig myndighet får inte ingripa i denna rättighet annat än med stöd av lag och om det i ett demokratiskt samhälle är nödvändigt med hänsyn till den nationella säkerheten, den allmänna säkerheten eller landets ekonomiska välstånd, till förebyggande av oordning eller brott, till skydd för hälsa eller moral eller till skydd för andra personers fri- och rättigheter.

EU-stadgan (artikel 7): Var och en har rätt till respekt för sitt privatliv och familjeliv, sin bostad och sina kommunikationer.

Både konventionen och stadgan ingår i det som allmänt kallas EU:s fördrag. Och då Sverige skrivit in EU-medlemskapet i grundlagen har båda även grundlags ställning i Sverige. Ytterst är detta regler som är till för att skydda individen mot staten.

Vilket kan vara bra att känna till nu när EU vill återlansera datalagringen (lagring av data om alla människors alla telefonsamtal, SMS, e-postmeddelanden, nätuppkopplingar, mobilpositioner och övriga teledata). Det gäller även EU:s planer på att bereda sig tillgång till medborgarnas krypterade meddelanden.

Även om det finns undantag (se ovan) så måste huvudregeln ändå vara huvudregel och undantagen endast undantag.

Om man planerar att lagra data om alla medborgares alla telekommunikationer – då bryter man uppenbart mot huvudregeln och inga undantag kan rimligen anses gälla alla medborgare alltid.

Detsamma gäller om man vill kunna bereda sig tillgång till alla medborgares alla krypterade meddelanden. (Det skulle inte ens vara lagligt även om dessa meddelanden vore okrypterade.)

När både EU och Sverige nu rullar ut allt mer övervakning och kontroll är det viktigt att ha de grundläggande principerna klara för sig. Politiker och tjänstemän är som regel skickliga på att motivera sina frihetsinskränkningar. Men våra konventionsskyddade fri- och rättigheter har de svårare att ta sig runt. I vart fall ser det väldigt illa ut om de försöker. Därför kan det vara en god idé att bygga argumentationen mot övervakningsstaten på just dessa grundpelare.

I sammanhanget finns det två rättsliga instanser att vända sig till om politikerna går över gränsen: Europadomstolen (Europakonventionen) och EU-domstolen (EU-stadgan).

• Europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna (PDF) »
• EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna (PDF) »

Storebrors-staten rullas ut i pandemins skugga

av

Nätcensur med automatiska uppladdningsfilter och bakdörrar till medborgarnas krypterade meddelanden – det är vad som ligger på bordet i EU den närmaste tiden. Båda förslagen kan vara verklighet innan årsskiftet.

Ändå finns det i princip ingen offentlig debatt om dessa förslag. I vart fall inte i Sverige. Vilket är märkligt. Vår grundlag förbjuder förhandscensur. Och vårt näringsliv, vår förvaltning och vanliga människor är beroende av säker, krypterad elektronisk kommunikation.

Ändå är det tyst. Möjligen kan det bero på att EU-kommissionen och ministerrådet gömmer sina förslag bakom kampen mot terrorism och mot sexuellt utnyttjande av barn. Vem vill eller vågar protestera då? Den som så mycket som öppnar munnen offentligt kan räkna med att bli utfulad, misstänkliggjord och stigmatiserad.

EU-kommissionär Ylva Johansson säger att hon inte ser någon motsättning mellan att bereda sig tillgång till medborgarnas privata kommunikation och vår rätt till privatliv (som skyddas i Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna). Vilket är en helt absurd position. Lite Orwell och lite Kafka på samma gång.

Inte blir processen lättare att följa i corona-tider. Möten flyttas, ställs in och hålls på digitala plattformar som trilskas. Många nyckelpersoner jobbar hemifrån och de vanliga beslutsprocesserna frångås. Vilket ofta leder till långa perioder av tystnad, följda av mer eller mindre skarpa förslag som kan stressas igenom utan den grundliga och öppna demokratiska process de kräver. Never waste a good crisis.

Just när detta skrivs sitter medlemsstaternas ständiga representanter i COREPER och klubbar en önskelista som förutom censur och knäckt kryptering även innehåller ett nytt datalagringsdirektiv. Allt på en gång. Vilket ökar risken för att i vart fall något av detta blir verklighet. Möjligen allt, om inte motståndet väcks illa kvickt.

Video: Datalagringen 2

av

Gång på gång har EU-domstolen sagt att man inte får ägna sig åt svepande datalagring utan misstanke om brott. Men medlemsstaterna struntar i domstolen. Och nu vill EU-kommissionen och ministerrådet se ett helt nytt datalagringsdirektiv.

Se videon på Youtube »

Eftersom denna site är rensad från kakor och andra integritetskränkande tillägg bäddar vi inte in filmen för automatisk uppspelning här – utan ber dig att istället följa länken till Youtube ovan.

Nätcensur, uppladdningsfilter, datalagring och åtgärder mot kryptering krav från EU:s ministerråd

av

Fredag den 13 november höll EU:s justitie- och inrikesministrar ett ministerrådsmöte online. Vad gäller kampen mot terrorismen gjorde man ett gemensamt uttalande, som bland annat innehåller följande:

  • Användning av artificiell intelligens (ingen närmare förklaring ges dock).
  • Datalagring – trots att EU:s datalagringsdirektiv underkänts av EU-domstolen för att det strider mot de mänskliga rättigheterna. (Det har redan kommit signaler från EU-kommissionen om ett nytt direktiv.)
  • Ökad insamling, delning och analys av data.
  • Förstärkning av Europol.
  • Nätcensur och uppladdningsfilter (förordningen om terror-relaterat innehåll online, TERREG/TCO).
  • Man välkomnar EU-kommissionens arbete med att skapa EU-gemensamma regler mot hat och hets mot folkgrupp.
  • Åtgärder för att komma åt innehållet i krypterade meddelande-appar.
  • Åtgärder mot radikalisering i online-spel och mot »algoritmisk förstärkning« i samarbete med EU Internet Forum-.

Mer konkreta och möjligen också fler förslag kommer på nästa möte, i början av december. Vilket även är den tid då EU-kommissionen planerar att presentera sin Digital Services Act, DSA.

Inför fredagens möte kunde riksdagens EU-nämnd inte diskutera och ge förhållningsorder som vanligt – då regeringen inte vill sända ut (de innan mötet) hemligstämplade dokumenten via e-post. Vilket ställde till det då en stor del av riksdagen är hemförlovad på grund av corona-pandemin. Därför kunde EU-nämnden inte ge instruktioner, vilket är olyckligt – då den vid tidigare tillfällen avfärdat bl.a. uppladdningsfilter. Här kan du lyssna på ett inslag i SR Ekot om saken »

Video: En digital järnridå?

av

Nätcensur, uppladningsfilter, kamp mot kryptering, nytt förslag om datalagring (trots att EU-domstolen redan sagt nej)… Allt detta är aktuellt i EU just nu.

Se videon på Youtube »

Eftersom denna site är rensad från kakor och andra integritetskränkande tillägg bäddar vi inte in filmen för automatisk uppspelning här – utan ber dig att istället följa länken till Youtube ovan.

EU-domstolen säger nej till datalagring – igen

av

Idag har EU-domstolen presenterat ännu en dom som säger nej till urskiljningslös datalagring utan misstanke om brott.

Redan 2014 upphävde EU-domstolen EU:s datalagringsdirektiv – med hänvisning till att det strider mot de mänskliga rättigheterna och vad dessa har att säga om rätten till privatliv och privat korrespondens. 2016 kom ytterligare en dom med samma innebörd, efter att Storbritannien och Sverige inte rättat sig efter den tidigare domen.

Dagens dom i EU-domstolen riktar sig mot Frankrike, Belgien och Storbritannien – men får konsekvenser för alla medlemsstater som inte rättat sig efter tidigare domar och fortsatt din lagring av data om alla medborgares tele- och datakommunikationer. Till exempel Sverige.

EU-domstolen säger i korthet följande:

  • EU-lag står över nationell lag, även vad gäller datalagring.
  • Datalagring får bara förekomma om det finns en konkret misstanke om brott eller ett konkret hot mot nationell säkerhet.
  • Datalagring skall vara ett undantag, inte ett normaltillstånd.
  • Beslut om datalagring skall fattas av domstol eller motsvarande myndighet.
  • Svepande, urskiljningslös datalagring utan konkret misstanke om brott är inte tillåten.

Vad innebär detta?

  • Den svenska datalagringen i sin senaste utformning skulle med största säkerhet inte klara en prövning i EU-domstolen.
  • Detta gäller även andra medlemsstater som inte följer tidigare domar i ärendet.
  • Domen komplicerar saken för EU-kommissionär Ylva Johansson, som meddelat att EU-kommissionen planerar att lägga fram ett nytt datalagringsdirektiv.

Kommentarer:

EDRi:

“Today’s judgement is a massive blow to existing laws in France, UK and Belgium and to other current data retention practices by Member States”, said Diego Naranjo, Head of Policy at European Digital Rights (EDRi). “With this judgement, the CJEU essentially rules that, States can only engage in general and indiscriminate data retention when they face a “serious threat to national security” that is present or foreseeable, when subject to a court or administrative body review. The CJEU has put a stop to current illegal practices and disregards practices that are not under a national court’s scrutiny in the name of national security or in the fight against “terrorism””, he added.

Privacy International:

”Today’s judgment reinforces the rule of law in the EU. In these turbulent times, it serves as a reminder that no government should be above the law. Democratic societies must place limits and controls on the surveillance powers of our police and intelligence agencies.

While the Police and intelligence agencies play a very important role in keeping us safe, they must do so in line with certain safeguards to prevent abuses of their very considerable power. They should focus on providing us with effective, targeted surveillance systems that protect both our security and our fundamental rights.”

Datalagring fungerar inte

En rapport från Europaparlamentets utredningstjänst  noterar följande:

• In Austria, as of 2015, there is no more blanket data retention law in effect. Since then, the crime clearance rate has massively increased (from 44% in 2015 to 52.5% in 2018), the number of reported crimes has decreased.
• In the Netherlands, there is no longer any indiscriminate data retention law in effect since 2016. Since then, the crime clearance rate has increased considerably (from 25.5% in 2016 to 28.5% in 2018).
• In Germany, the indiscriminate retention of communications data is no longer in force since 2011. Since then, the crime clearance rate has slightly increased (from 55% in 2011 to 58% in 2018), the number of of recorded crime has decreased (from 6 million in 2011 to 5.6 million in 2018).
• Italy has had blanket data retention in effect for years. The crime clearance rate has remained pretty much the same.
• In Spain, indiscriminate data storage is in effect. The the number of offences is roughly stable, the crime clearance rate has dropped considerably. Also, in the area of cybercrime, the supposed benefits which would be visible in the crime rate significantly increased, however, the clearance rate has declined substantially.
• In Sweden – the country of origin of the European Security Commissioner – indiscriminate data retention is practiced. The crime clearance rate has decreased (from 17% in 2009 to 14% in 2018).

A similar US data retention program has also been found to have produced new leads in only two cases.

Lagring av data om alla medborgares alla tele- och datakommunikationer tycks alltså leda till sämre uppklarningsprocent.

Länkar:

• EU-domstolens pressmeddelande (PDF)»
• EDRi: The data retention regimes of France, United Kingdom and Belgium are illegal says CJEU »
• Privacy International: Ruling by EU’s highest court finds that UK, French and Belgian mass surveillance regimes must respect privacy, even in the context of national security »
• MEP Patrick Breyer, Pp DE »
• Europaparlamentets studie om datalagringens effektivitet »
• Joint NGO letter: No data retention in the EU!  (PDF)»

Aktuell lista – så hotar EU vårt fria och öppna internet

av

Femte juli

Här är en sammanställning över aktuella EU-projekt och initiativ som hotar vårt fria och öppna internet.

Beslut som redan har fattats:

  • EU:s upphovsrättsdirektiv gör plattformarna ansvariga om användarna lägger upp upphovsrättsskyddat innehåll. Detta kommer att leda till uppladdningsfilter och granskning av allt som alla laddar upp.
  • EU:s upphovsrättsdirektiv etablerade även den märkliga »länkskatten« – det vill säga att nätplattformar kan tvingas betala om de länkar till etablerad media. (I Frankrike vill man även tvinga t.ex. Google att länka.)

Upphovsrättsdirektivet skall vara implementerat i medlemsstaternas lagstiftning senast sommaren 2021.

Beslut i pipelinen för denna mandatperiod:

  • Det har aviserats att EU:s nya Digital Services Act kommer att ge oss enhetliga regler för vad som får publiceras på nätet i EU.
  • EU-kommissionär Ylva Johansson har meddelat att man kommer att göra ett nytt försök att införa allmän datalagring – trots att EU-domstolen upphävde det förra direktivet på principiella grunder.
  • EU-kommissionen och Europol arbetar med att knäcka kryptering och/eller etablera bakdörrar.
  • EU-kommissionen vill att sociala nätverk och meddelandeplattformar skall avkryptera, läsa och analysera sina användares meddelanden – och i förekommande fall anmäla olämpligt innehåll till myndigheterna.
  • Om ministerrådet får som det vill kommer förordningen om terror-relaterat innehåll att leda till censur av åsikter – plus övervakning och filtrering av allt som alla användare laddar upp (uppladdningsfilter).
  • EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen vill se en digital identitet för alla EU-medborgare – som kommer att krävas för det mesta du gör på internet och i den digitala världen.
  • Europol kommer att ges automatiserad tillgång till data från privata företag.

Övrigt:

  • I en studie som Europaparlamentet beställt inför the Digital Services Act föreslår författarna en digital järnridå – det vill säga att internet i EU omges med en brandvägg, som i Kina.
  • Det tyska EU-ordförandeskapet vill se en gemensam databas för automatiserad ansiktsigenkänning och annan biometrisk data.
  • Förslag om en »internet-skatt« återkommer ständigt i nya former.

Detta är bara några av alla förslag som lagts fram eller diskuterats de senaste månaderna.