EU:s nya censurmaskin

I EU står just nu ännu en strid om huruvida staten skall få censurera internet – och införa uppladdningsfilter.

Den här gången handlar det inte om upphovsrätt. (Även om principen om uppladdningsfilter etablerades i EU:s hårt kritiserade upphovsrättsdirektiv.) Det aktuella förslaget handlar om att automatiskt censurera vissa åsikter.

Sorry Dave, I cannot post this text.

Vidriga åsikter, förvisso. Vad det handlar om är att man inte får göra terrorpropaganda. Vilket dock kan få en del oväntade och oönskade konsekvenser. Det farliga blir inte mindre farligt bara för att vi inte kan se det. Snarare tvärt om. Och om verksamhet går under jorden, riskerar inte sådant att påskynda radikalisering?

Men detta kommer inte att stanna vid terror-relaterat innehåll.

Med tiden kommer censurmaskinen att drabbas av ändamålsglidning.

Dels har vi redan olyckliga internetlagar i allt fler EU-länder som reglerar vad användare får skriva och säga på nätet. Och vad passar då bättre än att använda uppladdningsfilter?

Dels har vi allt hallå om vad folk rent allmänt skall få tycka, med stora inslag av ängslighet. Det diskuteras – på fullt allvar – vilka åsikter som skall tillåtas, vilka ord som får användas, vilka böcker som skall rensas ut och vem som bör lynchas för en tweet. Att toppa denna drevkultur med en statligt kontrollerad censurmaskin känns oroväckande.

Tiden för EU:s censurmaskin känns – förfärande nog – mogen.

Så här står det till i sak:

I EU förhandlar man just nu fram en förordning om terrorrelaterat innehåll online (TERREG). Worst case är att flaggat material måste avlägsnas från internet inom en timma – och att det införs automatiserade uppladdningsfilter. (Och detta är bara de två värsta, av många dåliga idéer i förslaget.)

I sammanhanget skall man komma ihåg att ett uppladdningsfilter måste filtrera allt för att fungera. Även den som anser sig ha rent mjöl i sin påse och därför inte ha något att frukta – kommer att få all sin elektroniska kommunikation filtrerad och kontrollerad. Allt som alla gör på nätet kommer att granskas och analyseras, av maskiner.

Precis som EU:s upphovsrättsdirektiv användes som murbräcka för att etablera principen om uppladdningsfilter – på samma sätt använder man nu terrorismen som ursäkt för att införa nätcensur. Sedan är det bara att hoppas att ingen kommer att använda censuren till något dumt. Någonsin.

Det värsta är att jag tror att de flesta i EU-apparaten inte riktigt förstår vad de håller på att ställa till med.

Statskontrollerad, automatiserad nätcensur. I turbulenta tider. Det känns onödigt dystopiskt.

Skrota EU:s förordning om terrorrelaterat innehåll online. Eller gör i vart fall som Europaparlamentet vill – och lyft bort de värsta delarna.

Europa hopplöst efter i plattformsekonomin

Gång på gång har EU fattat beslut om att bli ledande inom IT och digital ekonomi.

Det går som synes inte så bra. (Infographic från Dr. Holger Schmidt.)

Detta är kanske inte att förvånas över – då EU ständigt överreglerar och reglerar sönder marknaden.

Ta dataskyddsförordningen, GDPR, som exempel. Intentionen att användare skall ha makt över sin egen data är vällovlig. Men blev det så? För den vanlige användaren har denna lagstiftning inte märkts på annat sätt än att vi slentrianmässigt måste godkänna cookies oftare. Och för företagen har det inneburit påtagligt ökad administration och ökade kostnader. Då är det enklare för entreprenörer och riskkapitalister att söka sig utanför EU.

Eller EU:s nya upphovsrättslagstiftning. Regler som kräver uppladdningsfilter och idiotiska idéer som den så kallade länkskatten skrämmer företagen bort från Europa. Till exempel överväger Youtube om det överhuvudtaget går att verka inom EU när direktivet blir lag i medlemsstaterna. Vem vill starta något nytt i detta politiska klimat? Och även om nätjättarna – med alla sina resurser – klarar av att hantera kostsamma och komplicerade krav på till exempel uppladdningsfilter – så stängs dörren i ansiktet på alla små och nya aktörer. Därför kommer vi inte att få se nya nätplattformar, morgondagens nätjättar växa fram i Europa.

Exemplen är fler och nya krav på uppladdningsfilter och kontroll av innehåll är på väg i bland annat den nya förordningen om terror-relaterat innehåll online och med EU:s nya Digital Services Act.

EU håller helt enkelt på att hamna i digitalt bakvatten – som en direkt konsekvens av medvetet fattade politiska beslut.

Video: Nätnyheter från Femtejuli.se

Kommenterade nätnyheter från 5 juli-stiftelsen.
• Utredning vill förbjuda anonyma SIM-kort
• EU-kommissionen vill se mer auktoritativt innehåll online
• MP-ministrar vill begränsa yttrandefriheten
• Behövs EU:s nya förordning om terror-relaterat innehåll online?

Se videon på Youtube »

Eftersom denna site är rensad från kakor och andra integritetskränkande tillägg bäddar vi inte in filmen för automatisk uppspelning här – utan ber dig att istället följa länken till Youtube ovan.

Bryr sig någon om EU:s nya nätcensur?

Bortsett från ett mycket litet fåtal nätdebattörer – så verkar ingen bry sig om att EU är på väg att införa ytterligare ett verktyg för nätcensur.

Precis som när det gällde EU:s upphovsrättsdirektiv – som gav oss uppladdningsfilter (för upphovsrättsskyddat material) och den idiotiska länkskatten – är det svårt att mana fram något intresse eller motstånd innan det är för sent. Den gången blev det i och för sig protester precis innan omröstningen, men som sagt för sent. Denna gång känns det som nästan ingen bryr sig alls.

Vad det handlar om: EU:s nya förordning om terror-relaterat innehåll online (TERREG).

TLDR: Nu vill EU kunna censurera åsikter och information – både direkt och genom uppladdningsfilter.

Och låt dig inte luras av begreppet »terror-relaterat«. Vad som definieras som terrorism bestäms av politikerna. Och om man väl har öppnat dörren för att censurera åsikter och information – då kan det lätt komma att användas även i andra syften.

Här är några exempel på vad striden handlar om:

  • EU:s ministerråd vill att den nya förordningen skall gälla alla som gör information tillgänglig online. Europaparlamentet vill undanta slutna grupper, meddelandetjänster och molntjänster.
  • Ministerrådet vill att flaggat innehåll skall avlägsnas inom en timma. Parlamentet vill göra undantag för när detta är praktiskt omöjligt, till exempel av tekniska orsaker.
  • Ministerrådet vill att censuren skall gälla alla sammanhang – medan parlamentet vill göra vissa undantag för utbildning, konst, journalistik och forskning.
  • Ministerrådet vill låta medlemsstaterna själva bestämma vilken institution som skall besluta om nedtagning av material. Parlamentet är oroat över att det kan leda till icke självständiga och icke rättssäkra beslut.
  • Ministerrådet vill att en myndighet i en medlemsstat skall kunna beordra nedtagning av material i vilken annan medlemsstat som helst. Europaparlamentet vill att ett land bara skall kunna beordra en plattform i det egna landet att ta ner material – men att det samtidigt skall gå att göra en förfrågan om nedtagning i andra länder.
  • Ministerrådet vill att en order om nedtagning av material skall gälla globalt – medan parlamentet menar att det räcker med att blockera oönskad information för användare inom EU.
  • »Hosting service providers« skall påskynda sina beslut om nedtagning av material som bryter mot användarvillkoren om någon nationell myndighet i någon medlemsstat så kräver. Parlamentet vill att det bara skall handla om terror-relaterat innehåll så som det definieras i lagstiftningen.
  • Ministerrådet vill att de sociala plattformarna skall förbjuda terror-relaterat innehåll i sina användarvillkor. Parlamentet vill att plattformarna skall ha »provisions to address the misuse of their service for the dissemination of terrorist content«. (Not: Det blev tydligare att behålla den engelska formuleringen.)
  • Ministerrådet vill se proaktiva åtgärder för att hindra att nedplockat terror-relaterat innehåll laddas upp igen – samt upptäcka och identifiera misstänkt innehåll. Detta kommer att kräva uppladdningsfilter, vilket parlamentet säger nej till.

I sammanhanget kan nämnas att mängden terror-relaterat innehåll online har minskat – vilket dock inte tycks hindra EU:s beslutsapparat från att arbeta vidare med förordningen.

Det verkligt allvarliga är att EU med TERREG är utökar möjligheten för censur och uppladdningsfilter – från att bara gälla upphovsrätt (upphovsrättsdirektivet) – till att nu även omfatta åsikter, information, nyheter och dokumentation om övergrepp vad till exempel gäller människorätt och krigsbrott.

Och – som sagt – ger man politiken makt att censurera, då kommer den snart att utökas till fler områden där överheten tycker att åsikter och information är oönskade, olämpliga eller besvärande.

Frågan är om vi skall göra motstånd när de börjar rulla ut nätcensuren – eller om vi återigen tänker vänta tills det är för sent.

 

Läs mer hos MEP Patrick Breyer (PP, DE) »

Terror-relaterat innehåll online minskar – krav på censur och uppladdningsfilter kvarstår

Ledamoten av Europaparlamentet Patrick Breyer (PP, DE) kommer med intressant information om den kritiserade EU-förordningen mot terror-relaterat innehåll online – TERREG – i en färsk bloggpost:

»The amount of terrorist content online is decreasing but EU governments are still calling for upload filters, reveal internal documents released by the EU Commission this week.«

Detta är viktigt. Trots att mängden terror-relaterad information online minskar – så vill EU:s medlemsstater i ministerrådet fortfarande ha såväl nedplockning av flaggat material inom en timma som uppladdningsfilter.

I sammanhanget bör påpekat att medlemsstaterna i början av den här processen (2018) själva var skeptiska till hela idén om en förordning mot terrorr-relaterat innehåll online, TERREG.

Det är också värt att notera att ministerrådet inte vill se några undantag för till exempel journalistik, forskning och organisationer som utreder krigs- och folkrättsbrott.

Förhandlingar pågår mellan Europaparlamentet, ministerrådet och EU-kommssionen.

Läs mer:
• Patrick Breyer »
• TERREG: Ännu ett akut hot mot ett fritt och öppet internet »
• Video: Säg nej till EU:s nya uppladdningsfilter »

Vem skall bestämma vad du får tycka på internet?

Att man inte får publicera vad som helst på internet är kanske inte så konstigt. Samma lagar bör gälla online som i den fysiska världen. Även om man sedan kan diskutera dessa lagar som sådana.

Men det finns en gråzon. Det handlar om publicering av sådant som inte nödvändigtvis är olagligt i sig – men som av olika skäl är oönskat.

I vissa fall är det rätt okomplicerat, som att annonsörer i de sociala plattformarna inte vill synas i kontroversiella sammanhang. Detta är förvisso olyckligt – men ändå något slags giltigt skäl för att plattformarna förbjuder till exempel våld och sex i sina användarvillkor.

Lite mer komplicerat blir det när annonsörer inte vill synas i närheten av vissa åsikter. Men ingen kan tvinga annonsörer att synas i sammanhang som de inte vill bli sammankopplade med – även om det ofta är onödigt fåniga och överdrivet ängsliga överväganden. Och de sociala plattformarna är beroende av annonsinkomsterna för sin existens.

Problemet här blir att åsikter som inte är mainstream kan komma att deplattformeras, även om det som skrivs och sägs är fullt lagligt.

Ett relaterat problem är när de sociala nätverken bannlyser vissa typer av innehåll (direkt eller i sina användarvillkor) på grund av politiska påtryckningar. Detta är uppenbart problematiskt.

Om politiken vill förbjuda vissa typer av yttranden – då skall detta ske genom lagar som stiftats i god demokratisk ordning, inom konstitutionella begränsningar och vars tillämpning skall vara föremål för en oberoende rättslig prövning.

Att privata företag får sätta sina egna regler för sin egen verksamhet är en sak. Men politiker som vill inskränka det fria ordet måste gå den demokratiska vägen – och inte direkt eller indirekt utöva påtryckningar mot plattformarna. Ett problem i sammanhanget är att det är svårt att veta vilka sådana kontakter som förekommer. Men exempel på när sociala media kallas upp till samtal med de politiska makthavarna saknas inte.

Nästa steg är lagstiftning mot visst innehåll (till exempel EU:s nya förordning om terror-relaterat innehåll online) eller mot sådant som döljs bakom det luddiga begreppet »hat och hot på nätet«.

Till att börja med är det problematiskt om sådan lagstiftning skapar olika regler för internet mot till exempel vad som får skrivas i en tidning eller sägas på ett offentligt möte.

Dessutom kräver bedömningen med nödvändighet ett mått av subjektivitet. Detta kan till och med sluta i att objektivt sett korrekta uttalanden kan komma att censureras – om någon känner sig kränkt, hotad eller förolämpad av dem.

I vissa EU-länder finns redan sådan lagstiftning. Tyskland har den hårt kritiserade NetzDG-lagen, som enligt kritikerna används för att skydda politiken från kritik. I Frankrike har vi den så kallade Avia-lagen som bland annat stadgar att hat och hot på nätet skall tas ner inom 24 timmar, eller i vissa fall inom en timma(!). Vilket för övrigt är regler som kan komma att speglas i EU:s nya förordning om terror-relaterat innehåll online (TERREG) – om ministerrådet får som det vill.

I nästa steg vill EU harmonisera all sådan lagstiftning till ett gemensamt EU-regelverk, inom ramen för den Digital Services Act (DSA) som just nu håller på att utarbetas.

Vi vet av erfarenhet att gemensam EU-lagstiftning ofta anpassas till de länder som vill ha de strängaste reglerna, helt enkelt eftersom de är mest högljudda och påstridiga.

Vi är alltså på väg in i en situation där den politiska makten kan komma att skydda sig mot kritik online – och det fria ordet på nätet kan komma att begränsas – i ett regelverk som beslutas högt över huvudet på folket. Det är oroväckande och problematiskt.

Lägg till detta att EU:s upphovsrättsdirektiv etablerade principen om uppladdningsfilter. Och med förordningen om terror-relaterat innehåll online utökas denna princip från att gälla upphovsrättsskyddat material till vissa åsikter.

Allt utan någon nämnvärd föregående offentlig debatt.

Video: Stoppa EU:s nya nätcensur!

Låt inte EU-kommissionen stressa igenom förordningen om terror-relaterat material online, i corona-krisens skugga. Vänta ett tag, så kan vi slippa censur och uppladdningsfilter.

Se videon på Youtube »

Eftersom denna site är rensad från kakor och andra integritetskränkande tillägg bäddar vi inte in filmen för automatisk uppspelning här – utan ber dig att istället följa länken till Youtube ovan.

Lägg förhandlingarna om EU:s nya nätcensur på is till efter corona-krisen

EU-kommissionen fortsätter att försöka stressa fram en uppgörelse om förordningen om terror-relaterat innehåll online (TERREG/TCO).

Detta sker vid sämsta möjliga tidpunkt.

Alla är fokuserade på corona-krisen, vilket lär leda till att TERREG:s viktiga principfrågor inte får den genomlysning och debatt som är nödvändig.

Medlemsstaterna befinner sig i olika grad av undantagstillstånd, grundläggande fri- och rättigheter är satta på undantag och i vissa länder styr regeringarna med fullmaktslagar.

Att i detta läge forcera fram lagstiftning om nätcensur är direkt olämpligt.

Demokratin är för tillfället stresstestad nog som det är.

Och det är inte alls så bråttom som EU-kommissionär Ylva Johansson vill göra gällande. Enda skälet till att hon vill få till en  snabb uppgörelse är att Kroatien – som är EU:s ordförandeland detta halvår – går helt i kommissionens ledband.

Om yttrandefriheten på nätet över huvud taget skall inskränkas – då måste det ske med eftertanke och försiktighet. Vilket i princip inte är möjligt nu när Europaparlamentet går på sparlåga och många ledamöter inte kan delta i fysiska möten.

Förhandlingarna om TERREG måste läggas på is till dess normala arbetsförhållanden har återupprättats och en rimlig demokratisk process kan garanteras.

Läs mer om problemen med TERREG i länkarna nedan:

• Piratpartiet: Terrorförordningen – ett angrepp på nätfriheten »
• Läs MEP Patrick Breyers (Pp) sammanställning av förhandlingsläget »
TERREG – Ännu ett akut hot mot ett fritt och öppet internet »
EU-kommissionen vill att det corona-stängda Europaparlamentet godtar nya uppladdningsfilter »