Assange-affären: Intrigen tätnar (uppdaterad)

Cirkusen kring Wikileaks grundare Julian Assange fortsätter. Dagens nyhet  En pusselbit är att brittiska Crown Prosecution Service raderat betydelsefull mailväxling med svenska åklagare.

CPS talesperson säger till The Guardian »We have no way of knowing the content of email accounts once they have been deleted.«

Samtidigt tätnar intrigen. The Guardian rapporterar…

»Adding to the intrigue, it emerged the CPS lawyer involved had, unaccountably, advised the Swedes in 2010 or 2011 not to visit London to interview Assange. An interview at that time could have prevented the long-running embassy standoff.«

Länk: UK prosecutors admit destroying key emails in Julian Assange case »

Det är uppenbart att något pågår bakom kulisserna. Och att Assange utsätts för negativ särbehandling, på grund av vem han är.

Vilket för oss till nyheten härom dagen att det svenska rättsfallet mot Assange åter väcks till liv – och att åklagare på nytt kommer att begära honom häktad och utlämnad till Sverige.

Till att börja med skall det bli oerhört intressant att se hur en svensk domstol ser på häktningsfrågan. Flyktrisk lär knappast föreligga, eftersom Assange sitter i brittiskt fängelse. Och det kan knappast heller vara fråga om att han kan försvåra utredningen, då allt som rör denna redan har publicerats och då lång tid förflutit sedan de påstådda händelserna.

En spekulation är att britterna vill slippa (eller skjuta fram) en potentiellt stökig utlämningsprocess till USA genom att sända Assange till Sverige på mer »normalt formella« grunder.

 

EDIT: Artikeln var inte ny. Sorry. Men likväl ger den en viktig pusselbit i det nu pågående dramat kring Assange. Kanske mer nu än när artikeln först publicerades.

Europadomstolen prövar den svenska FRA-lagen

På begäran av Centrum för Rättvisa kommer Europadomstolen (som upprätthåller Europarådets konvention om de mänskliga rättigheterna) att pröva den svenska FRA-lagen.

FRA-lagen har redan prövats en gång. CfR förklarar:

Sommaren 2008 anmälde Centrum för rättvisa den s.k. FRA-lagen till Europadomstolen. Detta eftersom det var tveksamt om den levde upp till Europakonventionens krav för att skydda enskildas integritet. Klagomålet till Europadomstolen bidrog till att riksdagen snabbt skrev om lagen för att stärka enskildas integritet vid signalspaning. En kammare i Europadomstolen godkände den uppdaterade FRA-lagen den 19 juni 2018, men framförde samtidigt viss kritik och framhöll att lagstiftningen kunde förbättras i ett antal avseenden. Centrum för rättvisa begärde därför att målet skulle prövas av Europadomstolens Grand Chamber. En panel med fem domare har nu beslutat att målet ska tas upp till prövning där. Det innebär att panelen har bedömt att målet ger upphov till en allvarlig fråga som rör tolkningen eller tillämpningen av konventionen eller en allvarlig fråga av allmän betydelse.

CfR:s chef Fredrik Bergman säger:

-Det här målet väcker viktiga rättsfrågor som kräver ett vägledande avgörande från Grand Chamber. Europeiska stater möter idag allvarliga hot från terrorism och gränsöverskridande brottslighet. Hemlig övervakning är en del av hur vissa stater bemöter dessa hot. Utan tillräckliga garantier mot missbruk riskerar dock hemlig massövervakning att kränka just de grundläggande fri- och rättigheter som staterna vill skydda från sina fiender.

Att FRA-lagen nu tas upp av Europadomstolens Grand Chamber visar att man tycker att det är en fråga av stor principiell vikt. I grund och botten är det samma frågeställning som kring datalagringen (som EU-domstolen underkänt). Det vill säga om man skall få ägna sig åt svepande övervakning av alla medborgares alla kommunikationer, utan att det föreligger någon konkret misstanke om brott eller någon närmare specificerad misstänkt.

Spännande och intressant. Vi får dock räkna med att det kan ta ett par år innan det kommer en dom.

Frankrike inför internetskatt vid årsskiftet

Även om Frankrike inte fått med dig resten av EU på idén om en internetskatt, så går man själva vidare.

En intressant aspekt på detta är att man inte beskattar de aktuella nätföretagen där de har sin hemvist – utan utifrån lokal försäljning. Vilket kommer att ha betydelse för alla nya, expanderande nätplattformar.

France won’t wait on the rest of the European Union to start taxing big tech. French finance minister Bruno Le Maire says the country will move ahead with a new tax on Google, Apple, Facebook, and Amazon starting Jan. 1, 2019. The tax is expected to raise $570 million in 2019. France and Germany had originally pushed for an EU-wide 3% tax on big tech firms’ online revenues, in part to prevent companies like Apple from sheltering their profits in countries with the lowest tax rates. The deal, which required the support of all 28 EU states, appeared to crumble earlier this month, with opposition from countries including Ireland, home to the European headquarters of Google and Apple

Länkar:
• France pushes forward alone with new tax on big tech companies »
• France Will Tax Google, Apple, Facebook, and Amazon In New Year »

Varför skapas inga nätjättar i Europa?

Här är ett intressant lästips. Techdirts Mike Masnick skriver under rubriken: Why Europe Will Never Build Its Own Digital Giants. Ur texten…

(W)hat fascinated me most was the general resistance to understanding the fundamentals of both innovation and the internet. But in the past few years, it’s become increasingly clear that the EU’s concept of the internet is almost entirely out of sync with how digital innovation works, especially with the ways in which the EU has gone about regulating the internet — from the GDPR to the Copyright Directive, to the antitrust efforts, to the Terrorism regulation.

Vilket i stort sett är vad den europeiska nätrörelsen hävdat länge nu – för döva öron.

Utöver att Europa är på väg att hamna på efterkälken tekniskt och ekonomiskt finns det även skäl att vara orolig över hur all denna nya reglering hämmar ett fritt flöde av information och inskränker våra demokratiska fri- & rättigheter.

Länk: Why Europe Will Never Build Its Own Digital Giants »

EU Censorship Machine

EU ett steg närmare länkskatt och nätcensur

I dag var det dags för Europaparlamentet att göra ett omtag i frågan om EU:s nya direktiv om upphovsrätt. I juli stoppades förslaget, på grund av massiva protester mot bland annat den så kallade länkskatten och nätcensur.

Men idag röstade man tyvärr ja. Detta innebär att Europaparlamentet nu kan gå in med dessa ingångsvärden i förhandlingar med EU:s ministerråd och EU-kommissionen. Förhandlingar som för övrigt sker bakom stängda dörrar.

Länkskatten innebär att det kommer att krävas licens och att man måste betala pengar för att få länka till de stora mediehusens nyheter och övrigt material.

Nätcensuren handlar om automatisk filtrering för att stoppa användare från att ladda upp upphovsrättsskyddat material.

Vi har i tidigare texter förklarat varför detta är dåliga och farliga förslag.

Dessutom innehåller förslaget ett förbud mot att filma sportevenemang (även om det bara sker med mobiltelefon) och ett förbud mot att publicera bilder som innehåller upphovsrättsskyddade element (t.ex. ett konstverk eller en arkitektritad byggnad). Och mycket annat ogenomtänkt.

Vad händer nu?

Europaparlamentet, EU:s ministerråd och EU-kommissionen går in i förhandlingar. Dessa sker bakom stängda dörrar. Sedan kan flera olika saker hända. Regelverket är snårigt, men vad jag förstår är de två mest troliga alternativen som följer.

  1. Om ministerrådet och kommissionen helt ställer sig bakom parlamentets position, då kan direktivet antas utan ytterligare beslut. Detta är dock mindre troligt, eftersom man så gott som alltid är inne och pillar i framlagda förslag. Men – det kan vara en väg för institutionerna att smussla förslaget genom systemet utan mer bråk.
  2. Mer troligt är att förhandlingarna – trialogen – landar i en kompromiss som innehåller förändringar. I så fall måste den slutligen godkännas av Europaparlamentet. Då kommer en ny chans att stoppa förslaget. Men då lär det bli fråga om att fälla hela direktivet, vilket är svårt. Men sådant har hänt förr, till exempel när det gällde ACTA-avtalet.

Följ utvecklingen här hos 5 juli-stiftelsen.

/ HAX

HAX: FREE THE INTERNET!

På onsdag står ännu en avgörande strid om EU:s länkskatt och nätcensur

I juli tog Europaparlamentet en paus för eftertanke vad gäller EU:s nya direktiv om upphovsrätt. Speciellt var det artikel 11 (”länkskatt”) och 13 (uppladdningsfilter) som var problematiska.

Nästa onsdag, den 12 september 2018, kommer frågan upp på nytt i Europaparlamentets plenum. Den här gången har partigrupper och ledamöter kunnat lämna in ändringsförslag. Vilket inte nödvändigtvis har förändrat saken till det bättre.

Artikel 11: Länkskatten

Vad gäller artikel 11, som säger att de stora mediehusen skall ha betalt om man länkar till deras artiklar och material, föreslår borgerliga EPP att det skall vara tillåtet att länka till och citera ”enstaka ord” i en artikel. Vilket fortfarande kommer att göra en standardlänk omöjlig att publicera utan ett licensavtal med det aktuella medieföretaget.

Den liberala gruppen ALDE är inne på ett liknande spår. Gröningarna vill ”underlätta licensiering”. EFDD (som bland annat rymmer UKIP, italienska Femstjärnerörelsen och tyska AfD) vill skrota artikeln helt och hållet.

Artikel 13: Uppladdningsfiltret

Artikel 13, som stadgar filtrering av allt användargenererat innehåll på olika nätplattformar, har också fått en mängd ändringsförslag. EPP kan tänka sig att undanta de allra minsta plattformarna. ALDE vill fortfarande ha filtrering men vill hålla medie- och underhållningsföretagen ansvariga för grundlösa anmälningar om upphovsrättsintrång, samt att klagomål skall granskas av människor istället för maskiner.

Sossarna i S&D är inne och petar i detaljer utan att för den sakens skull ta sig an huvudfrågan. Gröningarna och de två huvudansvariga utskotten vill se ett förbud mot lagar och avtal som kräver uppladdningsfilter, men att nätplattformarna ändå måste ha ”rättvisa” licensavtal. EFDD och vänstern i GUE vill stryka artikel 13 helt.

Skrota artikel 11 och 13

Utöver detta finns en lång rad detaljfrågor med ytterligare ändringsförslag.

Vad man gjort är alltså att överösa direktivet med ändringsförslag, varav de flesta missar problemets kärna. Sedan blir det votering där i stort sett vad som helst kan hända. Jag har en känsla av att inget kommer att bli speciellt mycket bättre.

Därför finns det bara en hanterbar linje. Det är att avslå artikel 11 och 13 rakt av.

/ HAX

Läs mer

Pirate MEP Julia Reda har alla detaljer:

Testa censurmaskinen

Assange fortsatt efterlyst

En brittisk domstol avslog i förra veckan en begäran om att häva arresteringsordern för Julian Assange.

Arresteringsordern gäller att wikileaksgrundaren avvek från husarresten och tog sin tillflykt till ecuadorianska ambassaden i London 2012.

Assanges advokater ville få den brittiska arresteringsordern hävd eftersom den baserar sig på den europeiska arresteringsorder som Sverige sedermera dragit tillbaka efter att förundersökningen om Julian Assange slutligen lades ner 2017.

Domaren Emma Arbuthnot menade att en arrest fortsatt är ”proportionell” och implicerade att Assange är feg som inte lämnar ambassaden:

Defendants on bail up and down the country, and requested persons facing extradition, come to court to face the consequences of their own choices. He should have the courage to do the same. It is certainly not against the public interest to proceed.

Ministerrådets ”julklapp” till EU-medborgarna: Fri rörlighet för data

Europeiska unionens råd vill ta bort nationella restriktioner kring var data får lagras och behandlas: Företag och myndigheter i ett EU-land ska kunna använda molntjänster i ett annat EU-land.

Beslutet välkomnas av industrin, som kallade det ”en tidig julklapp till EU-medborgarna”.

Tyska regeringen är däremot sedan tidigare kritisk, eftersom den vill att tyska myndigheters data ska lagras och behandlas ”på tysk mark”. Dessutom sätter förslaget käppar i hjulet för det tyska ”bundescloud” som regeringen planerar för.

Nu ska rådet inleda förhandlingar med Europaparlamentet.