Säg hej till Sirius, Europols nya vapen mot oönskat innehåll på sociala medier

Europol har nu officiellt lanserat Sirius (”Shaping Internet Research Investigations Unified System”), en plattform där poliser i olika EU-länder ska kunna utbyta information om terrorism och dess bekämpning:

SIRIUS is a secure web platform for law enforcement professionals, which allows them to share knowledge, best practices and expertise in the field of internet-facilitated crime investigations, with a special focus on counter-terrorism.

Sirius är delvis en frukt av EU Internet Forum, där polis och politiker sedan december 2015 träffar representanter för sociala medier med syftet att bekämpa inte bara ”terrorisminnehåll” utan även ”hate speech”, det vill säga inte direkt olagligt utan snarare ”oönskat” innehåll. Således var även representanter för Facebook, Google, Microsoft, Twitter och Uber på plats under ”kick-offen” för Sirius i Haag, Nederländerna.

Facebook, Google och Twitter har även startat sitt eget forum, ”Global Internet Forum to Counter Terrorism” (GIFCT), där de nu använder maskininlärning för att plocka bort oönskat innehåll från sina tjänster. Facebook säger sig radera 83 procent av anmält innehåll inom en timme. Google å sin sida kommer under 2018 öka antalet personer som jobbar med att ”vidta åtgärder mot problematiskt innehåll” till 10 000.

Smaka på den siffran. Tio tusen. En hel liten armé.

Företagens engagemang ska ses i ljuset av hot om lagstiftning om de inte rensar sina sajter tillräckligt väl själva. EU-kommissionären för säkerhetsfrågor, brittiske Julian King, har i en intervju med en tysk dagstidning sagt att ”om sakerna inte utvecklar sig snabbt nog måste den europeiska lagstiftaren rycka in”. I Tyskland finns redan lagen med det krångliga namnet Netzwerkdurchsetzungsgesetz (NetzDG), som ålägger onlineplattformar miljonböter om de inte raderar visst innehåll inom 24 timmar.

”Orwellsk mardröm”: Tysklands inrikesminister kräver total övervakning

Tyska nät- och medborgarrättsaktivister är i uppror efter att landets inrikesminister Thomas de Maizière föreslagit att industrin måste bygga in bakdörrar i snart sagt varenda elektronisk produkt tyskarna kan tänkas köpa.

Sedan tidigare har polisen rätt att övervaka misstänkta brottslingar via deras datorer, men denna statstrojan bleknar i jämförelse med de bakdörrar som de Maizière vill införa: Inte bara datorer, utan även smarta teveapparater och bilars navigationssystem ska utrustas med bakdörrar, liksom digitala vitvaror, ja i princip varje pryl som är uppkopplad.

Förutom övervakning vill de Maizière också ge myndigheter möjlighet att stänga av medborgarnas datorer för att kunna stoppa botnetattacker.

Kritik från alla håll

Förslaget har beskrivits som en ”orwellsk mardröm” av parlamentsledamoten Konstantin von Notz från De gröna.

Frank Rieger från hackarföreningen Chaos Computer Club kallar det ”ett frontalangrepp på alla medborgares digitala och fysiska säkerhet”.

Även från Socialdemokraterna kommer kritik. Den kristdemokratiske inrikesministern ”har uppenbart förlorat den sista realpolitiska anständigheten”, enligt Uli Grötsch/SPD.

Inrikesministerkonferens

På tyskt maner har det monstruösa förslaget försetts med den lätt kryptiska titeln ”Handlungsbedarf zur gesetzlichen Verpflichtung Dritter für Maßnahmen der verdeckten Informationserhebung nach §§ 100c und 100f StPO” (ungefär ”Handlingsbehov avseende tredje parts lagstadgade plikt till åtgärder för dolt informationsinhämtande enligt §§ 100c och 100f brottsbalken”).

Förslaget ska diskuteras under inrikesministerkonferensen i Leipzig, som börjar nu på torsdag (7 december 2017). Där samlas inrikesministrarna från Tysklands 16 förbundsländer. Inrikesministern för Tyskland, alltså för tillfället Thomas de Maizière, är ständig gäst på konferenserna, men har ingen rösträtt.

Kommentar

Thomas de Maizières förslag blir knappast verklighet. Även om politikerna kör över folket så skulle Författningsdomstolen i Karlsruhe nog olagligförklara en sådan lag.

Men vad gäller viljan att övervaka hela befolkningen i deras hem måste man säga att Thomas de Maizière från CDU nu slutit cirkeln till östtyska underrättelsetjänsten Stasi, som eftersträvade en total övervakning som skulle vara ”flächendeckend” – heltäckande.

Den tidigare inrikesministern Wolfgang Schäuble (CDU) blev hårt kritiserad för sin övervakningsiver och gav upphov till begreppet Stasi 2.0. Nu när Thomas de Maizière tagit över stafettpinnen siktar han uppenbarligen på Stasi 3.0.

Lyssna gärna på vårt specialavsnitt från Stasis högkvarter i Berlin Lichtenberg:

Vi har illustrerat den här bloggposten med en skärmdump från Thomas de Maizières hemsida från i dag (5 december 2017). Hemsidans avdelning ”Fotogalerie” visar ett tekniskt fel. Hemsidan är byggd med ramar (frames), en teknik populär på 1990-talet. Detta är alltså mannen som är högst ansvarig för den tyska inrikespolitiken. Det känns tryggt.

Källor

Pornhub kan få monopol på att kontrollera porrsurfande britters ålder (och därmed identitet)

Missa inte Engadgets djupartikel om företaget Mindgeek, som kan komma att få monopol på den ålderskontroll som Storbritannien håller på att införa för besökare av porrsajter, och som är en del av Digital Economy Bill.

Ålderskontrollen har kritiserats för att den i praktiken är omöjlig att genomföra utan att samtidigt ta reda på vem ”ägaren av åldern” är. Storbritannien kan alltså komma att registrera sina invånares porrvanor. Och som det ser ut nu kommer detta ske genom det privata företaget Mindgeek, som äger världens två största porrsajter: Pornhub och Youporn.

Engadget summerar:

The fact that Mindgeek may be entrusted with the deepest, darkest secrets of millions of Britons shouldn’t be taken lightly.

Förutom den ideologiska aspekten kommer kritik från Mindgeeks konkurrenter, som är rädda att behöva betala en ”mindgeekskatt”  till denna monopolaktör.

Och eftersom ålderskontrollen troligtvis kommer ske via kreditkort (eftersom man måste vara myndig för att ha ett sådant) varnar säkerhetsexperter för faran med att vänja befolkningen vid att lämna ifrån sig sina kreditkortsuppgifter lite här och var på nätet.

Bakgrunden till Storbritanniens nya lagpaket hör ni förstås i 5 juli-podden, passande nog i avsnitt 24, då jag, Henrik ”HAX” Alexandersson och Oscar Swartz var på porrfilmsfestival:

Läcka: Frankrike, Portugal och Spanien lobbar för uppladdningsfilter

Statewatch har publicerat läckta dokument som visar att Frankrike, Portugal och Spanien vill ha det uppladdningsfilter som kommissionen först föreslog som en del av det nya upphovsrättsdirektivet, men som nyligen ifrågasattes av sex länder – Belgien, Finland, Irland, Nederländerna, Tjeckien och Ungern – till vilka även Tyskland slutit sig.

Som Femte juli berättat tidigare har ordförandelandet Estland visat sig vara en upphovsrättshök och censurivrare.

I korthet handlar de tre ländernas förslag om att omdefiniera begreppet ”hosting providers”. Enligt Ecommercedirektivet ska rena hostare inte kunna ställas till svars för vad användarna laddar upp, så länge man agerar och tar ner olagligt innehåll när man uppmärksammats på det. Men genom att säga att hostarna inte ”hostar” utan snarare ”uppträder” faller de inom annat lagrum där tillstånd krävs från rättsinnehavare innan ”uppträdandet” (som egentligen är ”hosting”) kan ske.

Hänger ni med?

Edri har gått igenom läckan i detalj och kritiserar de tre länderna:

It seems irrelevant to the French, Spanish and Portuguese that the European Court has ruled that it is unacceptable to impose a filtering obligation on providers if that filtering

Edri konstaterar också att förslaget är goda nyheter för hosting providers utanför EU, som om förslaget blir verklighet lär slippa konkurrens från företag inom EU.

EU-utskott sätter ner foten mot antiintegritetslobbyn

Den 19 oktober 2017 röstade Libe – Europaparlamentets utskott för Medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor – om Eprivacyförordningen.

Och det är för en gångs skull riktigt goda nyheter. Libe har vägt samman tidigare omröstningar i andra utskott och röstat för ett förslag som ”försvarar integritet, säkerhet och konkurrens för telefon- och internettjänster”, enligt Edri, vars vd Joe McNamee säger:

Despite a huge lobbying effort to water down the proposal, the Committee voted for clear, privacy-friendly rules. We welcome this approach, as it will not just protect citizens, but promote competition and innovation as well,

Värt att notera från ett svenskt perspektiv är att Sveriges två medlemmar i Libe var kluvna. Miljöpartiets Bodil Valero röstade för det integritetsvänliga förslag som vann, medan Moderaternas Anna Maria Corazza Bildt röstade emot. Totalt fick förslaget 31 ja-röster och 24 nej-röster – se hela listan här.

När Europaparlamentet röstat igenom det förslag som Libe rekommenderat är nästa steg att förhandla med medlemsstaterna i Europeiska rådet.

EU kräver registrering för gratis wifi

I avsnitt 56 av 5 juli-podden diskuterade och kritiserade vi EUs planer på att införa gratis wifi i 8 000 stadskärnor runt om i unionen.

Nu har Europeiska kommissionen meddelat att projektet – med det tuffa namnet Wifi4EU – kommer kräva att användarna registrerar sig, detta för att kunna utöva ”ett minimum av kontroll”. Autentiseringen kommer att ske via mobiltelefonnumret, enligt Netzpolitik.

Budgeten för Wifi4EU är 120 miljoner euro, eller 15 000 euro per stad. För denna summa ska staden driva och underhålla – under minst tre år – ett trådlöst nät som ska vara gratis för användarna. Vi får väl se hur det kommer falla ut.

Netzpolitik noterar också att medborgarinitiativet Freifunk inte blivit tillfrågade om att hjälpa till – Wifi4EU ska enbart innefatta kommersiella aktörer som kan garantera driften.

Human Rights Watch attackerar Europeiska kommissionens förslag

Human Rights Watch har tillsammans med ett femtiotal andra organisationer, däribland Reportrar utan gränser, skrivit ett öppet brev till Europeiska kommissionen, Europaparlamentet och Europeiska rådet.

Organisationerna protesterar mot det uppladdningsfilter – den ökända Artikel 13 eller ”censurmaskinen” – som är på förslag i det upphovsrättsdirektiv som just nu är under förhandling och omröstning i diverse utskott.

Om filtret införs kommer ”onlinetjänster” inte ha något annat val än att ”övervaka, filtrera och blockera EU-medborgares kommunikation”, enligt undertecknarna. Detta strider mot EUs stadga om de grundläggande rättigheterna, och kan därför i slutändan diskvalificeras av EU-domstolen på samma sätt som hände med den generella datalagringen nyligen.

Organisationerna kräver därför att Artikel 13 stryks ur förslaget på nytt upphovsrättsdirektiv.

Copybuzz har en tänkvärd kommentar:

It is especially striking that organisations such as Reporters without Borders and Human Rights Watch, which are known to intervene for the protection of human rights in less democratic countries, have now been moved to the point where they felt the need to voice their concerns in this matter to ensure that EU citizens are safeguarded from the EU’s copyright agenda crushing their fundamental rights.

Europaparlamentets utskott för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor, Libe, ska snart rösta om upphovsrättsdirektivet. Detta är sista steget innan utskottet för rättsliga frågor, Juri, sammanfattar utskottens åsikter och kommer fram till en samlad linje som EU-parlamentarikerna kan ta ställning till.

Filterfail

Tyska piraternas EU-parlamentariker Julia Reda är inte skonsam i sin kritik mot det uppladdningsfilter som Europeiska kommissionen presenterade förra veckan:

Installing censorship infrastructure that surveils everything people upload and letting algorithms make judgement calls about what we all can and cannot say online is an attack on our fundamental rights.

Efter att ha sågat ”censurmaskinen” på principiella grunder tittar hon närmare på hur diverse uppladdningsfilter fungerar i praktiken – och listar deras största fails. Skratta eller gråt:

Julia Reda: When filters fail: These cases show we can’t trust algorithms to clean up the internet

Look who’s stalking – två till utskott säger sitt om Eprivacyförordningen

Efter att konsumentutskottet Imco vände sig mot konsumenterna i förra veckans omröstning om EUs eprivacyförordning har nu två andra utskott kommit fram till betydligt bättre yttranden, rapporterar Edri.

  • Utskottet för rättsliga frågor, Juri, har röstat för formuleringar som stärker EU-konsumenternas integritet, enligt Edri. Till exempel tycker Juri inte att det spelar någon roll för ett mejls sekretess om det är ”in transit” eller lagras – operatören ska ändå hålla fingrarna borta. Därmed går man emot Imco i denna fråga.
  • På samma tema har utskottet för Industrifrågor, forskning och energi, Itre, röstat för rätten till stark kryptering.

De två utskotten röstade den 2 oktober 2017 om sina slutgiltiga yttranden om Eprivacyförordningen, som varit ute på remiss sedan 2016.

De olika utskottens yttranden kommer sammanvägas när ”superutskottet” Libe nästa vecka fattar det beslut som kommer ligga till underlag för hur EU-parlamentet röstar.

Libe är utskottet för Medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor.

Förutom Eprivacyförordningen kommer Libe att rösta om Upphovsrättsdirektivet, och då inte minst det kontroversiella uppladdningsfiltret (”censurmaskinen”) och den kritiserade länkskatten (”googleskatten”). I de frågorna är det dock Juri som är huvudutskott och som kommer sammanväga övriga utskotts betänkanden.

Och här har vi Edris roliga satirbild i dess helhet:

lookwhostaking_poster_750_80

EU-utskott sviker EU-medborgarna

EU-parlamentets utskott för inre marknad och konsumentskydd, IMCO, har granskat kommissionens förslag till Eprivacyförordning och kommit med ett slutgiltigt yttrande.

Edri konstaterar att yttrandet är så urvattnat att det knappast kan sägas skydda de konsumenter som utskottet har till uppgift att skydda. Stryk ”konsumentskydd” från ert namn, skriver Edri sarkastiskt och radar upp bevisen för hur utskottet svikit EU-medborgarna – läs hela listan här.

Mycket gäller ändringar i ordval som gör det möjligt för de stora jättarna att kringgå det konsumentskydd som ursprungligen var tanken med Eprivacyförordningen.

Till exempel ska mejlsekretess – vad detta nu än må innebära – enbart gälla medan mejl är ”in transit”, inte när de är lagrade hos en tjänsteleverantör. Googles eposttjänst Gmail har ända sedan lanseringen 2005 haft som affärsidé att analysera innehållet i användarnas mejl för att på bästa sätt kunna rikta reklam till dem. Den nya formuleringen gör att Google slipper fundera på hur Eprivacyförordningen skulle påverka eposttjänsten. Man förstår att det är mycket lobbying och kanske många bjudmiddagar som ligger bakom de harmlösaste formuleringar.

I slutändan kan EU-parlamentet välja att inte ta hänsyn till IMCOs yttrande. Så skedde när den Allmänna dataskyddsförordningen antogs, eftersom IMCO hade en, som Edri uttrycker det, ”extremist anti-consumer position”.

Utskotten är tillsatta av EU-parlamentet och ska granska lagförslag utifrån EU-medborgarnas bästa. Kanske är det dags att granska utskotten och fråga sig varför de gång efter annan landar i ståndpunkter som går rakt emot EU-medborgarnas bästa.