Vita Huset skapar verktyg för att anmäla politisk censur i sociala media

Ägnar sig sociala media åt att medvetet övercensurera användre på högerkanten? Frågan är stor i USA. Och nu lanserar Vita Huset ett verktyg för att anmäla opåkallad censur, oavsett ideologisk grund. The Verge skriver…

On Wednesday, the White House launched a new tool for people to use if they feel they’ve been wrongly censored, banned, or suspended on social media platforms like Facebook and Twitter.

“Too many Americans have seen their accounts suspended, banned, or fraudulently reported for unclear ‘violations’ of user policies,” the site reads. “No matter your views, if you suspect political bias caused such an action to be taken against you, share your story with President Trump.”

Detta höjer onekligen insatserna i debatten. Men idén är kanske inte så dum. Det finns massor av frustrerade användare som inte förstår varför de blir avstängda eller som anser sig felaktigt avstängda av sociala media. De behöver någon att vända sig till, eftersom nätföretagen i fråga är näst intill omöjliga att kommunicera med. Frågan är dock om ett sådant verktyg bör vara kopplat till ett regeringsorgan.

Möjligen kan detta också rikta ljuset med problemet med opåkallade massanmälningar mot enskilda användare – i syfte att få deras sociala mediekonton stängda.

Länk: White House launches tool to report censorship on Facebook, YouTube, Instagram, and Twitter »

USA: Kan lagen vara skyddad av upphovsrätt?

Här är ett allt mer vanligt förekommande problem…

Carl Malamud believes in open access to government records, and he has spent more than a decade putting them online. You might think states would welcome the help.

But when Mr. Malamud’s group posted the Official Code of Georgia Annotated, the state sued for copyright infringement. Providing public access to the state’s laws and related legal materials, Georgia’s lawyers said, was part of a “strategy of terrorism.”

Möjligen skulle man kunna säga att annoteringar till en lag kan skyddas av upphovsrätten om de gjorts och bekostats av en privat aktör med annan avsikt än allmän spridning. Men i detta fall handlar det om att delstaten äger upphovsrätten och att annoteringarna tycks ha kommit till stånd med offentliga medel. Problemet är att man givit ett förlag rätten att kommersiellt publicera den annoterade lagen. Men det kan i sig knappast vara ett hinder för att andra offentliggör lagen och koden för hur den tillämpas.

Alla skall ha rätt att ta del av lagen – speciellt de som förväntas följa den.

Hur termen »terrorism« smugit sig in i den ovanstående konflikten är oklart. Och till synes högst orimligt.

Det tycks bli allt vanligare att rättssäkerheten, den fria opinionsbildningen och demokratin inskränks med hänvisning till yttrandefriheten. (Se bara hur felaktiga upphovsrättsanspråk används för att få bort obekväma videos från Youtube.)

NYT: Accused of ‘Terrorism’ for Putting Legal Materials Online »

Facebooks problematiska moraliska balansakt

Under flera dagar stoppade Facebook en av Liberalernas valfilmer. Skälet är att det i filmen förekommer två män som kysser varandra. Vilket ansågs vara »sexuellt antydande«. Först efter att detta väckt allmän uppmärksamhet släpptes filmen igenom, på onsdagskvällen.

Vi lever i intressanta tider – där fake news, otillbörlig påverkan, politisk korrekthet, sexualskräck och identitetspolitik blandas till en röra som ingen lägre kan navigera i.

Naturligtvis skall Liberalerna få visa sin valfilm. Och Facebooks allmänna sexualskräck är löjeväckande, inte minst när företaget inte tar någon som helst hänsyn till det verkliga innehållet och dess kontext.

Länk: Liberalernas valfilm stoppad av Facebook »

WatchMojo hotar stämma företag som missbrukar Youtubes Content-ID

Felaktiga, ofta automatiserade anmälningar om upphovsrättsintrång på Youtube är ett gissel. Nu har WatchMojo – som har mycket material publicerat under principen »fair use« – tröttnat. Så man flaggar för att stämma företag som missbrukar Youtubes Content-ID.

Torrent Freak skriver…

WatchMojo, one of the most viewed channels on YouTube, is striking back at Content-ID abusers. The channel is fed up with the numerous claims it has received against fair use content. Rightsholders can profit from this scheme but WatchMojo points out that they also expose themselves to potential legal action, where millions of dollars in damages are at stake.

Och WatchMojo har lagt upp en video om saken…

Detta är en het fråga även i EU. Här har det nya upphovsrättsdirektivet en öppning för användning av annars skyddat material för bl.a. kritik och satir. Vilket påminner om de amerikanska reglerna om »fair use« – men utan att specificera begreppet närmare. Detta kommer istället att ske när direktivet omsätts i nationell lagstiftning i medlemsstaterna. Vilket kan komma att leda till 28 (27) olika regelverk.

Polsk Facebook-censur till domstol

I Polen har Civil Society Drug Policy Initiative (SIN) fått problem med censur på Facebook. Tillsammans med nätfrihetsorganisationen Panoptykon Foundation tar man nu nätjätten till domstol.

SIN – som kämpar för en evidensbaserad drogpolitik – ger bland annat sina följare utbildning om droger, råd om hur man undviker skadliga effekter och allmän rådgivning till droganvändare. Gruppen fokuserar på harm reduction, vilket är en linje som även drivs av bl.a. flera FN-organ

Men på Facebook är det stopp. Förra året tog Facebook bort SIN:s fan-page, utan varesig föregående varning eller förklaring. Även SIN:s Instagram-konto stängdes ner.

EDRi skriver…

Big tech companies such as Facebook, Google and Twitter present content selected by algorithms on the basis of users’ online activity. However, they also moderate the content published online, thus deciding what users will not get to see. Panoptykon fights for content removal to be based on clear and easily accessible rules and for users to have the right to effectively contest the decision. This means for example that the user has to be informed why their content was blocked, and to be able to present arguments in their defense. The appeal should also be considered by people who did not play a role in the initial decision. In addition, platforms’ final decisions should be subject to independent scrutiny by courts.

Panoptykon filed the case with the expectation that the court case will give online platforms an incentive to move away from their current opaque and arbitrary methods of blocking, and to introduce solutions which will better protect our freedom of expression. The case is expected to set standards that will influence policies of not only Facebook, but also other platforms.

Även om Facebook är ett privat företag som har rätt att bestämma vem som får verka på dess plattform – så är det en intressant civilrättslig fråga om de kan bryta en kundrelation utan att ge en tillfredsställande förklaring eller förvarning.

EDRi » SIN v Facebook: Tech giant sued over censorship in landmark case »

Problemen med att Facebook stänger av Alex Jones och andra besvärliga människor

Facebook har bannlyst ett antal högljudda röster på sin plattform. Det gäller till exempel den populäre konspirationsteoretikern Alex Jones, ledaren för Nation of Islam Louis Farrakhan och alt-right-provokatören Milo Yiannopoulos.

Facebook är ett privat företag och får naturligtvis själva bestämma vilka som skall finnas på deras plattform. Men det innebär inte att företaget har rätt att slippa kritik eller att man inte kan problematisera kring beslutet.

Det finns förvisso en gräns för yttrandefriheten. Den går där ett hot uttalas i en sådan kontext att det föreligger en uppenbar fara för andras säkerhet och/eller egendom. Men i övrigt kan man endast säga att yttrandefrihet råder om folk tillåts säga vad de vill. Hindrar man dem, då har man per definition inte yttrandefrihet.

Det är möjligt att de nu avstängda har gått över gränsen. Men följande klipp från The Guardian väcker frågor:

The individuals have been banned from Facebook and Instagram under its policies against “dangerous individuals and organizations”. The company said it would continue its policy of banning accounts that praise or support these figures on the platform.

Frågan är vad som kan betraktas som »farligt« i sammanhanget. Och för vem. För Mark Zuckerbergs anseende? För Facebooks annonsinkomster? Eller för samhället som sådant? Hur avgör man i så fall objektivt den senare frågan?

Den andra meningen är också intressant. Innebär det att Facebook kommer att stänga av användare som protesterar mot de aktuella avstängningarna?

The bans highlight the arbitrary nature of Facebook’s decisions to bar prominent individuals from posting on its services. The company acts as both judge and jury on who is allowed to host material on its network, with accounts often removed only following sustained criticism in the media.

However, in recent months, the company has become increasingly willing to issue outright bans against individuals deemed to spread hate speech – in effect cutting many “alt-right” figures off from the social networks that allowed them to gain an audience in the first place.

Det finns skäl att tro att det är medial uppmärksamhet och organiserade anmälningskampanjer från de aktuella kontonas politiska motståndare som fått Facebook att agera – snarare än objektiva bedömningsgrunder som tillämpas lika för alla.

Facebook har som sagt rätt att göra som de vill på sin egen plattform. Men det förändrar inte det faktum att det som sker kan vara problematiskt och att det väcker frågor. Speciellt med tanke på Facebook/instagrams dominerande ställning bland sociala media.

Det behövs helt klart nya, konkurrerande sociala plattformar. Synd bara att EU stiftar lagar som gör det omöjligt att ta upp konkurrensen med nätjättarna.

/ HAX

Länk: Facebook bans Alex Jones, Milo Yiannopoulos and other far-right figures »

Så fungerar Rysslands nya digitala järnridå

Ryssland har som bekant antagit en lag som på engelska benämns »Sovereign Internet«. Även om den inte helt förvandlar internet i landet till ett intranet, så ger det staten stor kontroll över vilket innehåll medborgarna kan få ta del av.

Derek Zimmer förklarar saken hos Privacy News Online:

The bill does more than just forcing ISPs to prefer routing within Russia, it also also forces ISPs to only allow Russian DNS services. These two things combined equal a lot more than just stopping the threat of foreign-driven internet outages. It strengthens censorship and intelligence within Russia.

If you control the DNS servers of everyone in the country, you then control the vast majority of what people can see and do by blocking content or redirecting users to sites that better serves the government’s aims. This is a practice that China does regularly with its great firewall.

Länk: Russia’s “Sovereign Internet” is About Counterintelligence »

Överfiltrering är redan ett problem i sociala media

Efter attacken mot en moské i Nya Zeeland har Facebook och Youtube kämpat för att rensa bort nya uppladdningar av den live-stream som sändes av attentatsmannen.

Det rör sig om stora volymer och man har fått använda sig av automatisk filtrering för uppgiften. Detta är dock inte utan problem. EDRi förklarar:

”How many unrelated videos have been wrongfully removed by automatic filters? Facebook says, for example: “Out of respect for the people affected by this tragedy and the concerns of local authorities, we’re also removing all edited versions of the video that do not show graphic content.” This is information that is apparently not in violation of the rules of the platform (or even the law), but that is blocked out of deference to the next of kin.

However empathetic that might be, it also shows how much our public debate depends on the whims of one commercial company. What happens to videos of journalists reporting on the events? Or to a video by a victim’s relative, who uses parts of the recording in a commemorative video of her or his own? In short, it’s very problematic for a dominant platform to make such decisions.”

Det beskriver rätt väl problemet med automatisk filtrering. Resultatet blir överfiltrering utan någon hänsyn till den kontext i vilken publiceringen sker. Vilket i slutändan är till skada för det fria ordet.

EDRi: What the YouTube and Facebook statistics aren’t telling us »

Europaparlamentet röstar om terror-filter

Under onsdagen voterar Europaparlamentet om sin position avseende förordningen om terror-relaterat innehåll online.

Alla som har en website blir tvingade att se till att eventuellt terror-relaterat innehåll kommer bort inom en timma – och att det inte laddas upp igen.

Bland de punkter som Europaparlamentet har att ta ställning till finns frågan om man uttryckligen skall kräva uppladdningsfilter eller ej. Utskottet säger nej, men detta riskerar att ändras i plenarvoteringen. Dessutom kan man fråga sig vad parlamentet tror sig vinna genom att inte nämna ordet »uppladdningsfilter« – när förslaget ändå är skrivet så att det förutsätter att sådana måste användas.

Detta blir problematiskt på samma sätt som artikel 13/17 i upphovsrättsdirektivet: Det flyttar makten över det fria ordet från lagarna och våra domstolar – till privata företag och deras användarvillkor. Vilket är direkt olämpligt i en demokratisk rättsstat.

Läs även:
• Pirate MEP Julia Reda »
• Emanuel Karlstens analys »
• Techdirt »

Uppdatering: Parlamentet röstade igenom terrorlag som tvingar alla sajter att ta bort propaganda inom en timme »