Facebook inför »mjuk« censur

Facebook har beslutat att justera sina algoritmer så att »sensationellt och provokativt« innehåll kommer att få mindre spridning. Detta gäller så väl enskilda inlägg som vissa grupper och sidor.

Det handlar alltså inte om olagligt material. Inte heller om material som bryter mot Facebooks användarvillkor. Istället etablerar man den luddiga termen »borderline content«.

Resonemanget tycks vara att om man minskar spridningen av jobbiga och kontroversiella inlägg, då kommer färre att bli upprörda och provocerade.

Detta minskar möjligen problemen för Facebook. Men det inskränker även det fria ordet.

Facebook är ett privat företag och kan naturligtvis göra som det vill. Men med tanke på dess dominerande ställning bland sociala media är denna nya, »mjuka« censur ändå problematisk.

• The Verge: Facebook will reduce reach of ‘sensationalist and provocative’ content »

/ HAX

EU ställer orealistiska krav på nätcensur

I EU är frågan om censur av terrorrelaterat innehåll på nätet på väg mot beslut. Vad som kan anses vara terror eller terrorism är fortfarande rätt oklart. Och vi vet sedan tidigare att detta är ett sluttande plan, som fortsätter med censur av diffust definierat hatiskt eller diskriminerande innehåll – vilket brukar sluta med att man ger sig efter det mesta som politiker och myndigheter ogillar.

Förslaget innebär att alla »hosting service providers« i vissa fall måste ta ner material som ogillas av myndigheterna inom en timma. Att de skall ha en hotline för sådana ärenden bemannad 24/7. Och att de själva måste vara uppmärksamma och avlägsna sådant innehåll – annars kan myndigheterna komma att övervaka allt som laddas upp.

Detta är något som möjligen nätets jättar som Google, Facebook och Twitter kan hantera. Men för små och alternativa plattformar är kraven mycket svåra, rent av omöjliga att möta.

Dessutom är detta ytterligare ett steg mot att flytta makten över yttrandefriheten från lagarna och rättsväsendet till privata operatörer och deras användarvillkor. Vilket gör den enskilda individen i stort sett rättslös.

Det ser ut som om EU-kommissionen, medlemsstaterna och Europaparlamentet försöker driva igenom denna reglering med ett minimum av offentlig debatt och demokratisk insyn. Vilket naturligtvis inte får ske.

Läs mer hos La Quadrature du Net:
• Antiterrorism Censorship: Macron teams up with the Web giants to set up mass surveillance »

/ HAX

Krav på öppenhet och transparens om Facebooks censur

Det är ett välkänt problem att Facebook ibland tar ner innehåll och blockerar användare utan någon egentlig motivering och utan verkliga möjligheter att begära överprövning. Detta har lett till reaktioner från bl.a. EFF och Human Rights Watch. EFF skriver…

The Electronic Frontier Foundation (EFF) and more than 70 human and digital rights groups called on Mark Zuckerberg today to add real transparency and accountability to Facebook’s content removal process. Specifically, the groups demand that Facebook clearly explain how much content it removes, both rightly and wrongly, and provide all users with a fair and timely method to appeal removals and get their content back up.

Detta är helt klart ett rimligt krav, speciellt med tanke på Facebooks dominerande ställning inom sociala media.

Men det är inte utan praktiska problem. Som vi t.ex. kunnat se i en tv-dokumentär handlar det om mycket stora volymer – och besluten fattas på ett par sekunder, om ens det. Att göra processen »rättssäker« och transparent skulle innebära mycket extraarbete och stora kostnader. Inte desto mindre är det nödvändigt.

Det skall bli intressant att se vad Facebook svarar, om de svarar över huvud taget.

Länkar:
• EFF, Human Rights Watch, and Over 70 Civil Society Groups Ask Mark Zuckerberg to Provide All Users with Mechanism to Appeal Content Censorship on Facebook »
• Why did Facebook pull your post? Digital rights groups want you to know »

/ HAX

5 juli-podden om blockeringskriget mellan Bahnhof och Elsevier

I ett färskt avsnitt av 5 juli-podden tar vi upp följande ämnen:

  • Svenska internetoperatören Bahnhof blockerar internet i protest mot krav från rättsinnehavare och det svenska rättsväsendet. Vi tittar närmare på företaget bakom kraven – Elsevier – och upptäcker en långsam revolution på svenska och tyska universitet.
  • Datalagring utan gränser – nytt förslag från EU-kommissionen kan gå tvärsemot EU-domstolen.
  • Google stänger ner sitt sociala nätverk Google+ efter upptäckt sårbarhet. Facebook stänger inte ner efter massivt säkerhetshål som kan ha drabbat 50 miljoner användare.
  • Protester mot att Facebook har raderat politiska sidor på vänster- och högerkanten. Ett pågående rättsfall i New York kan ha konsekvenser för hur sociala nätverk raderar innehåll.
  • The Oatmeals seriestripp om hur man når folk (http-länk).

5 juli-podden görs av Karl Andersson och Henrik HAX Alexandersson på uppdrag av 5 juli-stiftelsen som arbetar för mänskliga rättigheter på internet.

Följ oss här:

Ladda ner avsnittet här:

71: Bahnhof blockerar internet! (MP3)

Youtube: Artikel 13 sätter stopp för ”fair use”

Youtubes CEO Susan Wojcicki skriver i en bloggpost till användarna…

Article 13 as written threatens to shut down the ability of millions of people — from creators like you to everyday users — to upload content to platforms like YouTube. And it threatens to block users in the EU from viewing content that is already live on the channels of creators everywhere. This includes YouTube’s incredible video library of educational content, such as language classes, physics tutorials and other how-to’s.

Vad det handlar om är artikel 13 i EU:s nya upphovsrättsdirektiv – som kräver att plattformar med användargenererat material måste filtrera allt som laddas upp, för att blockera sådant som eventuellt skyddas av upphovsrätten.

Eftersom det är svårt för en människa och närmast omöjligt för en algoritm att avgöra vad som är »fair use« (citat, videosnuttar m.m. som används för kommentar, debatt, kritik, parodi etc.) och ej – så kan det enkelt bli stopp för allt sådant material på Youtube. Vilket är större delen om allt som handlar om politik, samhällsfrågor, kultur, vetenskap, teknik och utbildning. Alternativt kan alla som befinner sig i EU komma att blockeras från att se eller ladda upp denna typ av videos.

Det skall nämnas att det nya upphovsrättsdirektivet inte innehåller något undantag för »fair use«, trots att ett sådant är både efterfrågat och nödvändigt.

EU är med andra ord på väg att döda hela den Youtube-kultur som har högre ambitioner än att visa söta katter, folk som trillar och sminktips.

Video:

Länk till videon på Youtube »

Länkar:
• YouTube CEO warns EU ‘meme ban’ threatens the open internet »
• Youtube Creator Blog: A Final Update on Our Priorities for 2018 »

EU:s censurmaskin är även en övervakningsmaskin

En av delarna i EU:s nya direktiv om upphovsrätt är det uppladdningsfilter för användargenererat material som nätplattformarna blir tvingade att installera. Syftet är att stoppa material som kan antas vara skyddat av upphovsrätt.

Detta har fått omfattande kritik. Men en aspekt tycker jag har hamnat i skymundan:

Skall man filtrera material måste allt som läggs upp förhandsgranskas. Alla de bilder du lägger upp. Alla texter du skriver. Alla videosnuttar och ljudfiler.

Dina bilder från familjens semester eller festen, dina tankar om stort och smått, videosnutten från barnens skolavslutning… Allt kommer att granskas, analyseras och jämföras.

Visserligen kommer denna granskning i huvudsak att utföras av maskiner som styrs av algoritmer. Men likväl kommer allt du lägger upp att granskas – av privata företag på statens uppdrag.

För det första är detta en allomfattande övervakning av människor som inte är misstänkta för något brottsligt. Vilket i sig är en kränkning av medborgarnas rätt till privatliv.

Vidare skall man inte förvänta sig annat än att Facebook, Google och alla andra kommer att spara de data som extraheras – för att skaffa sig en än mer omfattande bild av dig och ditt liv. Vilket borde väcka en del upprördhet bland alla som redan oroas av att nätjättarna vet för mycket om oss.

/ HAX

Nätcensur i 5 juli-poddens säsongsstart

Äntligen! 5 juli-podden är tillbaka och vi slänger oss rakt in i den djungel av nätfrågor som vuxit sig yvig under vår frånvaro från poddetern.

Det handlar om nätcensur. Närmare bestämt:

  • I går dog internet, enligt kritikerna till EUs omstridda upphovsrättspaket, som nu fått grönt ljus av Europaparlamentet. Vi har kollat hur svenska ledamöter röstade.
  • Europeiska kommissionen föreslår ny terrorismförordning som ska tvinga internetplattformar att ta ner visst innehåll inom en timme! Tyskland och Frankrike har lobbat för lagen, vilket leder oss till:
  • NetzDG – så gick det för den tyska nätcensurlagen som varit i kraft sedan årsskiftet.
  • Utpressningsbreven till svenska fildelare ökar kraftigt, visar Bahnhofs kartläggning.

5 juli-podden görs av Karl Andersson och Henrik HAX Alexandersson på uppdrag av 5 juli-stiftelsen som arbetar för mänskliga rättigheter på internet.

Följ oss här:

Ladda ner avsnittet här:

69: Nypremiär – när nätcensuren slår fel (MP3)

EU Censorship Machine

EU ett steg närmare länkskatt och nätcensur

I dag var det dags för Europaparlamentet att göra ett omtag i frågan om EU:s nya direktiv om upphovsrätt. I juli stoppades förslaget, på grund av massiva protester mot bland annat den så kallade länkskatten och nätcensur.

Men idag röstade man tyvärr ja. Detta innebär att Europaparlamentet nu kan gå in med dessa ingångsvärden i förhandlingar med EU:s ministerråd och EU-kommissionen. Förhandlingar som för övrigt sker bakom stängda dörrar.

Länkskatten innebär att det kommer att krävas licens och att man måste betala pengar för att få länka till de stora mediehusens nyheter och övrigt material.

Nätcensuren handlar om automatisk filtrering för att stoppa användare från att ladda upp upphovsrättsskyddat material.

Vi har i tidigare texter förklarat varför detta är dåliga och farliga förslag.

Dessutom innehåller förslaget ett förbud mot att filma sportevenemang (även om det bara sker med mobiltelefon) och ett förbud mot att publicera bilder som innehåller upphovsrättsskyddade element (t.ex. ett konstverk eller en arkitektritad byggnad). Och mycket annat ogenomtänkt.

Vad händer nu?

Europaparlamentet, EU:s ministerråd och EU-kommissionen går in i förhandlingar. Dessa sker bakom stängda dörrar. Sedan kan flera olika saker hända. Regelverket är snårigt, men vad jag förstår är de två mest troliga alternativen som följer.

  1. Om ministerrådet och kommissionen helt ställer sig bakom parlamentets position, då kan direktivet antas utan ytterligare beslut. Detta är dock mindre troligt, eftersom man så gott som alltid är inne och pillar i framlagda förslag. Men – det kan vara en väg för institutionerna att smussla förslaget genom systemet utan mer bråk.
  2. Mer troligt är att förhandlingarna – trialogen – landar i en kompromiss som innehåller förändringar. I så fall måste den slutligen godkännas av Europaparlamentet. Då kommer en ny chans att stoppa förslaget. Men då lär det bli fråga om att fälla hela direktivet, vilket är svårt. Men sådant har hänt förr, till exempel när det gällde ACTA-avtalet.

Följ utvecklingen här hos 5 juli-stiftelsen.

/ HAX

Henrik Alexandersson, HAX, för Femtejuli.se

HAX: Upp till kamp för det fria digitala ordet!

Finns det ett offentligt digitalt rum och vem skall i så fall få yttra sig i det? Frågan blir allt mer aktuell i takt med att olika nätplattformar stänger av användare som uttrycker kontroversiella eller oönskade åsikter.

Den stora nyheten för stunden är att den amerikanske konspirationsteoretikern och gaphalsen Alex Jones blivit avstängd från Apples, Youtubes och Facebooks plattformar. Man kan tycka vad man vill om Jones, men han har miljoner följare och man får i vart fall ge honom att han ifrågasätter överhetens och medias narrativ.

I den svenska ankdammen kan man nämna (den tidvis SD-anstrukne) nätprofilen Jan Sjunnesson som är inne på sitt tredje eller fjärde Facebook-konto på bara ett par veckor. Även om det bara är en spekulation, så finns det skäl att tro att avstängningen av honom beror på organiserade massanmälningar från vänstergrupperingar som vill försöka tysta honom genom punktmarkering.

Just bristen på transparens är ett problem. Detta handlar om privata bolag och deras tolkning av sina användarvillkor. Vi får helt enkelt inte veta varför de stänger ner olika nätprofiler. Och som privata bolag är de naturligtvis i sin fulla rätt att göra som de vill på sina egna plattformar – utifrån sina tolkningar av de användarvillkor som de själva satt upp.

Ändå finns här ett problem. Apple iTunes, Youtube och Facebook är tillsammans med Twitter totalt dominerande som nätplattformar. Finns man inte där, då finns man inte alls.

Saken blir knappast bättre av att bland andra amerikanska politiker, EU, tyska regeringen och Sveriges justitieminister håller möten bakom stängda dörrar med ledningen för dessa sociala media – eftersom de vill se en upprensning av vad som publiceras. Vilket implicerar att det i grunden kan finnas politiska grunder för att tysta vissa röster i det digitala rummet.

Hela detta frågekomplex är viktigt. Det handlar om yttrandefrihet, demokrati och överhetens ambitioner att kontrollera vilken information som sprids i vårt samhälle.

Samtidigt kommer man bara att ge de censurerade än mer uppmärksamhet och att skapa digitala martyrer.

Det vore naturligtvis bra om det startades alternativ till de stora sociala nätverken. Sådana försök har gjorts, men de kan trots allt inte konkurrera med de etablerade – vars demografiska penetration är överväldigande. Alternativen har inte på långa vägar lyckats nå den kritiska massa av användare som krävs för att bli realistiska alternativ.

Ett annat hinder är integrationen de etablerade sociala nätverken sinsemellan och mot tredje part som media och övriga nättjänster. Man skulle närmast kunna tala om ett slags kartelliknande struktur som håller uppstickare borta.

Och även om några nya aktörer skulle lyckas, så är det bara en tidsfråga innan de har amerikanska och europeiska myndigheter flåsande i nacken – med krav, påtryckningar och lagstiftning. Och fika med Morgan Johansson.

Någonstans lär svaret ändå finnas i distribuerade och decentraliserade sociala nätverk som saknar fysisk hemvist, ägare och ansvarig ledning. Ett slags digitala allmänningar.

Diaspora är ett försök. Men trots dess en miljon användare – och trots att den tar sina användares privatliv på stort allvar – är denna plattform långt ifrån konkurrenskraftig mot nätjättarna.

Vad som kommer att ske är en öppen fråga. Men en sak blir allt mer uppenbar: Yttrandefriheten och våra flöden av fri information är hotade av dagens nätjättar, politikerna och etablerade media. Drömmen om internet som ett fritt, öppet digitalt landskap där alla kan göra sina röster hörda utan kontroll och godkännande känns allt mer avlägsen.

/ HAX

Några relaterade artiklar:

Yes, Alex Jones is Terrible, But the War on Infowars is a War on Us All

Henrik Alexandersson, HAX, för Femtejuli.se

HAX: Kampen för ett fritt och öppet internet börjar med kunskap om vad som är på gång

Det ser ut som om kampen för ett fritt och öppet internet kommer att bli en mer central och uppmärksammad fråga det närmaste året. Detta blir en strid på flera olika fronter.

Till att börja med har vi frågan om ”länkskatt” och nätcensur i EU. Där lyckades vi tillfälligt stoppa Europaparlamentets förhandlingsmandat i början av sommaren. Men snart är dessa frågor i fokus igen. Redan i september är det dags för omtag. Därför är det nu hög tid att blåsa nytt liv i motståndet. Läs mer här:

Rädda internet från EU:s länkskatt och nätcensur!

Samtidigt förbereder EU-kommissionen ett nytt förslag om internetcensur. Det handlar om att (främst) sociala plattformar på nätet skall plocka ner eller ännu hellre förhandscensurera information som överheten anser vara olämplig eller misshaglig. Läs mer här:

HAX: EU-kommissionen kräver mer nätcensur

I Frankrike har president Macron mer eller mindre förklarat krig mot internet. Han vill använda EU-valrörelsen under våren nästa år för att lyfta ett antal kontroversiella förslag. En specialskatt för de stora nätplattformarna står högt på hans agenda. Han vill även upphäva EU:s e-handelsdirektiv, som säger att en operatör inte kan hållas ansvarig för vad dess användare har för sig i deras nät och på deras plattformar. Det finns även skäl att tro att Macron gärna ser att det franska förbudet mot ”falska nyheter” online upphöjs till EU-nivå. Läs mer här:

På andra sidan Atlanten driver framförallt Demokraterna i Senaten en kamp för att mer eller mindre ta över internet. Bland förslagen finns obligatorisk platsverifikation och ID-kontroll vid uppkoppling. Man vill även ge lagstiftningen ökat inflytande över villkoren för vissa privata onlinetjänster som Google Maps. Dessutom är planen att ge staten tillgång till sådan data hos nätplattformarna som den anser kan vara till nytta. Därtill åtgärder bland annat för att bekämpa ”desinformation” och för ökad övervakning. Läs mer här:

På hemmafronten är ytterligare ett omarbetat förslag till datalagring högt upp på den politiska agendan. Man försöker anpassa det för att kringgå EU-domstolens upprepade invändningar. Men fortfarande handlar det om att lagra data om alla svenskars alla telefonsamtal, SMS, e-postmeddelanden, uppkopplingar och mobilpositioner – utan att det behöver föreligga någon misstanke om brott. Grundproblemet och EU-domstolens huvudsakliga invändning mot den svenska datalagringen kvarstår alltså. Läs mer här:

Dessutom har vi det illa genomtänkta förslaget om hemlig dataavläsning, som kommer att ge staten rätt att placera spyware på våra datorer, plattor och i våra telefoner. Vilket, när den dörren öppnas, naturligtvis även kan komma att användas av till exempel kriminella eller främmande makt. Läs mer här:

Detta är bara några nedslag bland allt som är på gång. Internets fiender vilar aldrig.

Att veta vad som är på gång är en förutsättning för att över huvud taget kunna försvara ett fritt och öppet internet. Men om detta rapporterar gammelmedia sällan eller inte alls. Det verkar som om de saknar både kunskap och vilja. Dessutom skall man komma ihåg att de stora mediehusen ofta står på fel sida i kampen – drivna av förlegade affärsmodeller och rädsla för att förlora makten över agendan.

Därför skall du följa oss här på 5 juli-stiftelsen. Så att du vet vad som är på gång.

/ HAX

Not: Femte juli tar det lite lugnt under sommaren, kreativt definierad, men är tillbaka med full rapportering om nätfrågor i september 2018.