Politiska rättegångar – i Sverige?

I går hölls huvudförhandling i Stockholms tingsrätt i målet staten / Beredskapsmuseet mot satirikern Aron Flam – för upphovsrättsintrång i samband med publicering av boken Detta är en svensk tiger.

Målet rör bilden på framsidan, en satiriserad variant av den klassiska bilden En svensk tiger – som Beredskapsmuseet äger rättigheterna till.

Den enda publikation som utförligt följt och livebloggat från förhandlingarna är Nyheter idag – vars sammanfattning du hittar här.

Ett citat från målsägandebiträdet Marie Andrée sticker ut:

»Aron Flam är drogliberal och kritisk mot bland annat socialism och feminism, fortsätter Marie Andrée under sin sakframställning.«

Man kan fråga sig vad detta över huvud taget har med saken att göra.

Svaret är enkelt och billigt: Tingsrättens nämndemän är utsedda av de politiska partierna. Därmed har man alienerat Flam från dessa nämndemän i allmänhet (drogfrågan) – och de rödgröna i synnerhet (socialism/feminism).

Artikel 6 i Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna stadgar följande:

»Var och en skall, vid prövningen av hans civila rättigheter och skyldigheter eller av en anklagelse mot honom för brott, vara berättigad till en rättvis och offentlig rättegång inom skälig tid och inför en oavhängig och opartisk domstol som upprättats enligt lag.«

Det är denna princip  Andrée försöker underminera genom att lyfta fram ovidkommande uppgifter om Flam – som kan antas göra rättens ledamöter fientligt inställda till honom.

I grunden är hela systemet med politiskt utsedda nämndemän och domare problematiskt. I en demokratisk rättsstat skiljer man mellan den lagstiftande och den dömande makten.

Det är för övrigt inte ovanligt att sådant här sker. Jag har personlig erfarenhet av hur åklagare använder den åtalades politiska hemvist för att vända nämndemännen mot denne.

Dessutom tycks målsägande ha fått för sig att Flam – som är av judisk börd och som i sin bok granskar Sveriges spel under täcket med Nazityskland under andra världskriget – skulle vara något slags nynazist. Vilket är ungefär så långt från verkligheten man kan komma.

Det hela är mycket olustigt och oroväckande.

Dom meddelas fredag den 9 oktober klockan 11.00.

Uppladdningsfilter för åsikter – EU:s förhandlingar återupptas

Under torsdagen (24 september) kommer förhandlingarna om EU:s förordning om terror-relaterat innehåll online (TERREG) att. återupptas efter sommaren. I trilogen ingår EU-kommissionen, ministerrådet och Europaparlamentet.

Här är de viktigaste punkterna:

  • Ministerrådet vill att oönskat material avlägsnas från nätets plattformar inom en timma. Parlamentet vill istället att detta skall ske så snart det är praktiskt möjligt.
  • Ministerrådet vill ha uppladdningsfilter, främst för att hindra att material som en gång plockats ner från att laddas upp igen. Detta kräver granskning av allt som alla laddar upp. Parlamentet säger helt nej till uppladdningsfilter.
  • Ministerrådet vill att en myndighet i ett land även skall kunna beordra nedtagning av material som finns på plattformar i andra länder. Parlamentet säger nej.
  • Parlamentet vill ha ett undantag från nedtagning vad gäller journalistik, forskning, konst m.m.

Positionerna kan ha justerats under sommaren – men det får vi reda på först när förhandlingarna har återupptagits.

En viktig principiell fråga är att TERREG utvidgar användning av uppladdningsfilter för upphovsrätt (upphovsrättsdirektivet) till att även omfatta åsikter. Risken är uppenbar att regelverket kommer att drabbas av ändamålsglidning och i framtiden även användas för att censurera annat material / andra åsikter. Detta gäller speciellt som EU:s nya Digital Services Act sägs komma att sätta upp gemensamma regler för vad som får publiceras på nätet i EU.

Fortsättning följer.

Uppdatering: Läs mer hos Piratpartiet »

Presidentvalet 2020 – Facebooks största prövning

Facebook håller på att gå upp i något slags stabsläge inför det amerikanska presidentvalet.

ArsTechnica:

»Facebook has said it will take aggressive and exceptional measures to “restrict the circulation of content” on its platform if November’s presidential election descends into chaos or violent civic unrest.

In an interview with the Financial Times, Nick Clegg, the company’s head of global affairs, said it had drawn up plans for how to handle a range of outcomes, including widespread civic unrest or “the political dilemmas” of having in-person votes counted more rapidly than mail-in ballots, which will play a larger role in this election due to the coronavirus pandemic.

“There are some break-glass options available to us if there really is an extremely chaotic and, worse still, violent set of circumstances,” Mr Clegg said, though he stopped short of elaborating further on what measures were on the table.«

Visst, det kan bli stökigt. Vilket inte minst de senaste månadernas kravaller och oroligheter har visat. Och det faktum att internet och Facebook (i princip) låter människor kommunicera och interagera fritt är tveklöst en faktor att ta med i beräkningen.

För det första bör man ha klart för sig att allt Facebook gör också påverkar situationen. Det handlar om dynamiska skeenden med ofta oförutsedda konsekvenser. Och i kaosartade eller metastabila system kan ibland små förändringar av input leda till dramatiska konsekvenser. Detta kan bli något av en Pandoras ask.

Samtidigt måste Facebook rimligen hålla sig politiskt neutralt. Utrymmet för soloflygningar från enskilda medarbetare med starka personliga politiska preferenser är synnerligen begränsat. Och följderna om Facebook som helhet agerar som en icke-vald politisk aktör kan bli stora. Här kan frågan om huruvida företaget är en plattform eller en redaktionell spelare komma att bli högaktuell.

Inte ens frågan om otillbörlig påverkan av valet från yttre aktörer är kristallklar. Detta visar inte minst förra presidentvalrörelsen. De är möjligt (eller rent av troligt) att mycket av den information som då spreds kom från ryska hackare. Men det innebär inte nödvändigtvis att den är falsk eller irrelevant. Läckorna från det demokratiska partiets inre var viktiga och relevanta för väljarna – oavsett hur de kom till allmänhetens kännedom.

Detta är ett getingbo. Om man får tro vissa analytiker kommer alla valresultat – utom en solklar seger för Biden – att leda till social oro.

I ett sådant läge behöver man ha koll på sina premisser. Rimligen måste demokratin och dess fria, rättvisa val sättas i främsta rummet. Samtidigt finns inget facit för vilka åtgärder som verkar i den riktningen – eller vilka som är kontraproduktiva. Detta kommer att kräva gott omdöme, ödmjukhet och objektivitet. Vilket tyvärr inte är självklara ingångsvärden.

Facebook ger sig helt enkelt in i ett äventyr med ett överväldigande antal okända faktorer. Det skall bli intressant att följa. Kanske vore det enklare om de höll sig till en enkel princip: Att bara stoppa innehåll som är direkt olagligt.

Men så lätt tänker man alltså inte göra det för sig.

ArsTechnica: Facebook vows to restrict users if US election descends into chaos »

Aktuell lista – så hotar EU vårt fria och öppna internet

Femte juli

Här är en sammanställning över aktuella EU-projekt och initiativ som hotar vårt fria och öppna internet.

Beslut som redan har fattats:

  • EU:s upphovsrättsdirektiv gör plattformarna ansvariga om användarna lägger upp upphovsrättsskyddat innehåll. Detta kommer att leda till uppladdningsfilter och granskning av allt som alla laddar upp.
  • EU:s upphovsrättsdirektiv etablerade även den märkliga »länkskatten« – det vill säga att nätplattformar kan tvingas betala om de länkar till etablerad media. (I Frankrike vill man även tvinga t.ex. Google att länka.)

Upphovsrättsdirektivet skall vara implementerat i medlemsstaternas lagstiftning senast sommaren 2021.

Beslut i pipelinen för denna mandatperiod:

  • Det har aviserats att EU:s nya Digital Services Act kommer att ge oss enhetliga regler för vad som får publiceras på nätet i EU.
  • EU-kommissionär Ylva Johansson har meddelat att man kommer att göra ett nytt försök att införa allmän datalagring – trots att EU-domstolen upphävde det förra direktivet på principiella grunder.
  • EU-kommissionen och Europol arbetar med att knäcka kryptering och/eller etablera bakdörrar.
  • EU-kommissionen vill att sociala nätverk och meddelandeplattformar skall avkryptera, läsa och analysera sina användares meddelanden – och i förekommande fall anmäla olämpligt innehåll till myndigheterna.
  • Om ministerrådet får som det vill kommer förordningen om terror-relaterat innehåll att leda till censur av åsikter – plus övervakning och filtrering av allt som alla användare laddar upp (uppladdningsfilter).
  • EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen vill se en digital identitet för alla EU-medborgare – som kommer att krävas för det mesta du gör på internet och i den digitala världen.
  • Europol kommer att ges automatiserad tillgång till data från privata företag.

Övrigt:

  • I en studie som Europaparlamentet beställt inför the Digital Services Act föreslår författarna en digital järnridå – det vill säga att internet i EU omges med en brandvägg, som i Kina.
  • Det tyska EU-ordförandeskapet vill se en gemensam databas för automatiserad ansiktsigenkänning och annan biometrisk data.
  • Förslag om en »internet-skatt« återkommer ständigt i nya former.

Detta är bara några av alla förslag som lagts fram eller diskuterats de senaste månaderna.

EU-opinion: Nej till uppladdningsfilter och överstatlig censur i TERREG

EU:s opinionsinstitut YouGov har frågat medborgare i tio medlemsstater vad de anser om förslagen om nätcensur i förordningen om terror-relaterat innehåll online (TERREG).

TLDR: Folket säger nej.

På frågan om vem som skall bestämma vilket material som kan komma att censureras säger de tillfrågade:

  • En myndighet, som polisen eller en domstol: 44%
  • Onlineplattformar, med hjälp av algoritmer eller uppladdningsfilter: 38%
  • Inget av de två: 15%
  • Vet ej: 17%

Vilket innebär att endast 38% stöder ministerrådets linje i förhandlingarna om TERREG.

Man har även frågat om ministerrådets förslag att en myndighet i en medlemsstat skall kunna besluta om nedtagning av innehåll i andra länder.

  • 51% säger nej och vill att endast nationella myndigheter skall kunna besluta om nedtagning.
  • 37% håller med ministerrådet om att en nationell myndighet skall kunna besluta om nedtagning även i andra länder.
  • 19% vet ej.

Undersökningen har initierats av Patrick Breyer, ledamot av Europaparlamentet (PP, DE).

Länkar:
• YouGov (PDF) »
• Piratpartiet: EU-medborgare motsätter sig utländsk anti-terror internetcensur»

5 juli-stiftelsen om EU:s planer för nätet: Nej till censur och uppladdningsfilter – värna plattformarnas budbärarimmunitet

5 juli-stiftelsen har idag lämnat in sitt yttrande över EU-kommissionens konsultation om the Digital Services Act – som är tänkt att bli EU:s nya allmänna regelverk för internet. (PDF)

Konsultationen består huvudsakligen av ett frågeformulär om allt mellan himmel och jord, vilket i sig är intressant. Man får en känsla av att EU-kommissionen försöker göra DSA så heltäckande som möjligt, med ett betydande inslag av micro management – vilket knappast kommer att gynna en redan överreglerad europeisk IT-sektor.

Det är också intressant att se vad som inte finns i frågeformuläret. Med tanke på all förhandsinformation om gemensamma EU-regler för innehåll online är det märkligt att man i princip helt förbigår den frågan, vilket vi också påpekar. Att man släppt den bollen är knappast troligt. Snarare inser man hur kontroversiell frågan är – och försöker hålla den under radarn så länge som möjligt. Vilket är det sätt på vilket EU ofta hanterar kontroversiella frågor.

Stiftelsen har endast svarat på de frågor som direkt berör oss, samt lämnat in en egen skrivelse med tre viktiga punkter:

  • Ingen förhandscensur. I den mån användarnas rättigheter ändå inskränks bör detta inte få ske med mindre än föregående domstolsprövning.
  • Nej till uppladdningsfilter. De bör varken förekomma vad gäller upphovsrätt (upphovsrättsdirektivet) eller åsikter (t.ex. förordningen om terror-relaterat innehåll online).
  • Budärarimmuniteten måste upprätthållas. Varken operatörer eller plattformar skall kunna hållas ansvariga för vad deras användare gör – så länge det handlar om att tillhandahålla teknisk infrastruktur utan redaktionell styrning av innehållet. Förbudet mot generell övervakning måste upprätthållas.

Hela skrivelsen (PDF, engelska) kan laddas ner här. Vi lägger även upp de substantiella delarna av vårt svar här:

In the prologue to the Digital Services Act there has been much talk about common EU rules concerning online content, as there are different rules in different member states – e.g. the German NetzDG Act and the French Avia Law.

Given this, we are somewhat surprised that the vast questionnaire for the public consultation contains very little if any on this topic.

1) No censorship prior to publication

Given human rights declarations adopted by the EU, rule of law and fundamental principles of western, liberal democracy – we find upload filters and other forms of internet censorship unacceptable.

It should be a commonly accepted principle that no censorship should be applied prior to publication. If someone publishes content that is illegal – legal proceedings should take place against the person responsible after publication. And if any content is to be removed, this should be tried by a court of law.

Simply put, you should not punish anyone for a crime not yet committed.

And if you are to infringe on users’ rights online despite this, it must be decided through due process / in a court of law. This principle has already been established in the EU Telecoms Package back in 2009.

2) No upload filters – especially not for opinions

A problem with upload filters is that they tend to expand the scope from copyright infringements (the Copyright Directive) to opinions (the Regulation on Terrorist Content Online).
Upload filters are very blunt tools, unable to understand context and exceptions for e.g. »fair use« such as critique and satire – thus restricting an open, democratic debate.

A well-known example of over-filtration is the picture of the »Vietnam Napalm Girl« – a historically important document blocked by Facebook on the grounds of nudity. (Later cleared after being published by the Norwegian ex-prime minister and director-general of the WHO Gro Harlem Brundtland.)

Such shortcomings will become even more obvious if applied to opinions.

Considering the constant tendency to mission creep, we strongly recommend that the EU abstain from stipulating upload filters altogether.

3) Mere Conduit for platforms (without curation)

A central principle in the old eCommerce directive is Mere Conduit, stating that ISP’s and other operators cannot be held responsible for their users’ actions.

This principle should be retained – and it should be made clear that it also applies to social media platforms, as long as they do not curate or edit user-generated content in any substantial way.

As long as the issue is about digital infrastructure – service providers and platforms should not be held responsible any more than any other provider of infrastructure like roads or the postal service.

Furthermore, the prohibition of any general monitoring obligation should be upheld.

Läs mer om the Digital Services Act och konsultationen (deadline 8 september) på EU-kommissionens hemsida. »

Youtube medger överdriven censur

»Google said that between April and June, more than 11.4 million videos were removed from the video platform. That was a 50 percent increase compared to the previous quarter.

The company says it had to rely more on technology as the pandemic forced it to send workers home. The technology they are using to moderate content, however, has been over-enforcing policies, Google now admits.«

• Reclaim the Net: YouTube admits its over-zealous “wide net” moderation has been deleting non-violating content »

• Youtube / Google: Responsible policy enforcement during Covid-19 »

Nätnyheter från Femtejuli.se – 2020-08-24

Kommenterade nätnyheter:
• Svensk polis får använda automatisk ansiktsigenkänning
• EU & Europol vill knäcka kryptering
• Europol vill ha direkt tillgång till företagsdata
• Tänker Trump benåda Snowden?
• Twitter och Youtube censurerar – igen
• EU-studie föreslår digital järnridå

Se videon på Youtube »

Eftersom denna site är rensad från kakor och andra integritetskränkande tillägg bäddar vi inte in filmen för automatisk uppspelning här – utan ber dig att istället följa länken till Youtube ovan.

Kan vi lita på att sociala media förmedlar en korrekt bild av verkligheten?

Frågan om vad som får och inte får eller bör visas i sociala media blir allt märkligare. Vi har nu nått en punkt där bilden av verkligheten och den verkliga verkligheten börjar skilja sig åt.

Ett intressant exempel är att Twitter och Youtube infört ett stopp för material som har sitt ursprung i hack eller dataintrång. Bakgrunden är att sådant material kom att spela en viktig roll i presidentvalet 2016 – då e-post från det demokratiska partiet hackades (förmodligen av ryska hackare) och publicerades av Wikileaks. Detta vill man undvika i presidentvalet i november i år.

Problemet är bara att de e-postmeddelanden som läckte ut var äkta – och att de missförhållanden som de avslöjade var verkliga. (Visserligen användes läckan sedan av allehanda konspirationsteoretiker och nättroll för egna vildsinta teorier, men det ändrar inte det förhållande att den grundläggande information var äkta vara.)

Frågan man måste ställa sig är vad som kommer att hända om samma sak sker igen. Kommer Twitter och Youtube i så fall att censurera information som visar att ett av de politiska partierna fulspelar och sätter sig över de demokratiska spelreglerna? Är inte sådant information som väljarna faktiskt bör få kännedom om?

Eller, för att ta ett hypotetiskt exempel – hur har man tänkt hantera information som kommer från ett hack och som visar att någon av kandidaterna (eller deras parti/kampanjorganisationer) begått ett allvarligt brott? Skall det i så fall förtigas – inte för att informationen är felaktig, utan för att den kommer från ett dataintrång?

Det är troligt att det kommer att ske hackerattacker för att få fram ofördelaktig information om kandidaterna även i detta presidentval. Och där Twitter och Youtube nu lagt ribban kan ingen sådan information publiceras – oavsett vilken av kandidaterna det gäller.

Detta skall bli intressant att följa.

Samtidigt väcker nätjättarnas beslut en större fråga: Kan vi lita på att sociala media förmedlar en korrekt bild av verkligheten?

• Reclaim the Net: YouTube joins Twitter in banning content around “hacked” material in the run up to the election »

Video: Nej till uppladdningsfilter och nätcensur

Med upphovsrättsdirektivet introducerades uppladdningsfilter och nätcensur. Med förordningen om terrorrelterat innehåll online vill ministerrådet använda uppladdningsfilter och censur även mot åsikter. Samtidigt förbereds EU:s nya Digital Services Act, som är tänkt att ge enhetliga regler i alla medlemsstater för vad som får publieras online.

Se videon på Youtube »

Eftersom denna site är rensad från kakor och andra integritetskränkande tillägg bäddar vi inte in filmen för automatisk uppspelning här – utan ber dig att istället följa länken till Youtube ovan.