Kategori: Privatliv

Zuckerberg i kongressutfrågning – efterlyser lagstiftning

Henrik Alexandersson Lämna en kommentar

De sociala nätjättarna håller just på att vittna inför den amerikanska kongressen. Här är en text från uppsnacket, som fångade mitt intresse:

»When Facebook CEO Mark Zuckerberg testifies before Congress on Wednesday, he will call on lawmakers to take explicit action to rewrite the law that protects a free and open internet. In doing so, he will be implicitly asking the federal government to impose huge new regulatory costs on social media sites like his own—costs that will ultimately protect Facebook from rising upstarts.«

Reason: Mark Zuckerberg to Congress: Please Regulate Us (Wink, Wink) »

Ur Zuckerbergs skriftliga inledningsanförande (PDF):

»I believe we need a more active role for governments and regulators, which is why in March last year I called for regulation on harmful content, privacy, elections, and data portability. We stand ready to work with Congress on what regulation could look like in these areas. By updating the rules for the internet, we can preserve what’s best about it—the freedom for people to express themselves and for entrepreneurs to build new things—while also protecting society from broader harms. I would encourage this Committee and other stakeholders to make sure that any changes do not have unintended consequences that stifle expression or impede innovation.«

Detta är korporativism i modern tappning – Big Data ber Big Government om kostsam speciallagstiftning som kommer att stoppa nya konkurrenter och uppstickare.

Och som Zuckerberg själv konstaterar, så riskerar sådan lagstiftning att få oväntade och oönskade konsekvenser för det fria ordet och för den tekniska utvecklingen.

Ett oväntat hinder för övervakningsstaten: 5G

Henrik Alexandersson Lämna en kommentar

Som vi tidigare rapporterat satsar EU nu på att knäcka eller kringgå kryptering av meddelanden. Även länderna i det så kallade Five Eyes-samarbetet (US, UK, Kanada, Australien och Nya Zeeland) satsar på att skapa bakdörrar till kryptering. Japan och Indien är andra länder som satsar på området.

Utöver att bakdörrar till kryptering gör hela vår IT-infrastruktur osäker – så finns det ett problem som övervakningsstaten måste lösa först: 5G.

Statewatch rapporterar:

»A new senior police working group will try to advance the police demand to retain wiretapping abilities with 5G technology. However, the technical architecture of 5G makes this extremely difficult, if not impossible. The German Presidency is seeking formal recognition from the Council’s Law Enforcement Working Party for this new body, named the ’European Heads of Lawful Interception Units’. As well as EU and Schengen states, the UK will apparently also be involved.«

Det visar sig alltså att 5G-tekniken är ett påtagligt hinder för övervakning och avlyssning.

Och då har massövervakningens vänner ett mer akut problem än kryptering att hantera. Skall man över huvud taget kunna knäcka ett krypterat meddelande, då måste man ju komma åt det först.

Om 5G omöjliggör traditionell övervakning, då måste myndigheterna förmodligen kapa (den fortfarande krypterade) trafiken där den övergått i kabel på väg in till meddelandetjänsten. Förmodligen i samarbete med varje respektive meddelandetjänst, som vanligtvis finns i andra jurisdiktioner.

Det blir krångligt att hantera, om alls möjligt. Därav EU:s nyvaknade intresse för hemlig dataavläsning (stats-trojaner med tillgång till allt som finns och sker på en dator, smartphone eller annan enhet). Men i stor skala kan sådan nog bara genomföras med för ändamålet förinstallerad mjuk- eller hårdvara. Vilket i sin tur rimligen bör kräva lagstiftning, i en öppen demokratisk process.

Vi får se om förslaget till EU:s nya Digital Services Act ger några ledtrådar, när det släpps i början av december.

FRA – det slutliga sveket

Henrik Alexandersson Lämna en kommentar

Nu öppnar såväl regeringen som delar av oppositionen för att Försvarets Radioanstalt, FRA, även skall få övervaka och analysera innehåll i telekommunikationer inom landet.

Som FRA-motståndarna påpekade från början, så var det bara en tidsfråga. Steg för steg har tillgång till den så kallade FRA-shoppen givits till allt fler myndigheter. Och nu har ändamålsglidningen nått den punkt där de sista löftena om hur FRA-lagen skulle användas är på väg att kastas i papperskorgen.

Detta är knappast förvånande. Däremot är det skamligt av Socialdemokraterna att utvidga en lag som de själva röstade emot, även om det då bara var av taktiska skäl. Också Miljöpartiet bör skämmas – som offrat vad som kanske var ett äkta engagemang mot FRA-lagen i utbyte mot makt, för en plats i regeringen.

Samtidigt driver EU nu frågor (uppladdningsfilter, nätcensur, avkryptering m.m.) som också landar i att man kommer att övervaka, kontrollera och analysera innehållet i vanligt folks kommunikationer. Kampen om individens rätt till privatliv och privat korrespondens har därmed utvidgats till en strid på flera fronter.

SR: FRA kan få möjligheter att signalspana i Sverige »

EU satsar på röstigenkänning i övervakningssyfte

Henrik Alexandersson Lämna en kommentar

Det är inte bara metoder för automatiserad ansiktsigenkänning som utvecklas av EU. I projektet ROXANNE bygger man nu ett system för röstidentifiering. När projektet är färdigutvecklat kan det användas för att sålla ut personer som myndigheterna vill övervaka eller granska, ur den allmänna telefontrafiken.

Med sitt  »Speaker Identification Integrated Project« (SIIP) har EU redan varit inblandat i ett projekt för röstigenkänning baserad på karaktäristiska, individuella röstprofiler. Detta har dock inte varit så framgångsrikt som man hoppats. Bland annat har man haft för många »falska positiva« för att systemet skall vara hanterbart.

Därför lanseras nu ROXANNE – Real time netwOrk, teXt and speaker ANalytics for combating orgaNized crimE. (!)

ROXANNE kommer bland annat att använda sig av bland annat följande faktorer för att identifiera individer som talar med varandra:

  • Personlig röstprofil
  • Metadata
  • Samtalshistorik och vanor
  • Vilken kommunikationskanal som används
  • Mobilers IMEI-nummer
  • Geodata
  • Tidpunkt
  • Språkhantering, nyckelord och fraser
  • De uppringdas / uppringarnas demografi
  • Material och information från till exempel övervakning och sociala nätverk
  • Övriga digitala fotavtryck

Detta kan – tillsammans med annan data som samlats in och registrerats ge en bättre träffsäkerhet vad gäller att identifiera en enskild person som deltar i ett telefonsamtal. (Än så länge är systemet bättre på att identifiera män än kvinnor.)

Som verktyg för att identifiera misstänkta och ännu icke misstänkta i t.ex. ett omfattande avlyssningsmaterial, kan detta säkert vara effektivt. Det gör det även möjligt för polisen att använda en större trål, utan att riskera att drunkna i material som man inte hinner gå igenom. Vilket – å andra sidan – även innebär att fler oskyldiga kommer att övervakas.

Men ROXANNE kan även användas för generell övervakning, för att sålla ut vissa samtal och personer ur den allmänna telefontrafiken. Vilket i så fall innebär att alla människor – även sådana som inte är misstänkta för något brottsligt – kan komma att få sina telefonsamtal övervakade och analyserade.

Då kränks helt uppenbart rätten till privat kommunikation, som ju är en konventionsskyddad grundläggande mänsklig rättighet.

Länkar:
• Netzpolitik: EU entwickelt Abhörplattform mit Sprachanalyse und Gesichtserkennung »
• EU-kommissionen: Real time network, text, and speaker analytics for combating organized crime »
• ROXANNE:s hemsida – deltagande organisationer »

EU diskuterar hemlig dataavläsning – för alla

Henrik Alexandersson 1 kommentar

Myndigheternas kamp mot kryptering – det vill säga medborgarnas rätt till privat kommunikation – går vidare.

Ett förslag är att införa hemlig dataavläsning – så kallade statstrojaner – på alla datorer, telefoner och andra enheter.

Färdriktningen är mycket tydlig i ett internt dokument från EU:s ministerråd (PDF). Bland annat hänvisar man till motsvarande arbete inom den så kallade Five Eyes-koalitonen, som är ett samarbete mellan underrättelsetjänsterna i USA, UK, Kanada, Australien och Nya Zeeland. Det finns alltså skäl att tro att det handlar om ett koordinerat angrepp mot rätten till privat kommunikation.

EU-kommissionen är uppenbarligen med på noterna. Säkerhetskommissionär Ylva Johansson säger att hon inte ser någon motsättning mellan att granska alla medborgares elektroniska kommunikation och deras rätt till privatliv. (!)

I ett annat arbetsdokument lägger det tyska EU-ordförandeskapet fram ett antal alternativ. Precis som i ministerrådets dokument framgår det att man ser frågan om sexuella övergrepp mot barn som en lämplig ursäkt för att rulla ut denna nya övervakning – som i verkligheten har ett mycket bredare syfte.

Ett av förslagen är att meddelanden skall analyseras redan innan de sänds, på avsändarens enhet. (Se illustrationen ovan.) Det vill säga hemlig dataavläsning / statstrojaner. Vilket innebär att statliga spionprogramvara måste installeras på alla medborgares alla datorer och andra enheter. Vilket då även kan bereda staten tillgång till alla våra meddelanden och chattar, alla våra program och appar, alla våra mobilbilder, alla våra kontakter, alla våra filer och allt vi gör online.

Detta är förfärande i sig. Lägg sedan till detta att EU vill gå fram med ett nytt förslag om allmän datalagring, elektroniskt EU-ID, automatiserad ansikts- och röstigenkänning, uppladdningsfilter och nätcensur. Man överväger även att tvinga nätplattformar, sociala media och meddelandetjänster att hjälpa till med att avkryptera sina användares meddelanden.

Förslagen kan i förlängningen komma att leda till att bara vissa meddelandetjänster (vars kryptering kan knäckas) blir tillåtna i EU. Vilket i så fall vore unikt för ett demokratiskt samhälle. Detta är något vi tidigare bara sett i länder som Ryssland och Kina.

Att oroas över denna utveckling är inte att överdriva eller ropa vargen kommer. Detta är politiska förslag, dokumenterade svart på vitt. De är tänkta att förverkligas under denna mandatperiod (2019-24). Och det tyska ordförandeskapet vill se konkreta åtgärder mot kryptering redan innan årsskiftet.

Relaterat:
• EFF: Orders from the Top: The EU’s Timetable for Dismantling End-to-End Encryption »
• Pp: Flera länder kräver bakdörrar i kryptering »
• Bruce Schneier: The Risks of Mandating Backdoors in Encryption Products »
• EU och Europol satsar på att knäcka kryptering »
• Aktuell lista – så hotar EU vårt fria och öppna internet »

EU-domstolen säger nej till datalagring – igen

Henrik Alexandersson 4 kommentarer

Idag har EU-domstolen presenterat ännu en dom som säger nej till urskiljningslös datalagring utan misstanke om brott.

Redan 2014 upphävde EU-domstolen EU:s datalagringsdirektiv – med hänvisning till att det strider mot de mänskliga rättigheterna och vad dessa har att säga om rätten till privatliv och privat korrespondens. 2016 kom ytterligare en dom med samma innebörd, efter att Storbritannien och Sverige inte rättat sig efter den tidigare domen.

Dagens dom i EU-domstolen riktar sig mot Frankrike, Belgien och Storbritannien – men får konsekvenser för alla medlemsstater som inte rättat sig efter tidigare domar och fortsatt din lagring av data om alla medborgares tele- och datakommunikationer. Till exempel Sverige.

EU-domstolen säger i korthet följande:

  • EU-lag står över nationell lag, även vad gäller datalagring.
  • Datalagring får bara förekomma om det finns en konkret misstanke om brott eller ett konkret hot mot nationell säkerhet.
  • Datalagring skall vara ett undantag, inte ett normaltillstånd.
  • Beslut om datalagring skall fattas av domstol eller motsvarande myndighet.
  • Svepande, urskiljningslös datalagring utan konkret misstanke om brott är inte tillåten.

Vad innebär detta?

  • Den svenska datalagringen i sin senaste utformning skulle med största säkerhet inte klara en prövning i EU-domstolen.
  • Detta gäller även andra medlemsstater som inte följer tidigare domar i ärendet.
  • Domen komplicerar saken för EU-kommissionär Ylva Johansson, som meddelat att EU-kommissionen planerar att lägga fram ett nytt datalagringsdirektiv.

Kommentarer:

EDRi:

“Today’s judgement is a massive blow to existing laws in France, UK and Belgium and to other current data retention practices by Member States”, said Diego Naranjo, Head of Policy at European Digital Rights (EDRi). “With this judgement, the CJEU essentially rules that, States can only engage in general and indiscriminate data retention when they face a “serious threat to national security” that is present or foreseeable, when subject to a court or administrative body review. The CJEU has put a stop to current illegal practices and disregards practices that are not under a national court’s scrutiny in the name of national security or in the fight against “terrorism””, he added.

Privacy International:

”Today’s judgment reinforces the rule of law in the EU. In these turbulent times, it serves as a reminder that no government should be above the law. Democratic societies must place limits and controls on the surveillance powers of our police and intelligence agencies.

While the Police and intelligence agencies play a very important role in keeping us safe, they must do so in line with certain safeguards to prevent abuses of their very considerable power. They should focus on providing us with effective, targeted surveillance systems that protect both our security and our fundamental rights.”

Datalagring fungerar inte

En rapport från Europaparlamentets utredningstjänst  noterar följande:

• In Austria, as of 2015, there is no more blanket data retention law in effect. Since then, the crime clearance rate has massively increased (from 44% in 2015 to 52.5% in 2018), the number of reported crimes has decreased.
• In the Netherlands, there is no longer any indiscriminate data retention law in effect since 2016. Since then, the crime clearance rate has increased considerably (from 25.5% in 2016 to 28.5% in 2018).
• In Germany, the indiscriminate retention of communications data is no longer in force since 2011. Since then, the crime clearance rate has slightly increased (from 55% in 2011 to 58% in 2018), the number of of recorded crime has decreased (from 6 million in 2011 to 5.6 million in 2018).
• Italy has had blanket data retention in effect for years. The crime clearance rate has remained pretty much the same.
• In Spain, indiscriminate data storage is in effect. The the number of offences is roughly stable, the crime clearance rate has dropped considerably. Also, in the area of cybercrime, the supposed benefits which would be visible in the crime rate significantly increased, however, the clearance rate has declined substantially.
• In Sweden – the country of origin of the European Security Commissioner – indiscriminate data retention is practiced. The crime clearance rate has decreased (from 17% in 2009 to 14% in 2018).

A similar US data retention program has also been found to have produced new leads in only two cases.

Lagring av data om alla medborgares alla tele- och datakommunikationer tycks alltså leda till sämre uppklarningsprocent.

Länkar:

• EU-domstolens pressmeddelande (PDF)»
• EDRi: The data retention regimes of France, United Kingdom and Belgium are illegal says CJEU »
• Privacy International: Ruling by EU’s highest court finds that UK, French and Belgian mass surveillance regimes must respect privacy, even in the context of national security »
• MEP Patrick Breyer, Pp DE »
• Europaparlamentets studie om datalagringens effektivitet »
• Joint NGO letter: No data retention in the EU!  (PDF)»

Video: Aktuella nätnyheter

Henrik Alexandersson Lämna en kommentar

Kommenterade nätnyheter:

• Uppladdningsfilter för åsikter
• M sviker om uppladdningsfilter
• EU vill avkryptera alla meddelanden
• Digital Services Act

Se videon på Youtube »

Eftersom denna site är rensad från kakor och andra integritetskränkande tillägg bäddar vi inte in filmen för automatisk uppspelning här – utan ber dig att istället följa länken till Youtube ovan.

Skall man protestera när de rullar ut ny övervakning – eller skall man vänta tills det är för sent?

Henrik Alexandersson 2 kommentarer

Det är alltid samma visa. I EU arbetar man fram förslag om ökad övervakning och inskränkt frihet på nätet. Och nästan ingen reagerar – förrän i sista minuten.

Ibland går det ändå bra, som när vi försvarade rättssäkerheten i EU:s telekompaket och när vi stoppade ACTA-avtalet.

Men ibland kommer protesterna för sent och är för halvhjärtade. Som när det gäller upphovsrättsdirektivet – vilket kommer att leda till både uppladdningsfilter och den absurda länkskatten.

Det går att stoppa dåliga förslag. Men bara om folk verkligen engagerar sig – i tid.

Den här gången handlar det (bland annat) om att EU-kommissionen vill att plattformar och appar skall av-kryptera sina användares meddelanden, kontrollera och analysera dem – och i förekommande fall anmäla innehåll till myndigheterna.

Skälet EU-kommissionen anger (denna gång) är kampen mot övergrepp mot barn. Vilket är en superkänslig fråga. Och med det tystas all kritik. Inte ens Europaparlamentets piratpartister är så vassa i sin kritik som de brukar och borde, även om de gör så gott de kan.

Förslaget skulle lika gärna kunna handla om kampen mot terrorism, organiserad brottslighet, narkotikan, skatteflykt, rasism, hat och hot eller något annat. Och egentligen spelar det inte så stor roll. När övervakningen utökas – då uppstår efter en tid alltid ändamålsglidning. Snabbt utökas möjligheten att använda olika verktyg för övervakning från ett specifikt ändamål till mer allmänna.

Något som är mer absolut är att denna form av övervakning strider mot den konventionsskyddade rätten till privatliv och privat korrespondens.

För det är ju inte bara den som är misstänkt för brott som kommer att drabbas. Det nya förslaget kommer att drabba allt som alla gör på nätet. Nu skall dina meddelanden granskas i sömmarna. Risken för att något du skriver kan missuppfattas är uppenbar. Den som är oskyldig är den som har mest att frukta.

Men debatten är mer avslagen än vanligt. För ingen vill ju riskera att bli anklagad för att försvara övergrepp mot barn – även om det egentligen inte är det som är kärnfrågan.

Vad det handlar om är att man – med allehanda ursäkter – rullar ut en allt mer omfattande övervakningsstat och i många mindre steg urholkar våra medborgerliga fri- och rättigheter.

Låt inte detta ske. Motståndet måste komma igång nu. För ju längre tid som går, ju svårare blir det att påverka de beslut som fattas.