En kommentar till inrikesministerns senaste lagförslag…
Youtube » | Relaterat: Regeringen föreslår ny datalagring. Igen. »
Kategori: Privatliv
Regeringen föreslår ny datalagring. Igen.
Efter att EU-domstolen upprepade gånger har upphävt såväl EU:s datalagringsdirektiv som den svenska lagen om datalagring – så gör regeringen nu ett nytt försök att kräva lagring av data om alla svenskars alla mobilsamtal, SMS, e-postmeddelanden, nätuppkopplingar och mobilpositioner.
Ur regeringens pressmeddelande:
Sammanfattningsvis föreslår regeringen att:
• Lokaliseringsuppgifter, t.ex. var en mobiltelefon har befunnit sig vid tiden för ett samtal, ska lagras i två månader. Abonnemangsuppgifter vid internetåtkomst ska lagras i tio månader. Övriga uppgifter, t.ex. vem som har pratat med vem i telefon, ska lagras i sex månader.
• Lagringsskyldigheten begränsas, t. ex. undantas all kommunikation som sker inom det fasta nätet. Uppgifterna ska endast få lagras inom EU.
• Det införs krav på prövning av åklagare innan de brottsbekämpande myndigheterna får tillgång till lagrade uppgifter i underrättelseverksamhet.
• Möjligheten att hämta in uppgifter om vissa systemhotande brott i underrättelseverksamheten permanentas och kompletteras med två nya brott: statsstyrt företagsspioneri och grov misshandel eller olaga frihetsberövande i systemhotande syfte.
Huvuddelen av förslagen föreslås träda i kraft den 1 oktober 2019.
Under presskonferensen menade inrikesminister Mikel Damberg (S) att förslaget kommer att möta EU-domstolens krav, eftersom man nu kommer att införa differentierad lagringstid för olika former av data. Vilket är ett märkligt påstående. Vad EU-domstolen sagt är att svepande övervakning av alla medborgares kommunikationer utan konkret brottsmisstanke inte kan accepteras. Och på den punkten har regeringens förslag inte ändrat något. Vilket förmodligen kommer att leda till att EU-domstolen även kommer att underkänna det nya förslaget, när det kommer upp till prövning.
Själva lagrådsremissen finns ännu inte tillgänglig på regeringens hemsida. Men enligt ministern följer förslaget i allt väsentligt den utredning (PDF) som presenterats.
Det är också värt att notera vad som sägs i den tredje punkten i pressmeddelandet. Det är nästan så att man misstänker att regeringen försöker blanda bort korten. Underrättelseverksamhet är inte det samma som utredningsverksamhet. För vanliga utredningar krävs ingen föregående rättslig prövning.
(Och man bör för övrigt ifrågasätta om beslut av åklagare verkligen möter kraven på en oberoende rättslig prövning, då svenska åklagare i praktiken är part i målet. Prövning i domstol borde vara ett minimikrav.)
Säkerhetspolisen klagar och vill – föga förvånande – ha mer övervakning. Här är det värt att notera att en av Säpo:s uppgifter är att försvara den svenska demokratin. I detta ingår våra fri- och rättigheter, som de formuleras i Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna och som även är en del av EU:s fördragstexter. Och med tanke på att Sverige skrivit in EU-medlemskapet i grundlagen – så är denna konvention i princip att jämställa med svensk grundlag. Därför är det uppseendeväckande och anmärkningsvärt att Säpo framför krav som står i strid med den demokrati de själva är satta att försvara.
Från nätoperatörernas sida fortsätter samtidigt motståndet. Till TT säger Bahnhofs Jon Karlung:
-De döper om saker och försöker trixa igenom det här förslaget utan hänsyn till att det faktiskt finns ett tydligt och välskrivet domslut från EU.
Han säger också att Bahnhof kommer att överklaga om det nya förslaget blir lag.
Och mycket talar för att EU-domstolen kommer att ge Sverige smisk på fingrarna. Igen.
Läs även Computer Sweden: Här är regeringens förslag på ny datalagringslag – geodata sparas kortast tid »
Bahnhof: Omarbetat datalagringsdirektiv ännu ett försök att slippa undan EU-rätten »
Ständigt denna ändamålsglidning
Från och med 1 augusti räknar regeringen med att en ny lagstiftning finns på plats som tillåter att både SÄPO och polisen får ta del av signalspaning också efter att en brottsutredning inletts. Det är inte är tillåtet idag.
I det aktuella fallet handlar det om att regeringen vill göra ett avsteg från FRA-lagen – vad gäller en begränsning som politikerna själva infört. Inte nog med att FRA-lagen i allmänna termer vattnats ur mer och mer vad gäller integritetsskydd. Inte ens de begränsningar som politikerna själva ansåg vara rimliga får nu vara kvar.
Detta sätter ljuset på det uppenbara: Alla övervakningslagar drabbas av ändamålsglidning och utökas med tiden.
Det är värt att hålla i minnet nästa gång politikerna kommer dragande med nya förslag till övervakning. De kommer att utökas med tiden. Politikernas löften är inget värda. Och kritikerna får med tiden mer rätt än de själva kunnat ana.
Låt oss inte gå på den finten igen.
Europadomstolen prövar den svenska FRA-lagen
På begäran av Centrum för Rättvisa kommer Europadomstolen (som upprätthåller Europarådets konvention om de mänskliga rättigheterna) att pröva den svenska FRA-lagen.
FRA-lagen har redan prövats en gång. CfR förklarar:
Sommaren 2008 anmälde Centrum för rättvisa den s.k. FRA-lagen till Europadomstolen. Detta eftersom det var tveksamt om den levde upp till Europakonventionens krav för att skydda enskildas integritet. Klagomålet till Europadomstolen bidrog till att riksdagen snabbt skrev om lagen för att stärka enskildas integritet vid signalspaning. En kammare i Europadomstolen godkände den uppdaterade FRA-lagen den 19 juni 2018, men framförde samtidigt viss kritik och framhöll att lagstiftningen kunde förbättras i ett antal avseenden. Centrum för rättvisa begärde därför att målet skulle prövas av Europadomstolens Grand Chamber. En panel med fem domare har nu beslutat att målet ska tas upp till prövning där. Det innebär att panelen har bedömt att målet ger upphov till en allvarlig fråga som rör tolkningen eller tillämpningen av konventionen eller en allvarlig fråga av allmän betydelse.
CfR:s chef Fredrik Bergman säger:
-Det här målet väcker viktiga rättsfrågor som kräver ett vägledande avgörande från Grand Chamber. Europeiska stater möter idag allvarliga hot från terrorism och gränsöverskridande brottslighet. Hemlig övervakning är en del av hur vissa stater bemöter dessa hot. Utan tillräckliga garantier mot missbruk riskerar dock hemlig massövervakning att kränka just de grundläggande fri- och rättigheter som staterna vill skydda från sina fiender.
Att FRA-lagen nu tas upp av Europadomstolens Grand Chamber visar att man tycker att det är en fråga av stor principiell vikt. I grund och botten är det samma frågeställning som kring datalagringen (som EU-domstolen underkänt). Det vill säga om man skall få ägna sig åt svepande övervakning av alla medborgares alla kommunikationer, utan att det föreligger någon konkret misstanke om brott eller någon närmare specificerad misstänkt.
Spännande och intressant. Vi får dock räkna med att det kan ta ett par år innan det kommer en dom.
5 juli-podden #72: Så vill Sveriges nya regering övervaka oss
Sverige har fått en regering och den är ivrig att lägga fram nya förslag om datalagring och övervakning till riksdagen. Det handlar bland annat om den så kallade statstrojanen.
I EU har upphovsrättsdirektivet fått oväntad kritik från ett antal medlemsländer i ministerrådet – efter att Rumänien fuckat upp som ordförandeland.
Dessutom uppmärksammar vi en terrorförordning som är under utarbetning i EU och som även den innehåller ett uppladdningsfilter.
5 juli-podden görs av Karl Andersson och Henrik HAX Alexandersson. Avsnitten finns även på Soundcloud:
Följ oss här:
Ladda ner avsnittet här:
Regeringen: Ny lag om datalagring kommer under våren
– Det här är min mest prioriterade lagstiftning. Det ska fram snabbt och presenteras under våren och komma i gång så att man tänder ljuset igen, säger inrikesminister Mikael Damberg (S) till TT.
Det råder alltså ingen tvekan om att ett förslag om ny datalagring är på gång. Samtidigt blir det knepigt för regeringen att utforma den på ett sådant sätt att den kan accepteras av EU-domstolen – som redan underkänt så väl EU:s datalagringsdirektiv som tidigare svensk lagstiftning på området. Ny Teknik skriver:
”Det är inte svårt att få stöd i riksdagen för en tuffare lag än vad utredaren föreslog. Men vad är poängen, om EU-domstolen efter överklagande återigen anser att den strider mot EU-rätten?”
Samtidigt funderar ett annat av riksdagens övervakningspartier, Moderaterna, högt – och får stöd av Socialdemokraterna:
Moderaterna anser att regeringen bör hänvisa mer till nationell säkerhet, vilket öppnar för mer omfattande datalagring.
– Det är en annan diskussion där det just nu pågår en prövning i EU-domstolen. Det kommer att avgöra om vi kan särbehandla Säpo i större utsträckning än i dag. Det här är intressant och något vi kommer att följa med stort intresse, säger Mikael Damberg.
I ett vidare perspektiv kan man konstatera att regeringen förmodligen hade sluppit mycket bråk och krångel om det inte vore för att man låtit myndigheterna missbruka datalagringen. När den infördes var det uttalade syftet endast att bekämpa mycket allvarliga brott och terrorism. Istället kom datalagringen huvudsakligen att användas för att jaga fildelare och för att låta Skatteverket snoka runt i folks privatliv – vilket inte står i proportion till det intrång i medborgarnas privatliv som den medför.
Ny Teknik: Ny datalagringslag ger regeringen huvudbry »
Vad för slags data samlar Facebook – och vad tycker användarna?
»Last week, Pew released the results of a survey investigating how users understand Facebook’s data collection practices and how they react when shown what the platform thinks it knows about them. The upshot is that 74% of users weren’t aware that Facebook assembles lists of their interests and traits. 88% of respondents were assigned “categories” for advertising, which could include racial or ethnic “affinities” and political leanings. 58% of those users were “not comfortable” with the company compiling that information.«
EFF: A Guided Tour of the Data Facebook Uses to Target Ads »
GDPR – skyddsängel eller monster?
EU:s nya dataskyddsförordning (GDPR) blev kändis över en natt, när alla företag tvingades ta ansvar för de persondata de samlar in och lagrar – och alla användare med ett klick tvingades bekräfta att de frivilligt ger bort sin persondata. Reaktionerna blev mest gnäll.
Kritiken är fullt begriplig. Men intentionerna var goda. Jag såg själv delar av processen när jag jobbade i Bryssel. Tanken var att alla användare skall ha rätten till och kontrollen över sin persondata. Vilket omfattar »rätten att bli glömd« – som inte alls var till för att dölja spår på nätet, utan för att man skall »få tillbaka« sin persondata om man lämnar till exempel Facebook.
Sedan blev det som det blev när EU tröskade fram ny förordning. Än en gång tycks EU:s beslutsgång ha varit att först beslutar man, sedan debatterar man, därefter tar man reda på fakta. Som så många andra förordningar blev GDPR stor, ohanterlig, betungande och med bristande markkontakt.
Frågan är om GDPR över huvud taget är hanterlig.
Det kan vi kanske få reda på nu, tack vare den ihärdige österrikiske nätaktivisten Max Schrems.
Schrems har anmält ett antal större företag som strömmar underhållning för brott mot GDPR. Vad det handlar om är hur dessa företag hanterat en begäran om att få ut egna persondata. Svaret är: dåligt nog för att motivera anmälan av företagen i fråga. Vilket nu satt igång en process som kan sluta i böter på flera miljarder euro.
Utöver anmälan som sådan riktar detta ljuset mot den större frågan: Går det över huvud taget att leva upp till allt GDPR kräver och föreskriver?
Det är rätt uppenbart att GDPR, beaktad till sista bokstav, skulle göra vissa företags verksamhet i princip omöjlig. I vart fall på den europeiska marknaden.
Det som gör mig orolig är det syns ett mönster, att EU håller på att reglera sönder hela informations- och kunskapsekonomin. (Nu senast med ett missriktat direktiv om upphovsrätt.) Om detta fortsätter kommer så väl svenska IT-entreprenörer som utländska investerare att göra sina satsningar utanför EU. Det kan till och med uppstå en digital järnridå – om företag, plattformar och tjänster på nätet väljer att blockera användare från EU. Helt enkelt på grund av vår överambitiösa, snåriga och verklighetsfrånvända lagstiftning.
Vilket skulle placera oss i internets bakvatten.
HAX
Regeringsförklaringen: Mer övervakning
Sverige har fått en ny regering. I sin regeringsförklaring meddelade statsminister Stefan Löfven idag (S) bland annat följande:
- Ny lagstiftning om datalagring överlämnas till riksdagen i närtid.
- Polisen ges rätt att besluta om kameraövervakning på allmän plats.
- Oregistrerade kontantkort till mobiltelefoner förbjuds.
- Terroristlagstiftningen skärps.
- Säkerhetspolisen ges möjlighet att läsa krypterad trafik.
Mer övervakning och kontroll, med andra ord.
En annan intressant punkt är att »En ny myndighet inrättas för att stärka det psykologiska försvaret mot bland annat påverkansoperationer.« Detta kan betyda lite vad som helst. Från att på riktigt försvara demokratin till något slags sanningsministerium.
Det skall också bli intressant att se vad »En oberoende institution för mänskliga rättigheter inrättas« innebär. Det kan bli något bra, men lika gärna en papperstiger eller ett politiskt verktyg.
Även punkten »Ett system med kronvittnen utreds« är intressant – då ett sådant system lätt kan missbrukas. (Rättssäkerhet är samtidigt en fråga som i princip lyser med sin frånvaro i regeringsförklaringen.)
Här finns med andra ord mycket att hålla ögonen på. Förmodligen ligger förslagen om ny datalagring och om hemlig dataavläsning i princip klara på Justitiedepartementet.
Länk: Regeringsförklaringen »
/ HAX