Länktips

Vi använder kategorin länktips dels när vi vill tipsa om något intressant, dels när vi publicerar andra poster med många och/eller bra länkar.

Nätcensur i Polen

29 oktober 2026 av Henrik Alexandersson

En ny polsk lag skall göra det möjligt för myndigheter att beordra blockering av innehåll på internet. Presidenten gör motstånd.

I Polen har parlamentet antagit en ny lag som ger myndigheterna utökade befogenheter att beordra blockering av innehåll på internet, i vissa fall utan föregående domstolsprövning.

Det sker inom ramen för landets nationella tillämpning av EU:s Digital Services Act (DSA), men går längre än vad EU-förordningen uttryckligen kräver.

EU:s Digital Services Act (DSA) har inte i sig givit medlemsstaterna rätt att blockera webbsidor. Den möjligheten fanns redan i nationell rätt och annan EU-lagstiftning.

Men när medlemsstaterna anpassar sina lagar till förordningen kan de samtidigt välja att ge sina myndigheter nya befogenheter som går längre än vad EU kräver.

Den aktuella lagstiftningen omfattar 15 kategorier av brott, bland annat olaga hot, politiskt motiverade hot, hets mot folkgrupp, propaganda för totalitära ideologier och olika sexualbrott mot barn.

Vissa kategorier skall prövas av domstol, medan andra kan hanteras genom myndighetsbeslut (som kan överklagas till domstol i efterhand).

Beslut om blockering av olagligt innehåll som skall avgöras direkt av domstol: Propaganda för nazism, kommunism, fascism och andra totalitära system. Hets mot grupper på grund av nationalitet, etnicitet, ras eller religion. Offentlig förolämpning av personer eller grupper på grund av nationalitet, etnicitet, ras eller religion.

Blockering av innehåll där telekommyndigheten UKE eller medieregulatorn KRRiT kan fatta administrativa beslut om blockering: Våld eller olaga hot på grund av till exempel politisk tillhörighet, etnicitet eller religion. Därutöver bland annat olaga hot, identitetsmissbruk, människohandel, uppmaning till självmord och vissa sexualbrott mot barn.

Det märkliga är att lagen skiljer mellan olika slags yttrandebrott. Propaganda för totalitära ideologier och vissa former av hets med politiska förtecken kräver domstolsbeslut. Men vid olaga hot på grund av exempelvis politisk tillhörighet skall en myndighet kunna besluta om blockering utan föregående domstolsprövning.

Lagen öppnar för blockering av hela domäner, inte bara enskilda inlägg. Internetleverantörer skall då blockera åtkomsten inom 48 timmar. Därmed riskerar även lagligt innehåll att bli otillgängligt. (Efter ändringar i senaten kan sådana beslut i vissa fall verkställas omedelbart.)

Parlamentet avslutade behandlingen den 22 oktober och lagförslaget ligger nu hos presidenten för undertecknande. Dock skall man notera att presidenten tidigare i år vägrade att godkänna en snarlik lagstiftning.

Enligt Reclaim the Net skall presidenten då ha sagt att…

»As president, I cannot sign a bill that effectively amounts to administrative censorship. (…) A situation in which a government official decides what is permitted on the Internet is reminiscent of the Ministry of Truth in Orwell’s 1984.«

President Karol Nawrocki upprepade sin kritik mot lagen så sent som 15 oktober 2026, i en intervju med Interia och Polsat News.

Fortsättning följer.

• RtN: Poland Approves New Internet Blocking Powers »

• Polska regeringen: DSA – co zmienią nowe przepisy »
• UKE: New Responsibilities for the UKE President in the DSA Oversight System »
• Interia: Nawrocki stawia warunek w sprawie głośnej ustawy. ”Rząd ma pewną tendencję” »

CC0

Chat Control 2: Ministerrådet trampar vatten

28 oktober 2026 av Henrik Alexandersson

EU:s ministerråd saknar mandat för att möta Europaparlamentets röda linje om Chat Control 2.

EU:s ministerråd har nu lämnat ut två dokument som rör förhandlingarna om Chat Control 2: Ordförandeskapets rapport från den sjätte trilogen den 29 september (WK 15082/26) och det 575-sidiga fyrkolumnsdokumentet från förhandlingarna (WK 13816/26).

Ordförandeskapet konstaterar att det saknar mandat att acceptera parlamentets modell för riktade sökorder (mot specifika personer eller grupper där det finns konkret misstanke) när gäller privata meddelanden.

Vissa medlemsstater motsätter sig riktade granskningsorder mot specifika användare, medan andra motsätter sig order som leder till urskillningslös skanning.

När det gäller frivillig skanning av icke-offentligt innehåll uppger ordförandeskapet att en del medlemsstater möjligen kan acceptera vissa av parlamentets skyddsräcken. Till exempel sökplaner, efterhandsgranskning, att sökningarna riktas mot delar av en tjänst och – där det är möjligt – enskilda användare. Men det är väldigt vagt.

Samtidigt framhåller ordförandeskapet att reglerna inte får hindra eller försena frivillig skanning (ungefär enligt den modell som i dag tillåts genom Chat Control 1) av känt och nytt övergreppsmaterial (CSAM) samt grooming i meddelanden som inte är totalsträckskrypterade.

Så ministerrådet och Europaparlamentet står fortfarande långt ifrån varandra inför nästa trilogförhandling.

Vad händer nu?
• 3 november: Medlemsstaterna diskuterar frågan på tjänstemannanivå.
• 8 december: Nästa skarpa trilogförhandling mellan EU:s ministerråd, Europaparlamentet och EU-kommissionen.

I ett rimligt universum borde ministerrådet – efter att ha dragit frågan i långbänk i fem år – konstatera att rådet och parlamentet fortfarande står fundamentalt långt ifrån varandra och att förutsättningarna för en hållbar kompromiss saknas. Därför borde EU-kommissionen dra tillbaka förslaget om Chat Control 2. Men det kommer knappast att ske.

Länkar:
• Ministerrådet: Outcome of the 6th trilogue on 29 September 2026 and way forward »
• Brussels Record: Released: the Council’s own note on the sixth Chat Control trilogue »

Resurser:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »

CC0

Chat Control 2: Nya förhandlingar på gång

27 oktober 2026 av Henrik Alexandersson

Den 8 december väntas nya trilogförhandlingar om Chat Control 2. Det cirkulerar uppgifter om en ny kompromiss från ministerrådets sida, som kan ligga närmare Europaparlamentets linje.

Den 3 november uppges EU:s medlemsstater ha ett nytt möte om Chat Control 2 på tjänstemannanivå. Därefter en ny, skarp trilogförhandling den 8 december.

Uppgifter gör gällande att det irländska ordförandeskapet vill testa en ny kompromiss om skanning av privat kommunikation. Bland annat sägs det handla om att inrikta skanningen av innehåll i elektroniska meddelanden mot vissa användare.

Vilket i så fall kan vara ett steg närmare Europaparlamentets position: Skanna bara meddelanden hos personer eller grupper där det finns konkret misstanke om brott – och endast efter rättslig prövning.

Därför är det viktigt att parlamentet och dess förhandlare uppmuntras att stå på sig.

Någon konkret text från ministerrådet har inte offentliggjorts eller läckt ut ännu. Och det tycks fortfarande finnas en majoritet bland medlemsstaterna för obligatorisk skanning (enligt tidigare förslag).

Samtidigt verkar det irländska ordförandeskapet fortfarande öppet för idén om »frivillig« skanning av icke totalsträckskrypterade meddelanden, på i stort sett samma sätt som nu sker med Chat Control 1 (som upphör att gälla den 3 april 2028).

Övrig relevant information: Från den 1 februari 2027 måste de operatörer som använder Chat Control 1 offentliggöra statistik bland annat om antalet träffar, felprocent och falska positiva resultat. Kommissionens samlade utvärdering av förordningen skall presenteras i februari 2028.

Resurser:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »

CC0

Chat Control: Åtta av tio svenskar säger nej

21 oktober 2026 av Henrik Alexandersson

Åtta av tio svenskar säger nej till granskning av meddelanden utan domstolsbeslut. Det vill säga ett indirekt nej till Chat Control.

Organisationen för digitala rättigheter Center for Democracy & Technology (CDT) har låtit Public First undersöka inställningen till krypterad kommunikation bland 1.044 vuxna svenskar under perioden 20-27 april 2026.

• 88 % av de tillfrågade anser att de har rätt att föra privata samtal på nätet.

• 81 % menar att ingen skall kunna få åtkomst till deras privata meddelanden med mindre än ett domstolsbeslut.

• Vilket i praktiken är ett nej till Chat Control i EU:s ministerråds tappning. Och ett stöd för Europaparlamentets linje i frågan.

61 % oroar sig för att myndigheters tillgång till krypterade meddelanden kan skapa säkerhetsluckor som även hackare och brottslingar kan utnyttja.

55 % är oroliga för att om brottsbekämpande myndigheter får tillgång till deras krypterade meddelanden, då kommer det även att göra det lättare för andra att få tillgång till dem. 16 % har motsatt åsikt.

53 % är oroliga för att det kan leda till felaktig tolkning av meddelanden, 52 % är oroliga för att det kan leda till missbruk av makt från brottsbekämpande myndigheters sida, och 52 % är oroliga för att det kan leda till felaktig åtkomst till meddelanden, till exempel när brottsbekämpande myndigheter övervakar fel person.

52 % oroar sig för negativa konsekvenser för yttrandefriheten.

30 % uppger att de sannolikt kommer att ägna sig åt självcensur eller avstå från att kritisera offentliga institutioner eller tjänstemän.

27 % säger att det är osannolikt att de kommer att diskutera politiska frågor över internet.

På en fråga om avvägningen mellan brottsbekämpning och säkerhet anser 40 % att säkerhetsriskerna överväger fördelarna. 34 % har motsatt uppfattning.

46 % vill bekämpa allvarlig brottslighet utan kontinuerlig övervakning av allmänhetens krypterade meddelanden, medan 36 % föredrar sådan.

Detta är bara några av de siffror som redovisas i CDT:s opinionsmätning – som även ger en bredare bild om tilltro till de styrande i denna kontext och om psykologiska konsekvenser av övervakning.

Låt oss hoppas att våra politiker tar intryck av svenska folkets (indirekta) nej till Chat Control.

Läs mer här:
• The Swedish Public Has Significant Concerns About Allowing Law Enforcement to Access Encrypted Messages »
• Den svenska allmänheten har stora farhågor kring att låta brottsbekämpande myndigheter få åtkomst till krypterade meddelanden »

Resurser:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »

CC0

Efter Chat Control kommer Bank Control

20 oktober 2026 av Henrik Alexandersson

Med EU:s nya penningtvättsregler uppmanas bankerna att använda AI för att granska alla dina transaktioner.

Redan i dag hörs upprörda röster från bankkunder som korsförhörs när de vill sätta in eller ta ut sina egna pengar hos banken.

Enligt EU:s befintliga penningtvättsregler måste banker övervaka sina kunders ekonomiska aktiviteter för att upptäcka penningtvätt och finansiering av terrorism.

Transaktioner vars källa eller syfte inte kan verifieras med erforderlig dokumentation kan helt enkelt stoppas och anmälas till finanspolisen.

Den som blir föremål för utökad kontroll riskerar att behöva förklara sina fullt lagliga ekonomiska förehavanden. Samtidigt får bankerna inte röja vissa uppgifter om rapporterade misstankar, vilket kan försvåra för kunden att förstå vad som händer och att försvara sig.

I en undersökning från Capgemini uppgav bankpersonal som arbetar med att registrera nya kunder att endast 9 procent av deras arbetstid gick till kundkontakt. Resten ägnades åt administration, regelefterlevnad och riskbedömningar.

I Nederländerna har man försökt utvärdera verksamheten och funnit enorma kontrollkostnader (1,6 miljarder euro år 2024), risk för diskriminering och svårigheter att visa konkreta resultat.

Nu tillkommer ett nytt, utökat gemensamt EU-regelverk.

2024 antogs EU:s nya penningtvättsförordning, (EU) 2024/1624, även kallad AMLR. Den skall börja tillämpas den 10 juli 2027.

EU:s nya penningtvättsmyndighet, AMLA, har fått i uppdrag att utfärda riktlinjer för hur övervakningen skall genomföras.

AMLA rekommenderar bankerna att använda algoritmer, maskininlärning och AI för att identifiera misstänkta ekonomiska beteenden. Detta inom ramen för en generell övervakning av transaktioner som även omfattar människor som inte misstänks för brott.

Här kan man ana ett mönster. Precis som när det gäller Chat Control vill man övervaka allt alla gör, hela tiden.

Vilket väcker frågor om förenlighet med skyddet för privatlivet i Europakonventionen och EU:s rättighetsstadga, inte minst kravet på proportionalitet.

Det kan också vara en fråga om äganderätt. Stadgan säger att var och en har rätt att besitta, nyttja och förfoga över lagligen förvärvad egendom. Vilket rimligen bör kunna ske utan omvänd bevisbörda.

I ett vidare perspektiv är vi på väg in i ett kontantlöst övervakningssamhälle där medborgarnas elektroniska kommunikationer och banktransaktioner granskas av AI – även när det inte föreligger någon misstanke om något brottsligt.

Med allt vad det medför i form av risk för felaktiga flaggningar, maktmissbruk, bristande rättssäkerhet och Kafka-artade situationer för den enskilde.

• New automated bank screening could create ‘surveillance state’ across EU »

CC0

UK: Betala tv-licens för att titta på Netflix och YouTube

18 oktober 2026 av Henrik Alexandersson

I Storbritannien diskuterar man att belägga alla som tittar på till exempel Netflix och YouTube med TV-licens, även om de aldrig ser på BBC.

Vi har tidigare rapporterat hur Storbritannien (och även EU) vill prioritera innehåll från public service på YouTube. Det gäller även andra plattformar där användare laddar upp egna videoklipp, som TikTok, Instagram, Twitch, Kick, Rumble, Dailymotion och X.

Vilket i så fall riskerar att ske på bekostnad av andra kreatörers synlighet och räckvidd.

Nu överväger den brittiska regeringen ytterligare ett steg: Att utvidga TV-licensen till människor som tittar på strömningstjänster som till exempel YouTube, Netflix, Amazon Prime Video och Disney+. Även om de aldrig tittar på BBC.

Så den som redan betalar för till exempel Netflix skall tvingas betala en gång till – till statliga BBC – för att få lov att titta på fristående, kommersiellt innehåll.

The Independent rapporterar:

»It is understood any new cash raised under the plan will need to be spent on reviving local journalism and tackling misinformation…« (…) »It is estimated that an extra 3 to 4 million households will have to pay the licence fee if it is extended to streaming services.«

Den 13 juli 2026 frågade det brittiska parlamentets kulturutskott kulturminister Lisa Nandy om regeringen övervägde att låta TV-licensen omfatta strömningstjänster och videoplattformar. Hon svarade »That is one of the options under consideration.« (Se parlamentsförhöret, frågorna Q619–Q622.)

Det blir väldigt konstigt om staten skall kunna tvinga folk att betala för att få ta del av information som varken staten eller public service har något med att göra.

• BBC licence fee to be extended with ‘YouTube tax’ to force more to pay »
• UK “YouTube Tax” Would Force You to Fund the BBC’s War on ”Misinformation” »

Relaterat:
• EU vill ha mer SVT på YouTube »

CC0

Borde inte Chat Control vara en röd linje?

14 oktober 2026 av Henrik Alexandersson

Chat Control är en av vår tids stora principfrågor. Den borde vara central när en ny regering förhandlas fram.

EU är på väg att skapa ett system för massövervakning av privat kommunikation i en omfattning som saknar motstycke.

Med Chat Control 2 tänker man skapa ett regelverk som öppnar för omfattande granskning av innehållet i människors privata elektroniska meddelanden, även utan brottsmisstanke. Och när den dörren väl är öppen kan syftet och metoden lätt utökas.

I EU:s ministerråd driver den svenska regeringen ett ja till Chat Control 2. Moderaterna (som dock värvade röster på ett nej till Chat Control i EU-valet) och Socialdemokraterna är drivande för förslaget såväl i Europaparlamentet som i riksdagens EU-nämnd.

Men nu pågår regeringsförhandlingar och partierna kan ställa upp krav för att stödja en eller annan statsministerkandidat.

Centerpartiet och Vänsterpartiet har sina respektive motstridiga röda linjer. Men en sak är de överens om: Nej till Chat Control 2.

Vid en eventuell regeringsförhandling med Socialdemokraterna borde de (och förhoppningsvis även Miljöpartiet) kunna kräva att nästa regering röstar nej till förslaget i EU:s ministerråd.

Skulle Centern i stället förhandla högerut kan de ställa upp samma krav mot Moderaterna. Då skulle de även kunna få stöd i sak från Sverigedemokraterna.

Det skulle vara ett konkret och kontrollerbart krav i ett regeringsavtal: Sverige skall motsätta sig generell skanning av privat kommunikation utan konkret brottsmisstanke.

Även SD skulle kunna driva samma krav för att stödja en eventuell borgerlig regering.

Man skall i sammanhanget komma ihåg att både Kristdemokraterna och Liberalerna har partistämmobeslut om att säga nej till Chat Control – även om de försöker tala tyst om saken.

Om partierna menar allvar med sitt motstånd mot Chat Control är regeringsförhandlingarna ett utmärkt tillfälle att visa det.

Här finns en politisk möjlighet. Det är »bara« en fråga om att få in frågan i debatten. För det är den allmänna samhällsdebatten som styr vad som kommer upp på den politiska agendan.

Resurser:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »

CC0

SVT vill veta vad du tittar på

12 oktober 2026 av Henrik Alexandersson

Skall skattefinansierade SVT kunna kräva att människor registrerar sig för att få tillgång till program som de redan betalar för över skattsedeln?

Sveriges Television har meddelat att man kommer att kräva inloggning för att titta på SVT Play via appar i mobil, surfplatta och smart-tv. (Den som tittar via webbläsare behöver däremot inte logga in.)

Eftersom SVT är skattefinansierat finns inget behov av att kontrollera att användaren betalt för att titta.

Och eftersom SVT inte har någon reklam behöver man inte heller samla in personuppgifter för att optimera exponering av annonser.

Själva uppger SVT att kravet på inloggning skall göra det möjligt att personalisera programutbudet, synkronisera tittandet mellan olika enheter och spara användarens inställningar.

Den principiella frågan är om ett skattefinansierat public service-bolag skall kunna kräva att människor registrerar sig för att få tillgång till program som de redan betalar för.

Frågan är varför inloggning skall vara ett tvång. Nästan alla de funktioner som SVT lyfter fram kan erbjudas genom frivillig inloggning, vilket har varit möjligt sedan 2023. Den som vill ha personalisering får det. Den som bara vill titta på Rapport kan göra det utan att registrera sig. SVT har inte tydligt visat varför själva tvånget är nödvändigt.

Ur ett integritetsperspektiv finns en principiellt intressant förskjutning: Från att public service erbjuder program utan kontoregistrering till att tittande kan kopplas till en användarprofil. Det är inte samma sak som statlig identitetskontroll eller massövervakning. Men det minskar möjligheterna till anonym konsumtion av medier i de berörda apparna.

Tittarhistorik är dessutom inte vilka personuppgifter som helst. Vilka nyhetsprogram, dokumentärer och samhällsprogram vi väljer att se kan avslöja mycket om våra politiska åsikter, intressen och övertygelser.

Statsvetarprofessorn Marie Demker har kritiserat beslutet och hävdar att obligatorisk registrering strider mot public service-uppdragets principer. Resonemanget är att en skattefinansierad tjänst bör kunna användas utan att människor behöver lämna personuppgifter eller acceptera nya användarvillkor.

Pensionärsorganisationen SPF Seniorernas förbundsordförande Maria Larsson menar att inloggningskravet riskerar att utestänga äldre som saknar e-postadress eller har svårt att hantera digital teknik. Det kan bli extra besvärligt på smart-tv, där inloggningen kräver tillgång till e-post och en webbläsare på en annan enhet.

SVT uppger redan att man behandlar uppgifter om vilka program användarna tittar på. Men frågor kvarstår: Hur detaljerad tittarhistorik kommer att knytas till de obligatoriska användarkontona, hur länge sparas den och kan användaren välja bort denna registrering?

• Därför ber SVT dig logga in »
• Kritik mot SVT:s krav på inlogg »
• Krav på inlogg till SVT Play möter kritik: ”Blir inte för alla” »
• Lämna mig och min data i fred, SVT »
• SVT-krav på inloggning väcker ilska »

CC0

EU vill ge Europol ännu mer makt över våra personuppgifter

8 oktober 2026 av Henrik Alexandersson

EU-kommissionen vill ge Europol utökad tillgång till medlemsstaternas polisregister, mer automatisk informationsöverföring och kraftfullare AI-verktyg. Detta trots tidigare konflikter om myndighetens behandling av personuppgifter om människor som inte misstänks för brott.

Den europeiska polismyndigheten Europols mandat utökas ständigt. Tidigare har det till och med skett efter att Europol avslöjats med att gå utanför sina lagliga befogenheter. Då har man löst det genom att ändra lagen i efterhand.

Nu vill EU-kommissionen ge Europol ytterligare befogenheter. Det är en förskjutning från att samla in uppgifter om personer med känd koppling till brott till att även analysera stora mängder uppgifter för att upptäcka sådana kopplingar.

Det väcker principiella frågor:
• Hur mycket information om människor utan brottsmisstanke skall polisen få bearbeta?
• Vilken faktisk möjlighet skall en oberoende dataskyddsmyndighet ha att stoppa otillåten behandling?

Kommissionens argument är att moderna, gränsöverskridande brottsutredningar kräver snabbare datadelning och mer avancerad analys.

Kritiken mot förslaget gäller framför allt proportionalitet, oskyldiga personers integritet och möjligheterna att granska automatiserade beslut.

Förslaget i korthet:

• Uppgifter om personer utan brottsmisstanke. Europol skall få större möjligheter att bearbeta uppgifter även innan det fastställts att personerna har anknytning till brottslighet.

• Automatisk överföring av polisdata. Medlemsstaternas polismyndigheter skall i större utsträckning kunna överföra relevant information till Europol, med automatiska tekniska lösningar.

• Gemensamt europeiskt datautrymme för polisen. En molnbaserad infrastruktur, Police Shared Data Space, skall göra det möjligt att arbeta med uppgifter över nations- och myndighetsgränser.

• Tillgång till biometriska databaser. Europol skall kunna anslutas till Prüm II, som bland annat omfattar DNA-profiler, fingeravtryck och ansiktsbilder.

• Mer AI i polisverksamheten. Europol skall få större möjligheter att analysera stora datamängder med maskininlärning och samarbeta med privata teknikföretag.

• Förändrade dataskyddskrav. Vissa befintliga kontroller och begränsningar skall ändras eller förenklas. Kommissionen beskriver detta som ett sätt att minska administrativa bördor.

Statewatch kritiserar förslaget. Deras huvudkritik är att EU-kommissionen vill göra det lättare för Europol att samla in och analysera enorma mängder personuppgifter, samtidigt som rättssäkerhetsgarantier och integritetsskydd försvagas.

Man varnar för att Europol håller på att utvecklas från en myndighet som bistår polisen i konkreta brottsutredningar till en europeisk datacentral som med hjälp av AI kan söka efter brottsmisstankar i stora mängder information om människor som inte misstänks för något brott.

Statewatchs nyligen publicerade analys i sammanfattning:

• Från misstanke till datainsamling på spekulation. Europol skall kunna samla in och analysera information om människor som inte har någon känd koppling till brott, för att i efterhand avgöra om uppgifterna är relevanta.

• Rättssäkerhet betraktas som byråkrati. EU-kommissionen beskriver vissa krav på proportionalitet, kategorisering och begränsning av personuppgifter som administrativa bördor. Statewatch invänder att dessa regler är grundläggande skydd mot missbruk.

• Massiv och automatiserad datainsamling. Nationella polismyndigheter skall i större utsträckning automatiskt överföra information till Europol. Dessutom planeras ett gemensamt europeiskt datautrymme för polisen.

• AI utan tillräcklig insyn. Europol använder redan automatiserade analysverktyg. Enligt dokument som Statewatch granskat kan vissa ändringar som görs av dessa system förbli ologgade. Det försvårar granskning, ansvarsutkrävande och möjligheten att upptäcka fel.

• Risk för diskriminering och felaktiga misstankar. Storskalig AI-analys av polisdata kan enligt Statewatch leda till felaktig profilering, diskriminering och rättsövergrepp. Särskilt utsatta grupper riskerar att drabbas.

• Privata teknikföretag får större inflytande. Europol skall kunna samarbeta närmare med företag som utvecklar AI, automatiserad profilering och teknik för att kringgå kryptering. Statewatch varnar för både kommersiella intressen och beroende av svårgranskade system.

• Tidigare överträdelser har inte lett till hårdare kontroll. Statewatch hänvisar bland annat till olaglig dataöverföring från Frontex till Europol och uppgifter om parallella IT-system som kringgår befintliga dataskyddskrav. Organisationen menar att nya befogenheter riskerar att förvärra problemen.

Förslaget behandlas nu av Europaparlamentets utskott (LIBE) och ministerrådet.

• Statewatch: New Europol proposal pushes for deregulation and more AI in policing »

EU-dokument:
• Proposal for a Regulation of the European Parliament and of the Council on the European Union Agency for Law Enforcement Cooperation (Europol) »
• Förslaget på svenska (och andra språk) »
• EUR-Lex: Förslaget i beslutsprocessen »
• Europaparlamentets ärendesida »

Relaterade bloggposter:
• EU vill centralisera polisdata till Europol (juni 2026) »
• Europol bryter mot lagen – igen (maj 2026) »
• Europol vill tråla metadata (juli 2025) »

CC0

Chat Control – håll motståndet levande

6 oktober 2026 av Henrik Alexandersson

Låt inte intresset för Chat Control svalna. Europaparlamentets nej till massövervakning utan brottsmisstanke måste vinna i förhandlingarna.

Ett problem med Chat Control är att processen har dragit ut i fem år. Det gör det svårt att hålla motståndet levande – så att vi slipper kallstarta motståndsrörelsen varje gång det blir skarpt läge.

Just nu pågår trilogförhandlingarna om Chat Control 2 mellan EU-kommissionen, ministerrådet och Europaparlamentet bakom stängda dörrar.

Ministerrådet vill skanna innehållet i alla användares elektroniska meddelanden. Parlamentet vill att sådan övervakning bara skall ske om misstanke om brott föreligger och efter någon form av rättslig prövning.

Den senaste trilogen (29 september) slutade utan uppgörelse om privat kommunikation. Europaparlamentets förhandlare stod fast. Det visar att motståndet fungerar. Men frågan är inte avgjord.

Nästa förhandlingsrunda väntas äga rum i november. Nu är det upp till rådet att försöka hitta något slags kompromiss som parlamentet kan acceptera.

Vilket bara fungerar om rådet ger upp i den principiella kärnfrågan. Och det kommer knappast att ske.

Individens rätt till privatliv och privat korrespondens är en grundläggande mänsklig rättighet. Övervaka dem som misstänks för brott – inte alla andra, hela tiden.

Att Chat Control 1 (som tillåter operatörer att frivilligt skanna innehållet i användarnas meddelanden) förlängdes under närmast kuppartade former till våren 2028 har minskat trycket på förhandlarna.

Ministerrådets allmänna förhandlingsposition är att Chat Control 1:s möjlighet till frivillig skanning kan göras permanent.

Det skulle dock fortfarande innebära att urskiljningslös skanning av privat elektronisk kommunikation tillåts, även om det är operatören och inte staten som fattar beslutet att skanna.

Ju svalare intresset är för Chat Control, desto större är risken för att massövervakningen blir permanent. Om inte annat kan Chat Control 1 komma att förlängas gång på gång in absurdum.

Därför är det viktigt att trilogförhandlingarna landar i att man bara får skanna innehållet i folks meddelanden om det föreligger en misstanke om brott.

För att det skall ske måste motståndsrörelsen mot Chat Control hålla ångan uppe. Det måste finnas ett yttre tryck till stöd för parlamentets linje.

Skriv något om saken – en debattartikel, bloggpost eller post i sociala medier. Printa etiketter med budskapet »STOPPA CHATCONTROL!« och sprid. Gör memes. Tala med folk. Sprid budskapet. Skriv brev till ledamöterna i riksdagens EU-nämnd.

Gör något. Även små insatser bidrar till att nå en tipping point, vid vilken ministerrådet måste ge upp.

Gör den insats som annars förblir ogjord.

Resurser:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »

CC0