• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet

Femte juli

Nätet till folket!

  • Om oss
  • Remissvar

Länktips

Vi använder kategorin länktips dels när vi vill tipsa om något intressant, dels när vi publicerar andra poster med många och/eller bra länkar.

EU:s nya dataskyddsregler: Förenkling eller avreglering?

19 november 2026 av Henrik Alexandersson

EU vill förenkla reglerna för persondataskydd. Frågan är om man minskar byråkratin eller inskränker medborgarnas rättigheter.

EU har en tendens att överreglera för att sedan rulla tillbaka lagstiftning som inte fungerar. Men när man rullar tillbaka, rullar man då tillbaka rätt regler?

Paraplyorganisationen European Digital Rights (EDRi) menar att EU-kommissionens försök att förenkla den digitala lagstiftningen – The Digital Omnibus – riskerar att bli en omfattande avreglering som försvagar GDPR, skyddet för privatlivet och medborgarnas möjligheter att kontrollera sina personuppgifter.

I november 2025 presenterade EU-kommissionen sitt förslag Digital Omnibus on Data. EU-kommissionen vill förenkla och harmonisera EU:s digitala regelverk för att minska företagens administrativa bördor, undanröja överlappande regler och stärka Europas konkurrenskraft och innovationsförmåga, särskilt inom AI.

Enligt kommissionen är detta tänkt att ske utan att det grundläggande skyddet för personuppgifter och digitala rättigheter försämras.

I oktober 2026 antog EU:s ministerråd sin position, med vissa betydande förändringar av kommissionens förslag. EDRi välkomnar några av rådets korrigeringar men menar att den huvudsakliga kritiken fortfarande gäller.

Särskilt kritisk är man till att ministerrådet strukit bindande integritetssignaler (privacy signals). De skulle i vissa fall låta användarna ställa in sina integritetspreferenser i webbläsaren eller operativsystemet, i stället för att behöva hantera cookiebanners på varje webbplats.

Även EU:s egna dataskyddsorgan, EDPB och EDPS, har varnat för att delar av förslaget kan försvaga rättighetsskyddet och skapa ökad rättslig osäkerhet. De välkomnar samtidigt förenklingar som inte inskränker medborgarnas rättigheter.

Nu är frågan uppe till behandling i Europaparlamentet. Där har ledamöterna lämnat in 1.840 ändringsförslag. Vissa av parlamentets ändringsförslag vill stärka rättigheterna, andra vill försvaga dem ytterligare. EDRi publicerar en 54-sidig genomgång.

EDRi:s huvudsakliga kritik mot kommissionens förslag och de ändringar som nu diskuteras är följande:

  • GDPR:s tillämpningsområde: Förändringar av vad som räknas som personuppgifter kan innebära att vissa uppgifter inte längre omfattas av GDPR:s skydd.
  • AI-träning: Företag kan få lättare att använda personuppgifter för att utveckla och driva AI-system, med hänvisning till berättigat intresse.
  • Känsliga personuppgifter: Nya undantag kan göra det möjligt att behålla känsliga uppgifter i AI-dataset även när de normalt omfattas av särskilt starkt skydd.
  • Insyn och kontroll: Förslag riskerar att försvaga individens rätt att få information om hur personuppgifter används och att begära tillgång till dem.
  • Automatiserade beslut: Ändringar kan minska skyddet mot beslut som fattas automatiskt och får betydande konsekvenser för enskilda (till exempel om lån, försäkringar eller jobbansökningar).
  • Spårning på nätet: Nya undantag från samtyckeskraven kan göra det enklare att använda cookies och liknande teknik utan användarens godkännande.
  • Maktförskjutning: EDRi varnar för att viktiga frågor om rättighetsskydd kan flyttas från lagstiftningen till genomförandeakter och tekniska standarder.

Det handlar alltså inte bara om att minska administrationen. Flera förslag kan förändra vilka rättigheter människor faktiskt har och när dessa gäller.

Denna vecka presenterade 100 undertecknare, däribland civilsamhällesorganisationer, forskare, fackliga företrädare och företag, ett öppet brev som uppmanar EU:s lagstiftare att inte avskaffa rättighetsskydd under förevändning att förenkla regelverket.

EDRi vill att Digital Omnibus on Data avslås i sin helhet. Om lagstiftningsarbetet ändå fortsätter vill EDRi att parlamentet stoppar de ändringar som försvagar rättigheter, men behåller sådant som faktiskt minskar onödig administration.

Vad som kommer ut efter Europaparlamentets behandling återstår att se. Utskotten ITRE och LIBE behandlar förslaget och ändringsförslagen nu. Inga datum för votering i utskotten och plenum har ännu bestämts.

Frågan är inte helt okomplicerad. GDPR har lagt på företagen en i vissa stycken orimlig byråkratisk börda. Och många av de länder EU konkurrerar med bryr sig inte om persondataskydd på samma sätt.

Samtidigt är det en viktig princip att du har rätt att bestämma hur din persondata används.

Frågan är alltså inte om EU skall förenkla sin lagstiftning. Utan om det är byråkratin eller medborgarnas rättigheter man skall göra sig av med.

• EDRi (2025): Press Release – Commission’s Digital Omnibus is a major rollback of EU digital protections »
• EDRi: 1,840 amendments, one basic question: will the Data Omnibus simplify EU digital rules or weaken people’s rights?
• EDRi: One year later, a broad coalition tells EU lawmakers: do not simplify away people’s rights with the Digital Omnibus »
• EDRi: Digital Omnibus on Data – The EDRi guide to EP amendment proposals »
• Öppet brev från 100 organisationer, forskare och experter »

• Digital Omnibus: EDPB and EDPS support simplification and competitiveness while raising key concerns »
• Legislative Observatory: 2025/0360(COD) Full procedure, Simplification of the digital legislative framework – Digital Omnibus (Omnibus VII) »

CC0

Arkiverad under: Aktivism, Dataskydd, EU, Länktips, Övervakning, Privatliv, Storebror Taggad som: Digital Omnibus

Den som är oskyldig har allt att frukta

18 november 2026 av Henrik Alexandersson

Med automatiserad ansiktsigenkänning är det inte staten som behöver bevisa att du är skyldig – utan du själv som måste bevisa att du är oskyldig.

Automatiserad ansiktsigenkänning medför flera problem. Till exempel att sådana verktyg ibland förväxlar människors identitet och pekar ut oskyldiga.

Särskilt allvarligt blir detta om polisen av lättja eller inkompetens väljer att lita på utslaget utan att underbygga sin misstanke med mer substantiella bevis.

I en rättstat är det den som anklagar någon för något som har bevisbördan. Det vill säga att åklagare måste bevisa att den som anklagas för ett brott verkligen är skyldig.

Men med automatiserad ansiktsigenkänning tycks det i praktiken bli tvärtom. Den som systemet pekat ut tvingas försöka bevisa sin oskuld.

Vilket inte alltid är helt lätt, oavsett hur oskyldig personen är. Hur kan man bevisa att man inte gjort något?

Listan över felaktiga utpekanden med allvarliga konsekvenser är lång och växande.

Reclaim the Net berättar om en man i Kentucky som blev felaktigt beskylld för att ha försökt lösa in en falsk check. Bankens övervakningsbilder kördes genom ett system som bland annat jämför ansikten med Facebook-profiler.

När polisen fick en träff var det allt man ansåg sig behöva för att felaktigt gripa fel man.

Namnet stämde inte. Utseendet (!) stämde inte. Den utpekade mannen hade inte ens varit i delstaten den dagen. Men ändå gick man vidare med fallet, enbart baserat på den felaktiga automatiserade ansiktsigenkänningen.

Efter att ha varit frihetsberövad i 16 dagar släpptes mannen mot borgen. Åtalet lades senare ned. Nu har han stämt den ansvarige utredande polisen i en federal domstol.

Enligt stämningen dolde polisen att identifieringen enbart byggde på ansiktsigenkänning när han ansökte om arresteringsorder. Det fjärde tillägget till USA:s konstitution tillåter inte en polis att överlåta bedömningen av om det finns sannolika skäl till AI.

Den federale domaren konstaterar nu att polisen inte får överlåta bedömningen av om det finns sannolika skäl för ett gripande till AI. Ansiktsigenkänning kan vara ett hjälpmedel i en utredning, men är inte i sig tillräcklig grund för att gripa någon. Domstolen har därför avvisat polisens försök att få stämningen ogillad redan i detta skede.

Detta pekar på ett generellt problem med olika system för massövervakning och kontroll: Det behöver inte handla om ont uppsåt för att oskyldiga skall drabbas. Det räcker med lättja, inkompetens eller bekräftelsebias för att enskilda felaktigt skall utpekas.

• Reclaim the Net: Kentucky Judge Allows Lawsuit Over Facial Recognition Arrest »

CC0

Arkiverad under: AI, Dataskydd, Kortis, Länktips, Övervakning, Rättssäkerhet, Säkerhet, Storebror Taggad som: ansiktsigenkänning

Vill EU centralisera kampen mot näthat?

12 november 2026 av Henrik Alexandersson

Exakt vad är det EU-kommissionen vill göra olagligt att uttrycka på nätet? Och varför bara online?

Många frågor hänger i luften efter att EU-kommissionen meddelat att den avser att dra tillbaka sitt initiativ om att göra hat och hatbrott till särskilda »EU-brott« (som vapensmuggling och terrorism).

Frågorna gäller det direktiv mot uppmaningar till våld och hat på internet som kommissionen nu istället överväger.

Till att börja med kan man fråga sig varför det skall till speciella lagar för internet. Vi hör ju ständigt politiker upprepa att samma regler skall gälla online som i den fysiska världen. En bra princip som de ändå ständigt gör avsteg från.

EU har redan sedan 2008 gemensamma straffrättsliga regler mot offentlig uppmaning till våld eller hat på grund av ras, hudfärg, religion, härstamning eller nationellt eller etniskt ursprung.

Rambeslut 2008/913/RIF kräver att medlemsstaterna kriminaliserar sådana offentliga uppmaningar, oavsett om de sker på internet eller i den fysiska världen.

Men varför behövs då särskilda straffrättsliga regler för yttranden på internet?

En annan fråga är exakt vilka gärningar och skyddade grupper som kommissionen vill lägga till, och om rambeslutets befintliga yttrandefrihetsgarantier kommer att finnas kvar.

De flesta medlemsstater har redan gått längre och kriminaliserat hets mot fler grupper. Enligt EU-kommissionens egen kartläggning hade exempelvis 20 av 27 medlemsstater redan 2021 kriminaliserat hets på grund av sexuell läggning och 17 på grund av kön.

Om uppmaningar till våld och hat redan är straffbara i hela EU, och de flesta medlemsstater dessutom gått längre än EU:s minimikrav, vad är det då kommissionen vill uppnå med ytterligare ett lager straffrättslig lagstiftning?

En inte alltför långsökt misstanke är att EU-kommissionen vill »harmonisera« denna lagstiftning, så att vad som sägs och skrivs online kan övervakas och åtgärdas på EU-nivå.

EU-kommissionen har redan uttryckligen aviserat en möjlig harmonisering. I sin terrorbekämpningsagenda från februari 2026 skriver den att man överväger ett lagstiftningsinitiativ för att harmonisera definitionen av hatbrott på internet. Samtidigt vill man utveckla Europols samarbete med sociala medier och andra plattformar.

Ytterligare en fråga är vilken rättslig grund kommissionen tänker använda. Det tidigare initiativet (»EU-brott«) körde fast eftersom det krävde enhällighet i ministerrådet. Nu har kommissionen öppnat för att använda redan befintliga EU-brottsområden som grund för ny lagstiftning. Vilket väcker frågan om man på så sätt försöker komma runt medlemsstaternas tidigare motstånd.

Med tanke på att EU ofta fastnar för »worst practice« (man tillgodoser önskemålen från dem som skriker högst) är risken att vi får ett system som det tyska, där polisen kan göra gryningsräder hos människor som misstänks ha publicerat opassande yttranden på internet. (Se video nedan.)

Relaterat:
• EU planerar direktiv mot näthat »
• Yttrandefriheten i EU: Tyskland – NetzDG »

Nedan två inslag om den tyska lagstiftningen mot hat och förolämpningar på nätet. Först CBS uppmärksammade reportage från februari 2025, sedan en uppföljning från DW.

Policing the internet in Germany, where hate speech, insults are a crime | 60 Minutes.

After Trump administration attacks: Are German hate speech laws too restrictive? | DW News

CC0

Arkiverad under: Censur, EU, Länktips, Nätkultur, Sociala media, Spaning, Storebror, Yttrandefrihet Taggad som: EU-kommissionen, hat och hot

Australien: Ålderskontroller viktigare än yttrandefrihet och personlig integritet

11 november 2026 av Henrik Alexandersson

Australiens regering medger att förbudet mot sociala medier för unga begränsar den politiska kommunikationen. Men anser att inskränkningen är acceptabel. Nu prövas lagen i landets högsta domstol.

Debatten om åldersgränser för sociala medier med mera stannar ofta vid det problematiska förhållandet att även vuxna kan tvingas genomgå ålderskontroller. Vilket kan innebära att användare måste lämna ifrån sig personuppgifter eller utsätta sig för andra integritetsintrång.

Men detta är inte bara en fråga om rätten till privatliv – utan även om yttrandefrihet.

Här finns en fråga om tillgång till information. De grundläggande mänskliga rättigheterna (och även Barnkonventionen) säger att alla inte bara har rätt att framföra sina åsikter – utan även har rätt att fritt ta emot information utan myndigheters inblandning.

Detta för att människor skall kunna bilda sig en uppfattning om vad som sker – så att de kan ta del i den demokratiska processen och fatta informerade beslut.

Frågan aktualiseras i ett pågående rättsfall i Australien. Reddit och organisationen Digital Freedom Project ifrågasätter i högsta domstolen förbudet mot konton på sociala medier för personer under 16 år. Förhandlingarna är avslutade men någon dom har ännu inte meddelats.

Referaten från förhandlingarna bjuder på några intressanta citat. Vi klipper dem direkt från Reclaim the Net, då de gör sig bäst på engelska.

»Australia’s federal government has conceded in the country’s High Court that its ban on under-16s using social media is a burden on the freedom of political communication – but says this burden is “indirect in nature and modest in extent.”«

Man medger alltså att lagen gör ett intrång i yttrandefriheten. Men bara lite. Så därför är det OK. Vilket är ett vårdslöst förhållningssätt till en grundläggande mänsklig rättighet.

»The Northern Territory said that “the law imposes no real burden on the political communication of persons aged 16 years or over” – and that “it is not correct to assume that participation in political communication must not involve a cost to one’s privacy or other individual interests.”«

Så de menar att intrång i den personliga integriteten är ett acceptabelt pris för politiskt deltagande? För att få yttra sig i eller ta del av samhällsdebatten?

När i själva verket anonymitet är nödvändig för till exempel dissidenter i skurkstater och för människor som riskerar att hamna i onåd hos makthavarna.

Det är hög tid att även vi får en debatt om åldersgränserna ur ett bredare, demokratiskt perspektiv. Grundläggande rättigheter är ett av de få argument politikerna inte kan vifta bort – om det upprepas tillräckligt ofta och med tillräcklig kraft.

• RtN: Australia Concedes Social Media Ban Burdens Political Communication »

Relaterat / tidigare bloggposter:
• Ett Europa. En åldersgräns. »
• Nu avgörs EU:s åldersgränser för sociala medier »
• EU Kids Act: Alla barns vårdnadshavare måste registreras »
• EU Kids Act – döden för privata spelservrar och små spelutvecklare »
• EU Kids Act: Full tillgång till sociala medier först vid 18 års ålder »
• Från AI till åldersgränser – von der Leyens plan för EU »
• Frankrike trycker på om åldersgräns för sociala medier i EU »
• Centern kräver åldersgränser online och digital rättvisa »
• Början till slutet för åldersgränser online »
• USA: Ålderskontroll för operativsystem »

• Åldersgränser för sociala medier innebär ID-tvång för alla »
• Tyskland vacklar om åldersgränser för sociala medier »

• Det finns bättre lösningar än åldersgränser för sociala medier »
• Utredning föreslår 15-årsgräns för sociala medier »
• Ålderskontroll – en trojansk häst »
• Sociala medier är barnens sista fria rum »
• Åldersgränser på sociala medier hotar ungas rättigheter »
• Ålderskontroll eller åsiktskontroll? »
• 389 [EDIT: 438] forskare kräver stopp för ålderskontroller online »

CC0

Arkiverad under: Aktivism, Länktips, Nätkultur, Privatliv, Sociala media, Storebror, Världen, Yttrandefrihet Taggad som: ålderskontroll, Australien

Ett Europa. En åldersgräns.

9 november 2026 av Henrik Alexandersson

EU-kommissionen försöker nu hindra medlemsstaterna från att införa egna åldersgränser för sociala medier. Istället vill man invänta EU Kids Act.

EU:s medlemsstater skyndar på med sina olika system för åldersverifiering för sociala medier (med mera). Vilket irriterar EU-kommissionen, som vill att alla skall invänta EU Kids Act och EU:s nya digitala plånbok/ID.

I ett försök att få in alla på samma spår använder man ett klassiskt EU-knep. Man gör det till en fråga om den inre marknaden. Reclaim the Net rapporterar:

»EU:s anmälningsförfarande är en formell process där ett land som vill anta en lag som kan påverka den inre marknaden måste underrätta EU-kommissionen. Kommissionen har därefter tre månader på sig att reagera. Om den väljer att ingripa kan den skjuta upp lagstiftningen i ytterligare tolv månader.

Den 29 oktober gjorde kommissionen just detta med Österrikes lagförslag om att förbjuda barn under 14 år att använda sociala medier.«

Det intressanta är alltså att EU-kommissionen kan använda ett lagförslag som ännu inte antagits för att tillfälligt hindra medlemsstaterna från att anta egna regler.

Grekland – som beslutade om åldersgränser innan kommissionen presenterade sitt förslag – slipper dock få sin lagstiftning fryst. Den träder i kraft vid årsskiftet.

Detsamma gäller Frankrike. Men där har landets författningsråd satt stopp för lagen. Och ett reviderat förslag skall redan ha anmälts till EU-kommissionen.

Medlemsstaterna står på kö för att införa åldersgränser och flera klagar över att inte få bestämma själva. Samtidigt förutspår EU-kommissionen att EU Kids Act kan träda i kraft tidigast 2028.

EU Kids Act har nu lagts fram för Europaparlamentet och ministerrådet. Samtidigt pågår ett offentligt samråd där alla som vill kan framföra sina synpunkter på förslaget fram till den 3 december. Gör det. Det är en dålig lag som kommer att få oväntade och oönskade konsekvenser.

• RtN: Europe Is Not Rethinking Online Age Checks, Only Who Gets To Run Them »

• EU-kommissionen: Proposal for EU KIDS Act – ’EU Keeping Internet Digital Spaces Accountable and Trustworthy’ »

Relaterat / tidigare bloggposter:
• Nu avgörs EU:s åldersgränser för sociala medier »
• EU Kids Act: Alla barns vårdnadshavare måste registreras »
• EU Kids Act – döden för privata spelservrar och små spelutvecklare »
• EU Kids Act: Full tillgång till sociala medier först vid 18 års ålder »
• Från AI till åldersgränser – von der Leyens plan för EU »
• Frankrike trycker på om åldersgräns för sociala medier i EU »
• Centern kräver åldersgränser online och digital rättvisa »
• Början till slutet för åldersgränser online »
• USA: Ålderskontroll för operativsystem »

• Åldersgränser för sociala medier innebär ID-tvång för alla »
• Tyskland vacklar om åldersgränser för sociala medier »

• Det finns bättre lösningar än åldersgränser för sociala medier »
• Utredning föreslår 15-årsgräns för sociala medier »
• Ålderskontroll – en trojansk häst »
• Sociala medier är barnens sista fria rum »
• Åldersgränser på sociala medier hotar ungas rättigheter »
• Ålderskontroll eller åsiktskontroll? »
• 389 [EDIT: 438] forskare kräver stopp för ålderskontroller online »

CC0

Arkiverad under: EU, Länktips, Sociala media, Yttrandefrihet Taggad som: ålderskontroll

Skall staten bestämma vad som visas i sociala medier?

5 november 2026 av Henrik Alexandersson

Idén om att staten skall bestämma delar av utbudet i sociala medier sprider sig. I EU tar Tyskland täten.

Vi har tidigare rapporterat om EU:s planer på att tvinga sociala medier att lyfta fram innehåll från public service och andra »betrodda« medier. Nu går Tyskland före med ett eget förslag.

Det kommer från delstaternas Rundfunkkommission der Länder. Man diskuterar att minst 20 procent av rekommenderat innehåll på berörda plattformar skall komma från medier med särskild Public Value-status.

Public service-medier som ARD, ZDF och Deutschlandradio kvalificerar sig automatiskt. Privata medier kan kvalificera sig genom ett särskilt förfarande där de regionala mediemyndigheterna bedömer deras samhällsvärde.

Vilket öppnar för politiska eller andra subjektiva bedömningar av vilka medieaktörer som skall gynnas när information förmedlas till medborgarna. Särskilt som man använder ordet »värde« i sammanhanget.

Plattformarna skall fortfarande kunna välja vilka inslag som rekommenderas med hänsyn till användarnas intressen. Men de skall uppfylla kvoten.

Vi har tidigare skrivit om hur såväl EU som Storbritannien har liknande ambitioner. I EU pågår denna diskussion inom ramen för en översyn av direktivet om audiovisuella medietjänster (AVMSD) – vilken i sin tur är en del av EU:s så kallade demokratisköld.

Tar man ett steg tillbaka och betraktar helheten blir det uppenbart att EU och dess medlemsstater vill styra vilken information som når medborgarna på sociala medier. Så att det blir rätt.

Ett problem i sammanhanget är att det inte finns någon objektiv uttolkare av vad som är rätt eller lämplig information.

Ett överordnat problem är att politiker tror sig ha rätt att göra urval och bestämma vilken information befolkningen skall ta del av. Det har de inte.

Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna säger i artikel 10:

»Var och en har rätt till yttrandefrihet. Denna rätt innefattar åsiktsfrihet samt frihet att ta emot och sprida uppgifter och tankar utan offentlig myndighets inblandning och oberoende av territoriella gränser.«

När staten bestämmer vilka medier som skall prioriteras i våra informationsflöden lägger den sig också i vilka uppgifter och tankar vi får ta emot. Det är just sådan offentlig inblandning som artikel 10 är tänkt att skydda oss mot.

Relaterade bloggposter:
• EU vill ha mer SVT på Youtube »
• EU:s demokratisköld – skydd mot ryssen eller folket? »
• Europaparlamentet ger EU:s demokratisköld grönt ljus »


CC0

Arkiverad under: Demokrati, EU, Europa, Länktips, Media, Nätkultur, Propaganda, Sociala media, Storebror, Yttrandefrihet Taggad som: European democracy shield, Tyskland

Nu avgörs EU:s åldersgränser för sociala medier

3 november 2026 av Henrik Alexandersson

Nu har EU:s institutioner börjat behandlingen av EU Kids Act. Vill man påverka processen bör det ske innan vi ställs inför fullbordat faktum.

Vi har tidigare rapporterat om EU Kids Act (COM(2026) 681) som bland annat innebär att unga får full tillgång till sociala medier utan särskilda begränsningar först vid 18 års ålder.

• EU Kids Act: Full tillgång till sociala medier först vid 18 års ålder »
• EU Kids Act: Alla barns vårdnadshavare måste registreras »
• EU Kids Act – döden för privata spelservrar och små spelutvecklare »

• Sociala medier är barnens sista fria rum »

Förslaget innebär även omfattande krav på verifiering av vårdnadshavare och föräldrakontroll samt att de omfattande kraven riskerar att göra det mycket svårt att driva små privata spelservrar och att utveckla mindre onlinespel. Med mera.

Nu börjar behandlingen av förslaget i EU:s institutioner. När ministerrådet och Europaparlamentet väl har fastställt sina respektive positioner blir de svårare att påverka.

Vill man påverka utfallet bör det alltså ske nu, medan beslutsfattarna fortfarande är mottagliga för argument.

• EU:s ministerråd

Ministerrådets arbetsgrupp för audiovisuella medier sammanträder i dag och i morgon för fortsatt behandling av förslaget. Rådet bekräftar också ytterligare sammanträden den 9 och 12 november samt den 2 december. Ingen ny offentlig text eller formellt beslut finns ännu.

Sverige representeras i ministerrådet av regeringen (hur nu den kommer att se ut) och av tjänstemän i rådets arbetsgrupper och i COREPER I.

• Europaparlamentet

Ansvarigt utskott blir IMCO (utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd) medan LIBE (utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter) endast är rådgivande utskott.

Vilket är anmärkningsvärt med tanke på förslagets konsekvenser för integritet, anonymitet och grundläggande rättigheter.

Det betyder dock inte att LIBE saknar inflytande. Utskottet kan föreslå ändringar och yttra sig över de rättighetsfrågor som förslaget väcker.

Andra utskott som skall yttra sig är ITRE (industri, forskning och energi), CULT (kultur och utbildning), JURI (rättsliga frågor), SANT (folkhälsa) samt BUDG (budgetutskottet).

Europaparlamentet har redan i november 2025 uttalat sig för en harmoniserad digital åldersgräns på 16 år för bland annat sociala medier, med möjlighet till föräldratillstånd, samt en absolut nedre gräns på 13 år. (S, MP, V, KD, C & L röstade för, SD röstade emot, M avstod.)

En resolution är dock inte samma sak som att parlamentet redan har tagit ställning till EU Kids Act. Den konkreta lagtexten, inklusive åldersverifieringens tekniska utformning, återstår att behandla.

Den viktigaste primärkällan är parlamentets Legislative Observatory, 2026/0286(COD). Ärendets utskottsnummer är IMCO/10/06714.

Nästa viktiga hållpunkt är vem som utses till IMCO:s föredragande (rapportör), vilka skuggföredragande som utses och hur LIBE väljer att behandla åldersverifiering och grundläggande rättigheter.

Det finns ännu inga registrerade ändringsförslag eller utskottsomröstningar. Europaparlamentets behandling befinner sig således i ett tidigt skede.

Svenskar i IMCO är: Adnan Dibrani (S), Hanna Gedin (V), Arba Kokalari (M), Johan Danielsson suppleant (S) och Alice Kuhnke suppleant (MP). I LIBE: Charlie Weimers vice ordförande (SD), Abir Al-Sahlani (C), Evin Incir (S), Alice Kuhnke (MP), Alice Teodorescu Måwe (KD) och Tomas Tobé (M).

Tidigare bloggposter:
• EU Kids Act: Full tillgång till sociala medier först vid 18 års ålder »
• EU Kids Act: Alla barns vårdnadshavare måste registreras »
• EU Kids Act – döden för privata spelservrar och små spelutvecklare »

• Sociala medier är barnens sista fria rum »

CC0

Arkiverad under: Aktivism, EU, Länktips, Nätkultur, Sociala media, Spaning, Storebror Taggad som: ålderskontroll, EU:s ministerråd, Europaparlamentet

Nätcensur i Polen

29 oktober 2026 av Henrik Alexandersson

En ny polsk lag skall göra det möjligt för myndigheter att beordra blockering av innehåll på internet. Presidenten gör motstånd.

I Polen har parlamentet antagit en ny lag som ger myndigheterna utökade befogenheter att beordra blockering av innehåll på internet, i vissa fall utan föregående domstolsprövning.

Det sker inom ramen för landets nationella tillämpning av EU:s Digital Services Act (DSA), men går längre än vad EU-förordningen uttryckligen kräver.

EU:s Digital Services Act (DSA) har inte i sig givit medlemsstaterna rätt att blockera webbsidor. Den möjligheten fanns redan i nationell rätt och annan EU-lagstiftning.

Men när medlemsstaterna anpassar sina lagar till förordningen kan de samtidigt välja att ge sina myndigheter nya befogenheter som går längre än vad EU kräver.

Den aktuella lagstiftningen omfattar 15 kategorier av brott, bland annat olaga hot, politiskt motiverade hot, hets mot folkgrupp, propaganda för totalitära ideologier och olika sexualbrott mot barn.

Vissa kategorier skall prövas av domstol, medan andra kan hanteras genom myndighetsbeslut (som kan överklagas till domstol i efterhand).

Beslut om blockering av olagligt innehåll som skall avgöras direkt av domstol: Propaganda för nazism, kommunism, fascism och andra totalitära system. Hets mot grupper på grund av nationalitet, etnicitet, ras eller religion. Offentlig förolämpning av personer eller grupper på grund av nationalitet, etnicitet, ras eller religion.

Blockering av innehåll där telekommyndigheten UKE eller medieregulatorn KRRiT kan fatta administrativa beslut om blockering: Våld eller olaga hot på grund av till exempel politisk tillhörighet, etnicitet eller religion. Därutöver bland annat olaga hot, identitetsmissbruk, människohandel, uppmaning till självmord och vissa sexualbrott mot barn.

Det märkliga är att lagen skiljer mellan olika slags yttrandebrott. Propaganda för totalitära ideologier och vissa former av hets med politiska förtecken kräver domstolsbeslut. Men vid olaga hot på grund av exempelvis politisk tillhörighet skall en myndighet kunna besluta om blockering utan föregående domstolsprövning.

Lagen öppnar för blockering av hela domäner, inte bara enskilda inlägg. Internetleverantörer skall då blockera åtkomsten inom 48 timmar. Därmed riskerar även lagligt innehåll att bli otillgängligt. (Efter ändringar i senaten kan sådana beslut i vissa fall verkställas omedelbart.)

Parlamentet avslutade behandlingen den 22 oktober och lagförslaget ligger nu hos presidenten för undertecknande. Dock skall man notera att presidenten tidigare i år vägrade att godkänna en snarlik lagstiftning.

Enligt Reclaim the Net skall presidenten då ha sagt att…

»As president, I cannot sign a bill that effectively amounts to administrative censorship. (…) A situation in which a government official decides what is permitted on the Internet is reminiscent of the Ministry of Truth in Orwell’s 1984.«

President Karol Nawrocki upprepade sin kritik mot lagen så sent som 15 oktober 2026, i en intervju med Interia och Polsat News.

Fortsättning följer.

• RtN: Poland Approves New Internet Blocking Powers »

• Polska regeringen: DSA – co zmienią nowe przepisy »
• UKE: New Responsibilities for the UKE President in the DSA Oversight System »
• Interia: Nawrocki stawia warunek w sprawie głośnej ustawy. ”Rząd ma pewną tendencję” »

CC0

Arkiverad under: Censur, Demokrati, Digital Services Act, EU, Länktips, Rättssäkerhet, Storebror, Yttrandefrihet Taggad som: Polen

Chat Control 2: Ministerrådet trampar vatten

28 oktober 2026 av Henrik Alexandersson

EU:s ministerråd saknar mandat för att möta Europaparlamentets röda linje om Chat Control 2.

EU:s ministerråd har nu lämnat ut två dokument som rör förhandlingarna om Chat Control 2: Ordförandeskapets rapport från den sjätte trilogen den 29 september (WK 15082/26) och det 575-sidiga fyrkolumnsdokumentet från förhandlingarna (WK 13816/26).

Ordförandeskapet konstaterar att det saknar mandat att acceptera parlamentets modell för riktade sökorder (mot specifika personer eller grupper där det finns konkret misstanke) när gäller privata meddelanden.

Vissa medlemsstater motsätter sig riktade granskningsorder mot specifika användare, medan andra motsätter sig order som leder till urskillningslös skanning.

När det gäller frivillig skanning av icke-offentligt innehåll uppger ordförandeskapet att en del medlemsstater möjligen kan acceptera vissa av parlamentets skyddsräcken. Till exempel sökplaner, efterhandsgranskning, att sökningarna riktas mot delar av en tjänst och – där det är möjligt – enskilda användare. Men det är väldigt vagt.

Samtidigt framhåller ordförandeskapet att reglerna inte får hindra eller försena frivillig skanning (ungefär enligt den modell som i dag tillåts genom Chat Control 1) av känt och nytt övergreppsmaterial (CSAM) samt grooming i meddelanden som inte är totalsträckskrypterade.

Så ministerrådet och Europaparlamentet står fortfarande långt ifrån varandra inför nästa trilogförhandling.

Vad händer nu?
• 3 november: Medlemsstaterna diskuterar frågan på tjänstemannanivå.
• 8 december: Nästa skarpa trilogförhandling mellan EU:s ministerråd, Europaparlamentet och EU-kommissionen.

I ett rimligt universum borde ministerrådet – efter att ha dragit frågan i långbänk i fem år – konstatera att rådet och parlamentet fortfarande står fundamentalt långt ifrån varandra och att förutsättningarna för en hållbar kompromiss saknas. Därför borde EU-kommissionen dra tillbaka förslaget om Chat Control 2. Men det kommer knappast att ske.

Länkar:
• Ministerrådet: Outcome of the 6th trilogue on 29 September 2026 and way forward »
• Brussels Record: Released: the Council’s own note on the sixth Chat Control trilogue »

Resurser:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »

Senaste bloggposter om Chat Control:
• Chat Control 2: Nya förhandlingar på gång (oktober 2026) »
• Chat Control: Åtta av tio svenskar säger nej (oktober 2026) »
• Är Chat Control olaglig under GDPR? (oktober 2026) »
• Borde inte Chat Control vara en röd linje? (oktober 2026) »
• Chat Control – håll motståndet levande (oktober 2026) »
• Chat Control 2: Förhandlingsläget fortfarande låst (september 2026) »
• Chat Control – principfrågan (september 2026) »
• Chat Control – för er, inte för oss (september 2026) »
• Chat Control: Nya förhandlingar på tisdag (september 2026) »
• Chat Control 2: Ett dåligt kompromissförslag (september 2026) »
• Chat Control 2 – förhandlingarna återupptas (september 2026) »
• Chat Control: Blandade signaler från partierna (september 2026) »
• Stoppa Chat Control 2 – skriv en rad (augusti 2026) »

• Chat Control: Motståndet fortsätter (juli 2026) »
• Chat Control 1: Grönt ljus i EU:s ministerråd (juli 2026) »
• Lurade Moderaterna väljarna om Chat Control? (juli 2026) »
• Chat Control 1 och EU:s demokratiska underskott (juli 2026) »
• Chat Control 1: När ett nej ändå blir ett ja (juli 2026) »
• Chat Control 1 – vad är det man bråkar om? (juli 2026) »
• Chat Control 1: Ett demokratiskt haveri (juli 2026) »
• Chat Control 1: Fulspel i Europaparlamentet (juli 2026) »
• Chat Control 1: EU:s maktspelare accepterar inte Europaparlamentets nej (juli 2026) »
• Trilogförhandling om Chat Control – vad hände? (juni 2026) »
• Chat Control 2: Ny förhandlingsrunda på måndag (juni 2026) »
• Chat Control: Europaparlamentets talman sviker parlamentet (juni 2026) »

CC0

Arkiverad under: Aktivism, Chat Control, EU, Kryptering, Länktips, Övervakning, Privatliv, Storebror Taggad som: chat control, ChatControl, CSAR, EU:s ministerråd

Chat Control 2: Nya förhandlingar på gång

27 oktober 2026 av Henrik Alexandersson

Den 8 december väntas nya trilogförhandlingar om Chat Control 2. Det cirkulerar uppgifter om en ny kompromiss från ministerrådets sida, som kan ligga närmare Europaparlamentets linje.

Den 3 november uppges EU:s medlemsstater ha ett nytt möte om Chat Control 2 på tjänstemannanivå. Därefter en ny, skarp trilogförhandling den 8 december.

Uppgifter gör gällande att det irländska ordförandeskapet vill testa en ny kompromiss om skanning av privat kommunikation. Bland annat sägs det handla om att inrikta skanningen av innehåll i elektroniska meddelanden mot vissa användare.

Vilket i så fall kan vara ett steg närmare Europaparlamentets position: Skanna bara meddelanden hos personer eller grupper där det finns konkret misstanke om brott – och endast efter rättslig prövning.

Därför är det viktigt att parlamentet och dess förhandlare uppmuntras att stå på sig.

Någon konkret text från ministerrådet har inte offentliggjorts eller läckt ut ännu. Och det tycks fortfarande finnas en majoritet bland medlemsstaterna för obligatorisk skanning (enligt tidigare förslag).

Samtidigt verkar det irländska ordförandeskapet fortfarande öppet för idén om »frivillig« skanning av icke totalsträckskrypterade meddelanden, på i stort sett samma sätt som nu sker med Chat Control 1 (som upphör att gälla den 3 april 2028).

Övrig relevant information: Från den 1 februari 2027 måste de operatörer som använder Chat Control 1 offentliggöra statistik bland annat om antalet träffar, felprocent och falska positiva resultat. Kommissionens samlade utvärdering av förordningen skall presenteras i februari 2028.

Resurser:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »

Senaste bloggposter om Chat Control:
• Chat Control: Åtta av tio svenskar säger nej (oktober 2026) »
• Är Chat Control olaglig under GDPR? (oktober 2026) »
• Borde inte Chat Control vara en röd linje? (oktober 2026) »
• Chat Control – håll motståndet levande (oktober 2026) »
• Chat Control 2: Förhandlingsläget fortfarande låst (september 2026) »
• Chat Control – principfrågan (september 2026) »
• Chat Control – för er, inte för oss (september 2026) »
• Chat Control: Nya förhandlingar på tisdag (september 2026) »
• Chat Control 2: Ett dåligt kompromissförslag (september 2026) »
• Chat Control 2 – förhandlingarna återupptas (september 2026) »
• Chat Control: Blandade signaler från partierna (september 2026) »
• Stoppa Chat Control 2 – skriv en rad (augusti 2026) »

• Chat Control: Motståndet fortsätter (juli 2026) »
• Chat Control 1: Grönt ljus i EU:s ministerråd (juli 2026) »
• Lurade Moderaterna väljarna om Chat Control? (juli 2026) »
• Chat Control 1 och EU:s demokratiska underskott (juli 2026) »
• Chat Control 1: När ett nej ändå blir ett ja (juli 2026) »
• Chat Control 1 – vad är det man bråkar om? (juli 2026) »
• Chat Control 1: Ett demokratiskt haveri (juli 2026) »
• Chat Control 1: Fulspel i Europaparlamentet (juli 2026) »
• Chat Control 1: EU:s maktspelare accepterar inte Europaparlamentets nej (juli 2026) »
• Trilogförhandling om Chat Control – vad hände? (juni 2026) »
• Chat Control 2: Ny förhandlingsrunda på måndag (juni 2026) »
• Chat Control: Europaparlamentets talman sviker parlamentet (juni 2026) »

CC0

Arkiverad under: Aktivism, Chat Control, EU, Länktips, Övervakning, Privatliv, Spaning, Storebror Taggad som: chat control, ChatControl, CSAR, EU:s ministerråd, trilog

  • Sida 1
  • Sida 2
  • Sida 3
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 81
  • Go to Nästa sida »

Primärt sidofält

Varning för Chat Control!


EUs nya massövervakning är nu farligt nära att bli verklighet. Vi har samlat allt du behöver veta på vår specialsida om Chat Control!

Nyhet: Merch!

Visa ditt stöd för ett fritt internet genom att bära våra kläder – här hittar du vår shop!

Prenumerera på inlägg


Loading

Senaste inlägg

  • Chat Control: Börjar ministerrådet tröttna?20 november 2026
  • EU:s nya dataskyddsregler: Förenkling eller avreglering?19 november 2026
  • Den som är oskyldig har allt att frukta18 november 2026
  • Vill EU centralisera kampen mot näthat?12 november 2026
  • Australien: Ålderskontroller viktigare än yttrandefrihet och personlig integritet11 november 2026
  • X: Femtejuli
  • Youtube
  • RSS-flöde

CC BY 4.0 · Logga in

  • Youtube
  • Twitter
  • RSS