EU:s Digital Services Act – mer reglering och censur

Tyska Netzpolitik har fått tag i ett dokument i vilket EU-kommissionens tjänstemän drar upp riktlinjerna för EU:s nätpolitik de kommande fem åren. Planen är att lägga fram en »Digital Services Act« som har ambitionen att ta ett helhetsgrepp på nätfrågorna. Och som väntat är det mer reglering och censur på gång.

På EU-språk heter det att lägga fram ett horisontellt regelverk för att harmonisera den inre digitala marknaden.

Dokumentet bekräftar att ambitionen är att täcka in det mesta:

»This would include services such as ISPs, cloud services, content delivery networks, domain name services, social media services, search engines, collaborative economy platforms, online advertising services, and digital services built on electronic contracts and distributed ledgers.«

Det främsta målet tycks vara att ersätta eller kringgå eHandelsdirektivets förbud mot generell övervakning och principen om budbärarimmunitet.

»While the prohibition of general monitoring obligations should be maintained as another foundational cornerstone of Internet regulation, specific provisions governing algorithms for automated filtering technologies – where these are used – should be considered, to provide the necessary transparency and accountability of automated content moderation Systems.«

Ovanstående kryptiska formulering antyder att man kan komma att göra skillnad mellan övervakning (monitoring) i allmänna termer och filtrering / moderering / förhandscensur med hjälp av algoritmer. Det skulle i så fall vara en direkt skamlös väg att lotsa upphovsrättsdirektivets »uppladdningsfilter« förbi förbudet mot allmän övervakning.

Techdirt kommenterar Glyn Moody saken så här »That’s a classic: affirming that general monitoring is prohibited, while bringing in rules for proactive automated filtering technologies — aka general monitoring. It would tilt the playing field even more in favor of big, mostly US companies, and would guarantee that the EU never produces its own digital giants like Google or Facebook.«

Vidare i texten…

»Regulating content moderation. Uniform rules for the removal of illegal content such as illegal hate speech would be made binding across the EU, building on the Recommendation on illegal content and relevant case-law, and include a robust set of fundamental rights safeguards.«

Vilket bygger på att man kan få fram en enhetlig definition av näthat som fungerar i och accepteras av alla EU-länder. Det kan i sig bli synnerligen intressant.

»The analysis will also cover harmful content (which is not necessarily illegal), as such content is not only addressed in EU-level policies (such as the AVIVSD), but also at MS level (e.g. the draft French fake news law, the UK Online Harms White Paper, etc. However, a clear distinction will be made between illegal and harmful content when it comes to exploring policy options.«

Då uppstår frågan vad som är skadligt/harmful. Och vem som skall bestämma det.

Och att ha ett separat regelverk för skadligt (till skillnad från olagligt) innehåll bör vara en röd flagga. Det kan lätt bli en gummibandsparagraf som kan öppna för censur av i princip vad som helst.

»A dedicated regulatory structure should ensure oversight and enforcement of the rules, in particular for cross-border situations, but also partnerships and guidance for emerging issues, and with appropriate digital capacities and competences, inter alia to help translate rules into technical solutions.«

Om man har reglering, då måste man naturligtvis även ha verktyg för att upprätthålla den. Och i detta fall gläntar man på dörren för en ny, överstatlig internet-byråkrati på EU-nivå.

Man nämner också att det kanske är mindre lämpligt att det nya regelverket läggs fram som ett direktiv. Istället överväger man en förordning/reglering (regulation). Skillnaden är att ett direktiv vävs in i medlemsstaternas lagstiftning, medan en reglering är ett regelverk som gäller rakt av i hela EU.

Nu skall påpekas att det läckta dokumentet är ett arbetspapper. Exakt vad EU-kommissionen kommer att lägga fram vet vi ännu inte. Men informationen ovan lär vara en god indikation. Och den är helt i linje med vad EU-kommissionens nya ordförande Ursula von der Leyen hade att säga om de digitala frågorna när hon blev vald.

Digital Services Act – det är här striden om internets frihet i EU kommer att stå de närmaste fem åren.

Länkar:
• EU-kommissionens dokument (PDF) »
• Techdirt: EU Looking To Regulate Everything Online, And To Make Sites Proactively Remove Material »
• EDRi: E-Commerce review – Technology is the solution. What is the problem?
• MAB: A Europe fit for the digital age (ur von der Leyens programförklaring) »

EU:s upphovsrättsdirektiv: Dags för riksdagens partier att visa sina kort

Som vi tidigare rapporterat börjar regeringen i morgon torsdag (18 juli) sitt arbete med att göra EU:s nya upphovsrättsdirektiv till svensk lag. Först håller man ett samråd med ett antal intresserade parter, varav ett överväldigande flertal är intresserade av en strängare upphovsrättsregim online – även om detta sker på bekostnad av yttrandefriheten och det fria ordet.

Men hur är det politiska läget?

Regeringen fick som bekant bakläxa av resten av riksdagen i EU-nämnden – och tvingades ändra sitt ja till upphovsrättsdirektivet i ministerrådet till ett nej. Till och med Miljöpartiet, som ju sitter i regeringen, gick emot justitieminister Morgan Johansson (S).

Frågan är om detta bara var ett spel för att knipa röster i EU-valet, eller om motståndet är äkta.

Nu börjar det bli dags att visa korten. Hur tänker de partier som var emot upphovsrättsdirektivet i EU-nämnden göra? Hur tänker de stoppa eller mildra kraven på »länkskatt« och uppladdningsfilter? Finns det någon plan?

Det vore allt för enkelt för dem att lägga sig platt med undanflykten att nu är direktivet klubbat – och att det därför inte finns något att göra åt saken. Men så lätt skall de inte få komma undan. Det finns ett visst tolknings- och handlingsutrymme. Och det finns möjlighet att samarbeta med de andra EU-länder som också röstade nej till direktivet.

Vi får väl se. Men än så länge råder en olycksbådande tystnad.

Ny lag i USA befaras gynna »upphovsrättstroll«

I USA pågår en förändring av upphovsrättslagstiftningen som kommer att göra det lättare att kräva skadestånd i »små« mål. Detta har skapat oro vad gäller rättssäkerheten – och för att lagändringen kan komma att användas av »upphovsrättstroll« som gör obefogade upphovsrättsanspråk.

EFF skriver:

»Making it so easy to sue Internet users for allegedly infringing a copyrighted work that an infringement claim comes to resemble a traffic ticket is a terrible idea. This bill creates a situation where Internet users could easily be on the hook for multiple $5,000 copyright infringement judgments without many of the traditional legal safeguards or rights of appeal our justice system provides.« (…)

»In essence, what this means is any Internet user who uploads a copyrighted work could find themselves subject to a largely unappealable $5,000 penalty without anything resembling a trial or evidentiary hearing. Ever share a meme, share a photo that isn’t yours, or download a photo you didn’t create? Under this legislation, you could easily find yourself stuck with a $5,000 judgment debt following the most trivial nod towards due process.«

Kritikerna menar också att lagändringen kan göra det lättare att använda falska upphovsrättsanspråk för att inskränka yttrandefriheten.

Och eftersom internet inte känner några gränser kan detta komma att drabba användare världen över.

EFF: Life-Altering Copyright Lawsuits Could Come to Regular Internet Users Under a New Law Moving in the Senate »

I väntan på EU:s uppladdningsfilter

På torsdag samlar regeringen ett stort antal särintressen – myndigheter, upphovsrättsindustrin och nätjättarna – till samråd inför att EU:s nya upphovsrättsdirektiv skall integreras i svensk lagstiftning. Men det finns grupper som i princip helt lyser med sin frånvaro i detta samtal: användare och nätpublicister.

PRV, Kulturrådet, domstolarna, Facebook, Filmproducenterna, Google, Klys, Bonniers, Microsoft, Rättighetsalliansen, Filminstitutet, Svenska föreningen för immaterialrätt, Författarförbundet, Public service och Telia… Alla kommer de att få vara med och diskutera hur EU:s nya upphovsrättsdirektiv – som bland annat innehåller »länkskatt« och uppladdningsfilter – skall göras till svensk lag.

Några representanter för nätanvändare eller nätpublicister finns dock inte på listan. Inte Wikipedia / Wikimedia. Inte Föreningen för Digitala Fri- och Rättigheter. Det närmaste man kan komma är en organisation – Creative Commons Sverige. Men de lär ha fullt upp med att försvara konceptet att frivillig delning och användning fortsatt skall vara tillåten.

Regeringen tycks verkligen inte ha lärt något från striden och debatten om EU:s upphovsrättsdirektiv. Nu när det nu skall bli svensk lag – då är det bara Big Entertainment, Big Media, Big Data och Big Government som har något att säga till om. Plus ett antal organisationer som också företräder särintressen, i god korporativistisk anda.

Alla andra får – och måste – göra sin röst hörda på annat sätt. I den allmänna debatten. På kultur- och debattsidorna. I sociala media. På nätet. Och på gator och torg.

Det är med andra ord dags för nästa stora strid mot uppladdningsfilter och nätcensur.

Länkar:
• Regeringen: Genomförande av EU:s nya upphovsrättsdirektiv »
• Piratpartiet: Genomförandet av upphovsrättsdirektivet har inletts »

Uppdatering: Enligt uppgift har svenska Wikimedia lyckats bjuda in sig själva. Och Kgl. Ingenjörsvetenskapsakademien – som säger nej till uppladdningsfilter – är också med. Vilket ju är bra. Men fortfarande inga användare eller innehållsproducenter.

Youtube lovar att skärpa sig. En smula.

Upphovsrättstvister på Youtube har länge varit ett elände för alla som skapar innehåll för plattformen. Speciellt när det handlar om grundlösa eller medvetet felaktiga anmälningar från andra som påstår sig ha fått sin upphovsrätt kränkt. (Vilket de senare som regel inte behöver bevisa. Istället är det du som måste bevisa din oskuld.)

Även om inget ändrats i det större perspektivet, så tar Youtube nu i vart fall några små steg i rätt riktning. Techdirt / The Verge rapporterar:

YouTube is updating the way it handles manual copyright claims with changes that should make them much less of a headache for video creators.

Owners of copyrighted content — like a record label or a movie studio — will now have to say exactly where in a video their copyrighted material appears, which they didn’t have to do in the past when manually reporting infringement. That’ll allow creators to easily verify whether or not a claim is legitimate and to then edit out the content if they don’t want to deal with the repercussions, like losing revenue or having the video taken down.

Det är ingen stor reform. Men det gör det i vart fall mer hanterbart för Youtubers att hantera eventuella anmälningar.

Det talas även om att Youtube skall ha en rimligare inställning till musik som bara dyker upp ett kort ögonblick – till exempel när någon filmar och går förbi en affär eller restaurang som spelar musik i sin högtalaranläggning.

Samtidigt finns det mycket kvar att göra för att ge alla dem som skapar innehåll något som liknar rättssäkerhet och en rättvis prövning.

Länk: YouTube Finally Demands Specificity From Copyright Claimants »

De får ansvar för nätfrågorna i Europaparlamentet

Det börjar klarna vilka som kommer att leda utskotten i Europaparlamentet. Här är de utskott som har störst påverkan på nätfrågorna:

IMCO (inre marknad och konsumentskydd) kommer att ledas av Petra De Sutter som är belgisk grön.

CULT (kultur) – tyska CDU-politikern Sabine Verheyen.

JURI (juridiska frågor) – Gilles Lebreton från franska Nationell Samling (tidigare Nationella Fronten).

LIBE (mänskliga rättigheter, rättspolitik, säkerhet) – Juan Fernando Lopez Aguilar som är socialdemokratisk spanjor.

Om man till exempel ser till upphovsrättsfrågor, då är JURI och CULT de viktigaste utskotten. Och de leds alltså av politiker som från partier / länder som knappast är intresserade av att reformera upphovsrätten.

LIBE har bland annat hand om frågor som rör fri- och rättigheter. Utskottet leds av en spansk socialdemokratisk veteran som kan frågorna, men som inte alltid är beredd att ta strid.

Hela listan: All the Committee Chairs and Vice-Chairs of the European Parliament revealed »

5 juli-podden 73: Sverige bryter mot EU-rätten!

Det är den 5 juli 2019 i dag och därmed 7-årsdagen för den resolution för mänskliga rättigheter på internet som FN klubbade den 5 juli 2012, och som 5 juli-stiftelsen tog sitt namn från.

  • I dagens avsnitt frågar vi oss varför Sveriges regering – glatt påhejade av riksdagen – fortsätter att bryta mot EU-domstolens förbud för generell datalagring.
  • Men först reder vi ut huruvida sociala media-plattformar är att se som publicister eller budbärare – och om de i så fall har budbärarimmunitet enligt e-handelsdirektivet, som för övrigt ska omförhandlas under de kommande fem åren.
  • Detta för oss in på Europeiska kommissionens nyligen nominerade ordförande Ursula von der Leyen, som fick smeknamnet ”Zensursula” i Tyskland när hon ville blockera nätet på svenskt vis (med ”stoppsidor”) för cirka tio år sedan. Vi tittar på ett roligt Zensursulaklipp!
  • De senaste turerna kring Assange för oss in på Wikileaks och den kritik mot organisationen som sammanfattas i en nyutkommen bok av John Postill: The Rise of Nerd Politics – Digital Activism and Political Change.
  • Slutligen undrar vi vad som ska hända med den frihetliga nätoperatören XS4ALL i Nederländerna. Kan svenska Bahnhof köpa dem?

Se avsnittet på Youtube

Klicka här för att visa innehåll från YouTube

Lyssna på Soundcloud

Klicka här för att visa innehåll från SoundCloud

Ladda ner avsnittet

73: Assange, XS4ALL, Zensursula och Sveriges brott mot EU-rätten (MP3-fil, 100,6 MB)

Sverige kan hjälpa Polen att döda artikel 13 (17)

Som bekant har Polen tagit EU:s nya upphovsrättsdirektiv till EU-domstolen.

Vissa polska röster är synnerligen kritiska till direktivet i sak:

»According to Robert Kroplewski, a solicitor and expert for Poland’s Ministry of Digital Affairs, Article 13 in its current shape could lead to preventive censorship by the hands of foreign publishers and online platform owners. ”I would say this can be seen as the rise of industrial censorship, global and automated,” he says.«

Andra är mer avvaktande och menar att Polens motstånd mot artikel 13/17 (uppladdningsfilter) mest är ett taktiskt knep från den polska regeringens sida för att locka unga väljare. Hur det än är med den saken så är det en bra sak att man försöker stoppa direktivets sämsta delar i domstol.

Men Polen behöver stöd från fler länder:

»The case before the court has been opened, and it will take some time before we see its conclusion. Jabłoński thinks the case will probably be resolved in late 2020. “It all depends on one factor: whether two or more countries will join the case. This is possible because during the process within the Council and the Parliament six countries were against the Directive and three abstained from the vote” – Jabłoński says. In addition to Poland, several other EU member states have spoken against the Directive, including the Netherlands, Luxembourg, Italy and Finland.«

Detta skapar en möjlighet för den riksdagsmajoritet (alla utom S) som krävde att Sverige skulle säga nej till direktivet i EU:s ministerråd. Nu kan dessa partier visa att de menade allvar och att de bryr sig om frågan även när det inte är EU-valrörelse. Detta genom att riksdagen kan ge regeringen i uppdrag att stödja Polens sak i EU-domstolen.

Länk: Inside Poland’s cynical plan to kill Article 13 for good »

Budbärarimmunitet – nästa stora nätfråga i EU

EU:s e-Handelsdirektiv är 20 år gammalt och kommer att revideras under den nya mandatperioden, 2019-24. Den stora stridsfrågan lär bli budbärarimmuniteten (safe harbor / mere conduit) som säger att operatörer (och i vissa fall plattformar) inte kan hållas ansvariga för vad enskilda användare gör i deras nät. Vilket är en princip som har många fiender.

Grundprincipen är att nätoperatörer tillhandahåller infrastruktur för att kommunicera information – och därför inte kan hållas ansvariga för vad deras användare gör i nätet. Detta på samma sätt som till exempel posten inte kan hållas ansvarig för vad folk skriver i sina brev eller teleoperatörer inte kan hållas ansvariga för vad folk säger i telefon.

Detta är en princip som ogillas av allt från upphovsrättsindustrin till medlemsstaternas polis och underrättelsetjänster. Och den står i vägen för dem som vill se en mer allmän censur av nätets innehåll.

Men det är också en princip som bygger på en viktig grundpelare för en rättsstat: Att det är den som sprider information (användaren) som är ansvarig för sina handlingar, som till exempel att sprida olagligt material och olaglig information. Inte nätoperatören.

Frågan har ställts spå huvudet av EU:s nya upphovsrättsdirektiv – som kräver att nätplattformarna skall skanna allt som laddas upp och förhandscensurera sådant som inkräktar på någon annans upphovsrätt. (Även om det än så länge är oklart hur detta skall gå till.)

EDRi rapporterar:

In the past months, the Directorate-General for Communications Networks, Content and Technology (DG Connect) of the EU Commission already started the process of exploring policy options for content moderation that will be presented to the incoming College of Commissioners. A reform of the ECD to attempt the harmonisation of liability exemptions and content moderation rules seems to have become unavoidable.

Detta handlar om vårt fria och öppna internet. Om informationens frihet. Och om det demokratiska hygienkravet att inte tillämpa förhandscensur.

Uppskattningsvis kommer det att ta minst ett år, möjligen mer innan något konkret förslag ligger på bordet. Men det är ingen ursäkt för att inte bry sig. Det är under den förberedande fasen – innan folk grävt ner sig allt för djupt i sina skyttegravar – som det finns realistiska möjligheter att påverka det nya direktivets innehåll.

Så låt oss inte vänta till det är för sent – igen. Här måste civilsamhället, nätsamfundet och medborgarrättsaktivister komma in tidigt i processen, för att sänka dåliga idéer innan de blir del av ett kommissionsförslag till nytt direktiv.

Jakten på nätpirater tar sig allt mer absurda uttryck

Jakten på fildelare och strömningspirater tar sig ofta extrema uttryck.

Spanska fotbollens La Liga låter sin app avlyssna användare, i jakten på fulstreamad sport.

La Liga has been fined 250,000 euros after secretly listening through the microphones of users of its mobile app, according to Spain’s data protection agency.

The Spanish football league allegedly accessed people’s location data and the phones’ microphones in order to find bars that were illegally broadcasting games.

Länk: La Liga ’secretly listened through people’s microphones’ to catch out pirates illegally streaming games »