Uppladdningsfilter prövas av EU-domstolen

Den 10 november kommer EU-domstolen att hålla huvudförhandling om artikel 17 i EU:s nya upphovsrättdirektiv – där digitala plattformar hålls ansvariga ifall deras användare laddar upp upphovsrättsskyddat material, vilket i sin tur kommer att leda till uppladdningsfilter.

Frågan har aktualiserats sedan Polen anmält EU:s ministerråd och Europaparlamentet för att ha fattat ett fördragsvidrigt beslut.

Länk: Case files ECJ »

Kassettskattens sista dödsryckning?

Även om den så kallade kassettskatten – privatkopieringsavgiften – är under utredning och förhoppningsvis kommer att avskaffas, har ett nytt avtal träffats mellan elektronikbranschen och Copyswede om att göra datorer, mobiler, spelkonsoler och lagringsmedia dyrare.

Privatkopieringsavgiften infördes för att ge artisterna kompensation för när någon tog en vinylskiva – som han eller hon köpt – och gjorde en kopia på ett kassettband, till exempel för att lyssna på i sin Walkman. Redan detta var obegripligt. Varför skall människor tvingas betala för att lyssna på musik som de ärligen köpt – om lyssningen sker på en annan enhet? Det är ju knappast så att folk lyssnar på flera enheter samtidigt.

Utvecklingen gick vidare. Vi fick CD-skivor och iPods. Vilket gjorde det orimliga med denna avgift än tydligare. Varför skall man inte få lyssna på den musik man redan köpt på andra enheter än ljudanläggningen hemma, utan att betala extra?

Men det är inte bara iPods som kan lagra information, som till exempel musik. Snabbt kom privatkopieringsavgiften att omfatta minnesmedia, hårddiskar, mobiler, plattor, datorer, spelkonsoler m.m. Allt som teoretiskt sett kan användas för att lagra musik skulle avgiftsbeläggas. Detta även om nämnda lagringsmedia aldrig över huvud taget används för att lagra musik i någon form.

Varför skall musikindustrin ha betalt för att du eller jag lagrar våra dokument, foton, meddelanden, program och operativsystem?

Idag är det hela än mer absurt. Nu lyssnar folk mest på strömmande musik – utan att behöva lagra något över huvud taget. Ändå vill musikbranschen ha pengar när du köper ett USB-minne, ett minneskort, en mobil eller en dator.

Och i grunden kvarstår frågan från kassettbands-tiden: Varför skall man behöva betala för att lyssna på musik man själv har köpt, bara för att det sker på en annan enhet?

Plus den nyare frågan: Varför skall musikindustrin ha betalt för lagringsmedia som inte används för att lagra musik?

Länkar:
• Feber: Nya privatkopieringsavgiften spikad (inkl. ny prislista) »
• Nordic Hardware: Nära dubbla datoravgifter när Copyswede skriver avtal (inkl. ny prislista) »

Relaterat:
• Regeringen utreder nya lagar för privatkopiering »

Länkskatt: Google betalar en miljard USD

Google kommer att betala en miljard USD till de stora mediehusen de närmaste tre åren. I samband med detta lanserar man Google News Showcase – som kommer att ge Big Media en gräddfil till användarna.

Idén om »länkskatt« – det vill säga att nätplattformar skall tvingas betala för att länka till de stora nyhetssiterna är inte bara en stridsfråga i Europa. I bland annat Australien pågår just nu en dragkamp, där lagstiftarna vill att plattformarna skall betala en del av sina annonsinkomster till Big Media.

Reuters om Google News Showcase:

»The product, which allows publishers to pick and present their stories, will launch on Google News on Android devices and eventually on Apple devices.«

Att Google delvis kapitulerar innebär inte att länkskatt är en bra idé. Den är lika absurd och feltänkt som från början.

Man kan snabbt se ett antal problem:

  1. Uppgörelser av denna typ kan bara ingås av stora och kapitalstarka nätplattformar. Vilket kommer att göra det ännu svårare för eventuella utmanare, startupps och mindre konkurrenter.
  2. När Big Data gör upp med Big Media – då ställs alla mindre och alternativa media utanför.
  3. Användarna kommer att få ett mer styrt och kontrollerat nyhetsutbud.

Här ser vi åter igen oväntade och oönskade konsekvenser av politiska beslut. Big Data kan kanske bära nya och stora kostnader. Men man stänger samtidigt dörren för alla utmanare. Vilket kan vara en förklaring till att vi inte har några europeiska nätjättar.

Reuters: Google to pay publishers $1 billion over three years for their news »

EU och internet: Ständigt dessa uppladdningsfilter

Plötsligt tycks all internet-relaterad politik i EU innehålla uppladdningfilter. Hur gick det till och vad betyder det?

De mest kontroversiella delarna i EU:s upphovsrättsdirektiv röstades igenom i Europaparlamentet med minimal majoritet. Hade det inte varit för att några enskilda ledamöter röstade fel – så hade vi förmodligen sluppit både uppladdningsfilter och »länkskatt«.

En viktig punkt i upphovsrättsdirektivet (artikel 13/17) var att sociala media och andra nätplattformar kan hållas ansvariga ifall dess användare laddar upp upphovsrättsskyddat material. (Vilket för övrigt strider mot eHandelsdirektivets regel om budbärarimmunitet.)

Vi kritiker varnade för att detta kommer att leda till uppladdningsfilter. Dumheter, skrämselpropaganda och hjärnspöken – svarade direktivets anhängare.

Vi kritiker varnade även för ändamålsglidning – att uppladdningsfilter kan komma att användas på fler områden än bara upphovsrätt. Svartmålning, trams och konspirationsteorier – svarade direktivets supporters.

Innan upphovsrättsdirektivet ens hunnit implementeras i medlemsstaterna dök förordningen om terror-relaterat innehåll online upp. Och gissa vad? Om ministerrådet får som det vill, då kommer den att föreskriva uppladdningsfilter.

Notera att här gick uppladdningsfilter från att hantera formellt sett olagligt material (upphovsrätt) till att användas för att blockera vissa åsikter.

I nästa ögonblick förklarade EU-kommissionär Ylva Johansson att uppladdningsfilter kan vara ett lämpligt verktyg för att bekämpa övergrepp mot barn på nätet. Och vem vågar väl säga emot – och riskera att framstå som någon som är för nämnda övergrepp?

EU förbereder ett större lagstiftnings- och regleringspaket för internet – the Digital Services Act. Just nu håller Europaparlamentet på att skriva en förberedande rapport i ämnet. Och gissa vad? Där föreslår man uppladdningsfilter som ett lämpligt verktyg för att kontrollera internet.

I Europaparlamentets utskott för medborgerliga rättigheter, rättvisa och inrikesfrågor (LIBE) har till och med den svenska ledamot som i EU-valrörelsen profilerade sig som den mest högljudde motståndaren till uppladdningsfilter – moderaternas Tomas Tobé – röstat för uppladdningsfilter i ovan nämnda rapport.

Ständigt, dessa uppladdningsfilter. Ständigt denna ändamålsglidning.

Betänk följande: Om uppladdningsfilter skall fungera för ett eller annat ändamål – då måste man granska och analysera allt som alla laddar upp. Rubbet. Vilket för övrigt borde bryta mot förbudet om generell övervakning. Men det bryr man sig uppenbarligen inte om.

Uppladdningsfilter är ett hot mot ett fritt och öppet internet. De är ett hot mot fri information och yttrandefrihet. De kommer att leda till automatiserad nätcensur utan förmåga att bedöma kontext. De har smugits in i systemet – tvärs emot vad politikerna dyrt och heligt lovade under striden om upphovsrättsdirektivet. Och de har redan drabbats av en tydlig ändamålsglidning.

Uppladdningsfilter måste därför bli en av de stora stridfrågorna när EU nu utformar sin nya Digital Services Act.

Fri information – i teori och praktik

Idag är det »The International Day for Universal Access to Information« – proklamerad av UNESCO.

Låt oss då kika på hur det ser ut vad gäller universell tillgång till information.

Man kan notera att offentlighetsprincipen blir allt mer kringskuren, inte sällan som en anpassning till EU:s mer slutna kultur.

EU vill inte bara se uppladdningsfilter för att stoppa upphovsrättsskyddat material – utan även åsikter (TERREG).

EU:s upphovsrättsdirektiv gav oss även den absurda länkskatten – som kommer att försvåra länkande till viktig och intressant information.

Det har aviserats att EU:s nya Digital Services Act kommer att etablera EU-gemensamma regler för vad som får publiceras på nätet. (Och i en rapport i ämnet till Europaparlamentet föreslås en europeisk digital järnridå, ungefär som the Great Firewall of China.)

Detta för att inte nämna de sociala plattformarnas (Facebook, Twitter, Youtube) spretiga regler för att moderera innehåll.

Vad gäller den vällovliga ambitionen att förbättra allmän tillgång till information – så är politiken och verkligheten på väg i rakt motsatt riktning.

Uppladdningsfilter – M sviker vallöfte

Inför EU-valet var Moderaterna tydliga i sitt motstånd mot de mest orimliga delarna av EU:s nya upphovsrättsdirektiv. Speciellt gällde detta frågan om näplattformars ansvar om användare laddar upp upphovsrättsskyddat material – vilket kommer att kräva uppladdningsfilter.

Nu, ett drygt år senare – när man inte längre behöver locka väljare – låter det annorlunda. Moderaternas toppkandidat, Tomas Tobé, sitter nu i Europaparlamentets utskott för medborgerliga rättigheter, rättvisa och inrikesfrågor, LIBE. Där har han just röstat för uppladdningsfilter.

Här kan du se ett av hans tweets från EU-valrörelsen.

Det är även värt att notera att den tyske piratpartisten i utskottet inte heller röstade emot, men lade ner sin röst. Enligt uppgift för att det i övrigt ansågs vara en acceptabel kompromiss. Det må så vara, men det betyder att inte ens Pp gjort sitt yttersta för att stoppa uppladdningsfilter.

Läs mer hos Piratpartiet »

Politiska rättegångar – i Sverige?

I går hölls huvudförhandling i Stockholms tingsrätt i målet staten / Beredskapsmuseet mot satirikern Aron Flam – för upphovsrättsintrång i samband med publicering av boken Detta är en svensk tiger.

Målet rör bilden på framsidan, en satiriserad variant av den klassiska bilden En svensk tiger – som Beredskapsmuseet äger rättigheterna till.

Den enda publikation som utförligt följt och livebloggat från förhandlingarna är Nyheter idag – vars sammanfattning du hittar här.

Ett citat från målsägandebiträdet Marie Andrée sticker ut:

»Aron Flam är drogliberal och kritisk mot bland annat socialism och feminism, fortsätter Marie Andrée under sin sakframställning.«

Man kan fråga sig vad detta över huvud taget har med saken att göra.

Svaret är enkelt och billigt: Tingsrättens nämndemän är utsedda av de politiska partierna. Därmed har man alienerat Flam från dessa nämndemän i allmänhet (drogfrågan) – och de rödgröna i synnerhet (socialism/feminism).

Artikel 6 i Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna stadgar följande:

»Var och en skall, vid prövningen av hans civila rättigheter och skyldigheter eller av en anklagelse mot honom för brott, vara berättigad till en rättvis och offentlig rättegång inom skälig tid och inför en oavhängig och opartisk domstol som upprättats enligt lag.«

Det är denna princip  Andrée försöker underminera genom att lyfta fram ovidkommande uppgifter om Flam – som kan antas göra rättens ledamöter fientligt inställda till honom.

I grunden är hela systemet med politiskt utsedda nämndemän och domare problematiskt. I en demokratisk rättsstat skiljer man mellan den lagstiftande och den dömande makten.

Det är för övrigt inte ovanligt att sådant här sker. Jag har personlig erfarenhet av hur åklagare använder den åtalades politiska hemvist för att vända nämndemännen mot denne.

Dessutom tycks målsägande ha fått för sig att Flam – som är av judisk börd och som i sin bok granskar Sveriges spel under täcket med Nazityskland under andra världskriget – skulle vara något slags nynazist. Vilket är ungefär så långt från verkligheten man kan komma.

Det hela är mycket olustigt och oroväckande.

Dom meddelas fredag den 9 oktober klockan 11.00.

Aktuell lista – så hotar EU vårt fria och öppna internet

Femte juli

Här är en sammanställning över aktuella EU-projekt och initiativ som hotar vårt fria och öppna internet.

Beslut som redan har fattats:

  • EU:s upphovsrättsdirektiv gör plattformarna ansvariga om användarna lägger upp upphovsrättsskyddat innehåll. Detta kommer att leda till uppladdningsfilter och granskning av allt som alla laddar upp.
  • EU:s upphovsrättsdirektiv etablerade även den märkliga »länkskatten« – det vill säga att nätplattformar kan tvingas betala om de länkar till etablerad media. (I Frankrike vill man även tvinga t.ex. Google att länka.)

Upphovsrättsdirektivet skall vara implementerat i medlemsstaternas lagstiftning senast sommaren 2021.

Beslut i pipelinen för denna mandatperiod:

  • Det har aviserats att EU:s nya Digital Services Act kommer att ge oss enhetliga regler för vad som får publiceras på nätet i EU.
  • EU-kommissionär Ylva Johansson har meddelat att man kommer att göra ett nytt försök att införa allmän datalagring – trots att EU-domstolen upphävde det förra direktivet på principiella grunder.
  • EU-kommissionen och Europol arbetar med att knäcka kryptering och/eller etablera bakdörrar.
  • EU-kommissionen vill att sociala nätverk och meddelandeplattformar skall avkryptera, läsa och analysera sina användares meddelanden – och i förekommande fall anmäla olämpligt innehåll till myndigheterna.
  • Om ministerrådet får som det vill kommer förordningen om terror-relaterat innehåll att leda till censur av åsikter – plus övervakning och filtrering av allt som alla användare laddar upp (uppladdningsfilter).
  • EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen vill se en digital identitet för alla EU-medborgare – som kommer att krävas för det mesta du gör på internet och i den digitala världen.
  • Europol kommer att ges automatiserad tillgång till data från privata företag.

Övrigt:

  • I en studie som Europaparlamentet beställt inför the Digital Services Act föreslår författarna en digital järnridå – det vill säga att internet i EU omges med en brandvägg, som i Kina.
  • Det tyska EU-ordförandeskapet vill se en gemensam databas för automatiserad ansiktsigenkänning och annan biometrisk data.
  • Förslag om en »internet-skatt« återkommer ständigt i nya former.

Detta är bara några av alla förslag som lagts fram eller diskuterats de senaste månaderna.

Fildelning: VPN-operatör vinner över filmbolagen

Vi har tidigare rapporterat hur filmbolagen och Rättighetsalliansen givit sig på VPN-operatören OVPN – i jakten på olaglig fildelning genom The Pirate Bay:

• Den ständiga jakten på The Pirate Bay – filmbolag ger sig på VPN-tjänst »
• Delseger för OVPN i The Pirate Bay-mål »
• Jakten på TPB – filmbolagen fortsätter bråka med OVPN »

Och nu kommer nyheten som förhoppningsvis sätter punkt för denna process: OVPN vinner informationsföreläggande »

»För att sammanfatta beslutet, har Rättighetsalliansen och deras säkerhetsexperter inte kunnat bevisa några sårbarheter i OVPN:s system som skulle kunna medföra att loggar sparas. OVPN vinner därmed informationsföreläggandet då våra uttalanden och bevis gällande vår loggningspolicy inte har kunnat motbevisas. Filmbolagen behöver också ersätta OVPN:s rättegångskostnader, vilket landar på 108 000 SEK exkl moms.«

Fast Big Entertainments jakt på TPB lär fortsätta.

5 juli-stiftelsen om EU:s planer för nätet: Nej till censur och uppladdningsfilter – värna plattformarnas budbärarimmunitet

5 juli-stiftelsen har idag lämnat in sitt yttrande över EU-kommissionens konsultation om the Digital Services Act – som är tänkt att bli EU:s nya allmänna regelverk för internet. (PDF)

Konsultationen består huvudsakligen av ett frågeformulär om allt mellan himmel och jord, vilket i sig är intressant. Man får en känsla av att EU-kommissionen försöker göra DSA så heltäckande som möjligt, med ett betydande inslag av micro management – vilket knappast kommer att gynna en redan överreglerad europeisk IT-sektor.

Det är också intressant att se vad som inte finns i frågeformuläret. Med tanke på all förhandsinformation om gemensamma EU-regler för innehåll online är det märkligt att man i princip helt förbigår den frågan, vilket vi också påpekar. Att man släppt den bollen är knappast troligt. Snarare inser man hur kontroversiell frågan är – och försöker hålla den under radarn så länge som möjligt. Vilket är det sätt på vilket EU ofta hanterar kontroversiella frågor.

Stiftelsen har endast svarat på de frågor som direkt berör oss, samt lämnat in en egen skrivelse med tre viktiga punkter:

  • Ingen förhandscensur. I den mån användarnas rättigheter ändå inskränks bör detta inte få ske med mindre än föregående domstolsprövning.
  • Nej till uppladdningsfilter. De bör varken förekomma vad gäller upphovsrätt (upphovsrättsdirektivet) eller åsikter (t.ex. förordningen om terror-relaterat innehåll online).
  • Budärarimmuniteten måste upprätthållas. Varken operatörer eller plattformar skall kunna hållas ansvariga för vad deras användare gör – så länge det handlar om att tillhandahålla teknisk infrastruktur utan redaktionell styrning av innehållet. Förbudet mot generell övervakning måste upprätthållas.

Hela skrivelsen (PDF, engelska) kan laddas ner här. Vi lägger även upp de substantiella delarna av vårt svar här:

In the prologue to the Digital Services Act there has been much talk about common EU rules concerning online content, as there are different rules in different member states – e.g. the German NetzDG Act and the French Avia Law.

Given this, we are somewhat surprised that the vast questionnaire for the public consultation contains very little if any on this topic.

1) No censorship prior to publication

Given human rights declarations adopted by the EU, rule of law and fundamental principles of western, liberal democracy – we find upload filters and other forms of internet censorship unacceptable.

It should be a commonly accepted principle that no censorship should be applied prior to publication. If someone publishes content that is illegal – legal proceedings should take place against the person responsible after publication. And if any content is to be removed, this should be tried by a court of law.

Simply put, you should not punish anyone for a crime not yet committed.

And if you are to infringe on users’ rights online despite this, it must be decided through due process / in a court of law. This principle has already been established in the EU Telecoms Package back in 2009.

2) No upload filters – especially not for opinions

A problem with upload filters is that they tend to expand the scope from copyright infringements (the Copyright Directive) to opinions (the Regulation on Terrorist Content Online).
Upload filters are very blunt tools, unable to understand context and exceptions for e.g. »fair use« such as critique and satire – thus restricting an open, democratic debate.

A well-known example of over-filtration is the picture of the »Vietnam Napalm Girl« – a historically important document blocked by Facebook on the grounds of nudity. (Later cleared after being published by the Norwegian ex-prime minister and director-general of the WHO Gro Harlem Brundtland.)

Such shortcomings will become even more obvious if applied to opinions.

Considering the constant tendency to mission creep, we strongly recommend that the EU abstain from stipulating upload filters altogether.

3) Mere Conduit for platforms (without curation)

A central principle in the old eCommerce directive is Mere Conduit, stating that ISP’s and other operators cannot be held responsible for their users’ actions.

This principle should be retained – and it should be made clear that it also applies to social media platforms, as long as they do not curate or edit user-generated content in any substantial way.

As long as the issue is about digital infrastructure – service providers and platforms should not be held responsible any more than any other provider of infrastructure like roads or the postal service.

Furthermore, the prohibition of any general monitoring obligation should be upheld.

Läs mer om the Digital Services Act och konsultationen (deadline 8 september) på EU-kommissionens hemsida. »