Contract for the Web – Tim Berners-Lee vill rädda nätet

Tim Berners-Lee, mannen som skapade the World Wide Web, vill rädda ett fritt och öppet internet. Med en kärngrupp på tio personer och fem arbetsgrupper inom the Web Foundation har han låtit ta fram ett framtidskontrakt för nätet.

Kontaktet innehåller nio punkter, tre var inriktade mot regeringar företag och medborgare.

Regeringar:

  • Försäkra att alla kan ansluta till internet
  • Se till att alla delar av nätet är tillgängligt, alltid
  • Respektera och skydda människors fundamentala rätt till privatliv online och deras rätt till sin data

Företag:

  • Gör internet ekonomiskt överkomligt och tillgängligt för alla
  • Respektera och skydda människors privatliv och personliga data för att bygga förtroende online
  • Utveckla teknologier som stöder det bästa hos människor och motverkar det sämsta

Medborgare:

  • Skapa och samarbeta på nätet
  • Bygg starka communities som respekterar det civila samtalet och mänsklig värdighet
  • Kämpa för ett öppet internet

Fritt översatt. Originalet finns här: Contract for the Web »

Det är fritt fram för organisationer / företag och enskilda att ställa sig bakom detta kontrakt. För att läsa alla delpunkter, under de nio ovanstående, följ länken ovan.

TBL uttalar sig om kontraktet i The Guardian:

“I think people’s fear of bad things happening on the internet is becoming, justifiably, greater and greater,” Berners-Lee, the inventor of the web, told the Guardian. “If we leave the web as it is, there’s a very large number of things that will go wrong. We could end up with a digital dystopia if we don’t turn things around. It’s not that we need a 10-year plan for the web, we need to turn the web around now.”

The Guardian: Tim Berners-Lee unveils global plan to save the web »

Ekonomisk de-plattformering: PayPals moralpanik och sexualskräck är en del av ett större problem

I veckan som gick stoppade betalningsförmedlaren PayPal betalningar från web-siten PornHub till de sexarbetare och amatörmodeller som medverkar där. Vilket är ett fånigt exempel på moralpanik – men även en handling som bekräftar ett större, oroande mönster.

Vice Motherboard skriver:

»Late Wednesday night, Pornhub announced that PayPal is no longer supporting payments for Pornhub—a decision that will impact thousands of performers using the site as a source of income.

Most visitors to Pornhub likely think of it as a website that simply provides access to an endless supply of free porn, but Pornhub also allows performers to upload, sell, and otherwise monetize videos they make themselves. Performers who used PayPal to get paid for this work now have to switch to a different payment method.

”We are all devastated by PayPal’s decision to stop payouts to over a hundred thousand performers who rely on them for their livelihoods,” the company said on its blog. It then directed models to set up a new payment method, with instructions on how PayPal users can transfer pending payments.«

Detta är inte första gången PayPal fattar kontroversiella beslut om att stänga av användare. Mest uppmärksammad är kanske historien om när företaget – tillsammans med amerikanska banker och kreditkortsföretag – stängde av kanalerna för donationer till Wikileaks. Detta skedde efter påtryckningar från amerikanska politiker, som inte hade någon laglig möjlighet att stoppa betalningar till Wikileaks . Men det löste man alltså med påtryckningar (utan demokratisk insyn) istället.

Sådant leder till beslut som i princip är omöjliga att överklaga eller överpröva med rättsstatens medel.

Små tjänster åt makten, moralpanik, sexualskräck, Corporate Anxiety och politisk korrekthet tycks elda på en allt mer vanligt förekommande ekonomisk de-plattformering – från såväl PayPal som andra betalningsförmedlare. Dessa företag är förvisso fria att själva bestämma vilka de vill göra affärer med. Men för att inte hamna i en omöjlig sits borde de hålla sig till en tydlig regel: Att tillåta alla transaktioner som rör lagliga aktiviteter.

Jag är ingen vän av regleringar, som ju ofta får oväntade och oönskade konsekvenser. Men det är så att jag i vart fall tänkt tanken att man kanske skulle lagstifta om att alla betalningsförmedlare som tillhandahåller allmänna betalningskanaler inte får neka kunder på andra grunder än att dessa ägnar sig åt olaglig verksamhet. Vilket förmodligen skulle göra livet enklare för alla parter.

Vice / Motherboard: PayPal Pulls Out of Pornhub, Hurting ’Hundreds of Thousands’ of Performers »

/ HAX

Video: Kampen mot övervakningsstaten går vidare


FRA-lagen, datalagring, hemlig dataavläsning… Övervakningsstaten är här nu. Därför är det viktigare än någonsin att granska och kritisera den.

Se videon på Youtube »

Eftersom denna site är rensad från kakor och andra integritetskränkande tillägg bäddar vi inte in filmen för automatisk uppspelning här – utan ber dig att istället följa länken till Youtube ovan.

Nätdebatten är en kamp om makten över ordet, agendan och verklighetsbilden

Den som vill diskutera nätfrågor nuförtiden måste ha flera tankar i huvudet samtidigt. Många aktörer driver dubbla agendor. Sådant som ur ett perspektiv kan ses som en rimlig åtgärd eller reglering kan ur ett annat få oväntade och oönskade konsekvenser. De krafter som påstås vara goda visar sig inte vara alltigenom goda – och de onda inte alltigenom onda.

Naturligtvis är det problematiskt när Facebook, Google eller staten samlar på sig allt för mycket information om människor. Naturligtvis är det problematiskt om det sprids falska nyheter som syftar till att påverka allmänna val eller destabilisera vår demokrati. Naturligtvis kan hat och hot på nätet vara ett problem.

Men man skall akta sig för att reagera reflexmässigt. Risken är att man bara ersätter ett problem med ett annat (eller flera), som möjligen är värre. Eller att man offrar ett större värde för att lösa ett mindre problem.

Ändå är det precis vad som sker. Debattörer och politiker kräver ständigt mer reglering. Traditionella media kräver att bli räddade från en ny marknad på vilken deras gamla affärsmodeller inte fungerar. Människor som får mothugg i nätdebatten upplever sig som kränkta och kräver censur.

Ta till exempel frågan om det nya stoppet för politisk annonsering på Twitter. Företaget hävdar att budskap förtjänar att spridas genom sin egen kraft istället för mot betalning. Vilket låter ädelt men är fullständigt naivt. Resultatet blir bara att etablerade partier och kandidater med en upparbetad skara följare kan fortsätta nå en bred publik genom sina vanliga postningar – medan nya och små utmanare hindras från att ge sina budskap större spridning. Inte undra på att Twitters tilltag applåderas av stora delar av etablissemanget.

Här skall man hålla i minnet att varje inskränkning av möjligheten att uttrycka sig innebär att mängden tillgänglig information som krävs för att till exempel göra ett informerat och väl genomtänkt val minskar.

Eller ta kravet på att Facebook skall faktakolla politiska annonser. Hur är det över huvud taget tänkt att gå till? Vem skall avgöra vad som är sant eller falskt? Hur skall man göra när det råder oenighet om verklighetsbilden? Och vad innebär detta för den som vill ifrågasätta »etablerade« uppfattningar, påståenden och förhållanden?

I sammanhanget bör man även ägna debattörerna en del uppmärksamhet. Många krav på reglering kommer från politiken – där man som regel ogillar att internet ger vanligt folk möjlighet att ifrågasätta, lägga sig i och framföra besvärliga åsikter. Andra krav kommer från de media som ogillar den nya konkurrensen på nätet – och som vill försvara sin makt över agendan. (Samma media som f.ö. drivit fram den absurda idén om »länkskatt« i EU.)

Så även om det som sagt finns sådant som är problematiskt med nätkulturen och dess aktörer – så bör man komma ihåg att det mycket handlar om makten över ordet, agendan och verklighetsbilden. Lite som när tryckpressen skakade om sin tids maktstrukturer. Det vill säga att många av det fria ordets gamla grindvakter blir irrelevanta.

/ HAX

Tips: På måndag den 11 november kl 18:30 drabbar Publicistklubben samman i en debatt med de svenska Facebook-cheferna. Den livesänds på PK:s hemsida och på dess Facebook-sida.

Risken med att ge politiken för mycket makt över internet

Jesper Sandström i Svenska Dagbladet:

»Många av dem som önskar fler filter och utökad kontroll föreställer sig ett bättre internet och behagligare sociala medier, utan hat, hot och fake news. En sådan förhoppning är dock mer än lovligt naiv. Makthavare kan, likt Trump och Orbán, frestas att bunta ihop legitim kritik med sådant de anser ska bekämpas.

Dessutom uppstår ett hot mot internets fortsatta utveckling, den konkurrens och innovation som gett upphov till tekniska lösningar vi förut knappt kunde drömma om. Omfattande byråkrati kan uppmuntra oheliga allianser mellan politiker och redan etablerade teknikjättar, eftersom dyra lagkrav hindrar nya, mindre aktörer från att slå sig in på marknaden.«

Länk: Önska inte ett suveränt internet »

Svårt att göra rimlig lagstiftning av EU:s upphovsrättsdirektiv

Arbetet med att göra EU:s nya upphovsrättsdirektiv till lag har börjat, såväl i Sverige som i EU. Man kan ana att de tjänstemän som arbetar med frågan börjar inse direktivets vidare problem och implikationer. Detta inte minst efter att Frankrike bestämt sig för att rusa i förväg med den så kallade länkskatten – vilket har resulterat i att Google helt enkelt har slutat publicera länkar med substans till franska media.

I Sverige har Justitiedepartementet satt upp en referensgrupp för att diskutera genomförandet av direktivet inklusive de kontroversiella delarna »länkskatt« och »uppladdningsfilter«. Det hela verkar rätt avslaget, om man får tro rapporterna. Emanuel Karlsten skriver om gårdagens möte:

»Promemorian innehöll få kontroversiella förslag. Det förefaller också som att de flesta som deltog på mötet inte hade hunnit läsa igenom promemorian innan mötet och därför inte hunnit ha någon kvalificerad åsikt. Promemorian är även denna gång en tjänstemannaprodukt och alltså inte ens regeringens inofficiell åsikt.«

Politikerna försöker gömma sig bakom departementets tjänstemän, som i sin tur gömmer sig bakom tungrodda promemorior. Detta kommer förmodligen inte att leda någonstans alls. Istället kommer frågan att bli en rent politisk strid som avgörs i riksdagen.

I EU bedriver man också en dialog med inblandade parter, för att få fram något slags riktlinjer eller vägledning för hur direktivet skall implementeras i medlemsstaterna. Det verkar inte heller gå överdrivet bra.

Utifrån vad som framkommit från mötet den 15 oktober verkar man mest trampa vatten.

Detta är precis vad man kunde vänta sig. Politikerna röstar igenom en orimlig lagstiftning som är omöjlig att driva igenom utan att offra viktiga värden – vilket de tjänstemän som skall göra lag av besluten inte kan göra något åt. Här finns inbyggda problem, målkonflikter och juridiska återvändsgränder. Men direktivet är klubbat. Resultatet lär bli dålig lagstiftning.

Vilket i sin tur belyser problemet med att politiker har makt över sådant de inte begriper sig på.

Länkar:
• Emanuel Karlsten: Här är justitiedepartementets tolkning av ”länklicensen” »
• EDRi: EU copyright dialogues: The next battleground to prevent upload filters »
Frankrike vill ha en ny EU-myndighet för att tvinga Google att betala ”länkskatt” »

Fildelningen fortsätter öka

TorrentFreak:

The latest Internet traffic report from Sandvine shows that global file-sharing traffic continues to rise. The same is true for VPN usage, which saw a drastic increase over the past year. According to Sandvine, increased fragmentation among legal video streaming services likely plays an important role in these trends.

Detta tycks bekräfta trenden att folk tycker det är enklare att ladda ner filmer och serier illegalt, än att ha abonnemang hos en rad olika legala streamingtjänster. Speciellt när mycket av innehållet är exklusivt för de respektive tjänsterna.

Länk: File-Sharing and VPN Traffic Grow Explosively »

Trender: I USA föredrar unga Youtube framför Netflix

CNBC rapporterar:

  • Piper Jaffray found 37% of teens prefer to watch videos on YouTube, narrowly edging out Netflix, which came in at 35%.
  • YouTube’s diverse content library appeals to teens, the firm said.
  • However, Netflix ranked far ahead of other streaming platforms like Hulu and Amazon Prime Video.

Detta är visserligen amerikanska siffror baserade på amerikanska förutsättningar. Men sådana här trender brukar sprida sig till resten av västvärlden.

Despite Netflix ceding its pole position to YouTube, teens are flocking to it far more than other streaming services, Piper Jaffray found. Hulu and Amazon’s Prime Video served as the preferred platforms for 7% and 3% of teens surveyed, respectively. Cable TV ranked third at 12%, down from 14% in the spring, indicating that cord-cutting continues to be on the rise, the firm said.

Länk: Teens choose YouTube over Netflix for the first time, according to new survey »

Studie: Exklusivt strömmat innehåll kan öka piratkopieringen

Just som alla tycks mena att man fått den illegala fildelningen under kontroll genom att erbjuda lagliga alternativ:

»Broadband Genie, a UK broadband comparison website, conducted a survey of 1,500 consumers and found that 18 percent of respondents admitted to “often” or “occasionally” accessing content via illegal streams or file sharing services like BitTorrent.

The survey found that number would jump to 37 percent if users are inundated with too many content exclusives spread across too many services. 67 percent of those surveyed felt they already pay too much for television content, and 48 percent said that price remained the biggest problem with having multiple streaming services.«

Vice Motherboard: Streaming Exclusives Could Double Piracy Rates, Study Warns »

Mobil mediekonsumtion nu lika stor som TV

The Internet Trends report för 2019 har publicerats. Det är en guldgruva för alla som är intresserade av nätets utveckling. Till exempel kan man konstatera att en majoritet av jordens befolkning nu har tillgång till internet.

Grafen ovan är särskilt intressant. Av den kan man man utläsa att vi idag lägger betydligt mer tid på att konsumera media via nätet än på TV. Och bara den mobila mediekonsumtionen är nu i princip lika omfattande som TV-tittandet.

Det är också värt att notera att mediekonsumtionen på desktop har gått ner – medan den mer än fyrdubblats på mobila enheter.

Sedan 2010 är det framförallt tidningarnas andel av annonseringen som minskat. För desktop ligger siffran i princip stilla medan annonseringen riktad mot mobila enheter fullständigt exploderat.

Länkar:
• The Internet Trends report 2019 »
• Rapporten som slides »
• Techcrunch: Here’s Mary Meeker’s 2019 Internet Trends report »