Den nya EU-kommissionen: Nätfrågor, demokrati och övervakning

EU-kommissionens nya ordförande Ursula von der Leyen har nu presenterat sitt team av kommissionärer. Här är några av dem, med nyckelpositioner vad gäller nätfrågor, demokrati, medborgerliga fri- & rättigheter och övervakning:

Margrethe Vestager (Danmark) får ansvar för den digitala agendan. Det lär bli hon som får större delen av ansvaret för EU:s nya Digital Services Act – som bland annat rymmer frågor som automatiserad nätcensur och enhetliga EU-regler mot hat och hot på nätet. Hon får även ansvar för konkurrensfrågorna.

Věra Jourová (Tjeckien) får portföljen »värderingar och öppenhet«, vilken kan komma att rymma såväl relaterade nätfrågor som rättighets- och demokratifrågor.

Margaritis Schinas (Grekland) får ansvar för frågor som rör »skydd av den europeiska livsstilen«. Vad nu det kan tänkas vara. Man kan anta att detta bland annat innefattar något slags försvar för öppenhet och frihet, vilket är områden där EU-kommissionen inte alltid landat på rätt sida.

Dubravka Šuica (Kroatien) får portföljen demokrati och demografi – vilket kan vara en spännande kombination. Även om demokratifrågorna är utspridda bland kommissionärerna kan man anta att det är här huvudansvaret för dessa kommer att hamna.

Didier Reynders (Belgien) får ansvar för rättsliga frågor och »rättsstatsprincipen«. Detta är en central portfölj vad gäller fri- och rättighetsfrågor. Och det blir förmodligen hos honom som huvudansvaret för de upphovsrättsliga frågorna (som ju ofta kolliderar med nätets frihet) kommer att hamna.

Mariya Gabriel (Bulgarien) får ansvar för »innovation och ungdom«. Vilket också är en portfölj som kan antas ligga nära nät- och IT-frågorna.

Sylvie Goulard (Frankrike) får ansvar för den inre marknaden inklusive den digitala inre marknaden. Även hon kan komma att få del av ansvaret för EU:s nya Digital Services Act.

Ylva Johansson (Sverige) får den blytunga portföljen migration och inre säkerhet. Den täcker allt från polis och rättsväsende till migration och övervakning. Förmodligen blir det hon som kommer att få ta sig an ministerrådets beställning av ett nytt datalagringsdirektiv.

Som synes finns det många överlappande ansvarsområden, vilket ökar risken såväl för överarbetade förslag och revirstrider som att viktiga frågor hamnar mellan stolarna. Samtliga de ovanstående föreslagna kommissionärerna – plus von der Leyen själv – kommer i varierande grad att ha nät-, demokrati- och rättighetsfrågorna på sitt bord.

EU-kommissionens pressmeddelande: Von der Leyen-kommissionen: ett EU som vill mer »

Se även: Commissioners-designate »

Datalagringen bygger på en politisk lögn

Datalagringen har blivit en politisk följetong. Gång på gång har regering och riksdag vägrat finna sig i EU-domstolens beslut om att svepande lagring av data om alla medborgares tele- och nätkommunikationer utan misstanke om brott inte får förekomma. Med den nya lag som träder i kraft den 1:a oktober gör man det igen. Men det är inte det enda problemet.

Om politikerna hade stått vid sitt ord – att datalagringen endast skulle användas för att bekämpa allvarlig brottslighet och terrorism – då hade det förmodligen inte blivit så mycket bråk. Men de talade inte sanning. Under de perioder som vi haft datalagring har den används generöst, till exempel för att jaga fildelare. Och Skatteverket har begärt ut data tusentals gånger per månad.

Datalagringen är helt enkelt ett så stort ingrepp i människors rätt till privatliv att det inte står i proportion till dess användning vid mer eller mindre bagatellartade brott.

Hade politikerna istället stått vid sitt ord och endast låtit myndigheterna använda de lagrade uppgifterna när det verkligen är viktigt – och kanske först efter domstolsprövning – då hade motståndet förmodligen varit mindre. (Även om kränkningen av människors rätt till privatliv ändå i princip är fel.)

Men har riksdag och regering lärt sig något av detta? Svaret är nej. Med den nya lag som klubbades i juni och som träder i kraft den 1:a oktober finns inga sådana begränsningar. Istället öppnas portarna på vid gavel – igen.

Ibland är det nästan så att man kan misstänka att regeringen försöker föra folket bakom ljuset. Under processen med den senaste lagen har det till exempel lyfts fram att det kommer att krävas åklagarbeslut för att få använda uppgifter från datalagringen för underrättelsearbete. Men detta handlar inte om vanligt utredningsarbete. Underrättelsearbete handlar om kartläggning och spioneri. Så den eventuella garanti som en prövning av åklagare utgör är alltså inte aktuell när myndigheterna plockar ut lagrad kommunikationsdata till vardags. Då är det istället öppna spjäll, precis som tidigare.

Det är svårt att dra någon annan slutsats än att politikerna verkligen vill att datalagringen skall vara ett verktyg för att kunna övervaka, kontrollera och snoka i vanligt, hederligt folks liv. Annars hade de lagt något slags ribba för när den får användas.

Denna misstanke stärks av det faktum att riksdagen även uttalat att den vill ha en mer omfattande datalagring än den som nu åter införs. Några begränsningar för hur och när den används är de inte ens intresserade av att diskutera.

Länkar:

• Den 1:a oktober börjar datalagringen på nytt »

• Regeringen »
• Riksdagen »
• Smedjan: Den rättsvidriga datalagringen är tillbaka »
• Alla tidigare poster på denna blogg som är taggade under datalagring »

Den 1:a oktober börjar datalagringen på nytt

Innan riksdagen gick på sommarlov klubbade den igenom ny lagstiftning som innebär att datalagringen återupptas den 1:a oktober. Vilket innebär att tele- och nätoperatörerna tvingas lagra data om alla svenskars tele- och internetkommunikationer – och att lämna ut denna information till myndigheterna, när de senare så önskar.

EU-domstolen har redan för fem år sedan ogiltigförklarat EU:s datalagringsdirektiv. Fram till dess påstod svenska politiker att de egentligen inte ville införa datalagringen – men att EU tvingar dem. Efter EU-domstolens beslut fungerar dock det argumentet inte lika bra…

EU-domstolen har även sagt nej till den svenska lagen om datalagring. Motiveringen är den samma som när det gäller direktivet ovan: Svepande lagring av data om alla medborgares telekommunikationer är inte OK. Sådan lagring utan misstanke om brott är inte OK. Sådan lagring är en kränkning av medborgarnas rätt till privatliv, vilken är en del i våra grundläggande mänskliga fri- och rättigheter.

Men nu gör Sverige alltså ett nytt försök att lagra data om alla svenskars tele- och nätkommunikationer. Utan brottsmisstanke. Vilket fortfarande är lika fel som förut. Denna nya lagstiftning träder i kraft den 1:a oktober.

Våra politiker upprepar alltså samma beslut gång på gång – och hoppas att de förr eller senare kommer undan med det. De hoppas kanske att operatörerna tröttnar på att överklaga. Eller på att kunna för EU-domstolen bakom ljuset genom att ändra i detaljer som inte har med principfrågan att göra.

Således kommer ny svensk lag – som enligt EU-domstolen kränker de mänskliga rättigheterna – att börja gälla och datalagringen att återupptas den 1:a oktober.

Länkar:
• Regeringen »
• Riksdagen »
• Smedjan: Den rättsvidriga datalagringen är tillbaka »
• Alla tidigare poster på denna blogg som är taggade under datalagring »

EU-kommissionen om den svenska datalagringen: Inte vårt problem

Byråkratins och rättvisans kvarnar mal på i sitt eget makliga tempo.

2014 lämnade internetoperatören Bahnhof och 5 juli-stiftelsen in en anmälan om att svensk datalagring strider mot EU:s fördrag – och att vår regering inte tycks bry sig om att EU-domstolen givit Sverige smisk på fingrarna.

Sedan dess har mycket vatten flutit under broarna. Och under försommaren klubbade riksdagen en ny lag om datalagring – som inte heller den är i enlighet med EU:s fördrag eller EU-domstolens tidigare domar.

Nu, i augusti 2019, kommer ett svar från EU-kommissionen. Generaldirektoratet för rättsliga frågor och konsumentfrågor konstaterar efter fem års betänketid att i princip har Bahnhof och 5 juli-stiftelsen helt rätt. Men eftersom EU-domstolen fortfarande har ett antal ärenden som rör datalagringen på sitt bord – så har EU-kommissionen beslutat att »avsluta klagomålet«.

Detta bekräftar bilden av att datalagringen är en het potatis som den avgående EU-kommissionen helst inte vill ha med att göra. Samtidigt driver EU:s ministerråd linjen att den nya EU-kommissionen bör lägga fram ett nytt direktiv om datalagring – istället för det förra, som ogiltigförklarades av EU-domstolen.

Så här står vi nu med en helt ny lag om datalagring i Sverige. Den strider av allt att döma mot EU-domstolens tidigare dom – som säger nej till generell datalagring utan brottsmisstanke. Och allt EU-kommissionen har att komma med är att konstatera att den för tillfället inte vill ta tag i sakfrågan.

Vi får väl se hur den nya EU-kommissionen tänker hantera datalagringen. Men det är anmärkningsvärt att den avgående kommissionen (och dess tjänstemän, som i allt väsentligt blir kvar på sina poster) kan konstatera att det finns ett missförhållande som man inte tänker göra något åt. Men justitieminister Morgan Johansson (S) lär i vart fall bli glad.

Nu är frågan hur den nya svenska lagen om datalagring skall tacklas. Det är uppenbart att de partier som vill ha denna form av övervakning och registrering hoppas att motståndarna till slut skall tröttna och ge upp.

Ladda ner anmälan och dess svar

Tidigare länkar om datalagringen

Sommarlovet är över – kampen för ett fritt internet och fri information fortsätter

Sommaren är över och ett nytt politiskt år har börjat. Här är några av de saker som är aktuella vad gäller nätfrihet, fri information och övervakning.

• EU:s upphovsrättsirektiv (uppladdningsfilter)

I våras antogs EU:s nya upphovsrättsdirektiv. Nu skall det inkorporeras i medlemsstaternas lagstiftning. För Sveriges del har regeringen börjat med ett samråd med ett stort antal intressenter – tyvärr med kraftig övervikt för sådana som vill ha en mer repressiv upphovsrättsregim.

Till skillnad från mycket övrig lagstiftning kommer det inte att genomföras någon utredning. Istället tänker regeringen själv upprätta en promemoria, som sedan skall ligga till grund för en proposition till riksdagen nästa sommar. Man räknar med att den svenska lagen skall kunna träda ikraft den 7 juni år 2021.

Här är det viktigt att komma ihåg att samtliga riksdagens partier utom S tog tydlig ställning mot det nya direktivet under EU-valrörelsen. Nu gäller det att hålla frågan levande, så att de inte viker ner sig i frågan.

Dessutom har Polen tagit direktivet till EU-domstolen, i förhoppning om att få det upphävt. Detta är något som Sverige borde kunna stödja – om den politiska viljan finns bland riksdagens partier.

Länk 1 » | Länk 2 » | Länk 3 » | Länk 4 »

• Den nya svenska datalagringen

Innan sommaren beslutade riksdagen – åter igen – om en svensk lag vad gäller datalagring. (Lagring av data om alla svenskars alla tele- och nätkommunikationer m.m.) Detta trots att EU-domstolen underkänt det direktiv som datalagringen vilar på. Och trots att Sverige redan fått bakläxa av domstolen vad gäller den tidigare lagstiftningen.

I sak har inget ändrats. EU-domstolen säger nej till urskiljningslös lagring av data om alla människors kommunikationer utan misstanke om brott. Men detta är precis vad riksdagen nu åter har beslutat om.

Nu återstår att se om även den senaste lagen kommer att överklagas till EU-domstolen. (Tele2 har meddelat att de inte tänker överklaga denna gång.)

Skulle lagen stå sig – då gäller det att se till att den endast används på det sätt som den från början var avsedd att göra. Det vill säga för att utreda allvarlig brottslighet och terrorism – inte för att jaga fildelare eller för att låta Skattemyndigheten snoka runt i folks privatliv.

På EU-nivå kan en utredning och ett eventuellt nytt direktiv vara på väg, på begäran av medlemsstaterna.

Länk 1 » | Länk 2 » | Länk 3 » | Länk 4 » | Länk 5 » | Länk 6 »

• Hemlig dataavläsning

I september är det tänkt att regeringen skall lägga fram sitt förslag till hemlig dataavläsning. Det vill säga att man vill kunna installera spionprogram som kan kartlägga alla filer, kontakter och kommunikationer på en dator eller mobil.

Läs på och var beredd för en intensiv debatt om detta övervakningsverktyg.

Länk »

• EU:s Digital Services Act

Detta är ett nytt regelverk som är tänkt att ersätta eller komplettera EU:s gamla eHandels-direktiv. Vilket är oroande, eftersom det gamla direktivet innehåller en del viktiga principer (budbärarimmunitet och förbud mot generell övervakning) som vissa krafter helst skulle vilja bli av med. Här gäller det att vara uppmärksam på vad som sker – och att komma in tidigt i diskussionen, medan den fortfarande går att påverka.

En speciellt intressant detalj som läckt ut är att EU-kommissionens tjänstemän tycks luta åt att förbudet mot generell övervakning inte skall gälla om denna sker genom automatisk filtrering som styrs av algoritmer.

Man vill även ha enhetliga regler för att bekämpa näthat och »skadlig information« i EU.

Detta är en debatt som än så länge främst kommer att föras på EU-nivå. Vi kommer att bevaka utvecklingen här på bloggen.

Länk 1 » | Länk 2 » | Länk 3 » | Länk 4 »

• Övriga saker att hålla ett öga på…

PNR: EU skyndar på registrering av våra tåg- och båtresor »

EU:s planer på ID-kort och persondatabas »

Striden om vår rätt till kryptering och anonym kommunikation »

EU-domstolen granskar det bristande persondataskyddet för data som överförs från EU till USA »

I februari beslutar brittisk domstol om utlämning av Julian Assange till USA – där han riskerar ett fängelsestraff på upp till 175 år »

Under tiden oroas FN:s specielle rapportör om Tortyr över Assanges hälsotillstånd »

Whistelblowern Chelsea Manning sitter fängslad i USA, då hon vägrar vittna mot Julian Assange inför den Grand Jury som förbereder ett åtal mot honom »

Detta är ingen heltäckande lista – utan mer för att friska upp minnet vad gäller sådant som var aktuellt innan landet gick på semester.

Krav på att EU utreder datalagringens risker

EU:s ministerråd vill gärna se ett nytt datalagringsdirektiv, efter det som ogiltigförklarats av EU-domstolen. Den avgående EU-kommissionen har inte velat röra datalagringen. Så nu är frågan vad den nya EU-kommissionen kommer att göra.

I väntan på besked skriver 30 europeiska organisationer för nätfrihet och digitala rättigheter brev till EU-kommissionen. Ur innehållet…

While the concept of blanket data retention appeals to law enforcement agencies, it has never been shown that the indiscriminate retention of traffic and location data of over 500 million Europeans was necessary, proportionate or even effective.

Blanket data retention is an invasive surveillance measure of the entire population. This can entail the collection of sensitive information about social contacts (including business contacts), movements and private lives (e.g. contacts with physicians, lawyers, workers councils, psychologists, helplines, etc.) of hundreds of millions of Europeans, in the absence of any suspicion. Telecommunications data retention undermines professional confidentiality and deters citizens from making confidential communications via electronic communication networks. The retained data is also of high interest for criminal organisations and unauthorized state actors from all over the world. Several successful data breaches have been documented. Blanket data retention also undermines the protection of journalistic sources and thus compromises the freedom of the press. Overall, it damages preconditions of open and democratic societies.

Brevet mynnar sedan ut i ett önskemål om en grundlig utvärdering av datalagringen – inte minst ur ett medborgarrättsligt perspektiv – innan man går vidare.

Läs hela brevet här: Civil society calls for a proper assessment of data retention »

5 juli-podden 73: Sverige bryter mot EU-rätten!

Det är den 5 juli 2019 i dag och därmed 7-årsdagen för den resolution för mänskliga rättigheter på internet som FN klubbade den 5 juli 2012, och som 5 juli-stiftelsen tog sitt namn från.

  • I dagens avsnitt frågar vi oss varför Sveriges regering – glatt påhejade av riksdagen – fortsätter att bryta mot EU-domstolens förbud för generell datalagring.
  • Men först reder vi ut huruvida sociala media-plattformar är att se som publicister eller budbärare – och om de i så fall har budbärarimmunitet enligt e-handelsdirektivet, som för övrigt ska omförhandlas under de kommande fem åren.
  • Detta för oss in på Europeiska kommissionens nyligen nominerade ordförande Ursula von der Leyen, som fick smeknamnet ”Zensursula” i Tyskland när hon ville blockera nätet på svenskt vis (med ”stoppsidor”) för cirka tio år sedan. Vi tittar på ett roligt Zensursulaklipp!
  • De senaste turerna kring Assange för oss in på Wikileaks och den kritik mot organisationen som sammanfattas i en nyutkommen bok av John Postill: The Rise of Nerd Politics – Digital Activism and Political Change.
  • Slutligen undrar vi vad som ska hända med den frihetliga nätoperatören XS4ALL i Nederländerna. Kan svenska Bahnhof köpa dem?

Se avsnittet på Youtube

Klicka här för att visa innehåll från YouTube

Lyssna på Soundcloud

Klicka här för att visa innehåll från SoundCloud

Ladda ner avsnittet

73: Assange, XS4ALL, Zensursula och Sveriges brott mot EU-rätten (MP3-fil, 100,6 MB)

5G sätter stopp för telefonavlyssning?

EU:s justitie- och inrikesministrar konstaterar yrvaket att den nya 5G-tekniken kan medföra problem för den ständigt ökande telefonavlyssningen.

EDRi rapporterar:

»The documents warn that various aspects of the technology underpinning 5G communications networks could make traditional wiretapping methods far more complicated or even render them useless. For example, the IMSI code – used to identify an individual device – will be encrypted, meaning “the security authority authorities are no longer able to locate or identify the mobile device,” according to Europol. 5G networks will also be able to detect false “base stations” – making it impossible to use IMSI catchers (or “stingrays”), devices that imitate telecoms antennae in order to discreetly acquire user data. Other issues such as network slicing, edge computing, and network function virtualisation raise their own problems, leading to significant new challenges for law enforcement agencies wanting access to individuals’ data.«

Samtidigt öppnar den nya tekniken i kombination med »the internet of things« nya möjligheter till övervakning. I USA har data som genereras i allt från smarta vattenmätare till pacemakers och bilars inbyggda digitala säkerhetssystem använts som bevis i domstol.

Man kan anta att ministerrådets oro kommer att öka kraven på datalagring – det vill säga data som lagras hos teleoperatörerna istället för att uppsnappas i realtid.

EDRi: EU worries over the possibility of losing wiretapping powers »

Lästips: Den rättsvidriga datalagringen är tillbaka

Erik Lakomaa har en matnyttig text om den ständigt återuppståndna datalagringen, på Smedjan:

Den rättsvidriga datalagringen är tillbaka »

»Vi vet också att den svenska datalagringen inte har begränsats till sådant det motiverades med: ”De grövsta brotten, grov organiserad brottslighet och terrorism”. I stället kom de flesta begäranden att handla om taxeringsfrågor (hos Tele2) eller om fildelning (hos Bahnhof). Mängden kom också att vida överskrida vad som hade varit fallet om tvångsmedlet hade använts som avsett. I samband med Tele2-målet framkom att det varje månad bara till denna operatör inkom ett tusental begäranden om datalagringsuppgifter – en volym som i sig visar att det inte handlar om terrorism eller mord. Så vanliga är dessbättre inte dessa brott.«

Video: Tre problem med riksdagens nya lag om datalagring

Klicka här för att visa innehåll från YouTube

Riksdagen har just klubbat en ny lag om datalagring. Det vill säga lagring av data om alla svenskars telekommunikationer.

Låt oss peka på tre problem med detta. (Video ovan, sammanfattning nedan.)

1. Nya lagen om datalagring är olaglig

EU-domstolen har upprepade gånger kommit fram till att man inte får ha svepande lagring av data om alla människors telekommunikationer – och inte utan att det finns misstanke om brott.

Riksdagens beslut strider mot dessa domar.

2. Nya lagen om datalagring kränker de mänskliga rättigheterna

Skälet till att EU-domstolen underkänt datalagringen är att den bryter mot vad aktuella konventioner om de mänskliga rättigheterna har att säga om rätten till privatliv.

Riksdagens beslut strider således mot de mänskliga rättigheterna.

3. Datalagring är inte effektivt polisarbete

I en rapport konstaterar Brottsförbyggande Rådet att myndigheterna inte har resurser att hantera IT-relaterade brottsutredningar på ett effektivt och rättssäkert sätt.

Och amerikanska NSA påstår att de har slutat med datalagring eftersom verksamheten inte är effektiv.

Riksdagens beslut gör oss alltså knappast säkrare.

Den nya svenska lagen kommer med säkerhet att överklagas hela vägen upp till EU-domstolen. Igen.

Som kommer att ogiltigförklara den. Igen.

Vilket är en bra sak.

Staten skall helt enkelt inte veta allt om alla.

Youtube »