Franska politiker vill förbjuda näthat mot bönder och politiska åsikter

Frankrike är på väg att anta en ny lag som kräver att »hatiskt innehåll« skall plockas ner från sociala plattformar (m.fl) inom 24 timmar.

När det gäller vem, vad eller vilka som skall »skyddas« av denna regel tycks franska politiker nu tävla med varandra vad gäller att komma med förslag. Till exempel menar vissa att det skall vara förbjudet att »stigmatisera« jordbruksverksamhet. Andra föreslår att skyddet mot näthat även skall omfatta politiska åsikter.

Det har till och med föreslagits att man skall ha en »öppen lista« över sådant som skall skyddas mot näthat – på vilken landets politiker kan lägga till och ta bort saker lite som de vill.

Att fransmännen lyfter locket av denna Pandoras ask är tyvärr inte oväntat.

Länk: Politicians Queue Up To Make France’s Proposed Law Against ’Hateful Content’ Far, Far Worse »

När staten säger att du ägnar dig åt fake news

Tänk dig att du avslöjar något missförhållande som har med politiker eller staten att göra.

Tänk dig sedan att staten stämplar ditt avslöjande som falska nyheter. Inte för att dina uppgifter är fel. Utan för att det stör makthavarna att du rapporterar om saken.

Tänk dig därefter att staten har stiftat lagar som gör det olagligt för sociala media att rapportera om sådant som staten anser vara fake news. Vilket leder till att ditt avslöjande inte får den spridning det borde ha.

Denna dystopi är redan verklighet i länder som Ryssland, Singapore och Frankrike. Många skulle vilja se ett liknande system på EU-nivå. Och i en del länder används istället etiketten »näthat« för att hindra att obekväm information sprids – hur korrekt, relevant och av allmänintresse den än må vara.

Det är så det blir när makten känner sig hotad av fri information. Vilket makten alltid gör, även i till synes demokratiskt anständiga länder. Detta är dock en aspekt som ytterst sällan diskuteras när drevet går mot sociala media och nätbaserade informationskanaler.

Därmed inte annat sagt än att det finns falska nyheter och näthat. Men det uppstår problem när detta används som ursäkt för att stoppa information och analys som är av allmänintresse. Vilket sker allt oftare.

Länk: When the Government Says You’re Fake News »

Henrik Alexandersson, HAX, för Femtejuli.se

HAX: Kampen för ett fritt och öppet internet börjar med kunskap om vad som är på gång

Det ser ut som om kampen för ett fritt och öppet internet kommer att bli en mer central och uppmärksammad fråga det närmaste året. Detta blir en strid på flera olika fronter.

Till att börja med har vi frågan om ”länkskatt” och nätcensur i EU. Där lyckades vi tillfälligt stoppa Europaparlamentets förhandlingsmandat i början av sommaren. Men snart är dessa frågor i fokus igen. Redan i september är det dags för omtag. Därför är det nu hög tid att blåsa nytt liv i motståndet. Läs mer här:

Klicka här för att visa innehåll från extern tjänst

Samtidigt förbereder EU-kommissionen ett nytt förslag om internetcensur. Det handlar om att (främst) sociala plattformar på nätet skall plocka ner eller ännu hellre förhandscensurera information som överheten anser vara olämplig eller misshaglig. Läs mer här:

Klicka här för att visa innehåll från extern tjänst

I Frankrike har president Macron mer eller mindre förklarat krig mot internet. Han vill använda EU-valrörelsen under våren nästa år för att lyfta ett antal kontroversiella förslag. En specialskatt för de stora nätplattformarna står högt på hans agenda. Han vill även upphäva EU:s e-handelsdirektiv, som säger att en operatör inte kan hållas ansvarig för vad dess användare har för sig i deras nät och på deras plattformar. Det finns även skäl att tro att Macron gärna ser att det franska förbudet mot ”falska nyheter” online upphöjs till EU-nivå. Läs mer här:

På andra sidan Atlanten driver framförallt Demokraterna i Senaten en kamp för att mer eller mindre ta över internet. Bland förslagen finns obligatorisk platsverifikation och ID-kontroll vid uppkoppling. Man vill även ge lagstiftningen ökat inflytande över villkoren för vissa privata onlinetjänster som Google Maps. Dessutom är planen att ge staten tillgång till sådan data hos nätplattformarna som den anser kan vara till nytta. Därtill åtgärder bland annat för att bekämpa ”desinformation” och för ökad övervakning. Läs mer här:

På hemmafronten är ytterligare ett omarbetat förslag till datalagring högt upp på den politiska agendan. Man försöker anpassa det för att kringgå EU-domstolens upprepade invändningar. Men fortfarande handlar det om att lagra data om alla svenskars alla telefonsamtal, SMS, e-postmeddelanden, uppkopplingar och mobilpositioner – utan att det behöver föreligga någon misstanke om brott. Grundproblemet och EU-domstolens huvudsakliga invändning mot den svenska datalagringen kvarstår alltså. Läs mer här:

Dessutom har vi det illa genomtänkta förslaget om hemlig dataavläsning, som kommer att ge staten rätt att placera spyware på våra datorer, plattor och i våra telefoner. Vilket, när den dörren öppnas, naturligtvis även kan komma att användas av till exempel kriminella eller främmande makt. Läs mer här:

Detta är bara några nedslag bland allt som är på gång. Internets fiender vilar aldrig.

Att veta vad som är på gång är en förutsättning för att över huvud taget kunna försvara ett fritt och öppet internet. Men om detta rapporterar gammelmedia sällan eller inte alls. Det verkar som om de saknar både kunskap och vilja. Dessutom skall man komma ihåg att de stora mediehusen ofta står på fel sida i kampen – drivna av förlegade affärsmodeller och rädsla för att förlora makten över agendan.

Därför skall du följa oss här på 5 juli-stiftelsen. Så att du vet vad som är på gång.

/ HAX

Not: Femte juli tar det lite lugnt under sommaren, kreativt definierad, men är tillbaka med full rapportering om nätfrågor i september 2018.

Läcka: Frankrike, Portugal och Spanien lobbar för uppladdningsfilter

Statewatch har publicerat läckta dokument som visar att Frankrike, Portugal och Spanien vill ha det uppladdningsfilter som kommissionen först föreslog som en del av det nya upphovsrättsdirektivet, men som nyligen ifrågasattes av sex länder – Belgien, Finland, Irland, Nederländerna, Tjeckien och Ungern – till vilka även Tyskland slutit sig.

Som Femte juli berättat tidigare har ordförandelandet Estland visat sig vara en upphovsrättshök och censurivrare.

I korthet handlar de tre ländernas förslag om att omdefiniera begreppet ”hosting providers”. Enligt Ecommercedirektivet ska rena hostare inte kunna ställas till svars för vad användarna laddar upp, så länge man agerar och tar ner olagligt innehåll när man uppmärksammats på det. Men genom att säga att hostarna inte ”hostar” utan snarare ”uppträder” faller de inom annat lagrum där tillstånd krävs från rättsinnehavare innan ”uppträdandet” (som egentligen är ”hosting”) kan ske.

Hänger ni med?

Edri har gått igenom läckan i detalj och kritiserar de tre länderna:

It seems irrelevant to the French, Spanish and Portuguese that the European Court has ruled that it is unacceptable to impose a filtering obligation on providers if that filtering

Edri konstaterar också att förslaget är goda nyheter för hosting providers utanför EU, som om förslaget blir verklighet lär slippa konkurrens från företag inom EU.

Föräldrar som spionerar på sina barn

Appar av typen ”parental control” låter föräldrar övervaka sina barns internetvanor, samtidigt som de för all framtid skadar sina barns känsla för tillit och personlig integritet.

Konceptet togs till en ny nivå när det franska företaget Fireworld släppte en app som sade sig kunna avslöja om familjens son var homosexuell:

Listing a series of ”clues”, the company, Fireworld, suggested that ”hacking his Facebook account” and seeing if he had visited gay websites could confirm a parent’s suspicions.

Appen kritiserades och företaget tog bort dess hemsida. Men kanske avslöjar den i sin rättframhet vad ”parental control”-appar egentligen handlar om.