Femte juli

Nätet till folket!

Övervakning

I denna kategori samlar vi nyheter som har med övervakning och massövervakning att göra. Det gäller såväl på nätet som i den fysiska världen.

Övervakningsstaten går inte att rulla tillbaka

av

Man kan notera att EU nu rullar tillbaka en del lagstiftning från förra mandatperioden. Det blev tydligen inte så bra i verkligheten.

Vilket pekar på en tendens att fatta ogenomtänkta beslut som är oroväckande. Speciellt som EU just nu är på väg att rulla ut en aldrig tidigare skådad övervakningsstat.

EU och medlemsstaterna håller på att skapa något som kan sluta i en mörk dystopi där man alltid har någon som tittar över axeln.

Sådant får konsekvenser. Men vi kommer kanske inte att uppskatta rätten till privatliv och privat kommunikation förrän vi mist den.

När övervakningsstaten väl är utrullad kommer det inte att gå att rulla tillbaka den. Även om det inte blev så bra i verkligheten.

– o –

Rätten till privatliv och privat korrespondens är mänskliga rättigheter. Dess syfte är att skydda individen mot övergrepp från staten. Därför är det oroväckande när våra politiker steg för steg urholkar dem och inskränker dem.

Läs mer:
• EU: Ny datalagring och bakdörrar till krypterad kommunikation »
• Chat Control 2 – nu är det match igen! »
• EU vill lagra IP-adresser och metadata »
• Så vill EU och regeringen få tillgång till innehållet i dina meddelanden »

CC0

EU: Ny datalagring och bakdörrar till krypterad kommunikation

av

EU-kommissionen vill runda EU-domstolens förbud mot generell datalagring. Den kräver även bakdörrar till krypterad kommunikation, för att komma åt dess innehåll.

Som en del av projektet »ProtectEU« har EU-kommissionen nu presenterat en »färdplan för effektiv och laglig tillgång till uppgifter för brottsbekämpande myndigheter«.

Bland annat flaggar man för ett nytt datalagringsdirektiv nästa år.

EU:s förra datalagringsdirektiv upphävdes av EU-domstolen. Det stred mot vad de mänskliga rättigheterna hade att säga om rätten till privatliv och privat korrespondens.

Detta då det föreskrev urskiljningslös lagring av metadata om alla människors telekommunikationer.

EU-domstolen slog då, enkelt uttryckt, fast principen: Övervaka dem som misstänks för brott – inte alla andra, hela tiden.

Det skall bli intressant att se hur ett nytt datalagringsdirektiv är tänkt att se ut som respekterar detta. Speciellt som ambitionen är att även täcka in alla nya meddelandetjänster.

Dessutom vill man »stärka samarbetet mellan brottsbekämpande myndigheter och tjänsteleverantörer när det gäller tillgång till elektroniska bevis«.

Vilket torde betyda att ge myndigheterna direkt tillgång till aktuell data hos operatörerna. (Vilket Europols utökadde mandat redan öppnat för.)

Man ger sig även in i striden om krypterad kommunikation:

»Under 2026 kommer kommissionen att lägga fram en teknisk färdplan för kryptering för att identifiera och utvärdera lösningar som möjliggör laglig åtkomst till krypterade data för brottsbekämpande myndigheter, samtidigt som cybersäkerheten och de grundläggande rättigheterna skyddas. Kommissionen kommer också att stödja utvecklingen av ny dekrypteringsteknik för att förse Europol med nästa generations dekrypteringskapacitet (från och med 2030).«

Hur man tänkt sig forcera totalsträckskrypterad kommunikation och samtidigt skydda cybersäkerheten och rätten till privat korrespondens är än så länge en öppen fråga.

Detta bör ses i ljuset av Chat Control 2, som är tänkt att granska innehållet i folks elektroniska meddelanden med AI eller client-side-scanning (spionprogram som granskar dina meddelanden innan de krypteras och sänds).

Vad gäller spaning mot människor som faktiskt misstänks för brott finns redan hemlig dataavläsning – som kan spana på allt som finns och sker på eller i närheten av en telefon eller dator.

Så det finns redan verktyg att använda mot skurkar, efter individuell rättslig prövning. Utan att drabba alla andra.

Nu väntar vi på svaret på frågan: Hur? Hur har EU-kommissionen tänkt gå runt EU-domstolens förbud mot generell datalagring? Hur tänker man ta sig runt totalsträckskryptering utan att offra vår IT-säkerhet?

Mycket talar för att det inte går. Vilket dock inte brukar hindra EU-kommissionen från att lägga fram verklighetsfrånvända förslag.

• Kommissionen lägger fram en färdplan för effektiv och laglig tillgång till uppgifter för brottsbekämpande myndigheter »

CC0

Tre obekväma frågor för Almedalen

av

Passa på att kräva våra politiker på svar i Almedalen. Här är några obekväma frågor om Chat Control 2, bakdörrs-lagen och fullmakts-lagen.

Chat Control 2

EU-kommissionen vill fortfarande låta AI granska innehållet i folks elektroniska meddelanden. EU:s ministerråd vill göra samma sak med spionprogram på applikations- eller systemnivå. I båda fallen vill man kringgå den kryptering som håller våra kommunikationer säkra.

Hur har man tänkt sig komma åt krypterade meddelanden utan att försvaga säkerheten för övrig, känslig kommunikation?

Vad har regeringspartierna (M, KD & L) att säga om att de gick till val i EU-valet på att säga nej till Chat Control 2 – men ändå driver på för ett ja i ministerrådet?

Bakdörrs-lagen

Ett lagförslag är ute på remiss som innebär att meddelandetjänster skall tvingas överlämna innehåll i användares kommunikationer i okrypterad form till myndigheterna. Hur är detta rent praktiskt tänkt att gå till?

Hur menar man att operatörer och myndigheter skall kunna komma åt krypterad kommunikation utan att även främmande makt, kriminella och andra fientliga aktörer kan göra samma sak? Är det så klokt att lämna bakdörrar öppna?

Försvarsmakten anser att det inte går – och rekommenderar sina medarbetare attt använda den totalsträckskrypterade meddelande-appen Signal.

Fullmakts-lagen

Alla partier utom MP vill ge regeringen rätt att utfärda förordningar (stifta lagar) helt på eget inititativ, om den tycker att det behövs. I fredstid.

Hur går detta ihop med principen om maktdelning? Har inte de borgerliga partierna i alla år kämpat för ökad maktdelning i Sverige?

Är sossarna verkligen beredda att låta en SD-dominerad regering stifta lagar utan att fråga riksdagen eller någon annan om lov? Är högern beredd att ge de rödgröna oinskränkt makt?

Förslaget är dessutom skrivet så att en regering kan kringgå den säkerhetsventil som kräver att riksdagen skall godkänna sådana förordningar i efterhand. I vart fall för en tid.

Ta tillfället i akt att ställa frågor!

Våra politiker är som regel ovilliga att diskutera övervaknings- och demokratifrågor. Men i Almedalen kan det vara svårt för dem att ducka – om ni som är där tar chansen att ställa de obekväma frågorna till exempel i samband med seminarier.

Läs mer:
• Chat Control 2 – nu är det match igen! »
• Stoppa regeringens bakdörrs-lag! »
• Stoppa fullmaktslagen! »

CC0

Chat Control 2 – nu är det match igen!

av

Om ett par veckor tar Danmark över ordförandeklubban i EU:s ministerråd. Då blir det skarpt läge om Chat Control 2 igen.

Det första halvåret 2025 är Polen – som är motståndare till Chat Control 2 – ordförande i EU:s ministerråd och frågan har kört fast, igen. Den 1 juli tar Danmark – som är för CC2 – över ordförandeklubban och väntas satsa på att driva frågan i hamn.

Läget just nu är att EU-kommissionen är angelägen om att få igenom sitt förslag om AI-analys av innehållet i medborgarnas elektroniska meddelanden. Europaparlamentet säger nej till CC2 i alla centrala delar. Och bland medlemsstaterna i ministerrådet har man varit oeniga i över tre års tid.

De belgiska och ungerska ordförandeskapen i ministerrådet förra året drev linjen om client-side-scanning. Det vill säga att folks elektroniska meddelanden skall granskas innan de krypteras och sänds. Vilket kommer att kräva spionprogram (på system- eller applikationsnivå) på alla telefoner och datorer.

Detta förslag har stoppats av en blockerande minoritet (minoritetsskydd) i ministerrådet.

Polen drev å sin sida en helt annan linje som EU-ordförande första halvåret i år. Vi har tidigare rapporterat om det polska förslaget:

»[M]eddelandetjänster kan fortsätta att frivilligt söka efter sexuella övergrepp mot barn i användarnas meddelanden, precis som idag. Men det blir inget krav på att detta skall göras obligatoriskt. Det blir inte heller någon client-side-scanning med spionprogram på medborgarnas telefoner och datorer. Även tanken på att använda (icke-existrerande) AI-teknik för att analysera innehållet i folks meddelanden skrotas.«

Detta förslag fick dock inte tillräcklig majoritet. Varpå frågan körde fast igen.

Den 1 juli tar Danmark över ordförandeklubban i ministerrådet. Danskarna är för CC2 och går in i sitt uppdrag med ambitionen att ro frågan i hamn. Förmodligen kommer man att gå tillbaka till det tidigare förslaget om client-side-scanning.

Efter att Tyskland fått en ny regering tyder det mesta på att landet kommer att ändra sig från ett nej till ett ja till detta nygamla förslag. Varpå den tidigare blockerande minoriteten faller.

Mycket tyder alltså på att striden om Chat Control 2 nu blossar upp igen. Och att ministerrådet kommer att säga ja till client-side-scanning.

Ministerrådsmöten med medlemsstaternas justitieministrar (RIF-rådet) kommer att hållas den 13-14 oktober och den 8-9 december. Samtidigt behandlas frågan fortlöpande på tjänstemannanivå i ministerrådet (COREPER II) och dess arbetsgrupper.

Ett skarp förslag kan komma snabbt och vara förankrat i förväg. Därför måste motståndet mot Chat Control 2 fortsätta och vara högljutt för att mota Olle i grind, i tid.

Skulle ministerrådet enas i frågan blir det trilog-förhandlingar (bakom stängda dörrar) mellan EU-kommissionen, EU:s ministerråd och Europaparlamentet. Vilket kan sluta hur som helst.

Tidigare bloggposter:
• Polen: Inget nytt förslag om Chat Control 2 i ministerrådet (maj 2025) »
• Chat Control 2 – fortsatt låst läge i ministerrådet (maj 2025) »
• Chat Control 2 – en uppdatering (mars 2025) »
• Början till slutet för Chat Control 2? (februari 2025) »
• Chatcontrol: Kompromiss i Europaparlamentet (oktober 2023) »

Se även:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol: Kompromiss i Europaparlamentet »

CC0

EU vill lagra IP-adresser och metadata

av

EU-kommissionen vill börja lagra metadata från meddelandetjänster. Och man ber dig om idéer för att kringgå EU-domstolens förbud.

EU-kommissionen har utlyst ett »call for evidence« (samråd) kring ett förslag om att bland annat datalagra IP-adresser.

Här ber man om åsikter innan man skriver ihop ett lagförslag som sedan går ut på en »public consultation« (remissrunda). Du är alltså välkommen att lämna synpunkter i ett tidigt stadie i processen.

2014 upphävde EU-domstolen EU:s datalagringdsdirektiv (lagring av metadata om telefonsamtal, SMS, e-post-medddelanden, uppkopplingar, mobilpositioner m.m.)

Eftersom medlemsstaterna (bl.a. Sverige) ändå fortsatt datalagra har EU-domstolen med tilltagande irritation upprepat sitt ställningstagande 2016, 2020, 2022 och 2024.

Domstolens lutar sig mot vad de grundläggande mänskliga rättigheterna har att säga om rätten till privatliv och privat korrespondens. Principen är enkel: Övervaka dem som misstänks för brott – inte alla andra, hela tiden.

Dock har domstolen börjat lätta på principerna vad gäller IP-adresser.

Därför testar EU-kommissionen tanken på EU-lagstiftning om generell lagring av IP-adresser för att hantera nationell säkerhet och bekämpa brottslighet. (Vilket Sverige redan gör.)

Ett skäl som anges är »harmonisering« av reglerna i alla EU-länder.

Men det verkliga skälet tycks vara att man vill komma åt mer metadata – för de elektroniska meddelandetjänster som vuxit fram de senaste tio åren och som inte omfattades av det ursprungliga (upphävda) datalagringsdirektivet.

»Initiativets övergripande mål är att säkerställa tillgången till vissa kategorier av icke-innehållsdata…« (Avsändare, mottagare, tid, abonnemangstyp, utrustning m.m.)

Sammantaget kan sådan metadata avslöja mycket om enskilda användare, deras nätverk, preferenser, politiska åsikter m.m.

Detta med EU-domstolens uppmjukade inställning till lagring av IP-nummer som murbräcka.

Kommissionens papper tar upp frågan om detta kan ske genom påtvingad frivillighet (»icke-bindande lagstiftningsåtgärder«) eller »lagstiftningsåtgärder som fastställer obligatoriska krav«.

Detta landar snubblande nära den generella datalagring av metadata för traditionella telefonsamtal / SMS / e-postmeddelanden / uppkopplingar som EU-domstolen redan förbjudit.

Vilket EU-kommissionen tycks medveten om. Man vill därför ha hjälp och idéer för att kunna införa lagring av metdata hos elektroniska meddelandetjänster – utan att gå över domstolens förbud mot generell datalagring.

»Syftet med samrådet är att se till att konsekvensbedömningen bygger på omfattande kvantitativa och kvalitativa underlag och sakkunskap och att göra det möjligt för berörda parter (inklusive allmänheten och dem som direkt skulle påverkas av detta initiativ) att lämna synpunkter på och uttrycka åsikter om de möjliga alternativen för vägen framåt.«

Nu har du alltså möjlighet att hjälpa kommissionen förstå att det inte går att bedriva generell datalagring (alltid mot alla) – ens av metadata – utan att kränka grundläggande mänskliga rättigheter.

Länk:
• Impact assessment on retention of data by service providers for criminal proceedings »

Tidigare, relaterade bloggposter med djuplänkar:
• ProtectEU – övervakning, datalagring och bakdörrar till krypterade meddelanden (april 2025) »
• Stoppa regeringens bakdörrs-lag! (mars 2025) »
• Försvarsmakten värnar rätten till krypterad kommunikation (februari 2025) »
• Datalagring – olaglig övervakning fortsätter och utökas (augusti 2023) »
• EU-stater registrerar användares IP-adresser (septeember 2022) »
• EU-domstolen: OK att samla IP-adresser i jakt på fildelare (juni 2021) »

CC0

Polen: Inget nytt förslag om Chat Control 2 i ministerrådet

av

Det blir inget nytt förslag om Chat Control 2 från det polska ordförandeskapet i EU:s ministerråd. Den 1 juli går bollen över till Danmark.

Efter mer än tre års förhandlingar har EU:s ministerråd ännu inte lyckats enas om EU-kommissionens förslag om att granska innehållet i medborgarnas elektroniska meddelanden, Chat Control 2. Och läget är fortfarande låst.

Det polska ordförandeskapet (som är emot CC2) hade föreslagit att meddelandegranskning skall vara frivillig, inte obligatorisk. Vilket i princip är en förlängning av nuvarande regler, Chat Control 1.

Detta accepterar inte de medlemsstater som vill se mer övervakning.

De vill istället bygga vidare på det förra förslaget i rådet, det vill säga client-side-scanning med spionprogram på applikations- eller systemnivå i alla telefoner och datorer.

Enligt det läckta protokollet är irritationen på det polska ordförandeskapet stor. Polen meddelar å sin sida att det inte blir något nytt förslag.

Med det går bollen över till Danmark som tar över ordförandeklubban i rådet den 1 juli. Den danska regeringen är betydligt mer positivt inställd till CC2.

Som läget ser ut just nu tycks det finnas en tillräcklig majoritet för CC2 om Danmark lägger fram ett nytt, reviderat förslag med client-side-scanning.

Av det läckta protokollet att döma har Sverige legat lågt i frågan.

• Polen gibt Einigung bei Chatkontrolle auf »

Se även:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol: Kompromiss i Europaparlamentet »

CC0

Schweiz: Massiv kritik mot utökad datalagring

av

Den schweiziska regeringens förslag om utökad datalagring har väckt en proteststorm. Bland annat hotar den integritetsinriktade tjänsten Proton (mail & VPN) att lämna landet.

Nyligen avslutades remissrundan för Schweiz reviderade förordning om datalagring, VÜPF. Sedan dess har en kritikstorm brutit ut samtidigt som landets regering bereder frågan.

Enkelt uttryckt innebär förslaget att telekom- och internetleverantörer, VPN-tjänster, VoIP, e-post-tjänster, meddelandeappar och sociala nätverk m.fl. måste lagra och lämna ut användardata och innehåll till myndigheterna. Man vill även införa ID-krav för användare.

Detta går bortom vad som redan förklarats olagligt i EU, när EU-domstolen upphävde unionens datalagringsdirektiv. (Schweiz är dock inte med i EU.) Kritikerna menar att lagförslaget snarare påminner om hur det är i Ryssland.

Den högprofilerade och privacy-inriktade mail- och VPN-tjänsten Proton hotar att lämna Schweiz om lagen blir verklighet. Idag loggar Proton VPN inte sina användares nätuppkopplingar, vilket den nya lagen kan komma att tvinga dem att göra.

Även aktörer som NymVPN och meddelandetjänsten Threema påverkas av och protesterar mot förslaget – som skulle kullkasta Schweiz rykte som en bastion för säker elektronisk kommunikation.

Enda ljuspunkten är att totalsträckskrypterade (E2EE) meddelanden mellan slutanvändare inte omfattas av kravet på att innehåll skall överlämnas till myndigheterna i läsbar (av-krypterad) form. (Vilket däremot den föreslagna nya svenska datalagringen gör.) Dock kommer metadata att lämnas ut även vid E2EE.

Kritiken mot förslaget är hård från de flesta politiska partier, kantonerna, medborgarrättsorganisationer, näringslivet m.fl. Mycket talar för att förslaget kommer att omarbetas. Det har även rests krav på att frågan inte skall regleras av en förordning, utan måste upp till en öppen demokratisk process i form av ett lagförslag. Det har även rests krav på en folkomröstning.

• Techradar: ”We would be less confidential than Google” – Proton threatens to quit Switzerland over new surveillance law »

AI med djuplänkar och resurser: Grok » | ChatGPT » | Perplexity »

CC0

Rörigt när EU inför åldersgräns för sociala media

av

I juni skall EU:s ministerråd enligt uppgift diskutera åldersgränser för sociala media. Just nu är frågan en enda röra.

I väntan på EU:s »digitala plånbok« har EU-kommissionen upphandlat en speciell »mini-plånbok« för åldersverifiering, som kan användas av de mest pådrivande länderna. Dessa är: Frankrike, Italien, Spanien, Grekland, Belgien och Tyskland.

Det är dock oklart vilka av dessa länder som kommer att använda den nya »mini-plånboken«. De som redan försökt på egen hand har mött juridiska, tekniska och praktiska problem. Man kan även notera att de aktuella länderna går fram med olika åldersgränser.

Det pågår även en diskussion om åldersverifiering skall ske på operativ/enhets- eller applikations-nivå. En alternativ möjlighet är en åldersgräns för vissa appar i Apples och Googles app-shops.

EU:s ministerråd tycks luta åt verifiering på enhetsnivå, vilket i så fall sammanfaller med den teknik för granskning av innehåll i användarnas elektroniska meddelanden (client-side-scanning) som tidigare föreslagits vad gäller Chat Control 2.

En annan fråga gäller om man skall använda ID-uppgifter som verifierats med något slags ID-handling – eller om man skall använda sig av AI och biometri för att bedöma en användares ålder.

Här finns problem såväl vad gäller tillförlitlighet, säkerhet, användarvänlighet som kostnader.

Att lagra ID-uppgifter skapar – oavsett om det sker på app-nivå, system-nivå eller via någon tredjepartstjänst – risk för läckor, profilering, övervakning och andra former av missbruk. Att lagra biometrisk data likaså.

Dagens AI-drivna algoritmer för att uppskatta ålder har en felmarginal på ±2,5 år vid optimala förhållanden, en siffra som ökar till ±4,8 år i varierande etniska grupper. Vilket är på tok för bred felmarginal om man talar om barn. Detta blir varken praktiskt fungerande, rättvist eller rättssäkert.

Ena stunden rekommenderar EU åldersgränser i sin Digital Services Act, för att skydda barnen. I nästa ögonblick förbjuder EU:s nya AI Act biometrisk identifiering i realtid och etiketterar biometrisk kategorisering som ett användningsområde med hög risk.

En faktor i sammanhanget är att internet är gränslöst. Även om EU kräver att olika plattformar världen över skall rätta sig efter unionens regler, så är sanktionsmöjligheterna i många fall begränsade.

I ett principiellt perspektiv kan åldersverifikation påverka yttrandefriheten och rätten till anonymitet. Även om reglerna är inriktade mot unga kommer de att drabba alla. I Sverige skyddas dessa rättigheter av tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.

EU:s dataskyddsmyndighet framhäver att åldersverifieringssystem måste tillåta anonym åtkomst för myndiga användare. Traditionella metoder som kräver inloggning eller cookies kan skapa detaljerade användarprofiler, vilket strider mot artikel 25 i GDPR om dataskydd genom design.

Enligt den omhuldade barnkonventionen (som gjorts till svensk lag) har även barn rätt till privatliv och skydd mot intrång, vilket måste beaktas vid implementering av verifieringssystem.

Detta är en röra som drivits fram av ett antal EU-länders politiker som inte begriper vad de sysslar med och som inte vill vänta tills införandet av EU:s nya digitala plånbok nästa är.

Vi ger sista ordet till EFF:

»Age verification laws do far more than ‘protect children online’—they require the creation of a system that collects vast amounts of personal information from everyone. Instead of making the internet safer for children, these laws force all users—regardless of age—to verify their identity just to access basic content or products. This isn’t a mistake; it’s a deliberate strategy.«

• EU inför ID-krav på nätplattformar »
• EU rullar ut app för åldersverifikation »
• EDRi: Showing your ID to get online might become a reality – a closer look at the EU’s new age verification app »
• EFF: First Porn, Now Skin Cream? ‘Age Verification’ Bills Are Out of Control »
• Digital Identities and the Future of Age Verification in Europe »

Se även: ChatGPT » | Perplexity »

CC0

EU-UK i nytt samarbete om biometrisk data

av

I det nya avtalet mellan EU och Storbritannien återupptar man utbytet av biometrisk data för automatiserad ansiktsigenkänning. Med mera.

»53. The European Commission and the United Kingdom will explore ways to reinforce mutual and reciprocal exchanges of data on fingerprints, DNA, and criminal records of third country nationals, in the light of technical developments; and acknowledge the requirement in the Trade and Cooperation Agreement to set up automated searching of vehicle registration data. They will also explore extending the exchange of data to facial images for the prevention, detection and investigation of criminal offences.«

Här kan man notera att automatiserad ansiktsigenkänning visat sig komma med stora problem för brittisk polis – såväl praktiskt som vad gäller rättssäkerhet.

I EU har unionens nya AI Act öppnat dörrarna för denna teknik för rättsvårdande myndigheter. Den svenska regeringen vill gå så långt detta regelverk tillåter.

• A renewed agenda for European Union – United Kingdom cooperation Common Understanding »

CC0

Mänskliga rättigheter online

av

Demokratins paradox är att den kan avskaffa sig själv. I god demokratisk ordning. Genom majoritetsbeslut.

Det behöver inte ske i form av något stort teatraliskt maktskifte. Istället begränsas våra fri- och rättigheter steg för steg. Inte minst online.

Det behöver inte vara av ondska. Missriktad välvilja är orsaken till mycket mänskligt lidande.

Hannah Arendt påpekade att övergrepp mot människans rättigheter alltid sker i namn av vad som anses vara kollektivets bästa.

Rätten till privatliv och yttrandefriheten är grundläggande mänskliga rättigheter. De är till för att en majoritet / staten inte skall kunna förtrycka en minoritet / individen.

Med massövervakning av våra elektroniska kommunikationer och ett allt mindre fönster för vad folk får säga är saker på väg åt fel håll.

Med risk för att tjata, här är vad Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna har att säga om rätten till privatliv – och privat korrespondens.

»Var och en har rätt till skydd för sitt privat- och familjeliv, sitt hem och sin korrespondens.«

På detta område har vi EU:s Chat Control 2 som vill granska innehållet i folks elektroniska meddelanden. Och den svenska regeringens idé om bakdörrar till totalsträckskrypterad kommunikation.

Och så yttrandefriheten…

»Var och en har rätt till yttrandefrihet. Denna rätt innefattar åsiktsfrihet samt frihet att ta emot och sprida uppgifter och tankar utan offentlig myndighets inblandning och oberoende av territoriella gränser.«

Vilket gör sådant som EU:s Digital Services Act problematiskt. Man vill lägga sig i vad folk får säga. Men man får egentligen inte.

De grundläggande mänskliga fri- och rättigheterna är under ständigt angrepp och måste därför ständigt försvaras. Såväl offline som online. Alternativet är dystopiskt.

CC0