• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet

Femte juli Nätet till folket!

Nätet till folket!

  • Om oss

eBevis

eBevis – ett hot mot pressens frihet och rättssäkerheten

20 oktober 2021 av Henrik Alexandersson Lämna en kommentar

eBevis är förslaget om att myndigheter i ett EU-land skall kunna begära ut data direkt från företag i en annan medlemsstat – utan att blanda in det andra landets rättsväsende. Utöver att förslaget är onödigt så medför det en rad risker – vad gäller pressens frihet, känslig persondata, rätten att protestera samt rätten till en opartisk och rättvis rättegång.

Redan för ett år sedan beskrev EDRi förslaget så här:

»The initial e-evidence proposal by the Commission aims to allow law enforcement agencies across the EU to access electronic information more quickly by requesting it directly from online service providers in other EU countries. Unfortunately, the Commission forgot to build in meaningful human rights safeguards that would protect suspects and other affected persons from unwarranted data access.

The Commission proposal is not only harmful, but simply not needed at this point. To speed up cross-border access to data for law enforcement, there already is the European Investigation Order (EIO). It exists only since 2018 and has never been systematically evaluated, let alone improved.«

Skillnaden mot den europeiska utredningsordern (EIO) är alltså att man vill att myndigheterna i låt säga Bulgarien skall kunna begära ut information och data direkt från företag i exempelvis Sverige, utan att blanda in svenska myndigheter.

Vilket kan vara problematiskt när det land som begär ut uppgifter inte håller tillräcklig standard vad gäller opartiskt rättsväsende, demokratiska principer eller rättssäkerhet.

I ett brev (PDF) uttryckte EDRi och 25 andra organisationer (däribland Europeiska Journalistfederationen, European Broadcasting Union, de europeiska tidningsutgivarna, organisationen för den europeiska internetindustrin, Wikimedia och många andra) redan i våras sin oro. I stora drag delar man i detta brev samma invändningar som gjorts av Tysklands justitiedepartement och EU:s dataskyddsombudsman.

De krav man framförde är följande. Vi tar dem på engelska för att inget skall tappas bort i översättningen:

  • Articles 7, 8a, 9, 10, 10a: Need to ensure a legal, systematic and meaningful involvement of the executing Member State
  • Article 10a: Protect lawyers, doctors and journalists
  • Article 4: Ensure that orders are subject to judicial authorisation
  • Article 11: Inform the affected person as soon as possible that the interference occurred
  • Article 7a: Ensure the authenticity, security and efficiency of data exchanges

Man skrev även:

To conclude, we call on the negotiators to build a predictable, accountable legal structure for access to personal data across borders that does not undermine existing fundamental rights protection standards.

Vilket känns som ett högst rimligt krav. Speciellt i dessa tider då EU oroas över demokratin, det oberoende rättsväsendet och rättssäkerheten i flera medlemsländer.

Nu följs detta upp av EDRi och 13 andra medborgarrättsorganisationer som i ett antal scenarier visar hur förslaget om eBevis kan hota pressens frihet, känslig persondata, rätten att protestera samt rätten till en opartisk och rättvis rättegång. Läs om dessa scenarier i denna rapport (PDF).

Rapporten ger dessutom ett antal rekommendationer, som återges i faksimil under länkarna nedan.

Länkar:
• EDRi: Stories reveal profound flaws in the “e-Evidence Regulation” »
• Brev (PDF): Trilogue negotiations on the e-evidence proposal – European media and journalists, civil society groups, professional organisations and technology companies call on decision makers to protect fundamental rights »

• Ny rapport (PDF): Demonstrating gaps in the e-Evidence Regulation »

Arkiverad under: Dataskydd, EU, Länktips, Privatliv, Rättssäkerhet, Storebror Taggad som: eBevis, tryckfrihet

Regeringens dubbelbluff om datalagringen

4 augusti 2021 av Henrik Alexandersson 1 kommentar

Oavsett vad man tycker om övervakning var dagens presskonferens om datalagringen, med inrikesminister Damberg (S), ett försök att blanda bort korten. Man avledde dels uppmärksamhet från att Sverige fortfarande inte följer EU-domstolens dom som säger att man inte får ha svepande övervakning av alla utan misstanke om brott. Dels var det Damberg presenterade som regeringens nya idéer mot gängvåldet sådant som kommer att komma från EU ändå, varesig vi vill eller inte.

Idag presenterade regeringen en ny utredning om datalagring, som inte skall vara klar förrän efter nästa riksdagsval. Med detta hoppas man slå två flugor i en smäll: Dels vill man undvika en debatt om den olagliga svenska datalagringen. Dels hoppas man framstå som handlingskraftig mot brottsligheten, trots att nästan allt som presenterades är sådant som redan är under beredning i EU.

Dessutom överväger EU sin strategi i frågan. Det kan bli ett nytt datalagringsdirektiv, som i så fall kommer att stå över svensk lag. Det kan också bli en gemensam rekommendation (som inte kräver beredning i demokratisk ordning). Eller så låter man medlemsstaterna sköta frågan på egen hand. Var detta landar vet vi inte. Men det finns en risk för att utredningen kommer att vara inaktuell innan den ens är klar.

Datalagring vad gäller kommunikationsappar samt tillgång till användarnas molntjänster var två av punkterna på dagens presskonferens. Detta får möjligen regeringen att framstå som handlingskraftig mot brottsligheten. Men det är inte ens regeringens egna idéer – utan kommer från aktuella förslag i EU och Europarådet, till exempel eBevis och revideringen av Budapestkonventionen. (Länk 1 | Länk 2)

I ett pressmeddelande säger inrikesminister Damberg (S):

»Efter en dom i EU-domstolen släcktes lampan för brottskämpande myndigheter när datalagringen plötsligt stoppades. På regeringens initiativ återinfördes datalagringen i oktober 2019 och då fick brottsbekämpningen tillbaka ett av sina viktigaste verktyg. Nu tar vi nästa steg genom ett nytt initiativ för att se till att reglerna om datalagring moderniseras och effektiviseras ytterligare i takt med teknikutvecklingen.«

Vad Damberg inte säger är att även den aktuella svenska lagen om datalagring strider mot EU-domstolens förbud mot svepande övervakning av alla människors telekommunikationer utan misstanke om brott.

Enda skälet till att vi har den lag vi har är att dess senaste variant (ännu) inte prövats av EU-domstolen. Det är mycket troligt att detta är det verkliga skälet till att man nu tillsätter en utredning – men att man tog chansen att paketera den som insatser mot den ständigt aktuella gängbrottsligheten.

Datalagringen – lagring av data om alla människors alla tele- och datakommunikationer och positionsdata, utan misstanke om brott – är en fråga som kommer att fortsätta spöka för regeringen (av vilken färg den än är).

• Regeringens pressmeddelande »
• Regeringens digitala pressträff och presentationsbilder »

Arkiverad under: Datalagring, EU, Övervakning, Privatliv, Storebror, Sverige Taggad som: Damberg, eBevis, EU-domstolen, regeringen

17 områden där EU vill bygga ut övervakning, kontroll och censur

7 maj 2021 av Henrik Alexandersson Lämna en kommentar

Massor av internet-och IT-relaterad lagstiftning har redan klubbats eller är på väg genom EU-apparaten. Det är så mycket att det blir svårt att få en överblick. Låt oss därför ge en ögonblicksbild av vad som är att vänta under den innevarande europeiska mandatperioden (2019-24).

Artificiell Intelligens: EU uppmanar visserligen till försiktighet vad gäller användning av AI för övervakning – men öppnar samtidigt för en lång rad undantag där AI ändå kan användas för övervakning från myndigheternas sida.

ChatControl: Meddelanden och e-post skall av-krypteras för att kontrollera om det förekommer sexuellt utnyttjande av minderåriga. Detta kan lätt utökas till andra syften.

Code of Conduct on countering illegal hate speech online: EU-kommissionär Ylva Johansson har flaggat för att en ny EU-gemensam uppförandekod skall sättas upp vad gäller hat och hot på nätet.

Corona-pass: EU vill se en gemensam app för att möjliggöra en återgång till normalt liv för vaccinerade, testade och personer med antikroppar. Detta öppnar även nya möjligheter för övervakning.

Datalagring: Ett nytt datalagringsdirektiv är på väg. Tanken är att lagra data om alla medborgares alla tele- och datakommunikationer för att kunna kontrollera vem som har kontakt med vem, var folk befunnit sig och när de har varit uppkopplade. Frankrike vill ändra EU:s fördrag och stadgan om de mänskliga rättigheterna för att EU-domstolen inte skall kunna stoppa direktivet.

eBevis: Polisiära myndigheter i alla EU:s medlemsstater kommer att kunna begära ut uppgifter om användare samt kommunikationsdata och lagrad information från till exempel en internetoperatör, social plattform eller app-tjänst i vilket medlemsland som helst.

EU-ID: Ett elektroniskt EU-ID finns på EU-kommissionens önskelista. Vilket i princip kommer att göra det omöjligt att vara anonym på nätet.

European Democracy Action Plan: Syftet är bland annat att bekämpa hat och desinformation online. Vilket alltid brukar landa i kontroversiella frågor om var gränsen går och vem som skall bestämma vad som är rätt och sant.

Europol: Den europeiska polismyndigheten arbetar intensivt för att knäcka krypterade kommunikationer. Man har flaggat för att man vill ha direkt tillgång till information hos privata aktörer (som till exempel internetoperatörer). Europol håller även på att utöka sitt mandat till att bekämpa desinformation.

Interconnected bank account registers: Den hårt kritiserade och misskötta överföringen av europeisk bankdata för analys hos amerikanska säkerhetsmyndigheter är tänkt att ersättas av ett centralt EU-register – för att lagra och analysera data om alla finansiella transaktioner inom det europeiska banksystemet.

Länkskatt: EU:s nya upphovsrättdirektiv kommer att leda till att det blir enklast för sociala media att sluta avtal med de stora mediehusen – på små, nya och alternativa medias bekostnad.

Patientjournaler: EU-kommissionen vill se ett heltäckande, centraliserat europeiskt system för medicinska journaler.

PNR: EU-kommissionen och ministerrådet vill utöka registreringen av våra resor (och om detaljer kring dessa). Detta gäller redan för flygresor, men man diskuterar att utöka registreringen till att även gälla hyrbilar, tågresor, båtresor och hotellövernattningar.

ROXANNE: Ett EU-finansierat projekt för röstigenkänning,

TERREG: Förordningen om terror-relaterat innehåll online innebär censur av åsikter online. Notera att det handlar om åsikter som inte nödvändigtvis är olagliga. Detta kan enkelt utvidgas till andra syften. TERREG kommer även att tvinga fram användning av uppladdningsfilter. Förordningen säger också att flaggat material skall plockas ner inom en timma (utan föregående rättslig prövning) och öppnar för att myndigheter i ett EU-land kan beordra nedtagning av innehåll på servrar i andra medlemsstater.

Trusted flaggers: EU:s nya Digital Services Act kommer att ge oss statligt godkända innehållsgranskare på nätet – vars anmälningar skall prioriteras av nätplattformarna.

Uppladdningsfilter: Allt som alla laddar upp kommer att inspekteras, analyseras och i förekommande fall censureras. Detta för att stoppa upphovsrättsskyddat material och terror-relaterad information. Dessa syften kan enkelt komma att utvidgas. Vissa EU-länder vill även se uppladdningsfilter som ett allmänt verktyg inom the Digital Services Act.

Detta är bara en del av allt som är på gång när det gäller internet, IT, övervakning och kontroll i EU. Nya förslag tillkommer hela tiden. Men vi tycker att det är viktigt att man inte bara gräver ner sig i enskilda förslag, utan även ser till den större bilden. Och sammantaget är det ingen tvekan om att EU är på väg att utvecklas till en kontroll- och övervakningsstat, som även begränsar det fria ordet online.

Arkiverad under: Censur, Datalagring, Digital Services Act, EU, Kryptering, Övervakning, Privatliv, Rättssäkerhet, Sociala media, Storebror, Upphovsrätt, Uppladdningsfilter, Webben, Yttrandefrihet Taggad som: AI, anonymitet, ChatControl, desinformation, eBevis, Europol, länkskatt, PNR, TERREG

EU:s eBevis – ett farligt och onödigt förslag

15 november 2019 av Henrik Alexandersson Lämna en kommentar

Behövs överhuvudtaget EU:s nya regelverk för eBevis / e Evidence? Vi ger ordet till EDRi:

The initial e-evidence proposal by the Commission aims to allow law enforcement agencies across the EU to access electronic information more quickly by requesting it directly from online service providers in other EU countries. Unfortunately, the Commission forgot to build in meaningful human rights safeguards that would protect suspects and other affected persons from unwarranted data access.

The Commission proposal is not only harmful, but simply not needed at this point. To speed up cross-border access to data for law enforcement, there already is the European Investigation Order (EIO). It exists only since 2018 and has never been systematically evaluated, let alone improved.

Så även om Europaparlamentet nu försöker förbättra förslaget om eBevis – så kan man fråga sig om vi verkligen behöver två system för samma sak. Speciellt som detta är en fråga som är mycket känslig sedd ur ett rättssäkerhets-perspektiv.

• EDRi: “E-evidence”: Repairing the unrepairable »

Läs även:
• Alla EU-länder får tillgång till allt som lagras i molntjänster »
• EU vill göra datalagringen gränslös »

Arkiverad under: EU, Länktips, Privatliv, Rättssäkerhet, Storebror Taggad som: eBevis

Alla EU-länder får tillgång till allt som lagras i molntjänster

27 oktober 2019 av Henrik Alexandersson 2 kommentarer

Det pågår en kapprustning vad gäller tillgång till medborgares, företags och organisationers information som finns lagrad i till exempel molntjänster. I USA finns en så kallad Cloud Act, som ger myndigheterna rätt att begära ut information oavsett i vilket land den finns lagrad. Och som vi har rapporterat tidigare följer EU efter med eEvidence, eller eBevis:

»Polisiära myndigheter i alla EU:s medlemsstater kommer att kunna begära ut uppgifter om användare [edit: samt kommunikationsdata och lagrad information] från till exempel en internetoperatör, social plattform eller app-tjänst i vilket medlemsland som helst. Någon nedre gräns för när detta kan anses vara befogat anges inte.

Vilket är en signal om att dammluckorna nu kan öppnas – och att (…) information skall utlämnas även till EU-länder vars rättsstat, rättssäkerhet och sätt att hantera känslig information kan ifrågasättas.

Denna information skall lämnas ut inom tio dagar, eller i brådskande fall inom sex timmar.«

Detta är en fråga som tyvärr hamnat i medieskugga medan andra EU-förslag som det nya upphovsrättsdirektivet har diskuterats. Därför är det välkommet att fler nu börjar uppmärksamma frågan. I Svenska Dagbladet har tankesmedjan Fores vikarierande programchef för digitala samhällsfrågor Jonas Andersson Schwarz idag en i stort sett korrekt debattartikel om eBevis. Han skriver bland annat:

»Sveriges EU-parlamentariker bör tydligt motsätta sig rådets förslag av en rad principiella skäl. EU:s digitaliseringspolitik bör inte landa i en kapprustning med USA och Kina om vem som snabbast kan underminera medborgerlig integritet och nationell suveränitet. Det finns en rad progressiva saker kommissionen och parlamentet har gjort och bör fortsätta göra för att stärka rättssäkerheten och stävja problemen med vissa it-tjänsteföretags stora dominans. Men att urholka medborgares möjligheter att överklaga datauthämtningsorder från fjärran länder kommer inte att göra mycket åt det problemet, snarare befästa rådande ordning.«

I Sverige har regeringen redan påbörjat arbetet med eBevis i form av en förordning våren 2018.

Länkar:

• Vår tidigare bloggpost om eBevis med länksamling och resurser »

• SvD: Kafkaartat förslag från EU:s ministerråd »

Arkiverad under: EU, Övervakning, Privatliv, Rättssäkerhet, Storebror Taggad som: eBevis, eEvidece

EU vill göra datalagringen gränslös

29 oktober 2018 av Henrik Alexandersson 2 kommentarer

Det går alltid till på samma sätt. Först så föreslås någon ny typ av massövervakning eller registrering. Politikerna lovar dyrt och heligt att denna bara skall användas om man behöver utreda verkligt allvarliga brott.

Men så blir det ju inte i verkligheten. Knappt hade FRA-lagen trätt i kraft förrän »FRA-shoppen« öppnade för en rad andra myndigheter. Samma sak gäller teledatalagringen / datalagringsdirektivet som (innan EU-domstolen upphävde det och upprepade gånger givit Sverige smäll på fingrarna) huvudsakligen kom att användas för att jaga fildelare och för att låta Skatteverket snoka i folks privatliv.

Grundpremissen bör vara att om man alls skall ägna sig åt massövervakning eller massregistrering – då innebär detta ett så stort intrång i den enskildes rätt till privatliv att informationen bara får användas när det verkligen, verkligen är viktigt. Vår rätt till privatliv stadgas i sin tur i Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna, som en av våra grundläggande rättigheter som inte får fuskas bort.

Därför är det anmärkningsvärt att se det förslag till »eBevis« som EU-kommissionen nu försöker få igenom. Där finns inga sådana spärrar. Polisiära myndigheter i alla EU:s medlemsstater kommer att kunna begära ut uppgifter om användare från till exempel en internetoperatör, social plattform eller app-tjänst i vilket medlemsland som helst. Någon nedre gräns för när detta kan anses vara befogat anges inte.

Vilket är en signal om att dammluckorna nu kan öppnas – och att personlig information skall utlämnas även till EU-länder vars rättsstat, rättssäkerhet och sätt att hantera känslig information kan ifrågasättas.

Denna information skall lämnas ut inom tio dagar, eller i brådskande fall inom sex timmar. Och det är internetoperatören, den sociala plattformen eller appens ägare som skall göra en första bedömning av om en sådan begäran är i enlighet med svensk lag eller ej. Svenska rättsvårdande myndigheter är i normalfallet inte inblandade alls. Vilket kommer att skapa problem när till exempel polska myndigheter begär ut information som är relaterad till en handling som är brottslig i Polen men inte i Sverige.

EU-kommissionen signalerar även att man i framtiden vill kunna ägna sig åt realtidsavlyssning och direktåtkomst till information som lagras i molnet och på operatörernas servrar.

Hur detta går ihop med att EU-domstolen upphävt det direktiv som tillåter urskiljningslös datalagring (eftersom den strider mot de mänskliga rättigheterna) är oklart.

Länkar:
• Svensk operatör om EU-förslag: En katastrof »
• Ännu ett hot mot rättssäkerheten i EU »
• Independent study reveals the pitfalls of “e-evidence” proposals »
• Cecilia Wikström om e-bevis: Ett sjukt dåligt förslag »
• European Commission rolls out its proposal for a so-called eEvidence law »
• EU-kommissionen om eBevis »
• E-evidence – cross-border access to electronic evidence »
• Riksdagen: Förordning om tillgång till e-bevisning inom EU och Direktiv om utseende av representant för utlämnande av e-bevisning »

Arkiverad under: Datalagring, EU, Övervakning, Rättssäkerhet Taggad som: eBevis

Primärt sidofält

Nätfrihet och integritet!

Femte juli är en nätpolitisk nyhetssajt som står på internetanvändarnas sida. Läs mer.

  • Twitter: Femtejuli
  • Youtube
  • Soundcloud: 5july
  • RSS-flöde

Aktuellt från Twitter

Retweet on Twitter Femte juli Retweeted
ep_sciencetech STOA Panel @ep_sciencetech ·
12h

Pegasus affair: the end of privacy and cybersecurity?

#STOAevent
@IvoHristovMEP @EP_PegaInquiry @enisa_eu @ChloBemy @edri @W_Wiewiorowski @EU_EDPS @Ibangarciadb @bpreneel1 @infofannny @10GarciaHiguera

https://wp.me/p2qdgs-fkY

Retweet on Twitter Femte juli Retweeted
hrhellman Peter Hellman @hrhellman ·
27 mar

”Vad Ylva Johansson vill göra är att kontrollera innehållet i alla meddelanden vi sänder till varandra. Hon är medveten om att detta strider mot de mänskliga rättigheterna […] Och när systemet väl är på plats finns det inget som hindrar att dess syfte eller omfattning utökas.” https://twitter.com/piratpartiet/status/1640245293978464256

Retweet on Twitter Femte juli Retweeted
statewatcheu Statewatch @statewatcheu ·
28 mar

EU: Member states ponder blanket police surveillance of ferry, rail and bus passengers

Legislation is incoming to step up surveillance of air travel, and the possibility of extending the scheme to ferry journeys has been raised in the Council.

Retweet on Twitter Femte juli Retweeted
echo_pbreyer Patrick Breyer #JoinMastodon @echo_pbreyer ·
15h

🇬🇧Security researchers warn that the Messenger interoperability that we #Pirates secured in the #DMA could worsen the situation for users if poorly implemented. https://arxiv.org/pdf/2303.14178.pdf
@PiratKolaja fights for a secure implementation when breaking up the Whatsapp lock-in!

Retweet on Twitter Femte juli Retweeted
statewatcheu Statewatch @statewatcheu ·
14h

The EU's home affairs chief wants to read your private messages

@edri @ellajakubowska1
CSA Regulation may undermine trust in processes like sending work emails, communicating with doctors, and even governments protecting intelligence.
https://www.euronews.com/2023/03/28/the-eus-home-affairs-chief-wants-to-read-your-private-messages

Prenumerera på inlägg


Loading

Senaste inlägg

  • Allt du behöver veta om #ChatControl – resurser, analyser och länkar29 mars 2023
  • Chat Control – står Ylva Johansson för sitt eget förslag?27 mars 2023
  • Chat Control – Ylva Johansson talar i nattmössan23 mars 2023
  • I SvD: Var står svenska partier i frågan om Chat Control?21 mars 2023
  • Total tystnad från politiken om inskränkta mänskliga rättigheter20 mars 2023

Senaste kommentar

  1. Allt du behöver veta om #ChatControl – resurser, analyser och länkar om #ChatControl / CSA Regulation – enkelt förklarad29 mars 2023

    […] TL;DR:• ChatControl / CSA Regulation – enkelt förklarad » […]

CC BY 4.0 · Logga in

  • Soundcloud
  • Youtube
  • Twitter
  • RSS