EU-kommissionen vill runda EU-domstolens förbud mot generell datalagring. Den kräver även bakdörrar till krypterad kommunikation, för att komma åt dess innehåll.
Som en del av projektet »ProtectEU« har EU-kommissionen nu presenterat en »färdplan för effektiv och laglig tillgång till uppgifter för brottsbekämpande myndigheter«.
Bland annat flaggar man för ett nytt datalagringsdirektiv nästa år.
EU:s förra datalagringsdirektiv upphävdes av EU-domstolen. Det stred mot vad de mänskliga rättigheterna hade att säga om rätten till privatliv och privat korrespondens.
Detta då det föreskrev urskiljningslös lagring av metadata om alla människors telekommunikationer.
EU-domstolen slog då, enkelt uttryckt, fast principen: Övervaka dem som misstänks för brott – inte alla andra, hela tiden.
Det skall bli intressant att se hur ett nytt datalagringsdirektiv är tänkt att se ut som respekterar detta. Speciellt som ambitionen är att även täcka in alla nya meddelandetjänster.
Dessutom vill man »stärka samarbetet mellan brottsbekämpande myndigheter och tjänsteleverantörer när det gäller tillgång till elektroniska bevis«.
Vilket torde betyda att ge myndigheterna direkt tillgång till aktuell data hos operatörerna. (Vilket Europols utökadde mandat redan öppnat för.)
Man ger sig även in i striden om krypterad kommunikation:
»Under 2026 kommer kommissionen att lägga fram en teknisk färdplan för kryptering för att identifiera och utvärdera lösningar som möjliggör laglig åtkomst till krypterade data för brottsbekämpande myndigheter, samtidigt som cybersäkerheten och de grundläggande rättigheterna skyddas. Kommissionen kommer också att stödja utvecklingen av ny dekrypteringsteknik för att förse Europol med nästa generations dekrypteringskapacitet (från och med 2030).«
Hur man tänkt sig forcera totalsträckskrypterad kommunikation och samtidigt skydda cybersäkerheten och rätten till privat korrespondens är än så länge en öppen fråga.
Detta bör ses i ljuset av Chat Control 2, som är tänkt att granska innehållet i folks elektroniska meddelanden med AI eller client-side-scanning (spionprogram som granskar dina meddelanden innan de krypteras och sänds).
Vad gäller spaning mot människor som faktiskt misstänks för brott finns redan hemlig dataavläsning – som kan spana på allt som finns och sker på eller i närheten av en telefon eller dator.
Så det finns redan verktyg att använda mot skurkar, efter individuell rättslig prövning. Utan att drabba alla andra.
Nu väntar vi på svaret på frågan: Hur? Hur har EU-kommissionen tänkt gå runt EU-domstolens förbud mot generell datalagring? Hur tänker man ta sig runt totalsträckskryptering utan att offra vår IT-säkerhet?
Mycket talar för att det inte går. Vilket dock inte brukar hindra EU-kommissionen från att lägga fram verklighetsfrånvända förslag.
CC0