Femte juli

EU vill ge Europol ännu mer makt över våra personuppgifter

8 oktober 2026 av Henrik Alexandersson

EU-kommissionen vill ge Europol utökad tillgång till medlemsstaternas polisregister, mer automatisk informationsöverföring och kraftfullare AI-verktyg. Detta trots tidigare konflikter om myndighetens behandling av personuppgifter om människor som inte misstänks för brott.

Den europeiska polismyndigheten Europols mandat utökas ständigt. Tidigare har det till och med skett efter att Europol avslöjats med att gå utanför sina lagliga befogenheter. Då har man löst det genom att ändra lagen i efterhand.

Nu vill EU-kommissionen ge Europol ytterligare befogenheter. Det är en förskjutning från att samla in uppgifter om personer med känd koppling till brott till att även analysera stora mängder uppgifter för att upptäcka sådana kopplingar.

Det väcker principiella frågor:
• Hur mycket information om människor utan brottsmisstanke skall polisen få bearbeta?
• Vilken faktisk möjlighet skall en oberoende dataskyddsmyndighet ha att stoppa otillåten behandling?

Kommissionens argument är att moderna, gränsöverskridande brottsutredningar kräver snabbare datadelning och mer avancerad analys.

Kritiken mot förslaget gäller framför allt proportionalitet, oskyldiga personers integritet och möjligheterna att granska automatiserade beslut.

Förslaget i korthet:

• Uppgifter om personer utan brottsmisstanke. Europol skall få större möjligheter att bearbeta uppgifter även innan det fastställts att personerna har anknytning till brottslighet.

• Automatisk överföring av polisdata. Medlemsstaternas polismyndigheter skall i större utsträckning kunna överföra relevant information till Europol, med automatiska tekniska lösningar.

• Gemensamt europeiskt datautrymme för polisen. En molnbaserad infrastruktur, Police Shared Data Space, skall göra det möjligt att arbeta med uppgifter över nations- och myndighetsgränser.

• Tillgång till biometriska databaser. Europol skall kunna anslutas till Prüm II, som bland annat omfattar DNA-profiler, fingeravtryck och ansiktsbilder.

• Mer AI i polisverksamheten. Europol skall få större möjligheter att analysera stora datamängder med maskininlärning och samarbeta med privata teknikföretag.

• Förändrade dataskyddskrav. Vissa befintliga kontroller och begränsningar skall ändras eller förenklas. Kommissionen beskriver detta som ett sätt att minska administrativa bördor.

Statewatch kritiserar förslaget. Deras huvudkritik är att EU-kommissionen vill göra det lättare för Europol att samla in och analysera enorma mängder personuppgifter, samtidigt som rättssäkerhetsgarantier och integritetsskydd försvagas.

Man varnar för att Europol håller på att utvecklas från en myndighet som bistår polisen i konkreta brottsutredningar till en europeisk datacentral som med hjälp av AI kan söka efter brottsmisstankar i stora mängder information om människor som inte misstänks för något brott.

Statewatchs nyligen publicerade analys i sammanfattning:

• Från misstanke till datainsamling på spekulation. Europol skall kunna samla in och analysera information om människor som inte har någon känd koppling till brott, för att i efterhand avgöra om uppgifterna är relevanta.

• Rättssäkerhet betraktas som byråkrati. EU-kommissionen beskriver vissa krav på proportionalitet, kategorisering och begränsning av personuppgifter som administrativa bördor. Statewatch invänder att dessa regler är grundläggande skydd mot missbruk.

• Massiv och automatiserad datainsamling. Nationella polismyndigheter skall i större utsträckning automatiskt överföra information till Europol. Dessutom planeras ett gemensamt europeiskt datautrymme för polisen.

• AI utan tillräcklig insyn. Europol använder redan automatiserade analysverktyg. Enligt dokument som Statewatch granskat kan vissa ändringar som görs av dessa system förbli ologgade. Det försvårar granskning, ansvarsutkrävande och möjligheten att upptäcka fel.

• Risk för diskriminering och felaktiga misstankar. Storskalig AI-analys av polisdata kan enligt Statewatch leda till felaktig profilering, diskriminering och rättsövergrepp. Särskilt utsatta grupper riskerar att drabbas.

• Privata teknikföretag får större inflytande. Europol skall kunna samarbeta närmare med företag som utvecklar AI, automatiserad profilering och teknik för att kringgå kryptering. Statewatch varnar för både kommersiella intressen och beroende av svårgranskade system.

• Tidigare överträdelser har inte lett till hårdare kontroll. Statewatch hänvisar bland annat till olaglig dataöverföring från Frontex till Europol och uppgifter om parallella IT-system som kringgår befintliga dataskyddskrav. Organisationen menar att nya befogenheter riskerar att förvärra problemen.

Förslaget behandlas nu av Europaparlamentets utskott (LIBE) och ministerrådet.

• Statewatch: New Europol proposal pushes for deregulation and more AI in policing »

EU-dokument:
• Proposal for a Regulation of the European Parliament and of the Council on the European Union Agency for Law Enforcement Cooperation (Europol) »
• Förslaget på svenska (och andra språk) »
• EUR-Lex: Förslaget i beslutsprocessen »
• Europaparlamentets ärendesida »

Relaterade bloggposter:
• EU vill centralisera polisdata till Europol (juni 2026) »
• Europol bryter mot lagen – igen (maj 2026) »
• Europol vill tråla metadata (juli 2025) »

CC0

I väntan på… vadå?

7 oktober 2026 av Henrik Alexandersson

Vad kan vi vänta oss av nästa regering när det gäller nätfrågorna?

Än så länge är det oklart hur nästa regering kommer att vara sammansatt och när den kommer att tillträda. Hur dess internetpolitik kommer att se ut är därför oklart, men det finns ledtrådar såväl i inrikespolitiken som hur partierna röstat i EU.

Om de rödgröna bildar regering:

Socialdemokraternas partiledare vill se en 15-årsgräns för sociala medier och mer reglering av internet. Hon har krävt att det upprättas en »nätpolis« och har uttryckt åsikten att politiken måste ta kontroll över utvecklingen på nätet. S är tydligast för Chat Control bland de svenska partierna.

Centerpartiet vill också se en 15-årsgräns för sociala medier, men med möjlighet till tillgång från 13 år med förälders medgivande. Partiet är samtidigt kritiskt till Chat Control.

Vänsterpartiet vill också ha en åldersgräns och röstar på EU-nivå nej till Chat Control.

Ser man till Miljöpartiet är de öppna för åldersgränser för sociala medier, men vill först analysera konsekvenser, nivå och praktisk utformning. I sitt nya politiska handlingsprogram säger partiet nej till Chat Control och massövervakning på nätet, även om man inte varit konsekventa i frågan. Historiskt har partiet tonat ner sin profil i nätfrågorna när det funnits en chans att sitta i regering med S.

Alla fyra partiernas EU-parlamentariker har röstat för EU:s kontroversiella »Demokratisköld« och resolutionen om att göra hat och hot till »EU-brott«. Det talar för att en rödgrön regering också skulle stödja dessa initiativ i EU:s ministerråd.

Teoretiskt sett skulle C+V+MP kunna ställa krav på att stoppa Chat Control i förhandlingar med S. Men frågan tycks inte vara på bordet. Och S är som sagt bestämt för förslaget.

De tidigare Tidöpartierna:

Moderaterna är för åldersgränser på sociala medier. De har varit pådrivande för förlängningen av Chat Control 1 och driver linjen om obligatorisk skanning av medborgarnas meddelanden i Chat Control 2 i EU:s ministerråd. De är även drivande bakom idén om en europeisk demokratisköld i Europaparlamentet.

Kristdemokraterna vill se åldersgränser för sociala medier och delar i stort sett Moderaternas linje om Chat Control och demokratiskölden i Europaparlamentet.

Liberalerna vill också se åldersgränser för sociala medier och har en internetpolitik som närmast kan beskrivas som skärmfobi. Som regeringsparti stöder de Chat Control, men är inte konsekventa i frågan. De stöder även den så kallade demokratiskölden.

L och KD har visserligen partistämmobeslut på att säga nej till Chat Control, men än så länge har det inte gett avtryck i partiernas inrikespolitik.

M+KD+L har också röstat för att göra hat och hot till »EU-brott« i Europaparlamentet.

Sverigedemokraterna sticker ut bland de tidigare Tidöpartierna. Partiet vill se en rekommenderad 15-årsgräns för sociala medier, men säger nej till krav på att plattformarna skall verifiera användarnas ålder. Både vad gäller Chat Control och demokratiskölden har partiets EU-parlamentariker röstat nej. SD är även kritiska till att göra hat och hot till »EU-brott«.

Sammantaget ser det alltså rätt mörkt ut, oavsett vilken regering vi får. C+V+MP+SD har tillsammans 139 mandat och kan alltså inte på egen hand bestämma Sveriges linje om Chat Control. Och viljan till samarbete mellan dessa fyra partier lär vara begränsad.

Avslutningsvis kan man spekulera i hur partierna kommer att positionera sig inför nästa ordinarie val – EU-valet 2029.

Moderaterna har redan bytt åsikt fram och tillbaka om Chat Control i Europaparlamentet. De riskerar dessutom ett internt bakslag för att vara drivande för EU:s »demokratisköld«. Men några taktiska positionsförflyttningar inför EU-valet kommer knappast att ske innan 2028, om alls.

Socialdemokraterna kommer knappast att ändra åsikt. Men när det gäller Chat Control kan småpartierna se en chans att profilera sig med ett nej – om frågan fortfarande är aktuell då.

Slutsatsen är att det yttre trycket för ett fritt och öppet internet måste öka. De politiska partierna kommer inte att ändra ståndpunkt om de inte tror sig kunna vinna röster på det. Än så länge är det främst SD som sett den möjligheten.

CC0

Chat Control – håll motståndet levande

6 oktober 2026 av Henrik Alexandersson

Låt inte intresset för Chat Control svalna. Europaparlamentets nej till massövervakning utan brottsmisstanke måste vinna i förhandlingarna.

Ett problem med Chat Control är att processen har dragit ut i fem år. Det gör det svårt att hålla motståndet levande – så att vi slipper kallstarta motståndsrörelsen varje gång det blir skarpt läge.

Just nu pågår trilogförhandlingarna om Chat Control 2 mellan EU-kommissionen, ministerrådet och Europaparlamentet bakom stängda dörrar.

Ministerrådet vill skanna innehållet i alla användares elektroniska meddelanden. Parlamentet vill att sådan övervakning bara skall ske om misstanke om brott föreligger och efter någon form av rättslig prövning.

Den senaste trilogen (29 september) slutade utan uppgörelse om privat kommunikation. Europaparlamentets förhandlare stod fast. Det visar att motståndet fungerar. Men frågan är inte avgjord.

Nästa förhandlingsrunda väntas äga rum i november. Nu är det upp till rådet att försöka hitta något slags kompromiss som parlamentet kan acceptera.

Vilket bara fungerar om rådet ger upp i den principiella kärnfrågan. Och det kommer knappast att ske.

Individens rätt till privatliv och privat korrespondens är en grundläggande mänsklig rättighet. Övervaka dem som misstänks för brott – inte alla andra, hela tiden.

Att Chat Control 1 (som tillåter operatörer att frivilligt skanna innehållet i användarnas meddelanden) förlängdes under närmast kuppartade former till våren 2028 har minskat trycket på förhandlarna.

Ministerrådets allmänna förhandlingsposition är att Chat Control 1:s möjlighet till frivillig skanning kan göras permanent.

Det skulle dock fortfarande innebära att urskiljningslös skanning av privat elektronisk kommunikation tillåts, även om det är operatören och inte staten som fattar beslutet att skanna.

Ju svalare intresset är för Chat Control, desto större är risken för att massövervakningen blir permanent. Om inte annat kan Chat Control 1 komma att förlängas gång på gång in absurdum.

Därför är det viktigt att trilogförhandlingarna landar i att man bara får skanna innehållet i folks meddelanden om det föreligger en misstanke om brott.

För att det skall ske måste motståndsrörelsen mot Chat Control hålla ångan uppe. Det måste finnas ett yttre tryck till stöd för parlamentets linje.

Skriv något om saken – en debattartikel, bloggpost eller post i sociala medier. Printa etiketter med budskapet »STOPPA CHATCONTROL!« och sprid. Gör memes. Tala med folk. Sprid budskapet. Skriv brev till ledamöterna i riksdagens EU-nämnd.

Gör något. Även små insatser bidrar till att nå en tipping point, vid vilken ministerrådet måste ge upp.

Gör den insats som annars förblir ogjord.

Resurser:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »

CC0

Macron vill »återställa sanningen« online

5 oktober 2026 av Henrik Alexandersson

President Macron vill att EU:s Digital Services Act skall användas oftare, snabbare och med mer kraft för att kontrollera innehåll och opinionsbildning på nätet.

Frankrikes president Emmanuel Macron har hållit ett anförande med efterföljande frågestund på Universidad Complutense de Madrid om demokrati, sociala medier och digitalisering.

Han tycks mena att yttrandefrihet förutsätter gränser, eftersom den enes frihet begränsas av den andres. För att illustrera resonemanget jämförde Macron förolämpningar med att slå någon eller vandalisera gemensam egendom. Vilket är att blanda samman yttranden med handlingar.

Detta är det förhållningssätt som länder som Tyskland och Storbritannien har till det fria ordet online: Att ord kan vara rättighetskränkningar som motsvarar något slags våld.

Andra länder har en tydligare skillnad mellan ord/åsikter och handlingar.

(Detta är även relevant mot bakgrund av diskussionen om att göra hatiska yttranden och hot till så kallade EU-brott. Det ger EU möjlighet att fastställa gemensamma minimiregler för brottsdefinitioner och påföljder.)

Sedan utvecklade Macron ett resonemang om att det är den som postar något olämpligt som är ansvarig för sitt yttrande – samtidigt som han pressade på för att hålla sociala medier ansvariga under Digital Services Act (DSA).

Den franske presidenten menar att DSA måste användas »mycket mer, mycket snabbare, mycket kraftfullare«. Vilket han framfört till EU-kommissionen.

Han jämför med traditionella medier, där en journalist som publicerar felaktiga eller rättsstridiga uppgifter kan tvingas till genmäle eller rättelse och i vissa fall dömas. Han använder själv det vardagliga uttrycket n’importe quoi – ungefär »strunt« eller »nonsens« – när han beskriver sådant innehåll.

»Så länge vi inte utkräver ansvar av de människor som sprider innehåll på sociala medier kommer vi inte att kunna reglera det.«

Men exakt vilka yttranden han menar att sociala medier och deras användare skall hållas ansvariga för lämnas oklart.

Förenklat finns här två olika mekanismer:
1) Att den som publicerar ett olagligt yttrande i efterhand kan ställas till rättsligt ansvar.
2) Att plattformarna åläggs att förebygga och begränsa spridningen av vissa typer av innehåll och systemrisker (vilket i någon mening är förhandscensur).
Macron vill uppenbarligen använda båda.

Faktagranskare/trusted third parties skall i Macrons värld ges en särskild roll för att »återställa sanningen« eller »återställa fakta« (»restaurer la vérité«). Detta så att »människor kan ställa dessa fakta mot de teorier de utsätts för«.

Ett annat exempel på dubbla eller motstridiga budskap är att Macron vill att de som postar på sociala medier skall vara verkliga människor, vilket kräver någon form av ID-kontroll.

Samtidigt säger han att det är viktigt att människor får vara anonyma online. Det låter snarare som verifierad pseudonymitet: Du får vara anonym inför allmänheten, men någon aktör skall kunna knyta kontot till en verklig människa. Vilket ger ett betydligt svagare anonymitetsskydd för exempelvis en visselblåsare.

Macrons tal väckte nya frågor, innehöll en del självmotsägelser och är extra intressant då Frankrike och Spanien just nu driver på för hårdare reglering av sociala medier i EU.

• RtN: Macron Attacks Free Speech and Urges the EU to Censor Online Posts Faster »

• Élysée-palatset: Démocratie jeunesse et réseaux sociaux, relever les défis du numérique : échanges du Président de la République avec les étudiants de l’Université Complutense. »

CC0

EU Kids Act – döden för privata spelservrar och små spelutvecklare

1 oktober 2026 av Henrik Alexandersson

EU Kids Act kan leda till att privata spelservrar måste stängas ner – och den lägger orimliga regelbördor på mindre spelutvecklare.

Vi har redan rapporterat om hur den föreslagna förordningen EU Kids Act ställer orimliga krav på sociala medier. Och om hur den kommer att skapa en ny byråkrati för att reda ut vem som för tillfället är ett barns vårdnadshavare, då tjänster på sociala medier i vissa åldersgrupper bara kommer att vara tillgängliga med vårdnadshavares godkännande.

Nu kommer högljudda protester från dataspelsvärlden. Med EU Kids Act riskerar små privata spelservrar och spelutvecklare att drabbas av samma drakoniska compliance-krav som Big Tech.

Låt oss börja med att ta reda på vad EU-kommissionen menar med dataspel. Artikel 3.5(f) i EU-kommissionens förslag till förordning definierar »video game« enligt följande:

»’video game’ means an information society service as defined in Article 1(1), point (b), of Directive (EU) 2015/1535, that allows the recipients of the service to engage, by means of application accessed locally or remotely, including through the use of a durable medium and that involves interaction with a user interface or input device to generate visual feedback from a display device in a simulated environment for play or entertainment purposes;«

Man kan ana vart detta är på väg…

I skäl 12 i förordningens ingress förtydligas att reglerna gäller oavsett »whether the service is provided free of charge, against payment, or against hybrid remuneration«.

Något uttryckligt undantag för privata eller hobbydrivna spelservrar finns inte.

Förslagets Explanatory Memorandum säger vidare:

»At the same time, small and micro enterprises are not exempted from this Regulation, since they may equally provide harms to minors. It would undermine the objective of this proposal to exclude them from scope.«

Det innebär att även en liten speloperatör eller spelutvecklare kan behöva uppfylla en lång rad detaljerade krav på bland annat spelets utformning, säkerhetsinställningar, kontakter mellan användare och verktyg för vårdnadshavare. Om man vill kunna koppla ur barnskyddsläge (default) måste tjänsten dessutom kunna fastställa att användaren är vuxen.

Kommissionen konstaterar samtidigt själv att omkring 80 procent av EU:s spelföretag är små eller mikroföretag och att branschorganisationer har varnat för betydande effekter. Men det tycks inte ha påverkat förslaget.

Ross Scott, initiativtagare till Stop Killing Games, uppskattar i videon nedan kostnaderna för regeluppfyllnad till 300.000-500.000 dollar första året och 200.000-350.000 dollar per år därefter. Kommissionens egen konsekvensanalys nämner inga belopp belopp men konstaterar att reglerna kan medföra både engångs- och löpande kostnader.

Detta är ännu ett ogenomtänkt EU-förslag som kommer att få förödande konsekvenser för mindre aktörer som inte har råd med egna jurister och egna compliance officers.

Det känns som att EU är på väg att driva ännu en techbransch till andra delar av världen.

• Proposal for EU KIDS Act – ’EU Keeping Internet Digital Spaces Accountable and Trustworthy’ »
• EU KIDS Act to restrict social media platforms’ access to children in the EU »
• Kommissionens faktablad om EU Kids Act (PDF) »
• EU-kommissionens konsekvensrapport »
• EU-kommissionen: Remarks by Executive Vice-President Virkkunen on the EU KIDS Act »

Relaterat / tidigare bloggposter:
• EU Kids Act: Alla barns vårdnadshavare måste registreras »
• EU Kids Act: Full tillgång till sociala medier först vid 18 års ålder »
• Från AI till åldersgränser – von der Leyens plan för EU »
• Frankrike trycker på om åldersgräns för sociala medier i EU »
• Centern kräver åldersgränser online och digital rättvisa »
• Början till slutet för åldersgränser online »
• USA: Ålderskontroll för operativsystem »
• Åldersgränser för sociala medier innebär ID-tvång för alla »
• Tyskland vacklar om åldersgränser för sociala medier »
• Det finns bättre lösningar än åldersgränser för sociala medier »
• Utredning föreslår 15-årsgräns för sociala medier »
• Ålderskontroll – en trojansk häst »
• Sociala medier är barnens sista fria rum »
• Åldersgränser på sociala medier hotar ungas rättigheter »
• Ålderskontroll eller åsiktskontroll? »
• 389 [EDIT: 438] forskare kräver stopp för ålderskontroller online »

CC0

Chat Control 2: Förhandlingsläget fortfarande låst

30 september 2026 av Henrik Alexandersson

Europaparlamentet vägrar vika sig i förhandlingarna om Chat Control 2: Övervaka bara dem som misstänks för brott.

Gårdagens (29 september) trilogförhandling om Chat Control 2 mellan EU:s institutioner bekräftade att positionerna fortfarande är låsta.

Europaparlamentets förhandlingsteam vägrade att ge efter och höll fast vid sin linje: Skanning av privat kommunikation måste strikt begränsas till individer eller specifika grupper där det finns en konkret brottsmisstanke kopplad till sexuella övergrepp mot barn.

Detta även om parlamentets EPP-grupp (M och KD) övergivit parlamentets linje – som de själva var med och fastställde hösten 2023, innan EU-valet. Resten av parlamentet och dess förhandlingsteam står dock fast vid sin tidigare position.

Det irländska ordförandeskapet i ministerrådet försökte pressa igenom ett kompromisspaket som inkluderade så kallade »sökplaner«. Detta skulle i praktiken ge myndigheter rätt att kräva svepande masskanning av privata meddelanden utan misstanke om brott – fast för en viss tid, till exempel månad för månad. Vilket inte lyckades.

Europaparlamentets förhandlare nådde även framgång gällande så kallade riskminimeringsåtgärder (mitigation measures). Texten kommer nu att förtydliga att myndigheter inte får använda dessa regler för att indirekt tvinga techplattformar till »frivillig« masskanning.

Samtalen fortsätter nu på expert- och tjänstemannanivå och en ny trilogförhandling är tänkt att äga rum i november.

Tills vidare, fram till den 3 april 2028, gäller Chat Control 1 – som tillåter meddelandetjänsters frivilliga skanning av kommunikation som inte är totalsträckskrypterad.

En kvarvarande risk är att Chat Control 1 görs permanent, antingen inom ramen för Chat Control 2 eller som en parallell lösning. Det skulle i så fall innebära fortsatt skanning av medborgarnas meddelanden utan individuell brottsmisstanke, om än på frivillig basis från operatörernas sida. Enligt uppgift överväger delar av ministerrådet en sådan lösning.

Tack alla som hört av sig till sina ledamöter i parlamentet, uppmärksammat och delat information som hållit motståndet levande. Kampen går vidare!

• Patrick Breyer (ex-MEP, PP, DE): Chat Control 2.0 Trilogue Update: No mass scanning deal for now – European Parliament stands firm against “Search Plans” »

Resurser:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »

CC0

Chat Control – principfrågan

29 september 2026 av Henrik Alexandersson

Chat Control är ett frontalangrepp på våra grundläggande fri- och rättigheter.

I väntan på att information skall läcka ut från trilogförhandlingarna om Chat Control 2 i Bryssel är det värt att påminna om principfrågan. Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna säger i artikel 8:

»Var och en har rätt till skydd för sitt privat- och familjeliv, sitt hem och sin korrespondens.«

Och EU:s egen rättighetsstadga säger i artikel 7:

»Var och en har rätt till respekt för sitt privatliv och familjeliv, sin bostad och sina kommunikationer.«

Europakonventionens artikel 8 skyddar vår korrespondens. EU:s egen rättighetsstadga uppdaterar samma princip för den digitala tidsåldern och talar uttryckligen om vår kommunikation.

Chat Control handlar i sina olika varianter om att granska innehållet i människors elektroniska meddelanden utan misstanke om brott.

Kontrasten kan knappast bli större.

I kampen mot dumheter som kommer från EU har jag lärt mig att envist hålla fast vid de grundläggande principer som alla påstår sig hylla. Som artikel 7 och 8. Politikerna är inte dummare än att de fattar att det ser illa ut att dissa en grundläggande mänsklig rättighet, offentligt.

EU-domstolen har i stort sett hamnat på rätt sida. 2014 upphävde den EU:s datalagringsdirektiv. Förenklat har den slagit fast principen:

Övervaka dem som misstänks för brott – inte alla andra, hela tiden.

Till och med ministerrådets egen rättstjänst har varnat för att Chat Control 2:s generella och odifferentierade granskning går över den gräns som EU:s rättighetsstadga sätter.

Förslaget andas viss arrogans i detta avseende. På sidan 13 i Ylva Johanssons originalförslag kan man läsa hur de ser på EU:s egen rättighetsstadga:

»Samtidigt påverkar åtgärderna i förslaget i första hand utövandet av de grundläggande rättigheterna för användarna av tjänsterna i fråga. Dessa rättigheter omfattar i synnerhet de grundläggande rättigheterna till respekten för privatlivet (bland annat att all kommunikation är konfidentiell, som en del av den mer allmänna rätten till respekt för privatlivet och familjelivet), skyddet av personuppgifter samt yttrande- och informationsfriheten.«

»Dessa rättigheter är visserligen av stor betydelse, men ingen av dem är absolut, utan de måste ses i ljuset av sin funktion i samhället.«

De grundläggande mänskliga rättigheternas funktion i samhället är ytterst att skydda individen mot övergrepp från överheten eller flertalet. Typ massövervakning och övervakning utan misstanke om brott.

Orwell möter Kafka i eurokratins spegelvärld.

Våra grundläggande fri- och rättigheter är resultatet av årtusenden av samhällelig utveckling i vilken människor offrat sina liv i kampen för sådant vi tar för givet.

Chat Control 2 är en i dessa dagar så populär röd linje.

This law shall not pass.

Resurser:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »

CC0

Chat Control – för er, inte för oss

28 september 2026 av Henrik Alexandersson

Chat Control 2 undantar myndighetssystem från reglerna för publika meddelandetjänster. Därmed kan politikers tjänstekommunikation slippa granskning.

En intressant del av Chat Control 2 är att icke publikt tillgängliga interna kommunikationstjänster, exempelvis sådana som används för nationell säkerhet eller inom en myndighet, organisation eller ett företag undantas.

Det innebär att politikers tjänstekommunikation faller utanför reglerna när den sker i sådana system.

Extra laddat blir detta mot bakgrund av striden om Ursula von der Leyens textmeddelanden med Pfizers VD under vaccinupphandlingarna. EU:s tribunal slog 2025 fast att kommissionen inte hade gett någon plausibel förklaring till varför meddelandena inte kunde återfinnas eller ens klargjort om de hade raderats.

Naturligtvis skall en gräns dras vid nationell säkerhet, militära ändamål med mera. Men politiker som undantas från den massövervakning som de rullar ut över folket är stötande.

Det intressanta är ministerrådets egen motivering. Slutna kommunikationssystem undantas bland annat för att skydda konfidentiell information. Man säger alltså att detta är ett tungt skyddsintresse. Frågan är varför denna princip inte skall väga lika tungt när vanliga människor kommunicerar privat via allmänt tillgängliga tjänster.

(Det är i sammanhanget viktigt att komma ihåg att om samma person använder WhatsApp, Messenger, Gmail eller någon annan allmänt tillgänglig kommunikationstjänst är deras meddelanden inte undantagna för att personen är politiker. Så det gäller att hålla isär sakerna, så att kritiken träffar rätt.)

Hur som helst sänder detta dåliga signaler: En uppsättning regler för folket, en annan för överheten. Folk tenderar att störa sig på sådant.

Resurser:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »

CC0

Chat Control: Nya förhandlingar på tisdag

27 september 2026 av Henrik Alexandersson

På tisdag återupptar EU sina trilogförhandlingar om Chat Control 2. Ministerrådet hoppas att Europaparlamentet skall ge upp sitt krav på att skanning av innehåll i medborgarnas meddelanden bara skall få ske vid misstanke om brott.

I fem års tid har vi rapporterat om Chat Control i dess olika skepnader. Chat Control 1 kom 2021 – efter att revisionen av EU:s ePrivacy-direktiv omöjliggjort vissa operatörers frivilliga skanning av folks privata meddelanden i syfte att skydda barnen. Förslaget var kontroversiellt, så lagen gjordes tillfällig.

2022 presenterade EU-kommissionär Ylva Johansson Chat Control 2, som innebar obligatorisk skanning av innehållet på i princip alla meddelandeplattformar. Man skulle inte bara leta efter bilder och videor. Med AI ville man även låta analysera innehållet i alla människors konversationer, för att försäkra sig om att medborgarna inte är fula gubbar.

Detta, menade Johansson, kan ske utan att bryta krypteringen. Hon påstod att det är som en knarkhund som kan hitta droger i bagage utan att väskan behöver öppnas. En liknelse som fick hård teknisk kritik, eftersom korrekt ändpunktskrypterat innehåll inte kan inspekteras under överföringen.

CC2 sågades grundligt av de flesta. Till och med av EU-institutionernas egen rättstjänst. Europaparlamentet påpekade att man bara skall få övervaka folk som faktiskt misstänks för brott. Men det hindrade inte processen från att fortsätta.

I EU:s ministerråd har förslaget bytt skepnad flera gånger. Nyligen handlade det om client-side-scanning med spionprogram på system- eller applikationsnivå i din telefon och din dator. Som inspekterar dina meddelanden innan de krypteras och sänds iväg. Den idén tycks leva kvar hos vissa medlemsstater.

Annars tycks ministerrådet – i grova drag – ha resignerat och förstått att Chat Control 1:s frivilliga skanning är den mest omfattande övervakning som går att få igenom systemet i denna dossier.

För ett par månader sedan förlängdes Chat Control 1 igen, nu till våren 2028 – under formalietrolleri i den högre skolan. Förlängningen skedde trots att en majoritet av Europaparlamentets närvarande ledamöter röstade däremot (314 /276).

Det har varit fem intressanta år. Vi har fått se märkliga lobbykampanjer med Hollywood-kändisar, riggade opinionsmätningar, kommissionstjänstemän på dubbla stolar och en regelrätt desinformationskampanj från EU-kommissionens sida. Chat Control har exponerat EU:s sämsta sidor.

Och nu är det alltså dags igen. På tisdag träffas EU-kommissionen, ministerrådet och parlamentet för nya trilogförhandlingar.

Parlamentet säger fortfarande nej till skanning av innehåll i meddelanden utom vid misstanke om brott och med föregående rättslig prövning.

Ministerrådet tycks föreslå en kompromiss i vilken meddelandeskanning inte begränsas till misstänkta utan i tiden. Det vill säga att granska innehållet i alla människors elektroniska meddelanden om än med tillstånd månad för månad i stället för permanent. Vilket inte är någon kompromiss alls, utan ett sätt att undvika kärnfrågan.

Så nu kör vi det här ett varv till. Tills Litauen – som tolfte ordförandeland – får bollen vid årsskiftet. Med tanke på att Chat Control 1 har förlängts är det ingen som har bråttom längre.

Resurser:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »

CC0

EU Kids Act: Alla barns vårdnadshavare måste registreras

24 september 2026 av Henrik Alexandersson

EU Kids Act vill ge barn under 15 år begränsad tillgång till sociala medier och andra digitala tjänster under vårdnadshavares uppsikt. Det kräver en helt ny infrastruktur för att fastställa relationen mellan barnen och deras ansvariga vuxna.

EU Kids Act föreslår en 15-årsgräns för sociala medier. Men man vill även att barn som är 3-12 år gamla skall kunna nå barnvänliga videotjänster/spel via vårdnadshavarens konto/enhet (max 1 timma/dag). Samt att 13- och 14-åringar hänvisas »mini accounts« som upprättas och övervakas av vårdnadshavare. Detta med begränsade funktioner och sociala kontakter (max 1 timma/dag).

Kommissionen föreslår vidare att techbolagen inom sex månader från att lagen börjar tillämpas måste kontrollera om innehavarna av befintliga konton är under 15 år. De som inte uppfyller ålderskraven skall inte längre kunna använda sina konton som tidigare. Detta innebär att även vuxna användare kan behöva genomgå ålderskontroller.

Förslaget väcker en rad nya frågor. De mest uppenbara:

Identitet: Hur skall den vuxne och barnet identifieras?
Behörighet: Hur skall det styrkas att den vuxne faktiskt är barnets vårdnadshavare?
Datadelning: Vilka uppgifter måste lämnas ut, till vem och hur länge skall de lagras?
Infrastruktur: Kommer detta att kräva kopplingar till nationella folkbokföringsregister eller andra offentliga register?
Anonymitet: Kan barnet och föräldern använda tjänsten utan att deras identiteter avslöjas för plattformen?

Förslaget handlar alltså inte bara om att verifiera användarnas ålder, utan även om att bygga upp en infrastruktur för att verifiera familjerelationer och behörigheter.

Enligt förslaget skall varje medlemsstat bygga minst ett elektroniskt sätt att få och visa upp ett intyg om föräldraansvar. Det skall bygga på »autentiska källor«, vara gratis och bara avslöja att föräldraansvar finns. Det skall också fungera för flyktingfamiljer och för familjer som inte syns i vanliga folkbokföringsuppgifter.

För att ett sådant system skall fungera måste det finnas tillförlitliga uppgifter om vem som har föräldraansvar för ett visst barn. Det kräver tillgång till offentliga register eller andra rättsligt tillförlitliga källor. Dessutom måste systemet kunna hantera att vårdnadsförhållanden förändras, exempelvis genom domstolsbeslut.

EU-länder har olika digitala infrastrukturer. Medan Norden har centraliserade personnummer och mogna e-legitimationer, saknar många andra medlemsstater motsvarande system. Det gör ett kostnadsfritt och universellt verktyg extremt svårt att implementera i praktiken. Föräldraansvar kan följa av lag, domstolsbeslut eller avtal och reglerna skiljer sig mellan länderna. Till exempel saknar Tyskland ett heltäckande nationellt register över samtliga vårdnadsförhållanden.

Även om metoden på pappret skall vara »integritetsbevarande« kan kraven skapa incitament för nya system som kopplar samman uppgifter om barns identitet och vårdnadsförhållanden. Beroende på hur dessa system utformas kan det uppstå nya risker för dataintrång, övervakning och missbruk av personuppgifter.

Alla barn lever inte med sina juridiska vårdnadshavare. Kritiker pekar på att barn med separerade föräldrar, barn i fosterhem, barn med papperslösa föräldrar, ensamkommande eller barn vars föräldrar saknar digital kompetens eller giltigt ID riskerar att helt stängas ute från digitala tjänster och den sociala gemenskapen. Det skapar en digital klyfta baserad på föräldrarnas socioekonomiska eller juridiska status.

Vad händer om föräldrar separerar, om vårdnaden flyttas genom ett domstolsbeslut eller om ett barn placeras i familjehem? Hur snabbt skall ett digitalt intyg om föräldraansvar kunna återkallas eller ändras? Och vem ansvarar för att en vuxen som inte längre har rätt att kontrollera barnets konto faktiskt förlorar denna möjlighet?

Hur skall en tjänst kunna kontrollera att en vuxen fortfarande har rätt att administrera ett barns konto utan att fortlöpande samla in uppgifter om familjens privata förhållanden?

Digitala rättighetsorganisationer lyfter fram en intressekonflikt mellan skydd och frihet. Genom att kräva minikonton som administreras av vårdnadshavare riskerar förslaget att begränsa barnets möjlighet till ett privat digitalt liv. Det kan särskilt drabba unga som behöver söka information eller stöd anonymt, exempelvis kring sexuell hälsa, könsidentitet eller problem i hemmet.

Det finns en utbredd skepsis mot att medlemsstaterna skall lyckas tillhandahålla en fungerande, smidig infrastruktur i tid. Om de statliga verktygen är för krångliga kan techbolagen tvingas stänga av europeiska användare helt, eller skapa egna (potentiellt sämre) lösningar för att undvika de enorma böter som väntar vid överträdelser.

EFF kallar föräldraverifieringen »yet another problematic layer of verification«. EDRi varnar för att smartphones och id-handlingar blir krav för att kunna utöva grundläggande rättigheter.

Kravet gäller mer än sociala medier. För barn under 13 år får spel och AI-chattbottar bara nås via sådana verktyg. I praktiken kan intyget alltså bli en behörighetshandling som används för en rad olika digitala tjänster, långt utanför de sociala medier som står i centrum för debatten.

Det finns även övergripande, principiella invändningar. Som vi redan noterat:

Unga människor är också människor. Och alla människor har grundläggande fri- och rättigheter. Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna säger bland annat:

»Var och en har rätt till yttrandefrihet. Denna rätt innefattar åsiktsfrihet samt frihet att ta emot och sprida uppgifter och tankar utan offentlig myndighets inblandning och oberoende av territoriella gränser.«

Här bör man även ta in Barnkonventionen, som är upphöjd till svensk lag. Barn har en självständig rätt till information. Staten får inte godtyckligt begränsa tillgången till information. Artikel 13.1:

»Barnet ska ha rätt till yttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet att oberoende av territoriella gränser söka, ta emot och sprida information och tankar av alla slag, i tal, skrift eller tryck, i konstnärlig form eller genom annat uttrycksmedel som barnet väljer.«

EU Kids Act är ännu ett principiellt tveksamt och ogenomtänkt förslag med potential för oväntade och oönskade konsekvenser.

Källor:
• EU KIDS Act to restrict social media platforms’ access to children in the EU »
• Kommissionens faktablad om EU Kids Act (PDF) »
• EU-kommissionen: Remarks by Executive Vice-President Virkkunen on the EU KIDS Act »
• Netzpolitik: EU Kids Act – EU-Kommission will Netz mit Alterskontrollen zupflastern »
• The EU KIDS Act: New rules for children’s use of social media, gaming and AI services »
• Der geplante EU KIDS Act »
• EU Kids Act proposal introduces a three-tier approach to social media accounts »
• The EU KIDS Act: A New Generation of Rules for Child Online Safety »
• Rushed EU Kids Act May Be A Nightmare To Implement »
• EU Kids Act Won’t Keep the Internet Accountable and Trustworthy »
• The EU wants to protect children online. What about everyone else? »
• EDRi-gram, 23 September 2026 »

Relaterat / tidigare bloggposter:
• EU Kids Act: Full tillgång till sociala medier först vid 18 års ålder »
• Från AI till åldersgränser – von der Leyens plan för EU »
• Frankrike trycker på om åldersgräns för sociala medier i EU »
• Centern kräver åldersgränser online och digital rättvisa »
• Början till slutet för åldersgränser online »
• USA: Ålderskontroll för operativsystem »
• Åldersgränser för sociala medier innebär ID-tvång för alla »
• Tyskland vacklar om åldersgränser för sociala medier »
• Det finns bättre lösningar än åldersgränser för sociala medier »
• Utredning föreslår 15-årsgräns för sociala medier »
• Ålderskontroll – en trojansk häst »
• Sociala medier är barnens sista fria rum »
• Åldersgränser på sociala medier hotar ungas rättigheter »
• Ålderskontroll eller åsiktskontroll? »
• 389 [EDIT: 438] forskare kräver stopp för ålderskontroller online »

CC0