Uber betalade utpressare 100 000 dollar för att hålla tyst om 57 miljoner läckta användarkonton

I oktober 2016 lyckades hackare få tillgång till uppgifter om 57 miljoner användare av det amerikanska företaget Ubers app för samåkning.

Bland uppgifterna fanns användarnas namn, mejladresser, telefonnummer och i vissa fall även information om körkort och registreringsnummer, eftersom 7 miljoner konton tillhörde förare.

Hackarna kontaktade Uber och begärde 100 000 dollar för att inte läcka uppgifterna.

Nu har det visat sig att Uber gick med på kravet, rapporterar Bloomberg. Dåvarande vd Travis Kalanick lät Ubers säkerhetsavdelning förhandla med hackarna, som företaget nu antar har raderat alla uppgifter.

Nuvarande vd Dara Khosrowshahi skriver i ett uttalande:

I recently learned that in late 2016 we became aware that two individuals outside the company had inappropriately accessed user data stored on a third-party cloud-based service that we use. The incident did not breach our corporate systems or infrastructure.

Den där sista meningen är intressant. Menar Uber alltså att 57 miljoner konton kan läcka utan att företagets infrastruktur anses knäckt? Det är kanske dags att börja inkludera molntjänster från tredje part i begreppet, annars betyder det ju ingenting.

Ubers säkerhetschef Joe Sullivan sparkades när händelsen uppdagades.

Vänj inte barnen vid övervakning

Leaving aside the security problems and the illegality of bugging kids, parents should not be raising their offspring to see constant surveillance as part of everyday life. Privacy is something that should be nurtured and protected, in the fact of continuous assaults from other aspects of our modern world. We should not be normalizing surveillance.

David Meyer, Privacy News Online: Germany is dealing with children’s surveillance watches in the right way

Se även vår notis: Tyskland förbjuder smarta klockor för barn

EU-utskott skrotar censurmaskinen

I går röstade Europaparlamentets utskott Libe (för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor) om det kritiserade Upphovsrättsdirektivet.

I det yttrande som Libe röstade igenom är uppladdningsfiltret i artikel 13 struket, skriver Edri.

Detta filter skulle ha tvingat EUs onlinetjänsteleverantörer att filtrera allt som användarna laddar upp – filtret har därför i debatten kallats ”censurmaskinen”.

Vi har den polske parlamentarikern Michał Boni att tacka för arbetet med att ta fram ett förslag utan censurmaskin.

Huvudutskott för Upphovsrättsdirektivet är Juri (utskottet för rättsliga frågor). De ska rösta om ett yttrande den 25 januari 2018.

Tyskland förbjuder smarta klockor för barn

Tyska Bundesnetzagentur har förbjudit smarta klockor för barn, rapporterar Techcrunch:

Germany’s Federal Network Agency (Bundesnetzagentur) issued a blanket ban on smartwatches aimed at children this week — and asked parents who’d already purchased such a device to destroy them, for good measure.

Anledningen är att sådana klockor och andra ”wearables” kan användas för att spionera på barnen.

 

Sverige får sin första statstrojan

I dag presenterade regeringens särskilda utredare Petra Lundh delbetänkandet Hemlig dataavläsning – ett viktigt verktyg i kampen mot allvarlig brottslighet.

Utredaren föreslår att Sverige inför en tidsbegränsad lag som tillåter ”hemlig dataavläsning”.

Regeringen förklarar vad som menas:

Med hemlig dataavläsning kan man med hjälp av tekniska hjälpmedel, till exempel programvara, i hemlighet läsa meddelanden som skickas till eller från exempelvis mobiltelefoner. Det är redan i dag tillåtet att samla in sådan information men inte alltid möjligt på grund av bland annat kryptering.

I klartext innebär detta att regeringen vill komma runt Whatsapps och andra meddelandeappars end-to-end-kryptering. Eftersom det inte är något alternativ att knäcka krypteringen återstår bara för staten att läsa meddelandena på de berördas telefoner innan de krypterats och efter att de avkrypterats.

Tyskarna har gett tekniken namnet ”statstrojan” – tyska underrättelsetjänsten BND satsade under förra året 150 miljoner euro på att försöka komma runt krypteringen i meddelandeappar, något vi berättade om i 5 juli-poddens avsnitt 31.

Och belgarna gav nyligen Big Brother-priset 2017 till ”den europeiska trenden state hacking”.

Säga vad man vill om Sveriges justitie- och inrikesminister Morgan Johansson, men han är i alla fall väldigt trendig.

Statstrojanen får Big Brother-priset 2017

Belgiska Big Brother Award (BBA) går i år till den ”europeiska trend” som man kallar ”state hacking”, det vill säga att staten tar sig in i våra telefoner och andra enheter på ett sätt som skulle vara direkt olagligt om en simpel hackare gjorde samma sak.

Liksom många andra länder har Belgien lagar som ger staten rätt att installera skadlig kod – statstrojaner – på medborgarnas prylar:

This malware, created and used by government agencies, is installed on a suspect’s mobile device, tablet, or computer, in order to get full access to chat messages, photos, video recordings, or other private data.

Statstrojanen var juryns val. Allmänhetens pris gick till ANPR-kameror, som fotar bilars nummerplåtar, och numera en hel del mer saker, i trafiken.

Intressant nog hittas även ”smart cities” bland de nominerade till belgiska BBA. Smarta städer brukar hyllas för att vara miljövänliga genom att ligga i teknisk framkant, men belgiska BBA uppmärksammar att data ofta samlas in på ett okritiskt sätt:

Ever more data are being collected by an increasing number of cities and municipalities, without any authorisation and well-defined purposes.

Det finns många Big Brother Awards, som alla syftar till att ge ett föga smickrande pris till de myndigheter, institutioner, med mera som gjort mest för att hota den personliga integriteten under det gångna året.

FRA kritiserar FRA, typ

Är det en ödets ironi eller en ironisk blinkning att ”EU:s byrå för grundläggande rättigheter” förkortas FRA – Agency for Fundamental Rights?

Bokstäverna kommer ju inte ens i rätt ordning.

Vi vet i alla fall att byrån inrättades 2007, samma år som FRA-lagen var ett hett diskussionsämne i Sverige. (FRA-lagen röstades igenom 2008 och gav Försvarets radioanstalt ökade befogenheter att avlyssna kommunikation som passerade Sveriges gränser.)

Nu har FRA – byrån alltså, inte anstalten – släppt del två av en rapport där de undersöker hur övervakning påverkar de grundläggande rättigheterna.

FRAs grundpremiss är att “the mere existence of legislation allowing for surveillance constitutes an interference with the right to private life” – men man menar också att viss övervakning är nödvändig:

With terrorism, cyber-attacks and sophisticated cross-border criminal networks posing growing threats, the work of intelligence services has become more urgent, complex and international. Such work can strongly interfere with fundamental rights, especially privacy and data protection.

Edri har sammanfattat huvudlinjerna i rapporten:

  • Alla medlemsstater har någon form av tillsynsmyndighet för övervakningen.
  • Vissa av EUs medlemsstater har lagar där massövervakning får användas om det gynnar ”nationella intressen”. FRA kritiserar att dessa ”nationella intressen” inte specifieras.
  • Möjligheten för enskilda medborgare att få insyn i hur övervakningen går till är mycket begränsad.

Del ett av rapporten släpptes 2015, men flera terrordåd detta år gjorde att många länder ändrade sin övervakningslagstiftning snabbt, vilket föranledde del två av översynen.

 

USA vill införa ansiktsigenkänning vid gränsen

I dag anordnar amerikanska Department of Homeland Security ett event för techindustrin i Silicon Valley. Målet är att hitta samarbetspartner för att införa avancerade ansiktsigenkänning av personer som inte är amerikanska medborgare och som passerar gränsen till USA, framförallt i bil, skriver Nextgov:

DHS’ Silicon Valley outpost is hosting an industry day Nov. 14 to solicit solutions that would let Customs and Border Protection scan people’s faces, even if they’re wearing sunglasses, hats or are looking away from the camera, without requiring them to slow down or exit the car.

Förutom amerikanska medborgare ska även diplomater och personer under 14 och över 79 år undantas från ansiktsigenkänningen.

Uppkopplad dildo spelade in sin användare

En sexleksak som kan styras via en app i telefonen spelade in och lagrade en ljudfil under användandet, hävdar redditorer:

The lovense remote control vibrator app (used to control remote control sex toys made by lovense, such as this one) seems to be recording while the vibrator is on […] The file was a FULL audio recording 6 minutes long of the last time I had used the app to control my SO’s remote control vibrator

Tillverkaren har bett om ursäkt och släppt en uppdatering av appen som inte ska spela in användaren.

Men man kan väl lugnt konstatera att de som alltid varit skeptiska mot sexleksaker som är uppkopplade på nätet nu fått vatten på sin kvarn.