I den senaste varianten av EU:s nya direktiv om upphovsrätt har man stökat om en del.
Den kontroversiella artikel 13 (som kommer att leda till uppladdningsfilter) heter nu plötsligt artikel 17.
Oklart varför. Men det kommer att öka förvirringen.
Då debatterar och röstar Europaparlamentet om artikel 11 & 13
Proceduren kring voteringen om EU:s nya direktiv om upphovsrätt börjar klarna.
• Kl 09 tisdag den 26 mars hålls debatten i Europaparlamentets plenum.
• C:a kl 12:30 sker själva voteringen.
Först kommer man att rösta om huruvida man skall rösta om de olika ändringsförslagen (som att skrota artikel 11 & 13) eller ej.
Om det blir en majoritet för en sådan omröstning kommer man att rösta på alla ändringsförslag ett och ett. (Se upp, det kan även komma muntliga ändringsförslag under voteringen.) Därefter röstar man ja eller nej till vad man kommit fram till – i sin helhet.
Om en sådan majoritet inte finns – då går man direkt till att rösta om direktivet som det ligger – i sin helhet.
Debatt och votering kan följas via Europaparlamentets plenarsida »
Med reservation för ändringar.
Uppdatering: Artikel 13 har plötsligt blivit omdöpt till artikel 17.
Nu står slutstriden om EU:s »länkskatt« och uppladdningsfilter
På tisdag morgon nästa vecka debatterar Europaparlamentet EU:s kontroversiella direktiv om upphovsrätt. Vid lunchtid samma dag eller nästa sker voteringen. Detta är av allt att döma den sista och avgörande voteringen.
Så – vad händer nu?
Antingen bifaller man direktivet. Då blir direktivet tvingande för medlemsstaterna – som förväntas inkorporera det i sin nationella lagstiftning. (Vilket innebär att redan dåliga, vaga och motsägelsefulla regler kommer att finnas i 28 olika nationella tolkningar.)
Eller så avslår man hela eller delar av direktivet. Då går frågan tillbaka till EU-kommissionen, som senare kan återkomma med ett nytt, omskrivet förslag. Eller släppa frågan helt och hållet, vilket knappast är troligt.
De svenska ledamöterna i Europaparlamentet säger sig vilja rösta nej till de kontroversiella artiklarna 11 (»länkskatten«) och 13 (uppladdningsfiltret). Men socialdemokraterna verkar vackla. Deras partigrupp kommer att rösta för förslaget. Och i förra voteringen röstade S nej till artikel 11 & 13 i delvoteringarna – men ja till direktivet (inklusive artikel 11 & 13) som helhet. Några entydiga besked har ännu inte gått att få.
Fem miljoner nätanvändare har skrivit på en petition mot artikel 13. Europaparlamentet har upplevt en proteststorm från väljare som vill stoppa förslaget. Demonstrationer har ägt rum över hela Europa. Och nu på lördag ordnas nya demonstrationer.
Nu är det hög tid att kraftsamla för att visa att vi inte vill ha artikel 11 & 13. Och att parlametnsgrupper, partier och enskilda ledamöter kommer att hållas ansvariga för hur de röstat – i det kommande EU-valet.
Läs mer om artikel 11 & 13 i sak:
• Artikel 13, internetfilter – allt du behöver veta om det kontroversiella förslaget »
• Artikel 11, ”länkskatt” eller länklicens – det här kommer det att innebära i praktiken »
• The European Copyright Directive: What is it, and why has it drawn more controversy than any other Directive in EU history? »
• Artikel 11 – ett självmordspiller för media? »
• EU:s upphovsrättsdirektiv – ett beställningsjobb för särintressen? »
• Den orimliga artikel 13 »
Musikindustrins inkomster ökar – så varför strypa internet?
Samma musikindustri som hävdar att den kommer att drabbas av en ekonomisk dödsspiral om man inte stryper internets frihet tjänar massor med pengar. Bara de senaste två åren har inkomsterna från inspelad musik ökat med ungefär 25 procent.
Speciellt gäller det inkomsterna från strömmande musik, som de senaste åren vuxit med c:a 30 procent per år.
Det visar sig alltså att musikindustrins ovilja att anpassa sig till en digital marknad varit fel – och att det är ett öppet, fritt och innovativt internet som är dess nya kassako.
Ändå fortsätter Big Entertainment sina försök att strypa internet – till exempel med artikel 13 i EU:s nya direktiv om upphovsrätt. Ändå motsätter branschen sig den tekniska utveckling som uppenbarligen är dess framtid. Ändå vill den ha drakoniska regler som inskränker kreativitet, yttrandefrihet och samhällsdebatt på nätet.
Detta är värt att påpeka nu när det är dags att gå till beslut om artikel 13.
Länk: As Recording Industry Announces Massive Growth, Why Do We Need Article 13 Again? »
Google + staten = sant?
Kommer Google att växa samman med amerikanska statens militär- och underrättelseindustriella komplex? Det finns faktiskt tecken på att Google gör motstånd.
Frågan kom upp i samband med att Gen. Joseph Dunford, chairman of the Joint Chiefs of Staff, vittnade inför amerikanska kongressen. Han klagade på att Googles verksamhet kan tänkas gynna kinesiska intressen.
Det jag fastnade för i artikeln var att Google vill avsluta sitt samarbete med Department of Defense på ett antal områden. Bland annat vad gäller Project Maven, som handlar om AI till drönare.
Frågan är om detta grundar sig i självinsikt hos Google. Det kan ju framstå som kontroversiellt om världens främsta söktjänst – som vet allt om alla – har gemensamma projekt med staten och dess våldsmonopol. Detta oavsett om det handlar om den kinesiska, svenska eller amerikanska staten.
Tisdag 26 mars röstar Europaparlamentet om artikel 11 och 13
Den preliminära föredragningslistan (PDF) är nu klar för Europaparlamentets session i Strasbourg nästa vecka.
Debatten om Upphovsrättsdirektivet är planerad till tisdag morgon den 26 mars kl 09.00. Förmodligen sker voteringen vid lunchtid samma dag.
Detta är sista möjligheten att stoppa artikel 11 (»länkskatten«) och artikel 13 (uppladdningsfiltret).
Ut och demonstrera mot artikel 11 & 13 nu på lördag!
Stockholm (Uppdaterad): Demonstrationen samlas på Mynttorget och går mot Sergels Torg / Femte hötorgshuset, lördag 23 mars kl 12. (Facebook»)
Göteborg (Uppdaterad): Demonstration på Götaplatsen, lördag 23 mars kl 12. (Facebook»)
Malmö: Save Your Internet – Varmt kaffe och kalla fakta på Sankt Johannesplan, lördag 23 mars kl 12. (Facebook»)
Vi på 5 juli-stiftelsen kommer att delta i demonstrationen i Berlin, på Potsdamer Platz, lördag den 23 mars från kl 14. (Facebook»)
Artikel 11 – ett självmordspiller för media?
Under den fildelningsdebatt som pågått i över ett årtionde har allt fler artister insett att det är värre att vara okänd än att deras verk piratkopierats. Och mycket tyder på att fildelning faktiskt kan bidra till att öka en artists popularitet. Många använder själva fildelning som ett sätt att marknadsföra sig.
Låt oss hålla detta i minne när vi tittar på artikel 11 – »länkskatten « – i EU:s nya direktiv om upphovsrätt. Den innebär att det skall krävas licens och erläggas avgift om en nätplattform länkar till de stora mediehusens artiklar på det sätt som sker idag.
Bland förespråkarna för artikel 11 finns den svenska organisationen Tidningsutgivarna. I en bloggpost tar journalisten Emanuel Karlsten upp deras argument:
– Det är för att komma åt det oschyssta utnyttjandet, förklarar Jan Fager, jurist på Tidningsutgivarna, den organisation som företräder de flesta av Sveriges tidningar.
Fager menar att tidningar riskerar förlora intäkter eftersom det finns en möjlighet att läsaren inte klickar sig vidare vilket innebär förlorade inkomster – samtidigt som Google tjänar pengar.
– Så man utnyttjar ju någon annans verk, säger Jan Fager.
Så TU tycker att det är bättre att inte synas, att potentiella läsare inte får tips om artiklar och att färre människor hittar till medias hemsidor?
En vanlig länk på till exempel Facebook innebär förvisso att människor får kännedom om en artikel om en viss nyhet, som de annars skulle vara ovetande om. Men hur detta skulle vara ett problem för de stora mediehusen är höljt i dunkel.
Ingen får ju någon substantiell information av en vanlig Facebook-länk med en rubrik, en bild och någon rad ur ingressen. Är man intresserad och vill veta mer, då måste man klicka sig vidare till själva mediesiten.
Länkning ökar potentiella läsares uppmärksamhet och intresse – vilket leder till att respektive site får fler besökare – vilket i sin tur leder till att mediehuset i fråga kan tjäna mer pengar på de annonser som finns där.
Men där länkskatten har prövats visar det sig – föga förvånande – att medias siter fått färre besökare. Helt enkelt på grund av att potentiella läsare inte får kännedom om läsvärda artiklar när olika plattformar slutar länka till dem.
Ingen kommer ju i någon ökad omfattning att ge sig ut på allehanda olika mediesiter för att söka material som man inte vet att/om det existerar. Det människor inte vet att de inte vet kommer de inte heller att kunna förhålla sig till.
Att tro att andra än redan regelbundna läsare och prenumeranter kan lockas till en tidnings site om de inte får reda på vad den har att erbjuda, det är en mycket märklig tanke. Vill man alls ha nya läsare måste de ju lockas till siten ifråga. Vill man tjäna pengar, då skall man uppmuntra inlänkning – inte strypa den.
Om artikel 11 blir verklighet – då kommer den bara att påskynda traditionell medias sammanbrott.
/ HAX
Tyska regeringen: Artikel 13 innebär uppladdningsfilter
Artikel 13 i EU:s nya direktiv om upphovsrätt gör nätplattformarna ansvariga för upphovsrättsskyddat material som deras användare laddar upp. Men kommer det att innebära uppladdningsfilter – som kontrollerar, analyserar och filtrerar allt som laddas upp? Ja, säger alla som begriper tekniken. Nej, säger de som vill ha artikel 13.
Nu kommenterar den tyska regeringen saken. Christian Lange på det tyska justitiedepartementet säger:
In the [German] federal government’s view it appears likely that algorithmic measures will have to be taken in connection with large volumes of data for practical reasons alone.
Vilket, på vanligt språk innebär att det sannolikt kommer att bli automatiska uppladdningsfilter. Alltså precis vad förslagets kritiker varnat för.
Läs mer hos Techdirt: German Government Confirms That Article 13 Does Mean Upload Filters, Destroying Claims To The Contrary Once And For All »
EU:s upphovsrättsdirektiv – ett beställningsjobb för särintressen?
EU:s nya upphovsrättsdirektiv är helt enkelt inte genomtänkt.
Det föreskriver en kontroll av allt som alla laddar upp på så gott som alla plattformar. Detta kräver automatisk filtrering och censur. Men inte heller då kommer det att fungera rimligt. Det finns helt enkelt ingen fungerande teknik som kan hålla ordning på all text, allt ljud, alla bilder och all video som laddas upp.
Förslaget är så illa skrivet att man måste fråga sig vad det egentliga syftet är.
Man kan konstatera att det bara är nätjättarna som eventuellt klarar att leva upp till direktivets krav. Små och nya aktörer kommer att kvävas i sin linda. Eftersom allt som laddas upp kommer att kräva licens blir bara visst innehåll, från ett fåtal stora aktörer delbart. Detta kommer att gynna Big Media, Big Entertainment, Big Business och Big Data – på ett sätt som strider mot internets själva idé om att vara en global plattform öppen för alla. Detta i ett regelverk som just nu håller på att fastställas av Big Government.
Alla andra – startups, små plattformar, alternativmedia, content creators, bloggar och alla användare kommer att drabbas.
Oavsett om detta är resultatet av en illvillig plan, sammanfallande intressen eller »bara« ogenomtänkt lagstiftning – så blir resultatet att vårt fria och öppna internet är hotat. Och jag kan inte frigöra mig från misstanken att detta är något som välkomnas av de aktörer som ser fri information och en modern digital marknad som ett hot mot sina förlegade affärsmodeller.
Särlagstiftning som syftar till att skydda vissa aktörer mot teknisk utveckling, ny konkurrens och en föränderlig marknad är usel lagstiftning. Den inte bara snedvrider marknaden. Den strider även mot grundprincipen om att lagstiftning skall vara generell till sin natur – inte ett beställningsverk från särintressen.
För en saklig och intressant genomgång av några av direktivets problem, läs DW.com: Memes Could Be Filtered Out by EU Copyright Law »
/ HAX