Femte juli

Chat Control 2: Förhandlingsläget fortfarande låst

30 september 2026 av Henrik Alexandersson

Europaparlamentet vägrar vika sig i förhandlingarna om Chat Control 2: Övervaka bara dem som misstänks för brott.

Gårdagens (29 september) trilogförhandling om Chat Control 2 mellan EU:s institutioner bekräftade att positionerna fortfarande är låsta.

Europaparlamentets förhandlingsteam vägrade att ge efter och höll fast vid sin linje: Skanning av privat kommunikation måste strikt begränsas till individer eller specifika grupper där det finns en konkret brottsmisstanke kopplad till sexuella övergrepp mot barn.

Detta även om parlamentets EPP-grupp (M och KD) övergivit parlamentets linje – som de själva var med och fastställde hösten 2023, innan EU-valet. Resten av parlamentet och dess förhandlingsteam står dock fast vid sin tidigare position.

Det irländska ordförandeskapet i ministerrådet försökte pressa igenom ett kompromisspaket som inkluderade så kallade »sökplaner«. Detta skulle i praktiken ge myndigheter rätt att kräva svepande masskanning av privata meddelanden utan misstanke om brott – fast för en viss tid, till exempel månad för månad. Vilket inte lyckades.

Europaparlamentets förhandlare nådde även framgång gällande så kallade riskminimeringsåtgärder (mitigation measures). Texten kommer nu att förtydliga att myndigheter inte får använda dessa regler för att indirekt tvinga techplattformar till »frivillig« masskanning.

Samtalen fortsätter nu på expert- och tjänstemannanivå och en ny trilogförhandling är tänkt att äga rum i november.

Tills vidare, fram till den 3 april 2028, gäller Chat Control 1 – som tillåter meddelandetjänsters frivilliga skanning av kommunikation som inte är totalsträckskrypterad.

En kvarvarande risk är att Chat Control 1 görs permanent, antingen inom ramen för Chat Control 2 eller som en parallell lösning. Det skulle i så fall innebära fortsatt skanning av medborgarnas meddelanden utan individuell brottsmisstanke, om än på frivillig basis från operatörernas sida. Enligt uppgift överväger delar av ministerrådet en sådan lösning.

Tack alla som hört av sig till sina ledamöter i parlamentet, uppmärksammat och delat information som hållit motståndet levande. Kampen går vidare!

• Patrick Breyer (ex-MEP, PP, DE): Chat Control 2.0 Trilogue Update: No mass scanning deal for now – European Parliament stands firm against “Search Plans” »

Resurser:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »

CC0

Chat Control – principfrågan

29 september 2026 av Henrik Alexandersson

Chat Control är ett frontalangrepp på våra grundläggande fri- och rättigheter.

I väntan på att information skall läcka ut från trilogförhandlingarna om Chat Control 2 i Bryssel är det värt att påminna om principfrågan. Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna säger i artikel 8:

»Var och en har rätt till skydd för sitt privat- och familjeliv, sitt hem och sin korrespondens.«

Och EU:s egen rättighetsstadga säger i artikel 7:

»Var och en har rätt till respekt för sitt privatliv och familjeliv, sin bostad och sina kommunikationer.«

Europakonventionens artikel 8 skyddar vår korrespondens. EU:s egen rättighetsstadga uppdaterar samma princip för den digitala tidsåldern och talar uttryckligen om vår kommunikation.

Chat Control handlar i sina olika varianter om att granska innehållet i människors elektroniska meddelanden utan misstanke om brott.

Kontrasten kan knappast bli större.

I kampen mot dumheter som kommer från EU har jag lärt mig att envist hålla fast vid de grundläggande principer som alla påstår sig hylla. Som artikel 7 och 8. Politikerna är inte dummare än att de fattar att det ser illa ut att dissa en grundläggande mänsklig rättighet, offentligt.

EU-domstolen har i stort sett hamnat på rätt sida. 2014 upphävde den EU:s datalagringsdirektiv. Förenklat har den slagit fast principen:

Övervaka dem som misstänks för brott – inte alla andra, hela tiden.

Till och med ministerrådets egen rättstjänst har varnat för att Chat Control 2:s generella och odifferentierade granskning går över den gräns som EU:s rättighetsstadga sätter.

Förslaget andas viss arrogans i detta avseende. På sidan 13 i Ylva Johanssons originalförslag kan man läsa hur de ser på EU:s egen rättighetsstadga:

»Samtidigt påverkar åtgärderna i förslaget i första hand utövandet av de grundläggande rättigheterna för användarna av tjänsterna i fråga. Dessa rättigheter omfattar i synnerhet de grundläggande rättigheterna till respekten för privatlivet (bland annat att all kommunikation är konfidentiell, som en del av den mer allmänna rätten till respekt för privatlivet och familjelivet), skyddet av personuppgifter samt yttrande- och informationsfriheten.«

»Dessa rättigheter är visserligen av stor betydelse, men ingen av dem är absolut, utan de måste ses i ljuset av sin funktion i samhället.«

De grundläggande mänskliga rättigheternas funktion i samhället är ytterst att skydda individen mot övergrepp från överheten eller flertalet. Typ massövervakning och övervakning utan misstanke om brott.

Orwell möter Kafka i eurokratins spegelvärld.

Våra grundläggande fri- och rättigheter är resultatet av årtusenden av samhällelig utveckling i vilken människor offrat sina liv i kampen för sådant vi tar för givet.

Chat Control 2 är en i dessa dagar så populär röd linje.

This law shall not pass.

Resurser:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »

CC0

Chat Control – för er, inte för oss

28 september 2026 av Henrik Alexandersson

Chat Control 2 undantar myndighetssystem från reglerna för publika meddelandetjänster. Därmed kan politikers tjänstekommunikation slippa granskning.

En intressant del av Chat Control 2 är att icke publikt tillgängliga interna kommunikationstjänster, exempelvis sådana som används för nationell säkerhet eller inom en myndighet, organisation eller ett företag undantas.

Det innebär att politikers tjänstekommunikation faller utanför reglerna när den sker i sådana system.

Extra laddat blir detta mot bakgrund av striden om Ursula von der Leyens textmeddelanden med Pfizers VD under vaccinupphandlingarna. EU:s tribunal slog 2025 fast att kommissionen inte hade gett någon plausibel förklaring till varför meddelandena inte kunde återfinnas eller ens klargjort om de hade raderats.

Naturligtvis skall en gräns dras vid nationell säkerhet, militära ändamål med mera. Men politiker som undantas från den massövervakning som de rullar ut över folket är stötande.

Det intressanta är ministerrådets egen motivering. Slutna kommunikationssystem undantas bland annat för att skydda konfidentiell information. Man säger alltså att detta är ett tungt skyddsintresse. Frågan är varför denna princip inte skall väga lika tungt när vanliga människor kommunicerar privat via allmänt tillgängliga tjänster.

(Det är i sammanhanget viktigt att komma ihåg att om samma person använder WhatsApp, Messenger, Gmail eller någon annan allmänt tillgänglig kommunikationstjänst är deras meddelanden inte undantagna för att personen är politiker. Så det gäller att hålla isär sakerna, så att kritiken träffar rätt.)

Hur som helst sänder detta dåliga signaler: En uppsättning regler för folket, en annan för överheten. Folk tenderar att störa sig på sådant.

Resurser:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »

CC0

Chat Control: Nya förhandlingar på tisdag

27 september 2026 av Henrik Alexandersson

På tisdag återupptar EU sina trilogförhandlingar om Chat Control 2. Ministerrådet hoppas att Europaparlamentet skall ge upp sitt krav på att skanning av innehåll i medborgarnas meddelanden bara skall få ske vid misstanke om brott.

I fem års tid har vi rapporterat om Chat Control i dess olika skepnader. Chat Control 1 kom 2021 – efter att revisionen av EU:s ePrivacy-direktiv omöjliggjort vissa operatörers frivilliga skanning av folks privata meddelanden i syfte att skydda barnen. Förslaget var kontroversiellt, så lagen gjordes tillfällig.

2022 presenterade EU-kommissionär Ylva Johansson Chat Control 2, som innebar obligatorisk skanning av innehållet på i princip alla meddelandeplattformar. Man skulle inte bara leta efter bilder och videor. Med AI ville man även låta analysera innehållet i alla människors konversationer, för att försäkra sig om att medborgarna inte är fula gubbar.

Detta, menade Johansson, kan ske utan att bryta krypteringen. Hon påstod att det är som en knarkhund som kan hitta droger i bagage utan att väskan behöver öppnas. En liknelse som fick hård teknisk kritik, eftersom korrekt ändpunktskrypterat innehåll inte kan inspekteras under överföringen.

CC2 sågades grundligt av de flesta. Till och med av EU-institutionernas egen rättstjänst. Europaparlamentet påpekade att man bara skall få övervaka folk som faktiskt misstänks för brott. Men det hindrade inte processen från att fortsätta.

I EU:s ministerråd har förslaget bytt skepnad flera gånger. Nyligen handlade det om client-side-scanning med spionprogram på system- eller applikationsnivå i din telefon och din dator. Som inspekterar dina meddelanden innan de krypteras och sänds iväg. Den idén tycks leva kvar hos vissa medlemsstater.

Annars tycks ministerrådet – i grova drag – ha resignerat och förstått att Chat Control 1:s frivilliga skanning är den mest omfattande övervakning som går att få igenom systemet i denna dossier.

För ett par månader sedan förlängdes Chat Control 1 igen, nu till våren 2028 – under formalietrolleri i den högre skolan. Förlängningen skedde trots att en majoritet av Europaparlamentets närvarande ledamöter röstade däremot (314 /276).

Det har varit fem intressanta år. Vi har fått se märkliga lobbykampanjer med Hollywood-kändisar, riggade opinionsmätningar, kommissionstjänstemän på dubbla stolar och en regelrätt desinformationskampanj från EU-kommissionens sida. Chat Control har exponerat EU:s sämsta sidor.

Och nu är det alltså dags igen. På tisdag träffas EU-kommissionen, ministerrådet och parlamentet för nya trilogförhandlingar.

Parlamentet säger fortfarande nej till skanning av innehåll i meddelanden utom vid misstanke om brott och med föregående rättslig prövning.

Ministerrådet tycks föreslå en kompromiss i vilken meddelandeskanning inte begränsas till misstänkta utan i tiden. Det vill säga att granska innehållet i alla människors elektroniska meddelanden om än med tillstånd månad för månad i stället för permanent. Vilket inte är någon kompromiss alls, utan ett sätt att undvika kärnfrågan.

Så nu kör vi det här ett varv till. Tills Litauen – som tolfte ordförandeland – får bollen vid årsskiftet. Med tanke på att Chat Control 1 har förlängts är det ingen som har bråttom längre.

Resurser:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »

CC0

EU Kids Act: Alla barns vårdnadshavare måste registreras

24 september 2026 av Henrik Alexandersson

EU Kids Act vill ge barn under 15 år begränsad tillgång till sociala medier och andra digitala tjänster under vårdnadshavares uppsikt. Det kräver en helt ny infrastruktur för att fastställa relationen mellan barnen och deras ansvariga vuxna.

EU Kids Act föreslår en 15-årsgräns för sociala medier. Men man vill även att barn som är 3-12 år gamla skall kunna nå barnvänliga videotjänster/spel via vårdnadshavarens konto/enhet (max 1 timma/dag). Samt att 13- och 14-åringar hänvisas »mini accounts« som upprättas och övervakas av vårdnadshavare. Detta med begränsade funktioner och sociala kontakter (max 1 timma/dag).

Kommissionen föreslår vidare att techbolagen inom sex månader från att lagen börjar tillämpas måste kontrollera om innehavarna av befintliga konton är under 15 år. De som inte uppfyller ålderskraven skall inte längre kunna använda sina konton som tidigare. Detta innebär att även vuxna användare kan behöva genomgå ålderskontroller.

Förslaget väcker en rad nya frågor. De mest uppenbara:

Identitet: Hur skall den vuxne och barnet identifieras?
Behörighet: Hur skall det styrkas att den vuxne faktiskt är barnets vårdnadshavare?
Datadelning: Vilka uppgifter måste lämnas ut, till vem och hur länge skall de lagras?
Infrastruktur: Kommer detta att kräva kopplingar till nationella folkbokföringsregister eller andra offentliga register?
Anonymitet: Kan barnet och föräldern använda tjänsten utan att deras identiteter avslöjas för plattformen?

Förslaget handlar alltså inte bara om att verifiera användarnas ålder, utan även om att bygga upp en infrastruktur för att verifiera familjerelationer och behörigheter.

Enligt förslaget skall varje medlemsstat bygga minst ett elektroniskt sätt att få och visa upp ett intyg om föräldraansvar. Det skall bygga på »autentiska källor«, vara gratis och bara avslöja att föräldraansvar finns. Det skall också fungera för flyktingfamiljer och för familjer som inte syns i vanliga folkbokföringsuppgifter.

För att ett sådant system skall fungera måste det finnas tillförlitliga uppgifter om vem som har föräldraansvar för ett visst barn. Det kräver tillgång till offentliga register eller andra rättsligt tillförlitliga källor. Dessutom måste systemet kunna hantera att vårdnadsförhållanden förändras, exempelvis genom domstolsbeslut.

EU-länder har olika digitala infrastrukturer. Medan Norden har centraliserade personnummer och mogna e-legitimationer, saknar många andra medlemsstater motsvarande system. Det gör ett kostnadsfritt och universellt verktyg extremt svårt att implementera i praktiken. Föräldraansvar kan följa av lag, domstolsbeslut eller avtal och reglerna skiljer sig mellan länderna. Till exempel saknar Tyskland ett heltäckande nationellt register över samtliga vårdnadsförhållanden.

Även om metoden på pappret skall vara »integritetsbevarande« kan kraven skapa incitament för nya system som kopplar samman uppgifter om barns identitet och vårdnadsförhållanden. Beroende på hur dessa system utformas kan det uppstå nya risker för dataintrång, övervakning och missbruk av personuppgifter.

Alla barn lever inte med sina juridiska vårdnadshavare. Kritiker pekar på att barn med separerade föräldrar, barn i fosterhem, barn med papperslösa föräldrar, ensamkommande eller barn vars föräldrar saknar digital kompetens eller giltigt ID riskerar att helt stängas ute från digitala tjänster och den sociala gemenskapen. Det skapar en digital klyfta baserad på föräldrarnas socioekonomiska eller juridiska status.

Vad händer om föräldrar separerar, om vårdnaden flyttas genom ett domstolsbeslut eller om ett barn placeras i familjehem? Hur snabbt skall ett digitalt intyg om föräldraansvar kunna återkallas eller ändras? Och vem ansvarar för att en vuxen som inte längre har rätt att kontrollera barnets konto faktiskt förlorar denna möjlighet?

Hur skall en tjänst kunna kontrollera att en vuxen fortfarande har rätt att administrera ett barns konto utan att fortlöpande samla in uppgifter om familjens privata förhållanden?

Digitala rättighetsorganisationer lyfter fram en intressekonflikt mellan skydd och frihet. Genom att kräva minikonton som administreras av vårdnadshavare riskerar förslaget att begränsa barnets möjlighet till ett privat digitalt liv. Det kan särskilt drabba unga som behöver söka information eller stöd anonymt, exempelvis kring sexuell hälsa, könsidentitet eller problem i hemmet.

Det finns en utbredd skepsis mot att medlemsstaterna skall lyckas tillhandahålla en fungerande, smidig infrastruktur i tid. Om de statliga verktygen är för krångliga kan techbolagen tvingas stänga av europeiska användare helt, eller skapa egna (potentiellt sämre) lösningar för att undvika de enorma böter som väntar vid överträdelser.

EFF kallar föräldraverifieringen »yet another problematic layer of verification«. EDRi varnar för att smartphones och id-handlingar blir krav för att kunna utöva grundläggande rättigheter.

Kravet gäller mer än sociala medier. För barn under 13 år får spel och AI-chattbottar bara nås via sådana verktyg. I praktiken kan intyget alltså bli en behörighetshandling som används för en rad olika digitala tjänster, långt utanför de sociala medier som står i centrum för debatten.

Det finns även övergripande, principiella invändningar. Som vi redan noterat:

Unga människor är också människor. Och alla människor har grundläggande fri- och rättigheter. Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna säger bland annat:

»Var och en har rätt till yttrandefrihet. Denna rätt innefattar åsiktsfrihet samt frihet att ta emot och sprida uppgifter och tankar utan offentlig myndighets inblandning och oberoende av territoriella gränser.«

Här bör man även ta in Barnkonventionen, som är upphöjd till svensk lag. Barn har en självständig rätt till information. Staten får inte godtyckligt begränsa tillgången till information. Artikel 13.1:

»Barnet ska ha rätt till yttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet att oberoende av territoriella gränser söka, ta emot och sprida information och tankar av alla slag, i tal, skrift eller tryck, i konstnärlig form eller genom annat uttrycksmedel som barnet väljer.«

EU Kids Act är ännu ett principiellt tveksamt och ogenomtänkt förslag med potential för oväntade och oönskade konsekvenser.

Källor:
• EU KIDS Act to restrict social media platforms’ access to children in the EU »
• Kommissionens faktablad om EU Kids Act (PDF) »
• EU-kommissionen: Remarks by Executive Vice-President Virkkunen on the EU KIDS Act »
• Netzpolitik: EU Kids Act – EU-Kommission will Netz mit Alterskontrollen zupflastern »
• The EU KIDS Act: New rules for children’s use of social media, gaming and AI services »
• Der geplante EU KIDS Act »
• EU Kids Act proposal introduces a three-tier approach to social media accounts »
• The EU KIDS Act: A New Generation of Rules for Child Online Safety »
• Rushed EU Kids Act May Be A Nightmare To Implement »
• EU Kids Act Won’t Keep the Internet Accountable and Trustworthy »
• The EU wants to protect children online. What about everyone else? »
• EDRi-gram, 23 September 2026 »

Relaterat / tidigare bloggposter:
• EU Kids Act: Full tillgång till sociala medier först vid 18 års ålder »
• Från AI till åldersgränser – von der Leyens plan för EU »
• Frankrike trycker på om åldersgräns för sociala medier i EU »
• Centern kräver åldersgränser online och digital rättvisa »
• Början till slutet för åldersgränser online »
• USA: Ålderskontroll för operativsystem »
• Åldersgränser för sociala medier innebär ID-tvång för alla »
• Tyskland vacklar om åldersgränser för sociala medier »
• Det finns bättre lösningar än åldersgränser för sociala medier »
• Utredning föreslår 15-årsgräns för sociala medier »
• Ålderskontroll – en trojansk häst »
• Sociala medier är barnens sista fria rum »
• Åldersgränser på sociala medier hotar ungas rättigheter »
• Ålderskontroll eller åsiktskontroll? »
• 389 [EDIT: 438] forskare kräver stopp för ålderskontroller online »

CC0

Krav på EU-licens för sociala medier?

23 september 2026 av Henrik Alexandersson

För att få driva en social medieplattform i EU kommer du att behöva använda särskild i förväg certifierad teknik för åldersverifiering.

Lagförslaget EU Kids Act – som presenterades av EU-kommissionen förra veckan – kräver att sociala medier och videoplattformar använder verktyg för åldersverifiering som är certifierade. Det innebär ett slags indirekt krav på licensiering.

Det är alltså inte fråga om ett formellt licenskrav för att driva sociala medier, men väl om ett krav på att använda EU-godkänd teknik. Resultatet kan dock i praktiken bli detsamma.

Kravet gäller alla sociala nätverk och videodelningstjänster om tjänsten »utgör en risk«. Tröskeln är låg: Det räcker till exempel med profilbaserade rekommendationssystem, möjlighet till kontakt med okända, livesändningar, oändligt flöde eller push-notiser.

Närmare bestämt säger EU Kids Act att sociala medier och andra berörda plattformar måste använda teknik för åldersverifiering som:

Använder ett EU-godkänt åldersintyg utfärdat av tredje part.
Är certifierad enligt EU Age Verification Scheme.
Finns upptagen i EU:s särskilda förteckningar över godkända lösningar och utfärdare.

EU:s app för åldersverifiering (»mini wallet«) och den kommande digitala EU-plånboken är exempel på den typ av lösningar som kan användas inom systemet.

Även andra aktörer skall kunna erbjuda åldersverifiering, förutsatt att deras verktyg uppfyller EU:s krav. Hur många alternativa lösningar som i praktiken kommer att finnas tillgängliga återstår att se.

Här finns frågor om vem som skall kontrollera tillträdet till denna infrastruktur, vilka tekniska alternativ som kommer att tillåtas och vad som händer med tjänster som inte vill eller kan använda de godkända lösningarna.

VLOPs (Very Large Online Platforms) måste lämna in en detaljerad plan till EU-kommissionen och genomgå oberoende, externa revisioner som de själva betalar för. Kommissionens FAQ säger att planen skall lämnas in innan plattformen kommer i kontakt med barn.

Förslaget kräver även att plattformarna inom sex månader efter att förordningen börjar tillämpas kontrollerar befintliga konton och vidtar åtgärder mot konton som tillhör användare som inte har åldern inne.

För de plattformar som omfattas av kommissionens särskilda tillsyn tillkommer även en årlig tillsynsavgift på högst 0,03 procent av företagets globala årliga nettoinkomst. Böter för företag som inte följer lagen kan uppgå till 6 procent av den globala omsättningen.

Individuell åldersverifiering behöver dock inte genomföras om plattformen redan med hög grad av säkerhet kan fastställa att användaren uppfyller ålderskravet.

Det är kombinationen av den låsta listan över godkänd teknik och kravet på förhandsgodkända planer som gör att EU Kids Act av många branschbedömare beskrivs som ett dolt licensieringssystem för att få driva sociala medier i Europa.

En liten social medieplattform kan behöva använda samma EU-godkända infrastruktur för åldersverifiering som Facebook och Instagram. Det finns inget generellt undantag från kravet enbart för att en plattform är liten. Tillsyn sker genom nationella myndigheter, via den struktur som finns i EU:s Digital Services Act.

I Sverige kan man tänka sig att bland andra Flashback, Familjeliv, Hamsterpaj och lokala Mastodon-servrar kan komma att omfattas. Hur förordningen skall tillämpas på små, decentraliserade och ideellt drivna tjänster är en fråga som förtjänar särskild uppmärksamhet:

Måste även en privatperson som driver en liten social medieserver / ett litet forum införa godkänd åldersverifiering?
Hur skall kraven tillämpas på decentraliserade nätverk där användare kan flytta mellan olika servrar?
Vad händer med en plattform som inte har ekonomiska eller tekniska möjligheter att införa åldersverifiering?

Medlemsstaterna skall visserligen se till att det finns minst en kostnadsfri, certifierad lösning för åldersverifiering. Men det är användarnas tillgång till lösningen som skall vara kostnadsfri. Det innebär inte nödvändigtvis att integrationen blir kostnadsfri eller okomplicerad för den som driver en liten nätplattform.

För de stora plattformarna blir kravet på EU-godkänd åldersverifiering »bara« ytterligare en teknisk anpassning. För små, oberoende sociala medier kan det bli en betydligt större utmaning.

Frågan är om EU Kids Act riskerar att göra det svårare att driva små, oberoende alternativ till de stora sociala medieplattformarna.

Läs även:
• EU Kids Act: Full tillgång till sociala medier först vid 18 års ålder »

Relaterat:
• EU-kommissionen: EU Kids Act to restrict social media platforms’ access to children in the EU »
• Kommissionens faktablad om EU Kids Act (PDF) »
• EU-kommissionen: Remarks by Executive Vice-President Virkkunen on the EU KIDS Act »
• Netzpolitik: EU Kids Act – EU-Kommission will Netz mit Alterskontrollen zupflastern »

Tidigare bloggposter:
• EU Kids Act: Full tillgång till sociala medier först vid 18 års ålder »
• Från AI till åldersgränser – von der Leyens plan för EU »
• Frankrike trycker på om åldersgräns för sociala medier i EU »
• Centern kräver åldersgränser online och digital rättvisa »
• Början till slutet för åldersgränser online »
• USA: Ålderskontroll för operativsystem »
• Åldersgränser för sociala medier innebär ID-tvång för alla »
• Tyskland vacklar om åldersgränser för sociala medier »
• Det finns bättre lösningar än åldersgränser för sociala medier »
• Utredning föreslår 15-årsgräns för sociala medier »
• Ålderskontroll – en trojansk häst »
• Sociala medier är barnens sista fria rum »
• Åldersgränser på sociala medier hotar ungas rättigheter »
• Ålderskontroll eller åsiktskontroll? »
• 389 [EDIT: 438] forskare kräver stopp för ålderskontroller online »

CC0

Chat Control 2: Ett dåligt kompromissförslag

22 september 2026 av Henrik Alexandersson

EU:s ministerråd diskuterar en kompromiss om Chat Control 2 som kan tillåta fortsatt skanning av allas elektroniska meddelanden, utan misstanke om brott.

I går rapporterade vi om de kommande trilogförhandlingarna om Chat Control 2 nästa vecka (tisdag 29 september). Europaparlamentet vill att skanning av elektroniska meddelanden skall begränsas till personer eller grupper där misstanke föreligger och att detta skall föregås av en rättslig prövning. EU:s ministerråd vill (som ett minimum) ha fortsatt skanning av alla meddelanden, om än frivillig från operatörernas sida.

Nu dök ministerrådets interna förhandlingsunderlag upp (11956/26 LIMITE). Det kan hämtas hem med denna länk. I allt väsentligt bekräftar det vad vi skrev i går. Men det ger även insyn i rådets förhandlingstaktik inför den kommande trilogförhandlingen.

Ministerrådet vill som ett minimum bevara dagens möjlighet till frivillig skanning av användarnas meddelanden (Chat Control 1).

Vad rådet hoppas att Europaparlamentet skall gå med på är att granskning av meddelanden inte skall begränsas till misstanke, utan istället begränsas till en viss tidsperiod. Efter rättslig prövning.

Rådet kan alltså försöka få parlamentet att acceptera ett rättsligt tillståndsförfarande som ersättning för kravet på att skanningen skall vara riktad.

Dock är man mycket vag i sin skrivning. Vilket lämnar viktiga frågor obesvarade.

Om man inte begränsar skanning av innehållet i meddelanden till personer eller grupper som misstänks för brott – då skannar man ju fortfarande innehållet i allas meddelanden.

Dokumentet anger inte några tidsramar eller vilka plattformar det kan gälla.

Ministerrådets kompromissförslag utesluter alltså inte fortsatt granskning av allas elektroniska meddelanden – med skillnaden att tillstånd lämnas till exempel månad för månad.

Detta är något som Europaparlamentets förhandlare måste säga nej till. 2023 fattade parlamentet i stor enighet beslut om sin position: Skanning av elektroniska meddelanden skall begränsas till personer eller grupper där där det finns rimliga skäl att misstänka en koppling till sexuella övergrepp mot barn – och detta skall föregås av en rättslig prövning (av domstol eller oberoende förvaltningsmyndighet).

Det är viktigt att vi uppmuntrar Europaparlamentet att hålla fast vid denna position.

Resurser:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »

CC0

Chat Control 2 – förhandlingarna återupptas

21 september 2026 av Henrik Alexandersson

• Nästa vecka återupptas EU:s trilogförhandlingar om Chat Control 2.
• Ministerrådet diskuterar sin position denna vecka.
• Europaparlamentet (utom EPP) säger nej till generell skanning av meddelanden utan misstanke.

Tisdag den 29 september återupptar EU-kommissionen, EU:s ministerråd och Europaparlamentet sina trilogförhandlingar om Chat Control 2. Det är sjätte förhandlingsrundan.

Redan nu på onsdag den 23 september sammanträder EU-ländernas ambassadörer i ministerrådets COREPER II för att diskutera rådets position inför förhandlingarna.

Tyvärr verkar det som att underlaget för detta möte ännu inte nått offentlighetens ljus. (Vi vet dock att dokumentet är registrerat med diarienummer 13158/26 LIMITE och lades fram den 17 september.)

Uppdatering: Dokumentet finns nu att ladda ner med denna länk. Det bekräftat i allt väsentligt vad som rapporteras i denna bloggpost.

Ministerrådets förhandlingsposition tycks dock fortfarande vara att operatörerna skall kunna utföra generell skanning av användarnas meddelanden, fast på frivillig basis. Som med Chat Control 1.

Frågan om client-side scanning (spionprogram), där meddelanden granskas på användarens enhet innan de krypteras, uppges fortfarande ha stöd bland vissa medlemsstater.

Nästa möte på ministernivå i EU:s ministerråd för rättsliga och inrikes frågor äger rum 1-2 oktober.

Om en uppgörelse inte nås under det irländska ordförandeskapet tar Litauens roterande ordförandeskap i rådet (januari 2027) över ansvaret för att leda medlemsstaternas förhandlingar.

Inifrån Europaparlamentet meddelas att alla partigrupper utom borgerliga EPP säger nej till frivillig generell meddelandeskanning – och vill i stället att sådan endast skall inriktas mot personer eller grupper där misstanke föreligger. (Viss splittring sägs även finnas i den socialdemokratiska och liberala partigruppen.)

Denna låsta position gäller sedan de senaste tre mötena med parlamentets grupper. Vilket är en smula anmärkningsvärt eftersom så gott som hela parlamentet redan 2023 sa nej till Chat Control i dess centrala delar. Fast det var ju innan EU-valet…

Europaparlamentet vill skydda totalsträckskryptering (E2EE) och motsätter sig därför även att krypteringen kringgås genom att meddelanden granskas på användarens enhet (client-side-scanning).

Med tanke på att Chat Control 1 (frivillig skanning) under försommaren förlängdes under ett uppseendeväckande »skyndsamt förfarande« är uppfattningen hos personer med insyn i processen att det inte är någon brådska.

Några ytterligare trilogförhandlingar är inte inplanerade ännu. Tekniska förhandlingar på tjänstemannanivå fortsätter dock inom och mellan institutionerna

Just nu tycks processen ha gått i långbänk, igen. Vi fortsätter att bevaka och rapportera vad som sker.

Resurser:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »

CC0

EU Kids Act: Full tillgång till sociala medier först vid 18 års ålder

17 september 2026 av Henrik Alexandersson

EU Kids Act är ett förslag till EU-lag som inte bara sätter upp åldersgränser för sociala medier – utan medför även detaljreglering som väcker helt nya frågor.

I dag har EU-kommissionen presenterat sin EU Kids Act. Den är ett försök att skapa ett gemensamt regelverk för minderårigas användning av sociala medier, videoplattformar, onlinespel, AI-tjänster, chatbots, app-butiker och operativsystem – med obligatorisk ålderskontroll och särskilda designregler.

Låt oss börja med åldersgränserna:

0–2 år: Inga skärmar. Inga egna enheter.
3–12 år: Inga sociala medier. Barnvänliga videotjänster/spel via vårdnadshavarens konto/enhet. Högst 1 timme/dag.
13–14 år: »Mini accounts« som upprättas och övervakas av vårdnadshavare. Begränsade funktioner och sociala kontakter. Högst 1 timme/dag.
15–17 år: Får skapa egna konton, men tjänsterna måste vara safe by design för minderåriga.
18+: De särskilda Kids Act-reglerna för minderåriga upphör.

Man kan tycka att det borde vara upp till föräldrarna att bestämma över sina barns användning av sociala medier och att barn och unga utvecklas olika snabbt. Men nu blir det alltså istället enhetliga, centralt beslutade regler som är tänkta att gälla i hela EU.

Även om sociala medier får ansvaret för att kontrollera att åldersgränserna följs finns det många olika vägar för de unga som vill kringgå dem. I Australien använder 85 procent av de unga fortfarande sociala medier efter att en åldersgräns på 16 år införts.

För att hindra barn från att använda vissa tjänster måste man kunna skilja barn från vuxna. Därmed flyttas frågan snabbt från barnskydd till identifiering/åldersbevis för internetanvändare generellt.

Frågan är vad som händer med ett internet där rätten att använda olika tjänster börjar förutsätta att användaren kan bevisa vilken ålderskategori han eller hon tillhör. Som vanligt anar vi oförutsedda och oönskade konsekvenser.

Kommissionen säger att ålderskontrollen skall vara exakt, robust, säker, integritetsvänlig, icke-diskriminerande och minimalt ingripande. Kritikerna hävdar att dessa egenskaper delvis står i konflikt med varandra.

En intressant detalj är de föreslagna föräldrakontona. Enligt förslaget måste det gå att styrka att den vuxne faktiskt är barnets vårdnadshavare. Medlemsstaterna skall tillhandahålla ett kostnadsfritt, integritetsbevarande sätt att bevisa parental responsibility. Det börjar alltså se ut som en betydligt större infrastruktur för identitet och behörighet än bara en funktion där man intygar att man fyllt 18.

För de största plattformarna går förslaget ännu längre. Nya tjänster och funktioner skall föregås av en compliance-plan till EU-kommissionen. Den skall bedömas inom 30 dagar och funktioner får inte lanseras innan kommissionen lämnat ett positivt utlåtande.

Det bör vidare noteras att EU-kommissionen kopplar Kids Act till den kommande Digital Fairness Act. Von der Leyen säger uttryckligen att problemet med beroendeframkallande design inte bara gäller barn.

En spontan reaktion är att EU-kommissionen åter håller på att gräva ner sig i detaljreglering, vars fulla konsekvenser är svåra att överblicka.

Så till kritiken. Den europeiska konsumentskyddsorganisationen BEUC säger »Age verification is not a silver bullet and would raise serious privacy and data protection concerns.«

Tyska Netzpolitik är kritiska och pekar på att systemet innebär ålderskontroll även av vuxna användare. De pekar också på den klassiska målkonflikten: Ju mer exakt och robust ålderskontrollen skall vara, desto svårare blir det att samtidigt maximera anonymitet, integritet och tillgänglighet.

Chaos Computer Clubs Elina Eickstädt säger att förslaget bekräftar nästan alla farhågor man haft om ålderskontroll på nätet – och att det innebär slutet för fri och anonym internetanvändning. Hon pekar också på olösta tekniska problem och riskerna med föräldrakontona.

Den europeiska paraplyorganisationen för digitala rättigheter EDRi ifrågasätter själva ålderslogiken. »If design is harmful for 13-year-olds, it does not magically become safe on their 15th or 18th birthday.«

Den tyska tankesmedjan D64 – Zentrum für Digitalen Fortschritt – varnar för att ungdomar kan förlora viktiga sociala rum och att föräldraövervakning inte är oproblematisk, särskilt för barn som inte har en trygg relation till sina vårdnadshavare.

Som synes är förslaget både mer komplicerat och mer problematiskt än »bara« en åldersgräns för sociala medier. Vi gräver vidare och återkommer.

• EU-kommissionen: EU KIDS Act to restrict social media platforms’ access to children in the EU »
• Kommissionens faktablad om EU Kids Act (PDF) »
• EU-kommissionen: Remarks by Executive Vice-President Virkkunen on the EU KIDS Act »

• Netzpolitik: EU Kids Act – EU-Kommission will Netz mit Alterskontrollen zupflastern »

Relaterat / tidigare bloggposter:
• Från AI till åldersgränser – von der Leyens plan för EU »
• Frankrike trycker på om åldersgräns för sociala medier i EU »
• Centern kräver åldersgränser online och digital rättvisa »
• Början till slutet för åldersgränser online »
• USA: Ålderskontroll för operativsystem »
• Åldersgränser för sociala medier innebär ID-tvång för alla »
• Tyskland vacklar om åldersgränser för sociala medier »
• Det finns bättre lösningar än åldersgränser för sociala medier »
• Utredning föreslår 15-årsgräns för sociala medier »
• Ålderskontroll – en trojansk häst »
• Sociala medier är barnens sista fria rum »
• Åldersgränser på sociala medier hotar ungas rättigheter »
• Ålderskontroll eller åsiktskontroll? »
• 389 [EDIT: 438] forskare kräver stopp för ålderskontroller online »

CC0

Från AI till åldersgränser – von der Leyens plan för EU

16 september 2026 av Henrik Alexandersson

En 18-årsgräns för full tillgång till sociala medier var ett av förslagen när EU-kommissionens ordförande i dag pekade ut vägen mot framtiden.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har i dag hållit sitt »State of the Union«-tal. Bland annat gjorde hon förhandsreklam för EU Kids Act, som handlar om EU-gemensamma åldersgränser för sociala medier. Förslaget skall presenteras mer utförligt i morgon, torsdag. Ur hennes tal…

»I morgon lägger kommissionen fram EU KIDS ACT. Vi kommer att använda en gradvis och differentierad metod. Varje ålder har sin egen känslighet. Och därför kommer varje ålder att ha en anpassad skyddsnivå.

Inga sociala medier under 13 år. Inga personliga konton under 15 år.

Det betyder att barn mellan 13 och 15 år bara får ha minikonton, som skapas och övervakas av föräldrar eller vårdnadshavare, med begränsade funktioner och en tidsbegränsning på en timme om dagen. Och mellan 15 och 18 år är säker design en skyldighet för plattformarna.«

Hur detta skall gå till rent praktiskt skall vi alltså få veta i morgon. Det ser som synes ut att bli mer än bara en rak åldersgräns.

En 18-årsgräns för full tillgång till sociala medier känns lite märklig med tanke på att ett par medlemsstater har en 16- respektive 17-årsgräns för rösträtt i nationella val. Och fem länder när det gäller val till Europaparlamentet. I flera EU-länder kan alltså en 16-åring rösta, samtidigt som samma person inte skall få full tillgång till de sociala medier där mycket av den politiska debatten förs.

Talet handlade även om artificiell intelligens: AI är viktig. AI kan vara farlig. AI är bra men kan även vara dålig. AI skall användas på ett bra sätt. EU bygger AI Giga Factories. Flytta AI från skärmen till samhället. AI ska skapa mervärde på ett mer ansvarsfullt sätt. EU:s AI Act är ett verktyg för att påverka den globala styrningen av AI. Och så vidare.

Ett centralt budskap var att EU vill ha ett betydande inflytande över utvecklingen av artificiell intelligens både i Europa och globalt.

von der Leyen berörde också EU:s nya demokratisköld, som hon tycker är viktig – inte bara mot yttre hot. Som exempel på vad som är problematiskt nämnde hon »antieuropeiska krafter«. Vilket lämnar stort tolkningsutrymme.

Detta är bara några nedslag i dagens State of the Union-tal. Du kan läsa det här:

• 2026 års tal om tillståndet i unionen av kommissionens ordförande Ursula von der Leyen »

CC0