Femte juli

Visumfria USA-resor och din persondata

9 april 2026 av Henrik Alexandersson

Visumfria resor till USA kan medföra att biometrisk data samt uppgifter om till exempel politiska åsikter, facklig tillhörighet, hälsa och sexuell läggning sänds över till amerikanska myndigheter.

Frågan om utbyte av persondata mellan EU och USA har varit kontroversiell i årtionden. Avtal har skrivits, överklagats och ersatts med nya. Frågan är känslig då USA inte har något enhetligt persondataskydd och då dess olika underrättelseorgan enligt egen uppgift tillämpar principen »collect it all«.

Den här gången handlar det om USA:s Enhanced Border Security Partnership Program (EBSP), som är en del av deras Visa Waiver Program (WWP). Det senare är kopplat till det system som låter medborgare i betrodda länder (som de flesta EU-länder) resa till USA utan visum (The Electronic System for Travel Authorization, ESTA).

Man har satt 31 december 2026 som deadline för att ett EBSP-avtal ska vara på plats.

För den enskilde krävs (som nu) att man ansöker om ett förhandsavgörande om inresa (ESTA). Vilket sker elektroniskt – och som med EBSP kan tvinga EU-länder att dela biometriska och andra personuppgifter med USA.

Det system som nu förhandlas bygger inte på att USA får direkt tillgång till att slå i europeiska databaser, utan på automatiserade förfrågningar om enskilda personer. Som sedan får ett i princip automatiserat svar.

Det kan gälla biometrisk data och utdrag ur brottsregister, men i vissa fall även andra uppgifter kopplade till individen. Till exempel politiska åsikter, facklig tillhörighet, hälsa och sexuell läggning – när det anses »strikt nödvändigt och proportionerligt«.

Även om systemet på papperet skall vara riktat, öppnar det för överföring av känsliga uppgifter och bygger en ny infrastruktur för datadelning. Historien visar att sådana system tenderar att expandera i både omfattning och syfte över tid.

Systemet är inte ömsesidigt. Det vill säga att EU inte får samma rätt att begära ut persondata från USA. Men det är som sagt en förutsättning för att EU-medborgare skall kunna resa visumfritt även i framtiden.

• EU-kommissionens text »
• EU:s ministerråd »

CC0

Åldersgränser på sociala medier hotar ungas rättigheter

8 april 2026 av Henrik Alexandersson

Att införa åldersgränser för sociala medier strider mot både de mänskliga rättigheterna och barnkonventionen.

Plötsligt vill alla införa åldersgränser för sociala medier. I EU finns den rättsliga grunden klar. GDPR tillåter medlemsstater att införa åldersgränser på 13–16 år. Men det är frivilligt.

För mig framstår det som fullständigt orimligt att begränsa unga människors tillgång till internet i just den ålder där de på allvar börjar utforska livet och världen.

Med en åldersgräns på Facebook kommer de inte längre att kunna ha en modern, naturlig och snabb kanal för kommunikation med släkt, vänner, skolklassen, fotbollsklubben, kören och vad det nu kan vara fråga om. Unga människor skall bygga nätverk, inte isoleras.

En åldersgräns för YouTube skulle förvägra våra ungdomar tillgång till en skattkista fylld med till exempel kurser i matematik, ekonomi och programmering, vloggar, videoessäer, historiska dokumentärer, teknikutveckling, konst, språk, teknik, föreläsningar…

Vi talar om innehåll som ger förståelse för världen. Som tränar analys och nyfikenhet. Som hjälper unga att förstå komplexa system. Som erbjuder konkret kompetens och som stimulerar skapande. Att avskärma våra unga från detta ymnighetshorn av kunskap är helt orimligt.

Tycker man att doomscrollande på TikTok och Instagram är ett problem – gör då något åt den saken istället för att utestänga våra tonåringar från samhällets fria informationsflöde.

Unga människor är också människor. Och alla människor har grundläggande fri- och rättigheter. Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna säger bland annat:

»Var och en har rätt till yttrandefrihet. Denna rätt innefattar åsiktsfrihet samt frihet att ta emot och sprida uppgifter och tankar utan offentlig myndighets inblandning och oberoende av territoriella gränser.«

Staten har helt enkelt ingen rätt att hindra unga från att ta emot och sprida uppgifter och tankar. De undantag konventionen meddelar är knappast tillämpbara här.

Barnkonventionen – som är svensk lag – är tydlig. Barn har en självständig rätt till information. Staten får inte godtyckligt begränsa tillgången till information. Artikel 13.1:

»Barnet skall ha rätt till yttrandefrihet; denna rätt innefattar frihet att söka, motta och sprida information och tankar av alla slag, oberoende av gränser, antingen muntligen, skriftligen eller i tryck, i konstnärlig form eller genom annat uttrycksmedel som barnet väljer.«

Vilket uppenbart står i konflikt med åldersgränser för sociala medier. Det gäller alltså barns rätt att ta emot såväl som att sprida information.

Åldersgränser ger inte önskat resultat. Som vi tidigare rapporterat skrev 438 forskare nyligen ett öppet brev som varnade för att det inte finns några tydliga bevis för att ålderskontroll skyddar unga online.

Tvärtom kan de då istället drivas till internets mörkare, mer insynsskyddade och totalt okontrollerade domäner. Ålderskontroller hotar internets grundläggande decentraliserade struktur och kan användas för censur, blockering eller selektiv informationskontroll. Säger forskarna.

Just nu har det gått mode i att kräva åldersgränser. Och på en politisk fluga biter nästan inga argument. Den politiska enigheten är bred. Även om det går att förutse oönskade, kontraproduktiva konsekvenser.

Till exempel att ständigt nya generationer kommer att se politikerna och staten som ett hot mot deras fri- och rättigheter och tillgång till fri information.

Att detta sammanfaller i tiden med att EU:s nya »digitala plånbok« rullas ut får mig att misstänka att åldersgränser till viss del kan ses som att man på politisk väg försöker skapa ett »behov« av densamma.

• Relaterat: Ålderskontroll eller åsiktskontroll? »

Regeringen beställer mer övervakning

7 april 2026 av Henrik Alexandersson

Regeringen vill att det skall bli enklare att övervaka enskilda utan misstanke om brott eller koppling till kriminella nätverk.

För ett år sedan tillsatte regeringen en utredning om »Hemliga och preventiva tvångsmedel«.

Bland annat skall den »göra en rättslig och systematisk översyn av reglerna om hemliga och preventiva tvångsmedel«. Det låter visserligen lovande – men handlar i praktiken mer om att »förbättra möjligheterna att använda tvångsmedlen«.

Nu kommer regeringen med ett tilläggsdirektiv (och förlängd tid) för utredningen.

Dels vill man att polis och åklagare skall slippa söka tillstånd för avlyssning, övervakning av elektronisk kommunikation och hemlig dataavläsning för enskilda elektroniska enheter. Istället skall tillståndet omfatta all relevant teknisk utrustning som den övervakade kan tänkas använda.

Här är det värt att påpeka att hemlig dataavläsning bygger på att myndigheterna lämnar säkerhetsluckor i vår IT-infrastruktur och teknisk utrustning öppna – för att kunna installera sina spionprogram. Vilket gör oss alla mer sårbara online.

Man vill vidare »analysera och ta ställning till om preventiva tvångsmedel ska kunna
användas i fler fall och utan koppling till en organisation eller grupp«.

Preventiva tvångsmedel handlar om övervakning utan/innan misstanke om brott föreligger. Hittills har det dock krävts något slags koppling till en kriminell gruppering. Nu vill man alltså slippa denna begränsning.

Detta öppnar upp för att vem som helst kan komma att utsättas för övervakning utan misstanke om brott, ifall myndigheterna tycker att det är lämpligt.

Vilket i så fall gör obefogad och felaktig övervakning enklare. I händerna på en auktoritär stat är detta ett verktyg som enkelt kan användas för förtryck och förföljelse av oliktänkande.

När övervakning flyttas från misstanke till prognos förändras inte bara verktygen – utan själva rättsstatens logik.

Regeringens önskemål riskerar dessutom att stå i konflikt med proportionalitetskravet enligt Europakonventionen.

Som vi så ofta påpekar tenderar övervakningslagar alltid att utökas vad gäller syfte och metod – oavsett vad politikerna lovade när de infördes.

• Regeringen: Tilläggsdirektiv till Utredningen om hemliga och preventiva tvångsmedel (Ju 2025:04) Dir. 2026:20 »

CC0

Chat Control 1 föll – men fortsätter ändå

6 april 2026 av Henrik Alexandersson

Trots att Chat Control 1 föll och att granskning av innehållet i användarnas elektroniska meddelanden inte längre är tillåten fortsätter den.

Chat Control 1 (2021/1232/EU) – som nu inte längre gäller då lagen inte förlängts – var ett undantag från EU:s ePrivacy-direktiv.

ePrivacy-direktivet (2002/58/EG) är EU:s lag om sekretess i elektronisk kommunikation. Det skyddar innehållet i våra meddelanden och metadata (vem, när, hur) från avlyssning, spårning och lagring utan samtycke eller lagstöd.

Det vill säga att det är förbjudet att övervaka kommunikation utan samtycke från alla berörda parter om det inte finns ett lagligt undantag.

Dock gällde detta främst teleoperatörer och lämnade nya meddelandetjänster, chatappar, webmail, sociala medier med mera i en gråzon.

Med European Electronic Communications Code (2018/1972/EU) utvidgades förbudet mot övervakning i ePrivacy-direktivet till att även gälla »nummeroberoende interpersonella kommunikationstjänster«. Då kom även tjänster som WhatsApp, Messenger, Gmail och Signal att skyddas.

Därmed skulle det i princip bli stopp för den skanning av innehåll i meddelanden som ändå har skett, när EECC trädde i kraft 2021.

Men så ville politikerna inte ha det, trots att de själva tagit fram de aktuella lagarna.

Därav Chat Control 1 – ett tidsbegränsat undantag från ePrivacy-direktivet och EECC – som tillät operatörer, plattformar och appar att frivilligt fortsätta undersöka innehållet i användarnas meddelanden i jakt på visst olagligt innehåll.

Men nu har alltså denna tidsbegränsade lag gått ut och EECC:s strängare förbud mot övervakning gäller. Något undantag i lag finns inte.

Därför är det intressant att notera att många techbolag ändå tänker fortsätta att granska innehållet i sina användares meddelanden. Politico rapporterar:

»Google, Meta, Microsoft and Snapchat’s parent company Snap said in a joint statement late on Friday that they ”will continue to take voluntary action” to scan messages. ”We call on EU institutions to conclude negotiations on a regulatory framework as a matter of urgency,” the tech companies said.«

»One senior industry official involved in decisions on scanning, granted anonymity because they’re not authorized to speak publicly, said their view is that, though the end of the law makes the legal picture murky, it does not make it unlawful to scan.«

Man tänker alltså bryta mot nu gällande lag.

Detta sätter extra press på förhandlingarna om den nya lag – Chat Control 2 – som är tänkt att ersätta CC1 som ett permanent undantag från ePrivacy-direktivet och EECC.

Dagens läge är alltså att både ePrivacy-direktivet och EECC gäller och förbjuder övervakning av innehåll i medborgarnas elektroniska meddelanden. Men att den ändå fortsätter.

• Politico: Tech firms enter legal limbo over child abuse scanning »

Resurser:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »

CC0

Därför föll Chat Control 1

2 april 2026 av Henrik Alexandersson

Nu upphör Chat Control 1 att gälla – vilket lär väcka högljudda protester från flera håll. Här är vad du behöver veta.

Efter den senaste tidens stökiga behandling av Chat Control 1 (meddelandeoperatörernas frivilliga skanning av användarnas meddelanden i jakt på olagligt innehåll) upphör denna tidsbegränsade lag (ett undantag från EU:s ePrivacy-direktiv) att gälla efter fredag den 3 april.

Detta kommer att väcka hård kritik från såväl delar av Big Tech som barnrättsorganisationer och nätgranskare. Till exempel säger IWF (Internet Watch Foundation) följande i ett uttalande:

»As a result of this vote, there is now uncertainty about whether systems protecting children from online sexual abuse on interpersonal communication services will be legal to operate across the EU. From this Friday (3 April), technology companies operating in the European Union will lose the clear legal basis to detect this content and prevent it from spreading.«

Detta kommer att utmynna i ett blame game, där det är viktigt att ha händelseförloppet klart för sig.

• Första voteringen

I början av mars röstade Europaparlamentet om en förlängning av CC1 (i väntan på CC2, som just nu förhandlas fram). Parlamentet röstade för en förlängning, men med förbehåll: Skanningen skall inriktas mot personer och grupper som misstänks för detta brott samt redan känt övergreppsmaterial och sådant som anmälts av användare, Trusted Flaggers eller organisationer.

• Ministerrådet säger nej

Detta ville EU:s ministerråd inte gå med på. Ministerrådet prioriterade alltså massövervakning utan misstanke om brott före en förlängning av CC1.

Därmed befann man sig i en situation där CC1 upphör efter den 3 april.

• Andra voteringen

Detta fick Europaparlamentet att backa och utlysa en ny omröstning. Denna gång beslutade parlamentet i plenum att begränsa skanning av innehåll till redan känt olagligt material. Vilket är det enda dagens teknik klarar på ett tillfredsställande sätt. Parlamentet beslutade även att meddelandeskanningen inte får omfatta totalsträckskrypterade meddelanden. Vilket inte är möjligt utan att kringgå krypteringen och därmed göra alla våra elektroniska kommunikationer sårbara.

Detta ville borgerliga EPP inte gå med på. Så de röstade avslag på hela förslaget. Vilket tillsammans med splittrade röster i vissa grupper och de som är emot CC1 som sådan räckte för att fälla hela förslaget. (Så här röstade svenskarna.)

Därmed blir det inte någon förlängning av CC1. Vilket genast väckte EPP:s ilska, trots att de själva alltså röstade nej till en sådan.

• I väntan på Chat Control 2

Nu har vi alltså en situation där CC1 inte förlängs och CC2 befinner sig i trilogförhandlingar mellan EU-kommissionen, EU:s ministerråd och Europaparlamentet.

Det finns skäl att anta att dessa förhandlingar kommer att påskyndas för att täcka tidsluckan som uppstått när CC1 föll. Om ministerrådet och parlamentet kan komma överens, vill säga.

Nedsidan med att parlamentet har röstat principiellt rätt, är att dessa förhandlingar nu kommer att ske under starkt yttre tryck från alla de krafter som vill att Chat Control 2 skall bli obligatorisk, allomfattande och ske utan misstanke om brott. Detta med en intensitet som är större än om CC1 hade förlängts.

Det är läget. Det är de kort som finns på bordet. Nu gäller det för oss som är kritiska till Chat Control 2 att se till att Europaparlamentet står fast vid den position som det fastställde redan i oktober 2023:

• Ingen skanning av innehållet i totalsträckskrypterad (E2EE) kommunikation.
• Övervakning skall inriktas mot personer och grupper där det finns misstanke om att det förekommer olagligt innehåll – inte vara generell.
• Beslut om övervakning skall fattas av en domstol eller motsvarande rättslig instans.
• Ingen generell AI-granskning av innehållet i meddelanden (text/ljud).

Vilket kan ske genom att vi envist påminner Europaparlamentet om denna ursprungliga position.

Resurser:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »

CC0

Europaparlamentet vill förbjuda »naken-AI«

1 april 2026 av Henrik Alexandersson

Europaparlamentet vill ha ett förbud mot generativ AI som kan skapa bilder av explicit natur utan den avbildades samtycke. Frågan är dock hur det är tänkt att gå till och vilka konsekvenserna blir.

I samband med att Europaparlamentet enades om att förenkla EU:s regler om AI har man även kommit fram till att man vill se ett förbud mot »naken-AI«. Ur pressmeddelandet:

»MEPs want to introduce a new ban on “nudifier” systems that use AI to create or manipulate images that are sexually explicit or intimate and resemble an identifiable real person without that person’s consent. The ban would not apply to AI systems with effective safety measures preventing users from creating such images.«

Naturligtvis har människor rätt till sin person och i de flesta sammanhang även sin avbild. Och naturligtvis kan det upplevas som kränkande om någon publicerar en AI-genererad bild som ger intryck av att en person befinner sig i en eller annan explicit situation.

Men vad betyder beslutet? Hur skall det gå till? Den klubbade texten (2025/0359(COD) amendment 5 & 33) gör inte bilden speciellt mycket klarare.

Å ena sidan: De flesta större tjänster för AI-genererad bild och video (generativ AI) har redan förbud mot nakenhet, erotik och avbildning av kända (eller i vissa fall alla verkliga) personer. Så det är i sig inget nytt. Inte sällan överblockerar dessa tjänster så att det till exempel inte går att göra memes med offentliga personer över huvud taget.

Å andra sidan: Det finns en uppsjö av sådana här generativa AI-verktyg, ofta baserade i länder bortom EU:s jurisdiktion. Det finns även bild- och video-AI-program som kan köras lokalt på folks datorer. För att inte tala om vad man kan åstadkomma med Photoshop. Eller för all del med sax och klister.

Man kan möjligen begränsa viss användning av de stora generativa AI-plattformarna och apparna. Men det är svårt att se hur man tänkt sig komma åt vad som sker utanför dessa.

(Man kan även fråga sig hur det är tänkt i de fall där någon samtycker till att få sin avbild manipulerad i erotiska sammanhang.)

Det blir lite som att förbjuda folk att använda ordbehandlingsprogram för att skriva något kränkande. Det går inte. Och om man skulle försöka skulle det kräva kontroll av allt som alla gör på sina datorer, alltid. Vilket i sin tur öppnar för att förbjuda annan användning som det politiska modet för tillfället påbjuder.

Om jag får gnälla lite känns det som att Europaparlamentet har fattat ännu ett beslut som inte går att upprätthålla i praktiken. Och som kan komma att inskränka vissa former av helt legitim användning på de stora generativa AI-plattformarna.

Frågan är om det inte hade varit mer effektivt med en teknikneutral lagstiftning om feta ekonomiska skadestånd riktade mot upphovsmannen – för den som mot sin vilja fått sin avbild manipulerad på ett kränkande sexuellt sätt. Istället för teknisk micromanagement.

Ålderskontroll eller åsiktskontroll?

31 mars 2026 av Henrik Alexandersson

Åldersgränser för sociala medier innebär att alla måste identifiera sig. Detta kan även användas för censur, blockering eller selektiv informationskontroll – varnar tunga forskare.

I min ungdom drev Socialdemokraternas kvinnoförbund ett krav om att förbjuda parabolantenner. Så att folk inte skulle få en massa olämplig information och dumma idéer.

Olof Palme drev personligen kampen mot Radio Nord och Radio Syd. Etermediemonopolet måste till varje pris upprätthållas. Ungdomen fick finna sig i att lyssna på statligt godkänd musik.

Tryckpressen, tidningarna, videobandspelarna, bloggarna, sociala medier… Makthavare har alltid hatat fri information.

Människor kan ju få veta en massa saker som utmanar narrativet. Eller tycka fel. Ifrågasätta och lägga sig i. Vilket överheten som regel ogillar.

Den senaste planen är att man måste identifiera sig om man vill ha ett konto på sociala medier. De hoppas väl att om människor vet att man kan ta reda på vilka de är, då dämpar de sin kritik. Själv tror jag att man skapar en tryckkokare om man försöker lägga lock på samhällsdebatten.

ID-kravet genomförs som de flesta andra inskränkningar av internets frihet med barnen som murbräcka. Denna gång i form av åldersgränser för sociala medier, pådrivna av vederbörlig moralpanik.

I praktiken kräver de flesta modeller för åldersgränser någon form av identifiering. Vilket innebär att man inte kan vara anonym.

Storbritannien och Australien är redan på gång med ålderskontroll.

Detta har drabbat alla sociala medier och plattformar på vilka det finns så mycket som en teoretisk möjlighet att de har något innehåll någonstans som på något sätt kan tänkas vara olämpligt för minderåriga.

Vilket leder till att många webbplatser inför ålderskontroller mest för säkerhets skull, för att inte riskera att bryta mot lagen.

Häromdagen såg jag att någon hade fått bevisa sin ålder för att använda en onlinebaserad vetenskaplig kalkylator. För vad skall vi väl med unga mattebegåvningar till? De idiotiska exemplen staplas på hög.

Själva ålderskontrollen genomförs i dessa länder av respektive onlineplattform själv – vanligtvis via någon tredjepartsleverantör.

De senare har i flera fall visat sig ha kopplingar till nätbrottslighet, skurkstater och underrättelsevärlden. En av de stora, Persona, har en koppling till det kontroversiella företaget Palantir.

Men om åldersgränser införs i EU, då kommer det förmodligen att ske med EU:s nya digitala plånbok som är tänkt att rullas ut i slutet av året.

Om man använder den, då kommer man att kunna verifiera till exempel sin ålder som ett fristående värde – utan att lämna ifrån sig annan persondata. Vilket möjligen är en mindre dålig modell. Men fortfarande med potential för missbruk.

EU-plånboken är (än så länge) frivillig och alla kommer inte att vilja ha den. Så då står vi ändå där med persondata på drift.

Mer än 400 toppforskare har skrivit ett öppet brev där de påpekar att det inte finns några tydliga belägg för att åldersgränser gör barn säkrare online. Tvärtom kan unga då istället drivas till internets mörkare, mer insynsskyddade och totalt okontrollerade domäner.

Ålderskontroller hotar internets grundläggande decentraliserade struktur och kan användas för censur, blockering eller selektiv informationskontroll. Säger forskarna. Detta är den auktoritära statens önskedröm.

Blotta vetskapen om att någon kan kika över ens axel leder till självcensur.

Man kan också fundera över i vilken utsträckning åldersgränser kan vara ett sätt för politiken att avskärma unga från systemkritik.

Jag vill inte vara petig, men omfattas inte även unga människor av yttrandefriheten och dess frihet att ta emot och sprida uppgifter och tankar utan offentlig myndighets inblandning och oberoende av territoriella gränser?

Nu står olika EU-länder och amerikanska delstater på kö för att införa detta system.

I Sverige har Socialdemokraterna alltid varit varma förespråkare för åldersgränser och hårdare tag mot internet. Magdalena Andersson talar om att politiken måste ta kontroll över utvecklingen.

Nyligen anslöt sig Moderaterna till kravet på åldersgränser. Det tillkännagavs av självaste partiledaren. En gång i tiden var de ett parti som stod upp för individen mot överheten.

Nu är de med och bygger ett system för kontroll och övervakning som med lätthet kan användas i lömska syften. En ständigt expanderande övervakningsstat i vilken yttrandefriheten samtidigt inskränks i många små steg.

Vad kan möjligen gå fel?

CC0

Stoppa Chat Control 2 – skriv en rad

30 mars 2026 av Henrik Alexandersson

Chat Control 1 har fallit. Nu gäller det att stoppa Chat Control 2. Här är vad du kan göra.

• Bakgrund: Förra veckan föll en förlängning av Chat Control 1.

Först krävde Europaparlamentet att den frivilliga granskningen av innehåll i användares elektroniska meddelanden (CC1) bara skall inriktas mot användare eller grupper av användare där misstanke föreligger om brott. Detta vägrade EU:s ministerråd gå med på.

Så parlamentet gjorde ett omtag och röstade igen. I denna omröstning föll i och för sig kravet på misstanke. Dock beslutade parlamentet att man bara skall skanna efter redan känt olagligt innehåll, vilket är det enda som fungerar tillfredsställande med dagens teknik. Parlamentet slog även fast att man inte skall skanna totalsträckskrypterade meddelanden, vilket man tekniskt sett inte kan (om man inte vill ha client-side-scanning med spionprogram på alla telefoner och datorer som granskar dina meddelanden innan de sänds).

Vilket fick borgerliga EPP (&Co) i parlamentet att surna till och rösta ner hela rapporten – och därmed även stoppa den förlängning de själva ville ha.

Så den 4 april upphör därför Chat Control 1:s tidsbegränsade frivilliga skanning av innehållet i våra elektroniska meddelanden utan misstanke om brott. I praktiken föll alltså ministerrådet och EPP på eget grepp.

• Nu kan fokus – förhoppningsvis – flyttas till den lag som är tänkt att komma efter Chat Control 1, nämligen Chat Control 2.

EU-kommissionen vill egentligen fortfarande ha obligatorisk AI-stödd granskning av innehållet i folks elektroniska meddelanden. EU:s ministerråd drog frågan i långbänk i tre år, kunde inte komma överens och nöjer sig (för tillfället, i princip) med en förlängning av frivillig skanning (som i CC1).

Europaparlamentet slog fast sin position redan i oktober 2023. I unikt stor enighet kom man fram till följande om Chat Control 2:

• Ingen skanning av innehållet i totalsträckskrypterad (E2EE) kommunikation.
• Övervakning skall inriktas mot personer och grupper där det misstänks förekomma olagligt innehåll – inte vara generell.
• Beslut om övervakning skall fattas av en domstol eller motsvarande rättslig instans.
• Ingen generell AI-granskning av innehållet i meddelanden (text/ljud).

Detta var innan EU-valet 2024. Så man kan fråga sig om det ovanstående var ledamöternas uppriktiga åsikt eller bara ett sätt att sopa frågan under mattan i EU-valrörelsen. Med tanke på hur parlamentet röstade om CC1 förra veckan har misstanken om det senare stärkts.

Just nu pågår trilogförhandlingar om CC2 mellan EU-kommissionen, EU:s ministerråd och Europaparlamentet. Dessa hålls bakom stängda dörrar. Vi kan således inte vara säkra på att parlamentet fullt ut driver sin position från 2023.

Att CC1 upphör i april kommer att sätta förhandlingarna om CC2 under tidspress. Så det är nu frågan avgörs.

Det bästa sättet att få parlamentet att stå upp för sin position om CC2 är att utsätta ledamöterna för yttre tryck. Det vill säga att offentligt påminna om vad som beslutades 2023. Samt att påminna de enskilda ledamöterna om att vi ser dem – och att vi förväntar oss att de står fast vid sin linje.

Personlig kontakt är mest effektiv. Tusentals likalydande e-postmeddelanden avfärdas dock tyvärr som spam. Att ringa kan kännas jobbigt om man inte kan frågan utan och innan. Men att skriva ett brev eller sända ett vykort kan alla göra.

Vi drog igång en sådan mini-kampanj förra sommaren och den gav resultat och lät tala om sig. Tiotusen mejl kan avfärdas som spam. Men tjugo personliga brev uppfattas som en folkstorm. Så låt oss göra det igen.

Det räcker med att skriva att Europaparlamentet måste hålla fast vid sitt beslut om Chat Control 2 från 2023 (se ovan). Med dina egna ord och formuleringar. Långt och initierat är förvisso bra, men kort och kärnfullt är minst lika effektivt. Var artig och saklig.

Du hittar namnen på alla svenska ledamöter här. Adressen finns längst ner på varje ledamots sida. Välj Bryssel-adressen. Handskrivet är bäst. Men även elektroniskt skapade vykort funkar.

Speciellt behöver ledamöterna från M, KD och S påminnas om parlamentets position innan EU-valet.

Resurser:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »

CC0

Chat Control 1 föll – så röstade svenskarna

27 mars 2026 av Henrik Alexandersson

Vi skall sluta tjata om Chat Control 1 efter denna bloggpost. Men eftersom det finns frågor om vad som hände och vem som röstade hur, kommer här en genomgång av torsdagens votering for the record.

• Bakgrund:

Chat Control 1 är den tillfälliga lag som ger meddelandeoperatörer ett undantag från EU:s ePrivacy-direktiv. Detta för att de frivilligt skall kunna granska innehållet i sina användares meddelanden, i jakt på material med sexuella övergrepp på barn. Detta utan krav på misstanke eller konkreta indikationer på brott.

Eftersom CC1 redan från början var kontroversiell var den tidsbegränsad. Då processen med Chat Control 2 (obligatorisk skanning av innehållet i allas meddelanden med AI eller spionprogram) dragit ut på tiden, har CC1 redan tidigare förlängts. Den gäller nu till den 3 april i år.

Eftersom EU:s ministerråd – efter åratal av förhandlingar – inte har kunnat enas om Chat Control 2 gav man nyligen upp och gick fram med en minsta gemensam nämnare, det vill säga något som liknar en permanent variant av CC1 (frivillig skanning). Vilket nu är rådets förhandlingsposition.

CC2 förhandlas mellan EU-kommissionen, ministerrådet och Europaparlamentet. Förhandlingarna pågår och utfallet är oklart. Dock vill man att CC1 skall förlängas (igen) i väntan på CC2.

Efter att ministerrådet antagit sin position om förlängning av CC1 var det för två veckor sedan Europaparlamentets tur att yttra sig. Parlamentet röstade då för en förlängning – dock med villkoret att skanningen av folks meddelanden måste vara riktad, inte generell.

Det vill säga att det måste finnas en misstanke om brott mot en person eller grupp av personer samt att skanningen måste beslutas av en domstol eller motsvarande kompetent institution.

Detta sa ministerrådet nej till i förhandlingar förra veckan. Rådet vill ha en förlängning, men inget förbehåll om att man bara skall övervaka misstänkta. Och då fanns det inte någon gemensam position för rådet och parlamentet – varpå CC1 upphör att gälla den 4 april.

Vilket skapade viss uppståndelse och efter påtryckningar användes gårdagens votering (som från början var planerad att klubba den uppgörelse mellan rådet och parlamentet som sedan inte blev av) för att låta parlamentet rösta om sin position om CC1 en gång till.

• Så vad hände då i går, torsdag, i Europaparlamentet?

Inför voteringen fanns åtta förslag om tillägg (amendments 29-36). Enligt voteringsordningen röstades de ett och ett (vissa kan falla utan votering om andra antas). På slutet röstade man om kommissionens justerade förslag.

Först röstade parlamentet om tillägg (30) från S&D-gruppen (socialdemokraterna) om att skärpa upp ändamålsparagrafen och klargöra att krypterad kommunikation ej omfattas. Detta avslogs (303-314). SD+L+C+V röstade bifall. M+KD+S+MP röstade avslag. Notera att S alltså röstade mot sin egen partigrupps förslag.

Sedan röstade man om tillägg 34 från de Gröna. Detta handlade också om en skärpning av ändamålsparagrafen (dock utan att nämna kryptering). Bland annat ville man begränsa skanning av innehåll till redan känt olagligt material. (AI-granskning som söker efter tidigare okänt olagligt material är en omogen teknik med orimligt hög andel felaktiga flaggningar.) Detta bifölls (307-306). SD+L+C+V röstade bifall. M+KD+S+MP röstade avslag. Här röstade MP mot sin egen grupps förslag.

Sedan var det dags för tillägg 35 från de Gröna. Detta var enligt min mening det viktigaste tillägget. Det handlar om att skanning av meddelanden endast skall inriktas mot misstänkta individer eller grupper och beslutas av en behörig juridisk instans (t.ex. en domstol). Detta avslogs (210-312). SD+L+MP+V röstade bifall. M+KD+S röstade avslag. C avstod.

Därpå följde tillägg 36 från de Gröna, som handlade om att meddelandeskanningen inte får omfatta totalsträckskrypterade meddelanden. Också viktigt. Detta bifölls (325-298). SD+L+C+MP+V röstade bifall. M+KD+S röstade avslag.

Efter det röstade man om tillägg 33 från konservativa ECR-gruppen. Det gick ut på att CC1 bara skall förlängas med ett år (om alls) och inte två år. Detta avslogs (125-394). SD+MP röstade bifall. M+KD+L+C+S+V röstade avslag.

Därefter tillägg 31 från S&D och liberala Renew, också om att CC1 bara skall förlängas med ett år (om alls) och inte två år. Detta avslogs (304-306). SD+L+C+S+MP röstade bifall. M+KD+V röstade avslag.

Sedan röstade man om tillägg 29 från borgerliga EPP. Det var tydligen en språklig justering för vissa språk. Oviktigt i sak för oss svenskar, men det bifölls (344-236). M+KD+S röstade bifall. SD+L+C+V röstade avslag. MP avstod.

Sista ändringsförslaget man röstade om var tillägg 32 från konservativa ECR. Det gick ut på att man måste tänka på barnens bästa, på rätten till privatliv och på rätten till totalsträckskrypterad kommunikation. Detta avslogs (247-301). SD+L+C röstade bifall. M+KD+S+MP röstade avslag. V avstod.

Och till sist röstade man om EU-kommissionens förslag om förlängning efter ändringar enligt ovan. Detta avslogs (311-228). C+S+MP röstade bifall. SD+M+KD+L+V röstade avslag. Därmed har förslaget fallit. Och då blir det sannolikt ingen förlängning av Chat Control 1.

Det är snårigt, så för säkerhets skull kommer här de relevanta länkarna:
1) Röstlistan »
2) Beslutsprotokoll (se sid. 7) »
3) Alla förslag om tillägg (29-36) »
4) MEP Watch (så röstade ledamöterna, vår källa) »
5) Parlamentets röstprotokoll (från sid. 15) »
6) Legislative Observatory, 2025/0429(COD) »

På MEP WAtch kan du även se hur Europaparlamentets partigrupper har röstat, vilket inte alltid stämmer överens med hur deras svenska ledamöter har röstat.

Om du har hängt med så här långt i texten har du förmodligen insett att det ofta inte är vad man röstar om som avgör hur ledamöterna röstar – utan vem som har lagt förslaget.

• Takeaways:

Om EU:s ministerråd klagar över beslutet bör man påpeka att det var rådet som avvisade parlamentets krav på misstanke för övervakning förra veckan. Rådet valde urskiljningslös massövervakning framför en förlängning av Chat Control 1. Och får nu därför varken eller.

Och om den borgerliga EPP-gruppen klagar (vilket den gör just nu) bör man påpeka att den faktiskt i den slutliga voteringen själv röstade nej till en förlängning av Chat Control 1.

Med detta kan vi förhoppningsvis lämna Chat Control 1 bakom oss – och fokusera på den permanenta lag som är tänkt att komma sedan, Chat Control 2.

Vad gäller den pågår som sagt trilogförhandlingar mellan EU-kommissionen, EU:s ministerråd och Europaparlamentet bakom stängda dörrar.

Möjligen kan Europaparlamentet just ha stärkt sina kort i dessa förhandlingar genom att visa att det inte går med på vad som helst. Vi får se.

Om nu inte Chat Control 1 återuppstår genom något nytt procedurknep…

• Läs mer i ex-MEP Patrick Breyers (PP, DE) matnyttiga bloggpost: End of “Chat Control” – EU Parliament Stops Mass Surveillance in Voting Thriller – Paving the Way for Genuine Child Protection! »

Resurser:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »

CC0

Chat Control 1 har fallit

26 mars 2026 av Henrik Alexandersson

Idag har Europaparlamentet röstat nej till den rapport som skulle ha förlängt dagens massövervakning av folks elektroniska meddelanden – Chat Control 1. Nu är det dags att fokusera på att stoppa Chat Control 2.

Idag röstade Europaparlamentet ännu en gång om förlängning av Chat Control 1. (Operatörernas frivilliga skanning av innehållet i folks elektroniska meddelanden utan misstanke om brott.)

Detta efter att EU:s ministerråd vägrat gå med på parlamentets förra beslut – som innebar att övervakning endast skall inriktas mot personer eller grupper där misstanke om brott föreligger.

Först röstade parlamentet nej till det tillägg (om misstanke) som man röstat ja till förra gången.

Men sedan röstade man (311-228) nej till hela rapporten som sådan.

Vilket innebär att Chat Control 1 inte förlängs och att dess massövervakning upphör den 3 april.

Nu är det dags att fokusera på den permanenta lag som är tänkt att komma sedan, Chat Control 2. Där pågår just nu trilogförhandlingar mellan EU-kommissionen, EU:s ministerråd och Europaparlamentet.

Resurser:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »

CC0