Han, vars namn inte får nämnas på Facebook

En ledande person i radikala invandringskritiska brittiska kretsar – Tommy Robinson – är nu så på kant med Facebook att det tydligen räcker med att nämna hans namn för att bli tillfälligt avstängd. Vilket är problematiskt, dels eftersom han är inblandad i en infekterad rättslig process av allmänt intresse – och dels eftersom hans avstängning från Facebook belyser en del intressanta frågor om yttrandefrihet.

Ryktet om att folk blir tillfälligt avstängda från Facebook om de nämner Robinson vid namn har cirkulerat en tid. Nyligen testade en person i en Facbookgrupp om mediala frågor där jag är med ryktet. Och det skall tydligen stämma – och ledde till tre dagars avstängning.

Vilket gör att det blir mer eller mindre omöjligt att diskutera den onämnbares rättsfall, Facebooks hantering av honom – samt de principiella frågor som väcks av att han blivit onämnbar. I vart fall på Facebook. Det hela blir Kafka-artat.

Brittiska tidningen The Daily Mail (med reservation för källans pålitlighet) har rotat lite i saken. Tydligen betraktas Robinson som en »designated hate entity« och en »hate agent« av Facebook, vilket gör att blotta förekomsten av hans namn hissar en röd flagga.

The Daily Mail skriver även…

»And the social media giant’s monitoring of its users’ also stretches to activity on other websites and even their private lives, such as whether they have a ’hate symbol’ tattoo.«

Facebook är ett privat företag och kan ha vilka användarvillkor de vill. Men att de snokar i sina användares privatliv utanför den egna plattformen – det känns i vart fall en smula olustigt.

Ovanpå allt detta kommer debatten (vars vågor just nu går höga i USA) om nätjättarnas eventuella politiska slagsida och hur detta påverkar deras ställning som plattform (där användarna själva ansvarar för sina yttranden) eller publicister (som modererar eller styr innehållet och därmed blir ansvariga för vad som publiceras).

Förmodligen skulle livet för nätjättarna bli mycket lättare om deras regler för publicering av användargenererat material endast styrdes av vad som är lagligt respektive olagligt.

The Daily Mail: Facebook monitors the offline behaviour of users to determine if they should be categorised as a ’Hate Agent’ and banned »

EU:s Digital Services Act – mer reglering och censur

Tyska Netzpolitik har fått tag i ett dokument i vilket EU-kommissionens tjänstemän drar upp riktlinjerna för EU:s nätpolitik de kommande fem åren. Planen är att lägga fram en »Digital Services Act« som har ambitionen att ta ett helhetsgrepp på nätfrågorna. Och som väntat är det mer reglering och censur på gång.

På EU-språk heter det att lägga fram ett horisontellt regelverk för att harmonisera den inre digitala marknaden.

Dokumentet bekräftar att ambitionen är att täcka in det mesta:

»This would include services such as ISPs, cloud services, content delivery networks, domain name services, social media services, search engines, collaborative economy platforms, online advertising services, and digital services built on electronic contracts and distributed ledgers.«

Det främsta målet tycks vara att ersätta eller kringgå eHandelsdirektivets förbud mot generell övervakning och principen om budbärarimmunitet.

»While the prohibition of general monitoring obligations should be maintained as another foundational cornerstone of Internet regulation, specific provisions governing algorithms for automated filtering technologies – where these are used – should be considered, to provide the necessary transparency and accountability of automated content moderation Systems.«

Ovanstående kryptiska formulering antyder att man kan komma att göra skillnad mellan övervakning (monitoring) i allmänna termer och filtrering / moderering / förhandscensur med hjälp av algoritmer. Det skulle i så fall vara en direkt skamlös väg att lotsa upphovsrättsdirektivets »uppladdningsfilter« förbi förbudet mot allmän övervakning.

Techdirt kommenterar Glyn Moody saken så här »That’s a classic: affirming that general monitoring is prohibited, while bringing in rules for proactive automated filtering technologies — aka general monitoring. It would tilt the playing field even more in favor of big, mostly US companies, and would guarantee that the EU never produces its own digital giants like Google or Facebook.«

Vidare i texten…

»Regulating content moderation. Uniform rules for the removal of illegal content such as illegal hate speech would be made binding across the EU, building on the Recommendation on illegal content and relevant case-law, and include a robust set of fundamental rights safeguards.«

Vilket bygger på att man kan få fram en enhetlig definition av näthat som fungerar i och accepteras av alla EU-länder. Det kan i sig bli synnerligen intressant.

»The analysis will also cover harmful content (which is not necessarily illegal), as such content is not only addressed in EU-level policies (such as the AVIVSD), but also at MS level (e.g. the draft French fake news law, the UK Online Harms White Paper, etc. However, a clear distinction will be made between illegal and harmful content when it comes to exploring policy options.«

Då uppstår frågan vad som är skadligt/harmful. Och vem som skall bestämma det.

Och att ha ett separat regelverk för skadligt (till skillnad från olagligt) innehåll bör vara en röd flagga. Det kan lätt bli en gummibandsparagraf som kan öppna för censur av i princip vad som helst.

»A dedicated regulatory structure should ensure oversight and enforcement of the rules, in particular for cross-border situations, but also partnerships and guidance for emerging issues, and with appropriate digital capacities and competences, inter alia to help translate rules into technical solutions.«

Om man har reglering, då måste man naturligtvis även ha verktyg för att upprätthålla den. Och i detta fall gläntar man på dörren för en ny, överstatlig internet-byråkrati på EU-nivå.

Man nämner också att det kanske är mindre lämpligt att det nya regelverket läggs fram som ett direktiv. Istället överväger man en förordning/reglering (regulation). Skillnaden är att ett direktiv vävs in i medlemsstaternas lagstiftning, medan en reglering är ett regelverk som gäller rakt av i hela EU.

Nu skall påpekas att det läckta dokumentet är ett arbetspapper. Exakt vad EU-kommissionen kommer att lägga fram vet vi ännu inte. Men informationen ovan lär vara en god indikation. Och den är helt i linje med vad EU-kommissionens nya ordförande Ursula von der Leyen hade att säga om de digitala frågorna när hon blev vald.

Digital Services Act – det är här striden om internets frihet i EU kommer att stå de närmaste fem åren.

Länkar:
• EU-kommissionens dokument (PDF) »
• Techdirt: EU Looking To Regulate Everything Online, And To Make Sites Proactively Remove Material »
• EDRi: E-Commerce review – Technology is the solution. What is the problem?
• MAB: A Europe fit for the digital age (ur von der Leyens programförklaring) »

EU:s upphovsrättsdirektiv: Dags för riksdagens partier att visa sina kort

Som vi tidigare rapporterat börjar regeringen i morgon torsdag (18 juli) sitt arbete med att göra EU:s nya upphovsrättsdirektiv till svensk lag. Först håller man ett samråd med ett antal intresserade parter, varav ett överväldigande flertal är intresserade av en strängare upphovsrättsregim online – även om detta sker på bekostnad av yttrandefriheten och det fria ordet.

Men hur är det politiska läget?

Regeringen fick som bekant bakläxa av resten av riksdagen i EU-nämnden – och tvingades ändra sitt ja till upphovsrättsdirektivet i ministerrådet till ett nej. Till och med Miljöpartiet, som ju sitter i regeringen, gick emot justitieminister Morgan Johansson (S).

Frågan är om detta bara var ett spel för att knipa röster i EU-valet, eller om motståndet är äkta.

Nu börjar det bli dags att visa korten. Hur tänker de partier som var emot upphovsrättsdirektivet i EU-nämnden göra? Hur tänker de stoppa eller mildra kraven på »länkskatt« och uppladdningsfilter? Finns det någon plan?

Det vore allt för enkelt för dem att lägga sig platt med undanflykten att nu är direktivet klubbat – och att det därför inte finns något att göra åt saken. Men så lätt skall de inte få komma undan. Det finns ett visst tolknings- och handlingsutrymme. Och det finns möjlighet att samarbeta med de andra EU-länder som också röstade nej till direktivet.

Vi får väl se. Men än så länge råder en olycksbådande tystnad.

Ny lag i USA befaras gynna »upphovsrättstroll«

I USA pågår en förändring av upphovsrättslagstiftningen som kommer att göra det lättare att kräva skadestånd i »små« mål. Detta har skapat oro vad gäller rättssäkerheten – och för att lagändringen kan komma att användas av »upphovsrättstroll« som gör obefogade upphovsrättsanspråk.

EFF skriver:

»Making it so easy to sue Internet users for allegedly infringing a copyrighted work that an infringement claim comes to resemble a traffic ticket is a terrible idea. This bill creates a situation where Internet users could easily be on the hook for multiple $5,000 copyright infringement judgments without many of the traditional legal safeguards or rights of appeal our justice system provides.« (…)

»In essence, what this means is any Internet user who uploads a copyrighted work could find themselves subject to a largely unappealable $5,000 penalty without anything resembling a trial or evidentiary hearing. Ever share a meme, share a photo that isn’t yours, or download a photo you didn’t create? Under this legislation, you could easily find yourself stuck with a $5,000 judgment debt following the most trivial nod towards due process.«

Kritikerna menar också att lagändringen kan göra det lättare att använda falska upphovsrättsanspråk för att inskränka yttrandefriheten.

Och eftersom internet inte känner några gränser kan detta komma att drabba användare världen över.

EFF: Life-Altering Copyright Lawsuits Could Come to Regular Internet Users Under a New Law Moving in the Senate »

Nya EU-kommissionens planer för internet

I väntan på kvällens omröstning om ny ordförande för EU-kommissionen har den enda kandidaten – den tyska CDU-politikern Ursula von der Leyen – lagt fram sina planer för framtiden. Däribland den digitala agendan.

Det är mycket snömos, men några punkter är värda att kommentera redan nu.

»To lead the way on next-generation hyperscalers, we will invest in blockchain, high-performance computing, quantum computing, algorithms and tools to allow data sharing and data usage. We will jointly define standards for this new generation of technologies that will become the global norm.«

Det finns med andra ord en ambition att skapa nya, europeiska nätjättar. Samtidigt kan man konstatera att EU driver startups och riskkapital till andra delar av världen genom överdriven reglering (som upphovsrättsdirektivets krav på uppladdningsfilter). Detta vill UvdL alltså lösa genom att göra EU:s regler till »global norm«. Man kan undra vad resten av världen tycker om den saken.

»In my first 100 days in office, I will put forward legislation for a coordinated European approach on the human and ethical implications of Artificial Intelligence.«

Politisk styrning av AI verkar naturligtvis lockande – för politiker. Risken är dock att utvecklingen snarare kommer att hämmas av politisk micro management. Och en fråga som står obesvarad är hur politiken själv tänkt sig använda AI. Risken är att den blir ännu ett verktyg för kontroll och övervakning.

»A new Digital Services Act will upgrade our liability and safety rules for digital platforms, services and products, and complete our Digital Single Market.«

Vilket lär vara politikerspråk för att flagga för att nätplattformar (och nätoperatörer) kan komma att hållas ansvariga för vad deras användare gör. Detta är en politisk utveckling som redan börjat – och som kan bli den kommande mandatperiodens stora nätrelaterade stridsfråga.

Vad som händer med allt detta kommer i stor utsträckning att avgöras om vem som blir kommissionär med ansvar för den digitala agendan.

Läs hela texten hos MAB: A Europe fit for the digital age »

I väntan på EU:s uppladdningsfilter

På torsdag samlar regeringen ett stort antal särintressen – myndigheter, upphovsrättsindustrin och nätjättarna – till samråd inför att EU:s nya upphovsrättsdirektiv skall integreras i svensk lagstiftning. Men det finns grupper som i princip helt lyser med sin frånvaro i detta samtal: användare och nätpublicister.

PRV, Kulturrådet, domstolarna, Facebook, Filmproducenterna, Google, Klys, Bonniers, Microsoft, Rättighetsalliansen, Filminstitutet, Svenska föreningen för immaterialrätt, Författarförbundet, Public service och Telia… Alla kommer de att få vara med och diskutera hur EU:s nya upphovsrättsdirektiv – som bland annat innehåller »länkskatt« och uppladdningsfilter – skall göras till svensk lag.

Några representanter för nätanvändare eller nätpublicister finns dock inte på listan. Inte Wikipedia / Wikimedia. Inte Föreningen för Digitala Fri- och Rättigheter. Det närmaste man kan komma är en organisation – Creative Commons Sverige. Men de lär ha fullt upp med att försvara konceptet att frivillig delning och användning fortsatt skall vara tillåten.

Regeringen tycks verkligen inte ha lärt något från striden och debatten om EU:s upphovsrättsdirektiv. Nu när det nu skall bli svensk lag – då är det bara Big Entertainment, Big Media, Big Data och Big Government som har något att säga till om. Plus ett antal organisationer som också företräder särintressen, i god korporativistisk anda.

Alla andra får – och måste – göra sin röst hörda på annat sätt. I den allmänna debatten. På kultur- och debattsidorna. I sociala media. På nätet. Och på gator och torg.

Det är med andra ord dags för nästa stora strid mot uppladdningsfilter och nätcensur.

Länkar:
• Regeringen: Genomförande av EU:s nya upphovsrättsdirektiv »
• Piratpartiet: Genomförandet av upphovsrättsdirektivet har inletts »

Uppdatering: Enligt uppgift har svenska Wikimedia lyckats bjuda in sig själva. Och Kgl. Ingenjörsvetenskapsakademien – som säger nej till uppladdningsfilter – är också med. Vilket ju är bra. Men fortfarande inga användare eller innehållsproducenter.

Integritetssäkrad webbplats

Att leva som man lär – nu är Femtejuli.se integritetssäkrad!

Vi har den här veckan jobbat med att ”integritetssäkra” Femtejuli.se, i bemärkelsen rensa sajten från cookies, trackers och tredjepartsinnehåll som kan spionera på er läsare.

Integritetssäkringen i korthet

  • Inbäddat innehåll måste nu aktiveras av dig som läsare för att kunna visas. Därmed laddas inget tredjepartsinnehåll från t ex Youtube (Google, Doubleclick) eller Soundcloud (Scorecardresearch) förrän du aktivt väljer att tillåta detta.
  • Våra typsnitt laddas nu lokalt från vår server i stället för att hämtas från Google, vilket är standard i de flesta wordpressteman.
  • Vi har slutat använda Jetpack (Automattic) för statistik, sociala media-publicering och annat smått och gott.
  • I stället för att be dig acceptera cookies valde vi att helt enkelt ta bort alla cookies. Tidigare användes de för statistik och kommentarer.
  • Delningsknapparna under inläggen är nu ”dumma”, vilket innebär att de inte skvallrar till respektive nätverk om vem som besöker Femte juli.
  • Vi har dessutom installerat en do not track-plugin, lite oklart vad den gör men det lät bra.

Bakgrund till vårt beslut

Tidigare ansåg vi att ”man måste kompromissa om man vill synas på webben” (som vi formulerade det i vår sekretesspolicy) och att inbäddat innehåll från främst Youtube är en självklar del av den moderna webbupplevelsen. Integritetsintrånget var såklart inte bra, men det var acceptabelt.

Vi tycker fortfarande att balansen mellan att synas och att skydda sig bör diskuteras, och det kommer vi göra i vår podcast. Men … vi är ändå Femte juli, vår nyhetsbevakning utgår från internetanvändarnas rätt till frihet, integritet och säkerhet enligt den resolution om mänskliga rättigheter på nätet som FN klubbade den 5 juli 2012. Så om någon ska gå i bräschen för att ta tillbaka webben och sätta stopp för slentrianspioneriet så är det vi.

Tack till er som kontaktat oss om detta!

Och om det är något vi missat är vi lyhörda för förslag – mejla mig direkt på karl AT femtejuli.se.

Webbmastrar i alla domäner, integritetssäkra er!

Vi uppmanar andra webbsajter att ta steget att stryka cookies och leva utan avancerad statistik. (Själva har vi nu en enkel räknare av sidvyer som fungerar utan cookies.)

Integritetssäkra era sajter och ge webben tillbaka till användarna!

Krav på samtycke för ansiktsigenkänning

I veckan har EU-ländernas dataskyddsmyndigheter träffats i Bryssel. Bland annat har man diskuterat att kräva samtycke för automatiserad ansiktigenkänning.

Politico rapporterar:

In particular, the watchdogs are looking to reclassify facial recognition data as ”biometric data,” which under the GDPR is considered ”sensitive data” and requires explicit consent from the person whose data is being collected as well as other stricter privacy protections. Without these, collection of the data is forbidden.

Räkna med att detta kommer att möta motstånd bland EU:s justitie- och inrikesministrar – som ju i princip aldrig missar en chans till utökad övervakning och kontroll av medborgarna.

Politico: Europe eyes stricter rules on facial recognition »

Youtube lovar att skärpa sig. En smula.

Upphovsrättstvister på Youtube har länge varit ett elände för alla som skapar innehåll för plattformen. Speciellt när det handlar om grundlösa eller medvetet felaktiga anmälningar från andra som påstår sig ha fått sin upphovsrätt kränkt. (Vilket de senare som regel inte behöver bevisa. Istället är det du som måste bevisa din oskuld.)

Även om inget ändrats i det större perspektivet, så tar Youtube nu i vart fall några små steg i rätt riktning. Techdirt / The Verge rapporterar:

YouTube is updating the way it handles manual copyright claims with changes that should make them much less of a headache for video creators.

Owners of copyrighted content — like a record label or a movie studio — will now have to say exactly where in a video their copyrighted material appears, which they didn’t have to do in the past when manually reporting infringement. That’ll allow creators to easily verify whether or not a claim is legitimate and to then edit out the content if they don’t want to deal with the repercussions, like losing revenue or having the video taken down.

Det är ingen stor reform. Men det gör det i vart fall mer hanterbart för Youtubers att hantera eventuella anmälningar.

Det talas även om att Youtube skall ha en rimligare inställning till musik som bara dyker upp ett kort ögonblick – till exempel när någon filmar och går förbi en affär eller restaurang som spelar musik i sin högtalaranläggning.

Samtidigt finns det mycket kvar att göra för att ge alla dem som skapar innehåll något som liknar rättssäkerhet och en rättvis prövning.

Länk: YouTube Finally Demands Specificity From Copyright Claimants »