Femte juli

Chat Control 1: När ett nej ändå blir ett ja

9 juli 2026 av Henrik Alexandersson

I dag antog Europaparlamentet en förlängning av Chat Control 1 – trots att en majoritet av ledamöterna röstade emot en sådan.

Som vi tidigare beskrivit är frågan om en förlängning av Chat Control 1 ett demokratiskt haveri. Genom att tänja på formalia har man nu genomfört en extraordinär tredje behandling under specialregler om en »brådskande procedur« i parlamentets arbetsordning (107.6).

Förmodligen är detta ovanliga förfarande formellt korrekt, men väldigt osnyggt.

Detta specialförfarande innebär att det krävs en majoritet (361) av det totala antalet ledamöter i Europaparlamentet (720) för att ändra eller säga nej till förslaget.

Det avgörande yrkandet gällde ett ändringsföslag om att avslå förlängningen. Det fick stöd av en klar majoritet av de röstande ledamöterna, 314 mot 276 – men föll ändå eftersom det inte nådde upp till 361 röster.

Således:
För avslag (Nej till CC1): 314 röster
Mot avslag (Ja till CC1): 276 röster
Avstod: 17 röster
Frånvarande: 113 ledamöter
Krav för att stoppa förslaget p.g.a. specialregler: 361 röster

Svenskarna tycks ha röstat så här…
Nej till förlängning: L+V+SD
Ja till en förlängning: M+KD+S+C
Avstod: MP

Trots att nej-sidan »vann« voteringen lyckades man alltså inte stoppa Chat Control 1.

Europaparlamentet har således tvingats rösta om och om igen, tills det röstar »rätt«. Och då endast genom att man trixar med formalia i en omröstning vid parlamentets sista session före sommaruppehållet, där man visste att många ledamöter skulle vara frånvarande. (Det går förstås inte att veta hur de skulle ha röstat, men de kan mycket väl ha avgjort saken.)

Dagens ljuspunkt är att parlamentet ändå lyckades få igenom ett tillägg som säger »Denna förordning är inte tillämplig på interpersonell kommunikation på vilken totalsträckskryptering tillämpas, har tillämpats eller kommer att tillämpas.«

Således får Chat Control 1 inte användas för att skanna totalsträckskrypterade meddelanden.

Alltid något. Tack alla som engagerat sig i motståndet mot förlängningen.

Så nu är det som det är med Chat Control 1. Detta undantag från EU:s ePrivacy-direktiv förlängs till april 2028. Nu måste vi fokusera på den permanenta lag som är tänkt att komma sedan, Chat Control 2. Som också handlar om att låta meddelandetjänster granska innehållet i medborgarnas elektroniska kommunikationer. Denna lagstiftning är nu föremål för trilogförhandlingar mellan EU:s institutioner – som enligt uppgift går trögt.

(Tillägg: Nu måste förvisso även ministerrådet godkänna att parlamentet beslutat att totalsträckskryptering inte får omfattas av Chat Control 1. Vilket inte borde vara något problem, då det inte ingick i förslaget. Men vem vet, det kanske blir en fjärde votering…)

Resurser:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »

CC0

Chat Control 1 – vad är det man bråkar om?

8 juli 2026 av Henrik Alexandersson

Chat Control 1 sammanfattad på en minut.

Chat Control 1 är en tillfällig lag från sommaren 2021. Den är ett undantag (förordning 2021/1232) från EU:s utvidgade ePrivacy-direktiv med syfte att låta de meddelandetjänster som vill att frivilligt granska innehållet i sina användares privata meddelanden i syfte att identifiera sexuella övergrepp mot barn.

Då granskning av innehållet i medborgarnas privata elektroniska korrespondens är en mycket känslig fråga tidsbegränsades lagen, i väntan på en mer genomarbetad och permanent lag (Chat Control 2). Denna tidsbegränsning har sedan förlängts, senaste gången till 3 april 2026.

Nu har Chat Control 1 upphört att gälla eftersom EU:s ministerråd och Europaparlamentet inte kunnat komma överens inom utsatt tid.

Först ville ministerrådet inte acceptera parlamentets krav på att granskning av innehåll i meddelanden endast skall inriktas mot personer eller grupper som misstänks för brott.

Sedan röstade parlamentet nej till ministerrådets förslag, efter att borgerliga EPP-gruppen inte kunde acceptera att parlamentet antagit ändringar om att granskning av innehåll bara skall gälla känt olagligt innehåll (och inte AI-analys för att finna tidigare okänt dito, vilket är en teknik som ännu inte fungerar). EPP ville inte heller gå med på att parlamentet uttalat att granskning inte får omfatta totalsträckskrypterad kommunikation.

Detta ledde fram till dagens situation. EPP-gruppen och Europaparlamentets talman (EPP) har fått EU:s ministerråd att lägga fram sitt förslag om Chat Control 1 (i två år) en gång till.

Genom att använda undantagsregler i Europaparlamentets arbetsordning (170.6) vill man snabbehandla frågan om en förlängning (utan utskottsbehandling) igen som en andraläsning. Vilket är märkligt då rättsakten inte längre gäller och därför inte borde kunna förlängas.

På tisdagen röstade parlamentet ja till att påbörja denna process med röstsiffrorna 331-304.

Enligt reglerna för en andraläsning blir det svårt – i praktiken omöjligt – att stoppa förslaget. Detta då avslag eller ändringar kräver en majoritet av parlamentets samtliga (720) ledamöter – medan ett bifall bara kräver en enkel majoritet av de för tillfället närvarande ledamöterna. (En tiondel av ledamöterna tycks redan ha gått på semester.)

Så om parlamentet inte lyckas samla 361 röster för att avslå eller ändra rådets position antas förslaget.

Votering i sakfrågan sker i morgon torsdag, vid lunchtid.

För mer detaljerad information, se de länkade bloggposterna nedan.

(Chat Control 2 är den permanenta lag som skall ersätta Chat Control 1. I den frågan pågår trilogförhandlingar mellan EU:s ministerråd, Europaparlamentet och EU-kommissionen. Enligt uppgift går dessa förhandlingar trögt. Men det är en annan historia.)

Resurser:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »

CC0

Chat Control 1: Ett demokratiskt haveri

7 juli 2026 av Henrik Alexandersson

Europaparlamentet har i dag beslutat att göra ett tredje försök att förlänga Chat Control 1. Omröstning i sakfrågan hålls på torsdag. Hela processen är ett demokratiskt haveri.

På tisdagen beslutade Europaparlamentet att göra ett nytt försök att förlänga Chat Control 1 (meddelandetjänsters frivilliga granskning av innehållet i användarnas elektroniska meddelanden). Detta trots att förslaget redan fallit två gånger.

Av Europaparlamentets 720 ledamöter var 646 närvarande och röstade. 331 röstade för att göra ett nytt försök. 304 emot. 11 avstod. Vilket innebär att det blir votering i sakfrågan nu på torsdag.

Bland svenskarna röstade M+KD+S ja till att göra ett nytt försök med Chat Control 1. C+L+SD+MP+V röstade nej.

Tidigare har en förlängning av Chat Control 1 fallit två gånger. En gång föll den för att ministerrådet inte accepterade parlamentets krav på att granskning av meddelanden skulle vara riktad mot personer eller grupper där det finns en konkret misstanke om brott och föregås av beslut av domstol eller motsvarande oberoende myndighet.

Andra gången röstade parlamentet nej till en förlängning efter att även den borgerliga EPP-gruppen (som egentligen är för och som nu drivit fram beslutet om en ny omröstning) röstade nej till en förlängning.

Detta då EPP inte accepterade att parlamentet röstat ja till ett tillägg som begränsar skanning av innehåll till redan känt olagligt material. (AI-granskning som söker efter tidigare okänt olagligt material är en omogen teknik med orimligt hög risk för felaktiga flaggningar.)

EPP gillade inte heller att parlamentet antog ett tillägg som säger att meddelandeskanningen inte får omfatta totalsträckskrypterade meddelanden.

Därför röstade de nej till den förlängning de själva ville ha. Vilket följdes av att de kampanjat för en förlängning av det förslag de just röstat nej till.

Efter allt detta förföll lagen (ett tidsbegränsat undantag från EU:s ePrivacy-direktiv) den 4 april och gäller nu inte längre.

Sedan kom EPP på idén att låta EU:s ministerråd lägga fram förslaget en gång till – nu formellt sett som ett nytt förslag. Och att sedan använda regel 170(6) i parlamentets arbetsordning för att driva fram en brådskande behandling (urgent procedure). En sådan gör det mycket svårare att stoppa förslaget.

Vilket för oss till dagens omröstning, där Europaparlamentet beslutade att genomföra en ny omröstning i sak enligt ovan. Därmed är vi tillbaka vid det ursprungliga förslaget utan tillägg eller ändringar och utan utskottsbehandling – som parlamentet nu skall rösta om på torsdag.

Formellt sett går det att lägga ändringsförslag. Men enligt reglerna för den brådskande behandlingen krävs en majoritet av parlamentets samtliga ledamöter – 361 av 720 – för att göra ändringar eller förkasta förslaget. Däremot kan förslaget antas med vanlig, enkel majoritet av de avgivna rösterna.

Givet dagens röstsiffror är det därför högst troligt att Europaparlamentet kommer att godkänna det nygamla förslaget om förlängning (två år) av Chat Control 1 på torsdag.

Detta är ett ovärdigt trixande med reglerna som sätter hela den gängse demokratiska processen ur spel. Parlamentet tvingas rösta om och om igen – tills det röstar »rätt«. Och i detta fall med ett riggat regelverk som gör det näst intill omöjligt att stoppa förslaget.

Den som försvarade det nygamla förslaget om Chat Control 1 i kammaren i dag var den svenske moderaten Tomas Tobé (EPP-gruppen). Samme Tobé som värvade röster i Europavalet 2024 på att säga nej till Chat Control. Skamlösheten är total.

Än är slaget inte förlorat. Men det krävs närmast ett mirakel för att Europaparlamentet inte skall rösta igenom Chat Control 1 (utan tilläggen ovan) på torsdag.

(Notera att denna bloggpost gäller Chat Control 1 som innebär att meddelandetjänster får lov att frivilligt granska innehållet i sina användares elektroniska meddelanden. Vad gäller Chat Control 2 som rör en permanent lagstiftning är frågan kvar i trilogförhandlingar mellan EU:s ministerråd, Europaparlamentet och EU-kommissionen – som enligt uppgift går trögt.)

Resurser:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »

Chat Control 1: Fulspel i Europaparlamentet

6 juli 2026 av Henrik Alexandersson

I morgon tisdag röstar Europaparlamentet om att ta upp frågan om en förlängning av Chat Control 1, igen. Blir det ett ja blir en sådan väldigt svår att stoppa – trots att parlamentet redan sagt nej två gånger.

Som vi kunde rapportera förra veckan har Europaparlamentets borgerliga EPP-grupp och talmannen (också EPP) börjat trixa för att kringgå parlamentets tidigare nej till en förlängning av Chat Control 1.

Detta genom att använda sig av parlamentets komplicerade arbetsordning för ett upplägg som gör det närmast omöjligt att stoppa en sådan förlängning.

Ministerrådet har i samband med detta gått vidare med att anta en »formell ståndpunkt vid första behandling« – som i praktiken är samma förlängning av Chat Control 1 i två år som tidigare. Fast som ett »nytt« förslag.

Klockan 12 på tisdag skall parlamentet rösta om att ta upp ministerrådets förslag – som en ny fristående förordning (då den gamla redan löpt ut) – i vad arbetsordningen föreskriver som en brådskande behandling (Urgent procedure – Rule 170(6)).

Ett sådant brådskande förfarande är tänkt för ärenden som anses kräva ett snabbt beslut – inte för att återuppliva förslag som parlamentet nyligen har avslagit.

Enligt dessa regler krävs en absolut majoritet (minst 50%) av det totala antalet ledamöter (720) – det vill säga minst 361 röster – för att avslå eller ändra ministerrådets förslag.

Däremot räcker det med en enkel majoritet av de för tillfället närvarande ledamöterna för att bifalla det.

Med tanke på att parlamentet avslog en förlängning av Chat Control 1 med röstsiffrorna 311-228 (92 avstod) så finns det i grunduppställningen inte någon tillräcklig majoritet (361) för att ändra eller avslå förslaget.

Lägg till det att många ledamöter redan gått på semester så ser oddsen ännu sämre ut.

Hokus pokus – så kan man köra över tidigare beslut som fattats med bred majoritet.

Enda sättet att stoppa detta tycks vara att besluta att INTE ta upp frågan igen, när man röstar om saken på tisdag.

För att stoppa denna process måste parlamentet då säga nej till den brådskande behandlingen som sådan. Den omröstningen avgörs med vanlig, enkel majoritet bland de närvarande ledamöterna.

Således: Om inte det nya försöket att förlänga Chat Control 1 stoppas på tisdag blir det väldigt svårt att förhindra ett sådant beslut – som då kan fattas redan på torsdag.

Detta är ovärdigt fulspel och demokratiskt förkastligt. De folkvalda i parlamentet har redan motsatt sig en förlängning av Chat Control 1 på ministerrådets villkor – två gånger. Dessutom har rättsakten redan löpt ut.

På något märkligt sätt går demokratiskt fattade beslut alltid att ändra när EU:s maktspelare vill – men aldrig annars.

Sa någon demokratiskt underskott?

• Politico: Metsola heads for clash with her own Parliament over child abuse bill »

• Notera att denna bloggpost gäller Chat Control 1 som innebär att meddelandetjänster får lov att frivilligt granska innehållet i sina användares elektroniska meddelanden. Vad gäller Chat Control 2 som rör en permanent lagstiftning är frågan kvar i trilogförhandlingar som enligt uppgift går trögt. •

Resurser:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »

CC0

Chat Control 1: EU:s maktspelare accepterar inte Europaparlamentets nej

2 juli 2026 av Henrik Alexandersson

EU:s ministerråd och Europaparlamentets maktpartier accepterar inte parlamentets nej till Chat Control 1 – och försöker nu få det att rösta en gång till om samma sak.

Chat Control 1 (meddelandetjänster får frivilligt skanna innehållet i användarnas privata meddelanden i jakt på visst olagligt innehåll) var en tillfällig lag som gick ut den 3 april.

Först föll den på att EU:s ministerråd vägrade att gå med på Europaparlamentets position, som var:

Skanning av meddelanden måste avgränsas till specifika användare eller grupper där det finns en konkret misstanke om koppling till material med övergrepp mot barn. Dessutom skall åtgärden vara riktad, specificerad och begränsad till vad som är nödvändigt. Samt att den skall godkännas av domstol eller motsvarande behörig rättsvårdande myndighet.

Därefter ville borgerliga EPP med stöd från delar av socialdemokratiska S&D och liberala Renew riva upp parlamentets position. Vilket ledde till att man gjorde ett omtag och röstade igen, den 26 mars.

I den voteringen röstade parlamentet för att begränsa skanning av innehåll till redan känt olagligt material. (AI-granskning som söker efter tidigare okänt olagligt material är en omogen teknik med orimligt hög andel felaktiga flaggningar.)

Parlamentet röstade också för ett tillägg om att meddelandeskanningen inte får omfatta totalsträckskrypterade meddelanden.

Detta ville borgerliga EPP inte acceptera och röstade därför med motståndarna till förslaget – varpå det föll och det inte blev någon förlängning. EPP röstade alltså hellre nej till en förlängning än accepterade begränsningarna ovan.

Därmed blev det inte någon förlängning.

Sedan dess har EPP återkommande kritiserat att det inte blev någon förlängning – trots att de själva alltså röstade nej till en sådan.

Därefter gick Europaparlamentets talman (som tillhör EPP) ut och föreslog att ministerrådet skall säga ja till Chat Control 1 en gång till – med syfte att göra det möjligt att få till en ny votering om förlängning i Europaparlamentet. Detta trots att Chat Control 1 nu inte längre gäller.

Detta har mottagits positivt bland medlemsländernas ambassadörer i COREPER II (utom av Italien) som tydligen redan fattat (eller är på väg att fatta) ett sådant beslut på tjänstemannanivå. Vilket sedan kan bekräftas som en A-punkt utan vidare debatt på vilket ministerrådsmöte som helst. (Upphovsrättslagen IPRED smögs på sin tid igenom på rådet för jordbruks- och fiskerifrågor utan att någon utomstående hann reagera.)

Formellt tycks man behandla detta som ett nytt lagstiftningsärende eftersom den tidigare rättsakten redan har upphört att gälla. Vilket väcker frågor, eftersom initiativrätten normalt ligger hos kommissionen. Men så är tydligen planen.

Nu kommer uppgifter om att Europaparlamentet kommer att rösta i en ordningsfråga om att ta upp Chat Control 1 igen i något slags förenklat förfarande. Denna votering kommer att hållas nu på tisdag (7 juli).

Sedan kan allt gå väldigt fort. Vill man ha votering i sakfrågan innan sommaruppehållet måste allt ske under parlamentets session nästa vecka.

Heise.de rapporterar…

»To push through this new draft, governments in the Council are switching to turbo mode. Since Parliament has its last session before the summer break next week and will not reconvene until September, time is pressing. To shorten the regular process via a Council meeting, the Committee of Permanent Representatives of the EU Member States has put the topic on the agenda by written procedure. The draft is thus to be pushed onto Parliament’s agenda for next week in an accelerated procedure to surprise the MEPs.«

Vilket i allt väsentligt bekräftar vår bedömning ovan. Men det blir ändå konstigt. Att besluta att ta upp frågan igen är en sak. Men sedan måste ändå någon form av utskottsbehandling (LIBE) rimligen ske i parlamentet innan själva sakfrågan tas upp i plenum.

Om inte parlamentet beslutar om ett excetionellt snabbförfarande framstår det som svårt att hinna. Teoretiskt sett är det möjligt. Men om man ger grönt ljus för ny behandling på tisdag måste ärendet voteras i plenum senast torsdag lunch.

Vad som helst kan nu hända. Men det känns ändå mer rimligt att sakfrågan kommer upp i höst OM parlamentet ger grönt ljus för en ny behandling nu på tisdag.

Om man tar ett steg tillbaka och betraktar processen är det anmärkningsvärt hur Europaparlamentet tvingas rösta om i en redan avgjord fråga tills det röstar »rätt«, det vill säga som ministerrådet och parlamentets maktpartier vill. Speciellt som det handlar om en rättsakt som löpt ut.

Om man inte är beredd att acceptera parlamentets beslut kan man fråga sig vad vi över huvud taget skall med de folkvalda till till – om deras nej ändå bara behandlas som ett tillfälligt gupp på vägen för ministerrådet.

• Notera att det ovanstående endast rör en förlängning av Chat Control 1. Vad gäller den lag som skall komma sedan – Chat Control 2 – pågår trilogförhandlingar mellan ministerrådet, parlamentet och kommissionen. Av allt att döma går dessa förhandlingar trögt i de centrala frågorna. •

Resurser:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »

CC0

Utredning: Staten skall få bryta sig in i och påverka datasystem i förebyggande syfte

1 juli 2026 av Henrik Alexandersson

En utredning vill låta myndigheterna utföra dataintrång för att få tillgång till uppgifter i och ta kontroll över informationssystem, blockera och radera information online, installera spionprogram och utnyttja tekniska sårbarheter – i förebyggande syfte.

Justitieminister Strömmer tog i veckan emot en utredning om polisiära ingripanden i cybermiljö (SOU 2026:45). Den är i delar anmärkningsvärd och väcker många frågor. Men låt oss börja med vad som officiellt presenterats.

Utredningen menar att cyberbrottslighet kräver ny reglering. Därför föreslås en ny lag om polisiära ingripanden i cybermiljö som skall kunna användas av Polismyndigheten,
Säkerhetspolisen och Tullverket.

Förslaget gäller brott med ett års fängelse i straffskalan och ger myndigheterna rätt att vidta åtgärder som annars är kriminaliserade som dataintrång. Det skall finnas en tydlig svensk anknytning.

Ingripanden skall få ske om det är av särskild vikt för att förhindra brott, avbryta brott, störa och avbryta brottslig verksamhet samt för att kartlägga kommunikation till eller från ett informationssystem.

Notera att detta delvis handlar om preventiva insatser innan ett eventuellt brott begåtts. Vad gäller att utreda redan begångna (och pågående) brott har myndigheterna redan ett brett mandat.

Med den nya lagen skall myndigheter kunna bereda sig tillgång till uppgifter i informationssystem, byta lösenord och göra andra ändringar, blockera tillgång till uppgifter eller en webbplats och tillfälligt ta kontroll över informationssystem. Man skall även kunna radera information online, men det har strängare krav (åklagarbeslut) än för andra ingripanden.

Vad som inte nämndes på presskonferensen är att tre av utredningens tyngta experter som representerar Integritetsskyddsmyndigheten, Sveriges Advokatsamfund och Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden menar att den föreslagna lagen är för dåligt avgränsad och saknar tillräckliga rättssäkerhetsgarantier.

De pekar på att ingripandena liknar hemlig dataavläsning, att de kan innebära stora integritetsintrång och att det saknas tydlig begränsning av vilken information myndigheterna får ta del av och hur den får användas.

Man kan säga att hemlig dataavläsning (spionprogram) med detta utökas från ett passivt verktyg för att samla information om brott till ett offensivt dito för sabotage och ingrepp i datasystem redan innan något brott föreligger. Vilket är en betydande principiell skillnad.

De tre experterna kritiserar även att domstol varken beslutar om ingripandena eller har generell efterhandsprövning, att det saknas generell underrättelseskyldighet samt att det saknas tydlig möjlighet för enskilda att överpröva beslut eller få en blockering hävd.

Utredningen ger inte heller svar på frågan »Hur?«. Den föreslagna lagtexten säger dock att tekniska hjälpmedel får användas, systemskydd får brytas eller kringgås och att tekniska sårbarheter får utnyttjas. Vilket kan betyda nästan vad som helst.

Skada får inte orsakas utöver vad som är »absolut nödvändigt«, påverkan på andra delar av systemet och andra användare skall begränsas, och installerade hjälpmedel skall tas bort eller göras obrukbara efteråt.

Dessutom framgår det att man i hemlighet får bereda sig tillträde till en skyddad plats (som en bostad eller arbetsplats) och installera tekniska hjälpmedel (spionprogram), om det är nödvändigt. För bostad krävs »synnerlig anledning« att anta att systemet finns där.

Det finns dock proportionalitetskrav: skälen måste väga tyngre än intrånget. Hur man nu objektivt mäter det. Vissa skyddade miljöer undantas, bland annat journalistisk verksamhet, bikt/själavård och vissa andra sammanhang som omfattas av vittnesförbud. Om myndigheten upptäcker sådant skall ingripandet avbrytas och information förstöras.

Problemet är dock att myndigheten måste se informationen först för att kunna avgöra om den omfattas av skyddet. Här aktualiseras även frågan om hur överskottsinformation får användas.

Utredningen väcker fler frågor än den besvarar. Det lär bero på att den är medvetet vag, för att kunna vara »teknikneutral«. Vilket utredaren själv medgav under presskonferensen.

Lagen föreslås vara tidsbegränsad till 1 juli 2027–30 juni 2032. Därefter skall den utvärderas. Vilket vanligtvis brukar landa i att den aktuella lagen permanentas.

• Pressträff i samband med överlämnande av delbetänkande om ingripanden i cybermiljö (med video från presskonferensen) »
• Presentationsbilder från pressträffen (PDF) »
• Kort sammanfattning av SOU 2026:45 Effektiva ingripanden mot brott i cybermiljö »
• SOU 2026:45 i sin helhet (PDF) »

CC0

Trilogförhandling om Chat Control 2 – vad hände?

30 juni 2026 av Henrik Alexandersson

I måndags höll EU:s ministerråd, Europaparlamentet och EU-kommissionen nya trilogförhandlingar om Chat Control 2. Frågan om skanning av innehållet i medborgarnas elektroniska meddelanden utan misstanke om brott är fortfarande låst.

Allt tyder på att EU-institutionernas trilogförhandlingar om Chat Control 2 fortfarande är låsta i den centrala frågan. Europaparlamentet har gjort följande korta uttalande:

»After six months of intensive work during the Cyprus Presidency, the negotiations have advanced significantly, and we managed to reach compromises on almost the entire Regulation, advancing on our shared objective to protect children from sexual abuse online. The substantive progress made today allows us to focus on finding balanced solutions on the remaining aspects of the Regulation, in particular on detection, as early as possible.«

Fritt översatt innebär detta ungefär att man är överens om en del men inte allt.

Enligt tidigare läckor är man enig om regler om rapportering av upptäckta övergreppsbilder, regler om borttagning och blockering av material, tillsyn, sanktioner och samarbete mellan medlemsstater, det mesta om »EU Centre«, transparenskrav och datainsamling samt anpassningar till Digital Services Act (DSA).

Den stora kvarvarande konflikten gäller under vilka förutsättningar privata meddelanden över huvud taget skall få skannas. Ministerrådet vill se frivillig skanning (som i CC1). Europaparlamentet vill endast acceptera skanning av innehåll om och där det föreligger en misstanke om brott.

Enligt tidigare läckor vill ministerrådet överge begreppet »misstanke« och istället använda ett bredare kriterium som »risk« för när riktade upptäcktsorder skall kunna utfärdas.

Dessutom verkar det ha uppstått en ny konflikt om huruvida ljudkommunikation, såsom röstmeddelanden och realtidssamtal skall omfattas.

Det ovanstående gäller Chat Control 2 (den permanenta lagstiftning som nu förhandlas fram).

Vad gäller Chat Control 1 (frivillig skanning) – som inte längre gäller efter att Europaparlamentet avvisade en förlängning av den tillfälliga förordningen – är situationen fortfarande rörig.

Europaparlamentets talman har efter påtryckningar från kommissionen och vissa medlemsstater föreslagit att ministerrådet än en gång säger ja till en förlängning av CC1 – och att detta sedan skall läggas fram igen – en tredje gång – för parlamentet.

Detta har stöd bland medlemsstaternas ständiga representanter i ministerrådets COREPER II men möter motstånd från parlamentets förhandlare.

Nu lämnar det utgående cypriotiska ordförandeskapet i ministerrådet över frågan om Chat Control 1 & 2 till det tillträdande irländska. Vilket innebär ytterligare ett omtag i frågan.

Det ovanstående bygger på ett begränsat antal offentliga uppgifter och läckta dokument. Fler detaljer väntas under de närmaste dagarna.

Fortsättning följer.

• Europaparlamentet: Statement by the EP negotiating team on the regulation on combatting child sexual abuse online »

• Ministerrådets senaste positionspapper »

Resurser:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »

CC0

EU vill centralisera polisdata till Europol

29 juni 2026 av Henrik Alexandersson

Europol skall få samla in och bearbeta mer data, även om icke misstänkta. Vilket kommer med uppenbara risker vad gäller integritet och rättssäkerhet.

Europol föreslås för tredje gången på sex år få utökat mandat och större budget.

Nationella polismyndigheter skall nu i större utsträckning automatiskt dela information med Europol. Tanken är att Europol skall bli ett centralt nav för brottsdata i EU.

Man skall även få en ny analysplattform som gör det möjligt för medlemsstater att arbeta tillsammans i utredningar, dela material, använda analysverktyg och kommunicera i samma miljö.

Detta innebär att Europol får möjlighet att behandla betydligt mer persondata, även om personer som inte är misstänkta för brott.

Vilket bör ses i sammanhanget att myndigheten redan tidigare kritiserats för att lagra stora mängder persondata i strid mot lagen.

Allt tyder på en förskjutning mot mer centraliserad databehandling och ett större beroende av automatiserad analys. Vilket kommer med uppenbara risker vad gäller integritet och rättssäkerhet.

Det skall påpekas att Europol vid en tidigare utökning av dess mandat gavs rätt att även inhämta information ur privata aktörers datasystem. Alla kablar leder till Haag.

Organisationer som arbetar med digitala rättigheter varnar för kombinationen av ökad datainsamling, försvagade dataskyddsgarantier och att Europeiska datatillsynsmannens kontroll över Europols behandling av personuppgifter nu försvagas.

• PnS: Proposed reform dangerously erodes privacy, automates surveillance, and sidelines oversight »

Relaterat:
• Europol bryter mot lagen – igen (maj 2026) »
• ‘They protect the law while breaking it’: Inside Europol’s shadow IT system (maj 2026) »

CC0

EU ökar polariseringen

28 juni 2026 av Henrik Alexandersson

EU:s ansats att tysta kritiska röster istället för att bemöta dem riskerar att öka polariseringen i vårt samhälle.

Den sokratiska metoden bygger, enkelt uttryckt, på att först etablera en gemensam bild av vad någon vill åstadkomma som denne kan acceptera. Att argumentera mot vad man tror eller hoppas att någon tycker är meningslöst, om man vill uppnå någon form av resultat.

När man sedan är överens om vad motparten faktiskt vill uppnå kan man börja ställa frågor. Ofta är de till synes enklaste frågorna de knepigaste. Som: Hur? Med följdfrågor.

Målet är inte att krossa motståndaren i en debatt – utan snarare att tvinga den andre att börja tänka genom en dialog. Inte sällan slutar det med att den andre på egen hand drar slutsatsen att det han eller hon tror sig tycka, veta eller kämpa för inte är helt genomtänkt.

På så sätt kan samtalet föras framåt istället för att stå och stampa.

Detta står i skarp kontrast till hur EU behandlar det offentliga samtalet, speciellt online.

Med Digital Services Act, Trusted Flaggers, EU-stödda faktakontrollanter och EU:s nya »demokratisköld« känns ansatsen mer som att slå den som inte tycker rätt i huvudet med byråkrati och censur.

Det tros och tycks förvisso en massa märkliga saker där ute. Och det saknas inte krafter som på riktigt försöker destabilisera vårt öppna demokratiska samhälle.

Men om man bara avfärdar eller censurerar påståenden och narrativ med att de är fel, dumma eller farliga kommer man aldrig att oskadliggöra dem. Man måste ta diskussionen.

Inte bara för att bemöta avsändaren, utan även för att desarmera själva argumentet för en bredare publik som annars kan komma att ta det till sig.

Effektiv propaganda innehåller nästan alltid ett korn av sanning. Därför är det tacksamt för till exempel främmande makt att spinna narrativ utifrån verkliga förhållanden.

Att då censurera, stänga av och moderera bort kritik riskerar att göra allt värre. Istället måste man analysera och dekonstruera argumenten, skilja agnarna från vetet och acceptera om det finns ett verkligt problem som behöver hanteras i botten.

Vilket politiker har svårt att göra eftersom deras projekt, ideologier, utopier och bindning till olika kollektiv gör dem kognitivt blockerade. Skulle de erkänna att de har fel rycker de undan grunden för hela sitt mandat och politiska existensberättigande.

Så de väljer istället ett mer auktoritärt förhållningssätt. Vilket är oroväckande.

Historien visar att dåliga och farliga idéer sällan besegras genom att förbjudas. De besegras när de granskas öppet, ifrågasätts och visar sig vara ogenomtänkta.

Om EU i stället försöker administrera bort oönskade åsikter riskerar resultatet att bli det motsatta: ökad misstro, djupare polarisering och ett svagare offentligt samtal.

CC0

Chat Control 2: Ny förhandlingsrunda på måndag

25 juni 2026 av Henrik Alexandersson

Trilogförhandlingarna om Chat Control 2 fortsätter. Här är ministerrådets och Europaparlamentets förhandlingspositioner.

På måndag (29 juni) träffas åter representanter för EU-kommissionen, EU:s ministerråd och Europaparlamentet för förhandlingar om Chat Control 2.

Chat Control 2 är den lagstiftning som skall komma efter Chat Control 1 (frivillig skanning av innehållet i användarnas meddelanden). CC1 gäller inte längre efter att Europaparlamentet inte förlängt den.

Enligt ryktet går förhandlingarna trögt. Men här är de två beslutande institutionernas positioner:

EU:s ministerråd har efter åratal av förhandlingar givit upp om obligatorisk skanning av innehållet i alla användares elektroniska meddelanden – och kan tänka sig en förlängning av grundprincipen i CC1.

Det innebär att de meddelandetjänster som så önskar får fortsätta att frivilligt skanna sina användares okrypterade meddelanden efter känt och nytt övergreppsmaterial, under förutsättning att användarna informeras om detta. Det skall bara gälla visuellt material (bild/video) och länkar.

I positionen slås det uttryckligen fast att ”ingenting i denna förordning ska förstås som att det ålägger leverantörer några spårningsskyldigheter”. Vilket är bra.

Istället föreslås en översynsklausul (Artikel 85) där kommissionen efter tre år skall utvärdera om AI-tekniken blivit tillräckligt tillförlitlig för att man då kan föreslå obligatorisk skanning efter text med otillbörliga försök till kontakter med minderåriga (grooming).

I den nuvarande texten har rådet lagt till förtydliganden om att förordningen inte får förbjuda, försvaga eller kringgå kryptering, inklusive totalsträckskryptering (E2EE). Det innebär i praktiken att tjänster som Signal, som vägrat införa bakdörrar, skyddas.

Trots att skanningen görs frivillig, behåller rådet krav på obligatorisk åldersverifiering för vissa tjänster. Leverantörer av interpersonella kommunikationstjänster (som appar med chattfunktioner) som identifierat en risk för grooming (vilket i princip är alla där användare kan kontakta varandra) skall vidta åtgärder för att identifiera barnanvändare (personer under 17 år). Även app-butiker (som Google och Apple) skall vidta åtgärder för att hindra barn från att ladda ner appar med hög risk för grooming.

Ministerrådets position innebär att tjänster skall kategoriseras i riskklasser (låg, medium eller hög risk). Leverantörer av högrisktjänster kan åläggas att i samarbete med ett nytt »EU-center« utveckla tekniker för att mildra identifierade risker, men utan krav på att skanna innehållet i meddelanden.

Detta är förvisso betydligt bättre än rådets olika tidigare förslag, som client-side-scanning där innehållet i alla meddelanden skulle granskas med spionprogram på din telefon eller dator innan de krypteras och sänds iväg. Inte desto mindre är ministerrådets position problematisk.

Till att börja med innebär den fortfarande att hundratals miljoner européer kommer att få innehållet i sina privata konversationer granskade. Erfarenheten visar att bortåt 80% av de meddelanden som då flaggas och överlämnas till myndigheterna är felaktiga.

Ministerrådets egen rättstjänst (med flera) slår fast att detta utgör en generell övervakning utan misstanke om brott. Vilket bryter mot EU-stadgans och Europakonventionens skydd för individens privatliv och privata kommunikation.

Europaparlamentets position om Chat Control 2 slogs fast redan i november 2023. Den är, kortfattat:

Ingen skanning av innehållet i totalsträckskrypterad (E2EE) kommunikation.
Övervakning skall inriktas mot personer och grupper där det misstänks förekomma olagligt innehåll – inte vara generell.
Beslut om övervakning skall fattas av en domstol.
Garantera rätten till anonym kommunikation, nej till åldersgränser (ID-krav).

Vilket är en betydligt rimligare position.

Enkelt uttryckt: Ministerrådet vill granska innehållet i så många av våra elektroniska meddelanden som möjligt. Europaparlamentet vill att sådan granskning skall inriktas mot misstänkta.

Det har kommit signaler om att EU-kommissionen kan vara mer på parlamentets linje än på rådets. Kanske har man lärt sig av tidigare fall (datalagringen) där EU-domstolen slagit fast principen: Övervaka dem som misstänks för brott – inte alla andra, hela tiden.

Nu får vi se vad som händer på måndag. Men positionerna känns rätt låsta.

Resurser:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »

CC0