Blir det folkomröstning om grundlagsändringen?

Sverigedemokraterna gick igår ut med att de vill låta svenska folket rösta om de ”ändrade mediegrundlagar” som regeringen föreslagit. Om minst en tredjedel av riksdagsledamöterna begär folkomröstning så måste en sådan äga rum.

De mest uppmärksammade ändringsförslagen gäller att det ska bli förbjudet att publicera ”känsliga uppgifter” (läs: etniskt ursprung) i sökbara databaser som i dag kan publicera sådant med skydd av ett utgivningsbevis.

Förbudet ska dock inte gälla alla; media och journalister som behöver detta verktyg i sin yrkesutövning ska tillåtas använda det. Detta kan enligt SD leda till en uppdelning i seriösa och oseriösa medier, enligt TT-artikeln ovan.

Följ frågan på kampanjsajten Stoppagrundlagsandringen.com.

Bakgrunden till förslaget hittar du i vår podcast från juni 2017:

Podcast: Premiär för boksnack!

5 juli-podden goes bokcirkel, typ, och först ut är Kevin Mitnicks bok The Art of Invisibility.

Boken blir vår utgångspunkt för ett samtal om personlig it-säkerhet: Truecrypt och Veracrypt, evil maid- och cold boot-attacker, USB rubber ducky och inte minst de ack så viktiga USB-kondomerna.

Är boken då läsvärd? Nej. Varför får du höra i avsnittet.

Vi nämner även boken Dark Territory: The Secret History of Cyber War av Fred Kaplan.

Githubprojektet vi nämner är sshluks: LUKS crypto containers over SSHFS on untrusted remote storage.

Vi hälsar Karl Ståhl välkommen till 5 juli-podden, som leds av Karl Andersson som en del av 5 juli-stiftelsens arbete för ett fritt internet.

Inspelat i Stockholm och Berlin fredagen den 16 februari 2018.

Ladda ner

68: Premiär för boksnack! (MP3)

Kinox.to block

Tyskland blockerar streamingsajt – och förbjuder Facebook att förbjuda pseudonymer

En domstol i München har beslutat att internetoperatören Vodafone måste blockera streamingportalen Kinox.to, liksom att Vodafone inte får ”radera data som visar vilka kunder, med deras adresser, som tilldelats följande IP-adresser”.

Målsägande i båda fallen var münchenbaserade Constantin Film, som bland annat ligger bakom Fack Ju Göhte 3 – Tysklands mest sedda film 2017 (över 6 miljoner biobesök).

Filmdistributören redogör på sin hemsida för sin tredelade ”anti-piraterie”-strategi, som går ut på att ”erbjuda, upplysa, förfölja”; erbjuda filmerna på legala streamingplattformar, upplysa internetanvändare om åsikten att fildelning är dåligt, och slutligen rättsligt pröva de fall där de anser att brott har begåtts.

Upplysningsdelen har bland annat handlat om att anordna ”Antipiraterie-spot-contest” – en tävling där deltagarna ska göra en reklamfilm mot ”pirateri”. Länkarna på Constantin Films egen hemsida är döda, men några av vinnarna går att hitta på Youtube. Som synes har inte så mycket hänt sedan klassikern ”You wouldn’t steal a car” – till och med de ”tuffa” gitarrerna finns där:

(Netzpolitik: Netzsperren: Vodafone muss kinox.to blockieren und Kundendaten speichern)

Berlin varnar Facebook

Berlins lokala domstol har beslutat att Facebooks krav på att användarna ska använda sina riktiga namn är rättsvidrigt. Anledningen är att det sociala nätverket inte förklarar tydligt nog varför man måste använda sitt riktiga namn och vad det innebär. Och anledningen är förstås att de vill kunna identifiera sina användare för att lättare kunna rikta annonsering till dem.

Domstolen slog också ner på ett antal förinställningar i Facebooks inställningar, bland annat att meddelandefunktionen Messenger i defaultläget visar var man befinner sig för mottagaren.

En seger för konsumenterna, kan man tycka, och kanske är det bra att företag inte får bete sig hur fräckt som helst gentemot sina kunder. Men i ljuset av att en annan tysk domstol just ålagt en internetoperatör att blockera internet ter sig omsorgen om facebookanvändarna som något missriktad för att inte säga falsk.

(Netzpolitik: Landgericht Berlin erklärt Facebooks Klarnamenzwang für rechtswidrig)

Övervakning - nej tack!

HAX: Du har en moralisk rätt att skydda dig mot övervakning!

I ett samhälle som omfattar demokratins djupare värden och principer ska vanliga, laglydiga medborgare ha rätt att bli lämnade i fred av staten. Denna rätt till privatliv och privat korrespondens är så viktig att den anses vara en grundläggande rättighet, som till exempel (i vart fall i teorin) skyddas av Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna.

När staten kränker denna rätt till privatliv, då sker det på principiellt tveksamma grunder.

Generellt sett bör man kunna hävda att ett kollektiv, en grupp av människor, inte ska kunna gå bortom de rättigheter som gäller för en enskild individ. Människor har rättigheter, inte kollektiv. För hur och på vilka grunder skulle kollektiva rättigheter uppstå?

Varför skulle de rättigheter som gäller i samspelet människor emellan plötsligt upphävas eller förändras bara för att många gör så tillsammans?

En individs rättigheter ska bara kunna begränsas om hon av egen fri vilja ingår ett avtal om detta.

Ändå kränker staten på bred front medborgarnas rätt till privatliv. Vilket den gör på rent auktoritära grunder, för att den kan, för att våra politiska ledare säger så.

De skäl som anges kan variera. Men nästan allt går att motivera. Till exempel skulle kameraövervakning av alla rum i våra hem reducera mängden relationsbrott. Ändå vore det inte proportionerligt eller rätt.

Min poäng är att staten inte har någon given rätt att snoka i folks privatliv. Det finns inget moraliskt eller principiellt stöd för sådant. Överheten har helt enkelt inte någon naturlig rätt att göra så.

Jag vill därför hävda att massövervakningen av oss och våra kommunikationer är omoralisk.

Därmed har vi medborgare också rätt att vidta mått och steg för att skydda oss mot övervakning.

Det kan vara värt att hålla i minne – i dessa tider då överheten vill göra allt från att övervaka och registrera våra kommunikationer till att spionera i våra datorer och förbjuda kryptering.

/HAX

Not: Detta inlägg skrev Henrik Alexandersson i ett brev från fängelset, daterat 4 februari 2018.

Podcast: Dags för plan B i kampen mot övervakningsstaten

I detta specialavsnitt av 5 juli-podden ringer Henrik ”Hax” Alexandersson från fängelset och diskuterar följande teman med Karl Andersson:

  • Rapport från fängelset – hur är det med Hax?
  • Vad är nästa steg i kampen mot övervakningen, när vi förlorar slag efter slag?
  • Feministpionjären Helene Bergman driver kampanjsajten Stoppa grundlagsändringen, som uppmärksammar regeringens vilja att förbjuda lexbaseliknande tjänster.
  • P Jonasson har kartlagt geografiskt ursprung på män som är dömda för sexbrott i Sverige.
  • Hax kandiderar för Klassiskt liberala partiet (KLP) i riksdagsvalet 2018.
  • Dessutom nämner vi Christian Gergils initiativ Fria listan som ställde upp i riksdagsvalet 2002.

Författare och boktitlar

I avsnittet nämndes författarna Franz Kafka och Thomas Mann, liksom följande författare och verk:

  • Julius Fučík: Med repet runt halsen (Reportáž psaná na oprátce, 1947, på engelska: Notes from the Gallows).
  • Henrik Alexandersson: Demokratifabriken – EU från insidan (Hax ännu ej utgivna bok).
  • Robert Nozick: Anarki, stat och utopi (Anarchy, State, and Utopia, 1974).
  • Ayn Rand och hennes romanfigur John Galt.

Ladda ner

67: Plan B i kampen mot övervakningsstaten (MP3)

Mer om ”lexbaselagen”

Vi analyserade regeringens lagrådsremiss ”Ändrade mediegrundlagar” i avsnitt 59 av 5 juli-podden:

John Gilmore (till vänster) och John Perry Barlow på Chaos Communication Congress i Berlin 2006. Foto: Oscar Swartz.

Oscar Swartz minns John Perry Barlow

John Perry Barlow hade en förmåga att inspirera. Han målade upp visionen om internet som ett bättre alternativ än dagens fysiska värld:

a world that all may enter without privilege or prejudice accorded by race, economic power, military force, or station of birth . . . a world where anyone, anywhere may express his or her beliefs, no matter how singular, without fear of being coerced into silence or conformity.

Nu meddelar Electronic Frontier Foundation att deras grundare är död.

JPB inspirerade mig när jag grundade Bahnhof 1994. I början av 1996, i princip samtidigt som Jon Karlung blev delägare och VD i bolaget, publicerade JPB sin legendariska självständighetsförklaring: A Declaration of the Independence of Cyberspace, varifrån citatet är taget. Texten gav oss entreprenörskraft. Själv är jag borta ur Bahnhof sedan länge men det tycks mig som om den där grundvisionen lever vidare.

Mellandagarna 2006 hade jag förmånen att träffa John Perry Barlow i Berlin på Chaos Communication Congress, där han passande nog var öppningstalare. För IDG intervjuade jag Barlow och hans EFF-kollega John Gilmore. Här kommer intervjun i repris (ursprungligen publicerad i Computer Sweden 10 januari 2007):

John Gilmore (till vänster) och John Perry Barlow på Chaos Communication Congress i Berlin 2006. Foto: Oscar Swartz.
John Gilmore (till vänster) och John Perry Barlow på Chaos Communication Congress i Berlin 2006. Foto: Oscar Swartz.

John Perry Barlow blev känd som textförfattare till legendariska San Francisco-baserade hippie-gruppen Grateful Dead, som definierade en hel generation.

Han är också upphovsman till ett manifest som citerats och inspirerat sedan 1996, ”A Declaration of the Independence of Cyberspace”, och en av de tre grundarna till Electronic Frontier Foundation, EFF, som står upp för medborgerliga digitala rättigheter.

OS: I ditt manifest från 1996 tycks du indikera att internet skulle vara onåbart för statens kontroll. En del säger i dag att du hade fel. Vad svarar du dem?

– Jag känner mig ganska obekväm och besviken när jag ser tillbaks på den skriften men jag kan inte säga att jag hade fel. Jag skullle säga att internet fortfarande är väldigt svårt att kontrollera och på många sätt blir det än mer så snarare än mindre. EFF finansierade till exempel ett projekt som heter Tor. Om staten blir repressiv tror jag tvärtom att det finns allt fler möjligheter att gå runt detta.

– Min vän John Gilmore är berömd för att ha sagt att internet betraktar censur som ett tekniskt fel och routar runt problemet. Jag tycker att det fortfarande gäller. Jag kan faktiskt inte komma på fall där staten i praktiken har lyckats förhindra kommunikation av innehåll som individer har brunnit för att kommunicera till varandra. En stor andel av trafiken på internet sker nu via bittorrent och då vet ju både du och jag att det inte nödvändigtvis är saker som enligt lagarna borde skeppas, säger John Perry Barlow.

OS: John Gilmore, du och Barlow har ju åtskilliga stora juridikprofessorer och advokater på er sida. Finns det något fall ni vill framhålla där EFF gör skillnad?

– Just nu har vi ju fallet med AT&T, som vi stämt för alla kunders räkning. Egentligen handlar det om att National Security Agency, NSA, placerade avlyssningsutrustning hos teleoperatören AT&T. Detta bröt mot konstitutionen men vi insåg att det vore poänglöst att stämma NSA och staten i en tid som denna när de skräms med terrorism. Det var uppenbart att AT&T hade brutit mot sina kundavtal. Men dessutom bröt de mot lagen när de tillät någon utomstående att avlyssna deras kunder utan att först ha fått ett domstolsutslag på husrannsakan eller användande av tvångsmedel.

– Vi vill få alla företag att tänka både en och två gånger. Det är fullt tänkbart att kunderna kommer att äga AT&T efter denna rättegång på grund av skadestånd och böter, säger John Gilmore.

Lauri Love lämnas inte ut till USA – besöker Assange på ambassaden

Den finsk-brittiske hackaren Lauri Love lämnas inte ut till USA. Det beslutade brittiska High Court i måndags.

USA har anklagat Love för att ha hackat diverse militära system under 2012 och 2013. Love ska ha hackat systemen för att hämnas Aaron Swartz, hackaren och aktivisten som tog sitt liv efter att ha förföljts av amerikanska myndigheter.

High Courts skäl för att inte lämna ut Lauri Love till USA var att det amerikanska fängelsesystemet är omänskligt och oförmöget att ta hänsyn till hackarens aspergerdiagnos.

I går firade han domstolsbeslutet med att besöka Julian Assange på ecuadorianska ambassaden i London, medan wikileaksgrundaren väntade på sitt eget besked om huruvida arresteringsordern på honom ska hävas, ett besked som kommer först på tisdag nästa vecka.

Hela storyn av Glenn Greenwald på The Intercept: Citing U.S. Prison Conditions, British Appeals Court Refuses to Extradite Accused Hacker Lauri Love to the U.S.

Antiklimax i Assangeaffären

I dag klockan 15 skulle beskedet kommit från en brittisk domstol (hur många besked har vi inte väntat på under åren): Skulle arresteringsordern för Wikileaksgrundaren Julian Assange hävas?

Nja, blev svaret.

Beskedet kommer på tisdag nästa vecka, meddelar Julian Assange via Twitter:

Julian Assange har varit indirekt frihetsberövad i sju år, varav fem på den ecuadorianska ambassaden i London. Sverige har lagt ner förundersökningen om honom, och därmed gäller den europeiska arresteringsorder som Sverige utfärdade inte längre. Det den brittiska arresteringsordern handlar om är att Julian Assange avvek från husarrest. Assange själv menar att det är löjligt att han fortfarande ska sökas för att ha avvikit från en husarrest som gällde ett ärende som numera är nedlagt.

transportstyrelsen

HAX: It-skandal i Sverige – det nya normala i EU?

EUs ministerråd vill se ”fri rörlighet för data”. Företag och myndigheter i ett EU-land skall fritt kunna använda molntjänster i ett annat EU-land.

Som vi redan rapporterat välkomnas detta av industrin – medan till exempel den tyska regeringen är skeptisk.

Frågan är hur Sverige ställer sig i frågan.

Hela grunden för allt hallå om Transportstyrelsen bygger ju på att känslig svensk data lagrats och hanterats i (bland andra) andra EU-länder. Nu tycks alltså EU mena att sådant skall vara det nya normala.

Oaktat frågan i sak skulle det vara väldigt intressant att få veta hur regeringen ställt sig och handlat i ministerrådet.

Är det kanske som vanligt, att regeringen håller sig med olika måttstockar och principer i inrikespolitiken respektive i EU? Det skulle knappast vara förvånande.

Se där en fråga för media och riksdagens EU-nämnd att sätta tänderna i. Om nu någon bryr sig.

/HAX

Not: Detta inlägg skrev Henrik Alexandersson i ett brev från fängelset, daterat 23 januari 2018.