Nya, men långsökta anklagelser mot Julian Assange

I skuggan av corona-krisen, BLM-protester och det allmänt uppskruvade debattkimatet – sitter Wikileaks grundare och chefredaktör Julian Assange i ett brittiskt högsäkerhetsfängelse i väntan på att den rättsliga prövningen av USA:s begäran om utlämning skall bli klar.

Om Assange utlämnas kan han komma att dömas till ett mer än livslångt fängelsestraff, upp till 175 år.

Det är viktigt att hålla ögonen på bollen. Oavsett vad man anser om Assange som person – så handlar hans fall om tryckfrihet, om rätten och möjligheten att avslöja och publicera uppgifter om oegentligheter och annat som makthavarna helst vill tysta ner.

Obama-administrationen ansåg att detta var en linje som inte bör överskridas. Eller i vart fall att en process mot honom skulle bli ett yttrandefrihetsmål som dels kan vara svårt för staten att vinna, dels ett PR-problem.

Trump-administrationen tycks dock inte ha några sådana hämningar. (Trots att Wikileaks de facto hjälpte till att få Trump vald till president.) Man anklagar bland annat Assange för spioneri – trots att han och Wikileaks inte gjort något annat än traditionellt journalistiskt arbete och i stora stycken publicerat samma information som till exempel The Guardian, The New York Times och Der Spiegel.

Möjligen börjar man inse att de misstankar och åtalspunkter som hitintills presenterats är skakiga. Därför försöker man  nu bygga ut sina anklagelser mot Assange.

Bland annat handlar det om att koppla honom till aktiva försök till dataintrång relaterade till den information som visselblåsaren Chelsea Manning läckte till Wikileaks – samt till det så kallade Stratfor-hacket (för vilket hackern Jeremy Hammond redan dömts). Några direkta bevis – mer än hörsägen – tycks dock inte finnas. (Det är i sammanhanget värt att notera att det amerikanska justitiedepartementet, delvis framgångsrikt, gav sig på den Dallas-baserade journalisten Barrett Brown på liknande grunder.)

TorrentFreak sammanfattar:

»Another indictment has been issued by the DOJ, making this its third attempt to throw the book at Assange. If the DOJ can prove Assange contributed to hacking attempts, it may end up with a case worth pursuing. But much of what the indictments deal with is normal journalism behavior: the cultivation of sources and the encouragement of sources to locate/leak newsworthy documents. The blurry line the DOJ is walking on is the same line the previous administration seemed to feel wasn’t worth crossing, no matter how much harm/embarrassment Assange had caused with the release of sensitive documents.«

Gizmodo noterar:

»DOJ omits several crucial details about the Stratfor hack in its attempts to name Assange as a conspirator in a breach that happened without his knowledge. Most notably, prosecutors exclude that the actual breach of Stratfor’s security, in late 2011, occurred 83 days prior to the events they describe, unknownst by anyone DOJ identifies as part of the conspiracy, including Assange.«

Enkelt uttryckt är frågan om man kan åtala någon för dataintrång – om personen i fråga inte varit medveten om intrånget förrän i efterhand.

Samtidigt som det amerikanska justitiedepartementet bygger på fallet med mer eller mindre långsökta åtalspunkter – så har Assange problem med att få en rimlig och rättvis utlämningförhandling i Storbritannien. Till exempel har han inte haft tillgång till allt det material och den utrustning han behöver för att förbereda sitt försvar. Dessutom har det varit problem med att upprätthålla kontakten mellan Assange och hans advokater under corona-krisen.

Länkar:
• TorentFreak: New Indictment Tries To Tie Julian Assange To A Hacking He Had Nothing To Do With »
• Gizmodo: DOJ’s New WikiLeaks Indictment Has Significant, Convenient Plot Holes »

Kärnan i Trumps bråk med Twitter

Samtidigt som regeringar runt om i världen försöker inskränka vad som får sägas på internets sociala plattformar – så går USA:s president Donald Trump åt andra hållet. Efter att fått varningsetiketter påklistrade på några av sina tweets har han nu utfärdat en executive order.

Kärnan i denna tycks vara att om sociala nätplattformar censurerar eller flaggar inlägg som tveksamma – men som är lagliga och som inte bryter mot de allmänna användarvillkoren – då kan de komma att betraktas som publicister och därmed mista sin budbärarimmunitet.

Den underliggande tanken är att budbärarimmuniteten bara gäller så länge de sociala plattformarna släpper fram användares inlägg okommenterade, det vill säga att man är en neutral budbärare. Då kan man inte hållas ansvarig för vad som skrivs.

Om de sociala nätverken däremot lägger in egna värderingar, till exempel genom att flagga eller kommentera användares inlägg – då utför man en redaktionell handling, som man själva är ansvariga för. Då kan plattformarna mista sin budbärarimmunitet och komma att hållas ansvariga för allt som skrivs och sägs där.

Oaktat sakfrågan – så kan Twitter nu ha öppnat en dörr som borde ha hållits stängd, för deras egen skull. Det saknas nämligen inte krafter och politiker som mer än gärna vill döda just principen om budbärarimmunitet.

USA:s Attorney General mullrar mot Apples försvar av användarnas rätt till privatliv och säkerhet

Attorney General Bill Barr uttrycker sig i hotfulla termer efter att Apple inte velat – och inte kunnat – låsa upp en misstänkt skytts telefon. Detta trots att FBI lyckats låsa upp telefonen i fråga utan Apples hjälp. Barr hotar nu med lagstiftning för att skapa en bakdörr. Och Apple slår tillbaka:

»It is because we take our responsibility to national security so seriously that we do not believe in the creation of a backdoor — one which will make every device vulnerable to bad actors who threaten our national security and the data security of our customers.«

»There is no such thing as a backdoor just for the good guys, and the American people do not have to choose between weakening encryption and effective investigations.«

Detta är ett ställningskrig som pågått länge nu. Myndigheterna hoppas kanske vinna genom att ständigt återkomma med sina krav om bakdörrar, som något slags utmattningstaktik. Men eftersom det skulle hota säkerheten för alla användare måste teknikföretagen stå fast och säga nej.

Men detta är inte det enda hotet från den amerikanska staten mot nätanvändarnas rätt till privatliv. Vox skriver:

»Barr raising the legislative solution specter is well-timed. A bipartisan bill called the EARN IT Act, which would essentially force platforms like Facebook, Reddit, and even end-to-end encrypted apps like WhatsApp and Signal to give the government a backdoor to any and all customer information is currently making its way through the Senate. There’s also the bill reauthorizing the Patriot Act, for which a painfully close Senate vote defeated an attempt to exclude web search history and browser information from warrantless surveillance by the FBI. The bill, once resolved by the House and Senate, will go to President Trump’s desk to sign.«

I sammanhanget skall man komma ihåg att lagar som rör övervakning i USA har en förmåga att leta sig över till EU med tiden. Vilket bland annat kan bero på ett nära underrättelsesamarbete (i vilket Sverige tycks spela en framträdande roll).

Vox: Why Attorney General Bill Barr is mad at Apple »

Vägrade avkryptera hårddisken – fri efter fyra år i häkte

Vi noterar att Francis Rawls vann slaget om huruvida man i USA måste uppge lösenordet till sina krypterade hårddiskar när polisen kommer på besök.

”Vann” är kanske fel ord, eftersom domstolen, Court of Appeals for the Third Circuit, menade att man i alla fall inte kan sitta fängslad längre än 18 månader för detta brott. 18 månader är dock förmodligen kortare än det straff för barnpornografibrott som Rawls skulle kunna få om han uppgav lösenordet och på sätt riskerade stärka bevisen mot sig själv.

Det finns vissa frågetecken kring den här rättsprocessen. Till exempel har det visat sig att det redan fanns en hel del bevis mot Rawls som skulle kunna få honom fälld för barnpornografibrott. Så varför agerade man inte på det man hade? Kanske för att åklagarna ville åstadkomma ett prejudikat kring huruvida man har rätt att ”glömma” lösenordet. Alltså drog man ut på rättsprocessen för att få ett svar i den frågan först, enligt en kommentator.

Läs mer

Se även vår tidigare rapportering om Rawls (augusti 2017):

Klicka här för att visa innehåll från extern tjänst

Chelsea Manning släpps ur fängelse

DW rapporterar följande om Wikileaks visselblåsare Chelsea Manning:

»A US federal judge on Thursday ordered the release of whistleblower Chelsea Manning from prison. Judge Anthony Trenga, in an order filed at a US District Court in Alexandria, Virginia, said her testimony was no longer required in the grand jury investigation into WikiLeaks.«

Tidigare i veckan nåddes vi av rapporter om att Manning försökt begå självmord i fängelset – där hon suttit för domstolstrots efter att ha vägrat vittna mot Wikileaks och Julian Assange inför en grand jury.

Länk: US Judge orders Chelsea Manning’s release from prison »

Wikileaks visselblåsare Chelsea Manning försökte ta sitt liv i fängelset

»On Wednesday, March 11, 2020, Chelsea Manning attempted to take her own life. She was taken to a hospital and is currently recovering.

Ms. Manning is still scheduled to appear on Friday for a previously-calendared hearing, at which Judge Anthony Trenga will rule on a motion to terminate the civil contempt sanctions stemming from her May, 2019 refusal to give testimony before a grand jury investigating the publication of her 2010 disclosures.

In spite of those sanctions — which have so far included over a year of so-called “coercive” incarceration and nearly half a million dollars in threatened fines — she remains unwavering in her refusal to participate in a secret grand jury process that she sees as highly susceptible to abuse.

Ms. Manning has previously indicated that she will not betray her principles, even at risk of grave harm to herself.«

Länk: Statement From Chelsea Manning’s Legal Team: Ms. Manning is Recovering in Hospital, Scheduled to Appear in Court Friday »

NYT: Chelsea Manning Tries to Kill Herself in Jail, Lawyers Say »

Det kommersiella alternativet till datalagring och hemlig dataavläsning – utanför lagen?

Protocol.com rapporterar:

»U.S. law enforcement agencies signed millions of dollars worth of contracts with a Virginia company after it rolled out a powerful tool that uses data from popular mobile apps to track the movement of people’s cell phones, according to federal contracting records and six people familiar with the software.

The product, called Locate X and sold by Babel Street, allows investigators to draw a digital fence around an address or area, pinpoint mobile devices that were within that area, and see where else those devices have traveled, going back months, the sources told Protocol.«

Detta är intressant. Det finns med andra ord kommersiella tjänster som gör samma saker som datalagringen och i viss mån hemlig dataavläsning.

Den centrala frågan är om detta kan ske utanför vad som regleras i lag. Vilket i så fall är problematiskt.

En annan aspekt är att detta är en tjänst (utvecklad för anpassad annonsering) som kan köpas av i princip vem som helst.

Länk: Through apps, not warrants, ‘Locate X’ allows federal law enforcement to track phones »

Magert resultat för NSA:s massövervakning

Bruce Schneier:

»A National Security Agency system that analyzed logs of Americans’ domestic phone calls and text messages cost $100 million from 2015 to 2019, but yielded only a single significant investigation, according to a newly declassified study.

Moreover, only twice during that four-year period did the program generate unique information that the F.B.I. did not already possess, said the study, which was produced by the Privacy and Civil Liberties Oversight Board and briefed to Congress on Tuesday.«

Länk: Newly Declassified Study Demonstrates Uselessness of NSA’s Phone Metadata Program »

Video: Senaste nätnyheterna

Denna vecka: Nätcensur i EU # Varför har EU inga egna nätjättar? # Europol hjälper EU-länder knäcka kryptering # Kommer britterna att lämna ut Assange till USA?

Se videon på Youtube »

Eftersom denna site är rensad från kakor och andra integritetskränkande tillägg bäddar vi inte in filmen för automatisk uppspelning här – utan ber dig att istället följa länken till Youtube ovan.