Kategori: USA

Presidentvalet 2020 – Facebooks största prövning

Henrik Alexandersson 1 kommentar

Facebook håller på att gå upp i något slags stabsläge inför det amerikanska presidentvalet.

ArsTechnica:

»Facebook has said it will take aggressive and exceptional measures to “restrict the circulation of content” on its platform if November’s presidential election descends into chaos or violent civic unrest.

In an interview with the Financial Times, Nick Clegg, the company’s head of global affairs, said it had drawn up plans for how to handle a range of outcomes, including widespread civic unrest or “the political dilemmas” of having in-person votes counted more rapidly than mail-in ballots, which will play a larger role in this election due to the coronavirus pandemic.

“There are some break-glass options available to us if there really is an extremely chaotic and, worse still, violent set of circumstances,” Mr Clegg said, though he stopped short of elaborating further on what measures were on the table.«

Visst, det kan bli stökigt. Vilket inte minst de senaste månadernas kravaller och oroligheter har visat. Och det faktum att internet och Facebook (i princip) låter människor kommunicera och interagera fritt är tveklöst en faktor att ta med i beräkningen.

För det första bör man ha klart för sig att allt Facebook gör också påverkar situationen. Det handlar om dynamiska skeenden med ofta oförutsedda konsekvenser. Och i kaosartade eller metastabila system kan ibland små förändringar av input leda till dramatiska konsekvenser. Detta kan bli något av en Pandoras ask.

Samtidigt måste Facebook rimligen hålla sig politiskt neutralt. Utrymmet för soloflygningar från enskilda medarbetare med starka personliga politiska preferenser är synnerligen begränsat. Och följderna om Facebook som helhet agerar som en icke-vald politisk aktör kan bli stora. Här kan frågan om huruvida företaget är en plattform eller en redaktionell spelare komma att bli högaktuell.

Inte ens frågan om otillbörlig påverkan av valet från yttre aktörer är kristallklar. Detta visar inte minst förra presidentvalrörelsen. De är möjligt (eller rent av troligt) att mycket av den information som då spreds kom från ryska hackare. Men det innebär inte nödvändigtvis att den är falsk eller irrelevant. Läckorna från det demokratiska partiets inre var viktiga och relevanta för väljarna – oavsett hur de kom till allmänhetens kännedom.

Detta är ett getingbo. Om man får tro vissa analytiker kommer alla valresultat – utom en solklar seger för Biden – att leda till social oro.

I ett sådant läge behöver man ha koll på sina premisser. Rimligen måste demokratin och dess fria, rättvisa val sättas i främsta rummet. Samtidigt finns inget facit för vilka åtgärder som verkar i den riktningen – eller vilka som är kontraproduktiva. Detta kommer att kräva gott omdöme, ödmjukhet och objektivitet. Vilket tyvärr inte är självklara ingångsvärden.

Facebook ger sig helt enkelt in i ett äventyr med ett överväldigande antal okända faktorer. Det skall bli intressant att följa. Kanske vore det enklare om de höll sig till en enkel princip: Att bara stoppa innehåll som är direkt olagligt.

Men så lätt tänker man alltså inte göra det för sig.

ArsTechnica: Facebook vows to restrict users if US election descends into chaos »

En av massövervakningens arkitekter invald i Amazons styrelse

Henrik Alexandersson 2 kommentarer

Förre chefen för amerikanska NSA – National Security Agency – Keith Alexander har valts in i Amazons styrelse.

Han var ytterst ansvarig för den amerikanska globala massövervakning som avslöjades av visselblåsaren Edward Snowden – och som nyligen förklarades olaglig av en domstol.

Detta är uppseendeväckande med tanke på att Amazon driver molnbaserade datacenter över hela världen.

Man kan fråga sig vilka signaler det sänder till Amazons kunder – att en av den olagliga massövervakningens arkitekter nu i någon mening får kontroll över deras outsourcade dataprocesser och molnlagring.

The Verge: Former NSA chief Keith Alexander has joined Amazon’s board of directors »«

Facebook uppges betala användare för att inte logga in under presidentvalet

Henrik Alexandersson Lämna en kommentar

New York Post:

»Facebook is offering users money to refrain from using the site and Instagram in the weeks leading up to the bitterly contested November elections.

To assess the impact of social media on voting, the company will pay selected members up to $120 to deactivate their accounts beginning at the end of September.«

Länk: Facebook will pay users to log off before 2020 election »

Domstol: NSA:s massövervakning är olaglig

Henrik Alexandersson Lämna en kommentar

US Court of Appeals for the Ninth Circuit har kommit fram till att NSA:s massövervakning – som avslöjades av visselblåsaren Edward Snowden – är olaglig.

Domstolen menar att NSA:s program för insamling av bulkdata från amerikanska teleoperatörer strider mot Foreign Intelligence Surveillance Act och att den även kan ha brutit mot konstitutionen.

Snowden riskerar fortfarande åtal i USA – även om president Trump funderat högt om att kanske benåda honom.

• US court: NSA mass surveillance program exposed by Snowden was illegal »

Kan vi lita på att sociala media förmedlar en korrekt bild av verkligheten?

Henrik Alexandersson Lämna en kommentar

Frågan om vad som får och inte får eller bör visas i sociala media blir allt märkligare. Vi har nu nått en punkt där bilden av verkligheten och den verkliga verkligheten börjar skilja sig åt.

Ett intressant exempel är att Twitter och Youtube infört ett stopp för material som har sitt ursprung i hack eller dataintrång. Bakgrunden är att sådant material kom att spela en viktig roll i presidentvalet 2016 – då e-post från det demokratiska partiet hackades (förmodligen av ryska hackare) och publicerades av Wikileaks. Detta vill man undvika i presidentvalet i november i år.

Problemet är bara att de e-postmeddelanden som läckte ut var äkta – och att de missförhållanden som de avslöjade var verkliga. (Visserligen användes läckan sedan av allehanda konspirationsteoretiker och nättroll för egna vildsinta teorier, men det ändrar inte det förhållande att den grundläggande information var äkta vara.)

Frågan man måste ställa sig är vad som kommer att hända om samma sak sker igen. Kommer Twitter och Youtube i så fall att censurera information som visar att ett av de politiska partierna fulspelar och sätter sig över de demokratiska spelreglerna? Är inte sådant information som väljarna faktiskt bör få kännedom om?

Eller, för att ta ett hypotetiskt exempel – hur har man tänkt hantera information som kommer från ett hack och som visar att någon av kandidaterna (eller deras parti/kampanjorganisationer) begått ett allvarligt brott? Skall det i så fall förtigas – inte för att informationen är felaktig, utan för att den kommer från ett dataintrång?

Det är troligt att det kommer att ske hackerattacker för att få fram ofördelaktig information om kandidaterna även i detta presidentval. Och där Twitter och Youtube nu lagt ribban kan ingen sådan information publiceras – oavsett vilken av kandidaterna det gäller.

Detta skall bli intressant att följa.

Samtidigt väcker nätjättarnas beslut en större fråga: Kan vi lita på att sociala media förmedlar en korrekt bild av verkligheten?

• Reclaim the Net: YouTube joins Twitter in banning content around “hacked” material in the run up to the election »

Tänker Trump benåda Edward Snowden?

Henrik Alexandersson Lämna en kommentar

President Trump funderar högt om visselblåsaren Edward Snowden, som år 2013  avslöjade den globala massövervakning som amerikanska NSA och dess allierade ägnar sig åt. Är det dags att lägga ner eventuella åtal mot Snowden och låta honom återvända till USA som en fri man?

Man kan naturligtvis aldrig veta med Trump. Men om man ser vad han säger på en presskonferens i veckan som gick – så får man ett intryck av att detta är något han verkligen funderar över. Kanske som »kompensation« för att han nyligen benådade en av sina vänner, Roger Stone. Det är också möjligt att Trump gör sitt utspel för att flirta med mer liberala krafter inför presidentvalet i november.

En sak är samtidigt rätt säker – Demokraterna lär aldrig benåda Snowden. Det var ju trots allt Obama-administrationen som fick ta smällen när den globala massövervakningen avslöjades.

Som konfliktyta i presidentvalskampanjen skulle en benådning av Snowden därför vara ett gott taktiskt val av Trump.

Vi får väl se vad som händer.

Samtidigt är den mediala bilden av Snowden inte alltid korrekt. Reuters skriver:

»Snowden fled the United States and was given asylum in Russia after he leaked a trove of secret files in 2013 to news organizations that revealed vast domestic and international surveillance operations carried out by the NSA.«

Till och med The Guardian – som ju var den tidning som hjälpte Snowden att exponera alla oegentligheter är milt vilseledande:

»Snowden disclosed highly classified information from the National Security Agency in 2013. He revealed the news covertly to the Guardian at the time, then did interviews with this outlet after he fled to Hong Kong, before retreating to Moscow to avoid extradition to the US. He has remained in Russia ever since.«

Här är det viktigt att ha fakta klart för sig: Snowden reste till Hong Kong, där han träffade de journalister som hjälpte honom att föra ut sanningen om massövervakningen. Därefter skulle han vidare till obekräftat resmål. Men när han skulle byta plan i Moskva hade de amerikanska myndigheterna hunnit dra in hans pass. Så han kunde inte resa vidare, utan fastnade där.

Edward Snowden befinner sig alltså inte i Ryssland av egen fri vilja – utan som en konsekvens av de amerikanska myndigheternas handlande.

Vilket kan vara bra att känna till, då det ständigt antyds att Snowden skulle ha verkat i samarbete med Ryssland – dock utan att några bevis för något sådant samarbete har kunnat presenteras. Det handlar snarare om att misstänkliggöra honom – vilket  alltså även media medverkar till.

Vill du veta mer? Se den Oscarsbelönade dokumentären Citizenfour – tillgänglig på SVT Play fram till den 30 september.

Kommer krav på skydd av persondata att leda till ett balkaniserat internet?

Henrik Alexandersson Lämna en kommentar

Som vi berättat i en tidigare bloggpost har EU-domstolen upphävt det så kallade EU-US Privacy Shield-avtalet, som reglerar överföring av persondata mellan EU och USA. Skälet är att domstolen anser att sådan data inte har tillräckligt starkt skydd mot amerikanska underrättlseorgan, som NSA.

Detta har utlöst en intensiv juridisk aktivitet hos många av de berörda företagen. Politico skriver:

»While it remains to be seen exactly how EU watchdogs will interpret the Privacy Shield ruling, a growing number of companies are not waiting to find out — and proactively taking the decision to keep their data in the bloc.« (…)

»A lawyer who represents large tech companies — and who asked to speak on condition of anonymity to discuss confidential matters — said they now advise some clients to consider compartmentalizing data in different regions.« (…)

»Calls for data localization — especially from privacy-conscious Germany — are not new, but this time could be different. Digital sovereignty has emerged as a top priority for Europe’s top policymakers, who have thrown their weight behind projects like Gaia-X, an initiative aimed at boosting the bloc’s ability to store data on the continent.«

Plötsligt tycks alla kort finnas på bordet. En möjlighet – som inte är speciellt trolig – är att USA ger utländska medborgare samma skydd mot massövervakning som amerikanska, eller ett USA inför en ny lagstiftning som ligger i linje med EU:s GDPR. En annan möjlighet är att dela upp data mellan EU och USA. Ett tredje alternativ är att endast överföra hårt krypterad persondata mellan EU och USA. Man skulle även teoretiskt kunna tänka sig att amerikanska nätjättar lagrar all sin information i Europa, även om inte heller det är troligt.

Oavsett vilket är risken att vi går mot en ökad balkanisering av internet – vilket i så fall strider mot hela principen om ett fritt, öppet och globalt nät. Det är också möjligt att vissa internationella företag och plattformar kan välja att sluta acceptera och serva kunder i EU. Vilket för övrigt är något Youtube redan överväger, efter att EU klubbat sitt nya upphovsrättsdirektiv.

Man kan även konstatera att företagsklimatet för nättjänster och -plattformar är sådant i EU att startups och riskkapital hellre söker sig till andra delar av världen. Vilket kommer att leda till att EU hamnar ännu mer på efterkälken. Trots de bästa intentioner håller vi på att reglera denna marknad till döds. Det är problematiskt, eftersom internet är ett centralt verktyg för mänsklighetens kollektiva utveckling.

Politico: The demise of Privacy Shield may be the end of US-Europe data transfers »

TikTok och storpolitiken

Henrik Alexandersson Lämna en kommentar

»Lika illavarslande är att när ingreppen kommer från presidenten skapas krav på tacksamhet och lojalitet från företagens sida, vilket lätt slår över i ett likriktat medieklimat. För Trump är detta en föga dold ambition, han är särskilt kritisk mot företag som äger medier som kritiserar honom.

Den fria världen är under sådant styre på väg att underminera sina unika fördelar: lagstyre, fri konkurrens, medial pluralism och öppenhet mot omvärlden – kanske till och med den en gång så starka dominansen inom popkulturen.«

Mattias Svensson i DN: Tiktok påminner om att popkultur är storpolitik och att den fria världen har motvind »

Trump utfärdar exekutiv order mot censur i sociala media

Henrik Alexandersson Lämna en kommentar

Från Vita Husets presstjänst:

»On Monday, the Department of Commerce, as directed by President Donald J. Trump’s Executive Order on Preventing Online Censorship, filed a petition to clarify the scope of Section 230 of the 1996 Communications Decency Act. The petition requests that the Federal Communications Commission (FCC) clarify that Section 230 does not permit social media companies that alter or editorialize users’ speech to escape civil liability. The petition also requests that the FCC clarify when an online platform curates content in “good faith,” and requests transparency requirements on their moderation practices, similar to requirements imposed on broadband service providers under Title I of the Communications Act. President Trump will continue to fight back against unfair, un-American, and politically biased censorship of Americans online.«

Enkelt uttryckt:

  • Sociala plattformar som ändrar eller redigerar användares yttranden kommer inte längre att skyddas av budbärarimmuniteten.
  • Sociala plattformar måste vara transparenta med varför de modererar eller blockerar inlägg.

Speciellt den andra punkten lär bli populär bland frustrerade användare som inte får veta varför de och deras inlägg blockeras.

Länk: Statement from the Press Secretary Regarding the Implementation of President Trump’s Executive Order on Preventing Online Censorship »

De regler som krävs för vad sociala media kan publicera finns redan i den vanliga lagstiftningen

Henrik Alexandersson Lämna en kommentar

I går höll amerikanska kongressen utskottförhör med Big Data.

Såväl Facebook som Google grillades vad gäller påstådd politisk partiskhet. Och i båda fallen finns rätt tydliga bevis för att man missgynnat konservativa / republikanska åsikter och kandidater.

Samtidigt kritiserades framförallt Facebook för att inte göra tillräckligt för att censurera andra grupper som påstås ägna sig åt hat och hot. Att finna en väg som alla är nöjda med verkar svårt, eller direkt omöjligt. Så det är kanske inte så konstigt att Mark Zuckerberg tidigare luftat tanken om reglering genom lagstiftning – så att Facebook själva slipper fatta svåra och känsliga beslut.

Sociala media sitter verkligen i en besvärlig situation. De har svårt att vara politiskt oberoende – dels då man kan misstänka att det finns en åsiktsmässig slagsida i företagen som sådana, dels då anställda bevisligen låter sina personliga politiska preferenser styra granskningen av vad som får publiceras. De anklagas samtidigt för att censurera för mycket – och för lite. Och vad gäller corona-krisen befinner de sig på ett gungfly, efter att ha beslutat att stoppa felaktig information – trots att det inte finns någon objektiv mall eller konsensus i många detaljfrågor.

Dessutom kompliceras situationen av företagens dominerande ställning.

Jag kan bara se en lösning. Det är att de sociala plattformarna får anpassa sig till lagstiftningen i respektive land där de är aktiva. Och då skall en enda regel gälla: Allt som inte är uttryckligen förbjudet i lag skall vara tillåtet att publicera.

Den lagstiftning Zuckerberg tidigare efterlyst finns alltså redan – i form av vanliga lagar, som skall gälla lika för alla överallt, oavsett om det är on- eller offline. Principen ovan lär dessutom vara den enda som i längden är möjlig att försvara och upprätthålla. (Sedan kan det lämnas till användarna att till exempel reglera graden av barnskydd och filtrering av potentiellt stötande material i sina egna, personliga inställningar.)

Några videofilmer från kongressförhören:
• Everything Facebook CEO Mark Zuckerberg just said to Congress in 16 minutes »
• Facebook CEO Mark Zuckerberg RESPONDS to Rep. Matt Gaetz over Project Veritas #ExposeFacebook Report »
• Biden vs Trump: Congress grills Google on Clinton election money »