Ny lag i USA befaras gynna »upphovsrättstroll«

I USA pågår en förändring av upphovsrättslagstiftningen som kommer att göra det lättare att kräva skadestånd i »små« mål. Detta har skapat oro vad gäller rättssäkerheten – och för att lagändringen kan komma att användas av »upphovsrättstroll« som gör obefogade upphovsrättsanspråk.

EFF skriver:

»Making it so easy to sue Internet users for allegedly infringing a copyrighted work that an infringement claim comes to resemble a traffic ticket is a terrible idea. This bill creates a situation where Internet users could easily be on the hook for multiple $5,000 copyright infringement judgments without many of the traditional legal safeguards or rights of appeal our justice system provides.« (…)

»In essence, what this means is any Internet user who uploads a copyrighted work could find themselves subject to a largely unappealable $5,000 penalty without anything resembling a trial or evidentiary hearing. Ever share a meme, share a photo that isn’t yours, or download a photo you didn’t create? Under this legislation, you could easily find yourself stuck with a $5,000 judgment debt following the most trivial nod towards due process.«

Kritikerna menar också att lagändringen kan göra det lättare att använda falska upphovsrättsanspråk för att inskränka yttrandefriheten.

Och eftersom internet inte känner några gränser kan detta komma att drabba användare världen över.

EFF: Life-Altering Copyright Lawsuits Could Come to Regular Internet Users Under a New Law Moving in the Senate »

EU-domstolen granskar överföring av persondata från EU till USA

Under tisdagen (9 juli) kommer EU-domstolen att hålla en viktig utfrågning om överföring av persondata från EU till USA.

Bakgrunden är en anmälan från den österrikiske nätaktivisten Max Scherms. Han har redan en gång fått ett avtal om dataöverföring mellan EU och USA ogiltigförklarat. Och nu är det kanske dags igen.

Politico skriver:

On Tuesday, the European Court of Justice in Luxembourg will hear arguments in another case brought by Schrems over claims that the U.S. government does not sufficiently protect Europeans’ data when it is shipped across the Atlantic.

”There is fundamentally a clash between surveillance laws in the U.S. and privacy rules in Europe,” he said. ”We’re in a debate about who governs the internet. Europe governs privacy, but the U.S. governs surveillance.” (…)

Schrems and his lawyers are expected to argue this data-transfer mechanism runs against EU privacy rules because it allows U.S. national security agencies extensive access to Europeans’ digital information. Others, including the European Commission and industry groups, will says these agreements provide sufficient guarantees for EU citizens.

Problemet är att även de nya reglerna lämnar mycket att önska. Bland annat handlar det om den amerikanska säkerhetsbyråkratins tillgång till den data som överförs.

Om det existerande avtalet upphävs kan det få stora konsekvenser såväl för de amerikanska nätjättarna som för näringslivet i övrigt. Och det finns en oro för att detta även kan få negativa konsekvenser vad gäller dataskydd – då det nu gällande regelpaketet i vissa delar erbjuder ett rimligt skydd för europeisk persondata, men i andra delar inte.

Detta är komplex materia. Men i grunden handlar det om att gällande avtal mellan EU och USA är allt för vaga, vilket bland annat påpekats flera gånger av Europaparlamentet.

Politico: Top court hearing puts EU data transfers in jeopardy »

De sociala nätjättarnas självskadebeteende

Facebook, Twitter, Pinterest och Google/Youtube har anklagats för och/eller blivit avslöjade med att vara politiskt partiska. Vilket nu är på väg att slå tillbaka mot dem själva.

Det handlar om privata företag, så de är naturligtvis fria att välja sin egen väg. Men plattformarnas dominerande ställning har samtidigt medfört en omfattande kritik, speciellt i USA.

Kärnfrågan är om de är att betrakta som plattformar eller publicister.

Om de är plattformar, då har de fördelen av budbärarimmunitet (safe harbour/mere conduit) – som innebär att de inte kan hållas ansvariga för vad deras användare gör.

Men om de är att betrakta som publicister, då faller ansvaret för vad som publiceras på dem själva.

Om de modererar sitt innehåll genom att missgynna vissa politiska åsikter och gynna andra – då kommer de att betraktas som publicister. Det innebär att de kan komma att förlora sin budbärarimmunitet. Vilket redan är en konkret politisk fråga i USA.

Men frågan är om politisk reglering är ett dugg bättre.

Med risk för att vara tjatig: Den enda hållbara strategin för de sociala plattformarna är att bara censurera sådant som är direkt olagligt. Och att vara fullständigt öppna och transparenta med hur de hanterar detta.

Men det verkar inte vara den väg de sociala plattformarna väljer att gå. Facebook har själva efterlyst mer politisk styrning. Och Google har avslöjats med att driva en dold politisk agenda.

Saken blir knappast bättre av att Google censurerar avslöjande reportage som exponerar företagets politiska subjektivitet. (Om du vill se det senaste exemplet på alternativmedias granskning – som censurerats av Google-ägda Youtube – då finns reportaget på andra videositer, som Bitchute.)

USA diskuterar förbud mot säker kryptering

Man skulle kunna tycka att debatten om kryptering borde vara över. Att göra kryptering olaglig är såväl idiotiskt som omöjligt. Och att skapa bakdörrar utsätter oss inte bara för Storebrors nyfikna granskning – utan gör oss dessutom sårbara för angrepp från till exempel cyberbrottslingar och främmande makt, eftersom sådana verktyg bevisligen läcker.

Men det hindrar inte politiker och byråkrater…

»Senior Trump administration officials met on Wednesday to discuss whether to seek legislation prohibiting tech companies from using forms of encryption that law enforcement can’t break — a provocative step that would reopen a long-running feud between federal authorities and Silicon Valley.« (…)

»The DOJ and the FBI argue that catching criminals and terrorists should be the top priority, even if watered-down encryption creates hacking risks. The Commerce and State Departments disagree, pointing to the economic, security and diplomatic consequences of mandating encryption “backdoors.” DHS is internally divided.«

Politico: Trump officials weigh encryption crackdown »

USA: Många anser att sociala plattformar är partiska – men att reglering vore värre

Det amerikanska opinionsinstitutet Scott Rasmussen har undersökt vad folk i USA anser om partiskhet och censur i sociala media:

»Thirty-four percent (34%) of voters believe YouTube will likely use new content rules to censor views that it disagrees with while 26% believe it will impose the rules fairly. A ScottRasmussen.com national survey found that a plurality–40%–are not sure.« (…)

»The survey also found that 29% believe YouTube is an unbiased platform for all users while 20% believe it is biased against conservatives. Just 6% think the Google owned platform is biased against liberals. Forty-four percent (44%) aren’t sure.«

Hur tycker då folk att frågan skall hanteras?

»To ensure equal opportunities for all points of view, just 21% believe the federal government should impose regulations on YouTube. Seventy-nine percent (79%) believe the company should they be allowed to manage their own users. That’s partly because 59% believe government regulators are more likely to be biased than YouTube.«

Detta är som sagt amerikanska siffror. Och USA är ju på något sätt epicentrum för debatten om censur i sociala media – så siffrorna är intressanta, även om vi inte har några motsvarande europeiska undersökningar.

Att fler tror att Youtube censurerar utifrån åsikter än på objektiv grund visar att många inte litar på att plattformen är åsiktsneutral – även om antalet osäkra är stort.

Det är också intressant att notera att de flesta vill att myndigheterna skall hålla fingrarna borta från frågan – och att en tydlig majoritet anser att dessa är mer partiska än Youtube.

Samtidigt håller censurfrågan på att växa till ett påtagligt problem för de sociala plattformarna. Att censurera är känsligt och stökigt. Att uppfattas som partiska kan vara dåligt såväl för affärerna som för företagens allmänna trovärdighet. Och att vara ordningsmän för allt som sägs och visas i sociala media är en gigantisk och resurskrävande verksamhet – kanske rent av omöjlig.

Det enklaste vore kanske att bara censurera sådant som är olagligt. Men det kompliceras av att olika länder har olika lagar och att internet inte känner några nationsgränser. Och att ytterligare balkanisera internet skulle strida mot dess grundläggande idé.

Länk: 34% BELIEVE YOUTUBE WILL CENSOR OPPOSING POLITICAL VIEWS; 26% DISAGREE; 40% NOT SURE »

Huvudförhandling om utlämning av Assange i februari 2020

Alla register läcker

»Images of travelers and their license plates collected by US Customs and Border Protection (CBP) have been compromised, thanks to a federal contractor who did not follow protocol. The agency contacted members of Congress to inform them that they are investigating the incident in conjunction with law enforcement agencies and cybersecurity experts, though initial reports did not specify which agencies are involved.«

Länk: CBP Traveler and License Plate Photos Stolen »

»Förskräckligt lagförslag om mjukvarupatent i USA«

Denna nyhet från EFF dök upp i flödet:

A Terrible Patent Bill is On the Way »

»Section 101 prevents monopolies on basic research tools that nobody could have invented. That protects developers, start-ups, and makers of all kinds, especially in software-based fields. The proposal by Tillis and Coons will seriously weaken Section 101, leaving makers vulnerable to patent trolls, and other abusers of the patent system.«

Detta låter misstänkt mycket som mjukvarupatent. För att förklara vad som kan vara problematiskt med det har vi bett Christian Engström att skriva ett par rader. Christian började sitt engagemang kring de IT-relaterade frågorna i EU med just frågan om mjukvarupatent – och blev 2009 Piratpartiets första ledamot i Europaparlamentet.

– o –

Förskräckligt lagförslag om mjukvarupatent i USA

Ett lagförslag i USA riskerar att återigen öppna dammluckorna för breda och skadliga mjukvarupatent. Sådana patent utgör allvarliga problem för stora och innovativa teknikföretag, och kan vara fullständigt förödande för små och nystartade företag.

Själva den föreslagna lagtexten är mycket teknisk, och skriven så att det är helt omöjligt att förstå vad den kommer leda till om man inte är mycket insatt i amerikansk patentlagstiftning. Så brukar det nästan alltid vara när patenträtten utvidgas och skärps, och det är förstås med avsikt. Så få som möjligt utom patentjuristerna själva ska förstå vad som händer innan det är för sent.

Men den amerikanska medborgarrättsorganisationen EFF har en bra förklaring i en serie artiklar (1, 2, 3). Jag ska kort sammanfatta dem här.

Problemet handlar om enkla och breda patent på datorprogram som det amerikanska patentverket har beviljat, om man bara har lagt till ”med en dator” till något som redan var känt. Det har gjort att så kallade patenttroll, juristfirmor som specialiserar sig på att skaffa sig en brett patent, och sedan kräva företag på pengar. Det här pågick i många år, men så kom en dom ”Alice vs. CLS Bank” i amerikanska högsta domstolen som fick stopp på de värsta avarterna. Den domen vill nu några senatorer riva upp. Då kommer det blir som förr igen, och patenttrollen kan fortsätta pressa pengar ur de produktiva företagen.

Den här lagändringen är bara ett förslag ännu, och EFF uppmanar alla amerikaner att kontakta sina senatorer och be dem rösta nej. Går lagen igenom gäller den formellt bara i USA, men kommer i praktiken drabba även oss i Europa indirekt på olika sätt.

Breaking: Julian Assange häktas inte i Sverige

Uppsala tingsrätt har just beslutat att inte häkta Wiklileaks grundare och chefredaktör Julian Assange. Därmed kan inte heller någon europeisk arresteringsorder utfärdas mot honom.

Detta innebär dock inte att den svenska utredningen mot Assange skrivs av. Däremot får svenska utredare finna sig i att hålla eventuella ytterligare förhör i Storbritannien – där Assange sitter fängslad för att ha brutit sin borgensförbindelse, när han tog sin tillflykt till Ecuadors ambassad.

Med detta kan man anta att frågan om att utlämna Assange till Sverige är avskriven tills vidare, troligen för alltid. (Med reservation för att tingsrättens beslut kan överklagas.)

Vilket kanske är lika bra, med tanke på hur Sverige tidigare sänt människor till skenrätt och tortyr – utan rättslig prövning – med hemliga CIA-plan och med en påse över huvudet.

Nu riktas fokus mot USA:s begäran om att få Assange utlämnad från Storbritannien. Denna omfattar 17 åtalspunkter, däribland spioneri. Skulle Assange utlämnas och dömas i USA riskerar han upp till 175 år i fängelse, för sin publicistiska verksamhet.

Länk: Sveriges Radio »