Kategori: USA

Spionerar dansken och USA på Saab? Fråga FRA.

Henrik Alexandersson Lämna en kommentar

Danmarks Radio har avslöjat ett omfattande samarbete mellan dansk militär underrättelsetjänst och amerikanska NSA (m.fl.).

Enligt DR:s reporter Niels Fastrup har det handlat om signalspaning och insamling av data till XKeyscore, som är NSA:s »Spion-Google« där allt som är av intresse lagras och är sökbart.

Ingen kan vara förvånad. NSA:s motto är »Collect it all« – och man avlyssnade ju till och med den tyska förbundskanslerns telefon.

Vad som nu väckt uppmärksamhet i media är att man skall ha spionerat på svensk försvarsindustri. Eventuellt även på fler svenska mål.

Hur det är med den saken skulle möjligen möjligen svenska FRA kunna svara på. För enligt de interna NSA-dokument som läcktes av visselblåsaren Edward Snowden – så har även FRA tillgång till XKeyscore, som tack för nära och gott samarbete.

Upprepade gånger har vi ställt frågan om FRA:s tillgång till XKeyscore över huvud taget är laglig – med tanke på att databasen med säkerhet innehåller uppgifter om svenskar och svenska förhållanden.

Det vore olyckligt om det skulle uppstå oklarhet om hos vem FRA:s lojalitet ligger.

Regerigen har just återuppväckt FRA-demonen – mycket kvar att lyfta fram i ljuset

Henrik Alexandersson 1 kommentar
Dåvarande försvarsministern Mikael Odenberg skriver under ett avtal om underrättelsesamarbete med Michael Chertoff, då minister med ansvar för USA:s Homeland Security, Washington DC,  fredag den 13 april 2007

Förslaget om att Försvarets Radioanstalt även skall få övervaka (innehållet i) svenska telekommunikationer kan komma att bita regering och riksdag i rumpan.

Först tvingade man (2008) igenom FRA-lagen med minsta möjliga majoritet. Nu skulle man få lyssna lagligt på främmande makt i kabel. Den insamlade informationen skulle vara strikt förbehållen FRA (samt militären, regeringskansliet och UD). Sedan började ändamålsglidningen. Snart skulle ett antal svenska myndigheter komma att få tillgång till denna signalspaning. Och nyligen kröntes ändamålsglidningen med förslaget om att FRA även skall få övervaka, skanna och analysera innehållet i svenska telekommunikationer inom riket.

2013 avslöjade Edward Snowden amerikanska NSA:s globala massövervakning. Då framkom även att Sverige (kodnamn: SARDINE) har en mycket aktiv roll som tredjehandspartner i det så kallade Five Eyes-samarbetet (USA, UK, Kanada, Australien och Nya Zeeland). Enligt uppgift mycket mer aktiv än andra tredjepartsländer som Frankrike, Tyskland, Indien och Japan.

Som belöning har svenska FRA fått tillgång till den amerikanska spiondatabasen XKeyscore. Att denna även innehåller information om svenskar och svenska förhållanden är uppenbart. Och fortfarande är det oklart om FRA:s tillgång till denna information över huvud taget är förenlig med svensk lag.

Det svenska underrättelsesamarbetet med USA går tillbaka till ett avtal från 1950-talet och bekräftades åter av dåvarande försvarsminister Mikael Odenberg under ministären Reinfeldt I.

Europaparlamentet har uppmanat Sverige att se över sitt samarbete med NSA – ur ett människorättsperspektiv. Sverige har å sin sida vägrat att delta i Europaparlamentets utfrågningar om NSA-skandalen. Sverige har även varit med och blockerat en bredare utredning av massövervakningen i EU. Och 2015 stoppade riksdagen med överväldigande majoritet  en utredning av samarbetet mellan FRA och NSA.

Nyligen har det avslöjats hur dansk underrättelsetjänst överskridit sina befogenheter, farit med osanning och spelat under täcket vad gäller sitt samarbete med NSA. Likheterna med Sverige är många och slående.

Och nu vill alltså de svenska maktpartierna utöka FRA:s övervakning av innehåll i våra elektroniska kommunikationer – inom riket – trots att det är tämligen uppenbart att denna information även kan komma att delas med främmande makt.

Länkar:
• Danish military intelligence uses XKEYSCORE to tap cables in cooperation with the NSA »
• DR: Ny afsløring: FE masseindsamler oplysninger om danskere gennem avanceret spionsystem »
• Berelingske: Et pengeskab på Kastellet har i årtier gemt på et dybt fortroligt dokument. Nu er hemmeligheden brudt »
• Wikipedia: XKeyscore »
• Riksdagsdebatt om FRA mellan MP och V inför votering om att riva upp FRA-lagen och utreda samarbetet mellan FRA och NSA (video)»
• Europaparlamenet: on the US NSA surveillance programme, surveillance bodies in various Member States and their impact on EU citizens’ fundamental rights and on transatlantic cooperation in Justice and Home Affairs (2013/2188(INI) »
• FRA – en politisk thriller »

Zuckerberg i kongressutfrågning – efterlyser lagstiftning

Henrik Alexandersson Lämna en kommentar

De sociala nätjättarna håller just på att vittna inför den amerikanska kongressen. Här är en text från uppsnacket, som fångade mitt intresse:

»When Facebook CEO Mark Zuckerberg testifies before Congress on Wednesday, he will call on lawmakers to take explicit action to rewrite the law that protects a free and open internet. In doing so, he will be implicitly asking the federal government to impose huge new regulatory costs on social media sites like his own—costs that will ultimately protect Facebook from rising upstarts.«

Reason: Mark Zuckerberg to Congress: Please Regulate Us (Wink, Wink) »

Ur Zuckerbergs skriftliga inledningsanförande (PDF):

»I believe we need a more active role for governments and regulators, which is why in March last year I called for regulation on harmful content, privacy, elections, and data portability. We stand ready to work with Congress on what regulation could look like in these areas. By updating the rules for the internet, we can preserve what’s best about it—the freedom for people to express themselves and for entrepreneurs to build new things—while also protecting society from broader harms. I would encourage this Committee and other stakeholders to make sure that any changes do not have unintended consequences that stifle expression or impede innovation.«

Detta är korporativism i modern tappning – Big Data ber Big Government om kostsam speciallagstiftning som kommer att stoppa nya konkurrenter och uppstickare.

Och som Zuckerberg själv konstaterar, så riskerar sådan lagstiftning att få oväntade och oönskade konsekvenser för det fria ordet och för den tekniska utvecklingen.

USA: presidentvalet, internet och övervakningen

Henrik Alexandersson Lämna en kommentar

Vad innebär det amerikanska presidentvalet när det kommer till internetfrågorna och övervakningen? Vi kan naturligtvis inte veta, men det finns ledtrådar.

Sociala media

Mycket talar för att Donald Trump kommer att tvinga de sociala plattformarna på nätet att bestämma sig. Är de rena plattformar, som inte kan hållas ansvariga för vad deras användare uttrycker? Eller är de publicister som styr och redigerar innehållet på sina siter, med det redaktionella ansvar detta medför?

Om Joe Biden vinner kan man vänta sig mer av en anpassning till EU:s nya nätregler (Digital Services Act) för harmoniserade regelverk på båda sidor Atlanten. I vart fall brukar demokraterna och EU synka rätt väl vad gäller reglering av internet.

Dataöverföring (Privacy Shield / Safe Harbor)

Avtalet om säker överföring och hantering av persondata från EU till USA har (i sina olika varianter) fått hård kritik. Bland andra EU-domstolen anser att det inte ger tillräckliga garantier mot att sådan data hamnar i händerna på amerikanska underrättelseorgan. Domstolen har nu upphävt avtalet.

Trump ser detta (och en del annat som EU sysslar med på nätområdet) som handelshinder. Och vad gäller Biden, så var han vicepresident när de avtal upprättades mellan EU och USA som EU-domstolen nu har underkänt.

Massövervakning

USA har nu upphört med vissa av de former av automatiserad massövervakning som avslöjades av Edward Snowden – helt enkelt för att de inte varit effektiva. Vissa har även förklarats olagliga av domstol.

Vad som händer nu är svårt att veta. Man bör dock hålla i minne att Obama-administrationen (där Biden var vicepresident) var pådrivande för olika former av massövervakning.

Oavsett vem som vinner kan man utgå från att USA kommer att ägna sig åt den massövervakning man anser behövs för att upprätthålla den nationella säkerheten.

Edward Snowden

President Trump har funderat högt om att benåda visselblåsaren Edward Snowden, som avslöjade NSA:s globala massövervakning. Hur det sedan blir med den saken är omöjligt att veta. Trump funderar ju ofta högt, om många olika saker.

Däremot kan man utgå från att demokraternas Joe Biden är fientligt inställd mot Snowden. Åter handlar det om historiska skäl, från tiden för Obama-administrationen.

Julian Assange (Wikileaks)

Det är komplicerat. Trump-administratione har begärt Assange utlämnad från Storbritannien – misstänkt för allt från dataintrång till spioneri, trots att det Wikileaks ägnat sig åt snarare kan betraktas som journalistik.

Bidens Obama-administration lät bli att göra samma sak – eftersom man ansåg att just gränsdragningen mot journalistik var för känslig och att det hela kunde sluta i dålig publicitet.

Samtidigt är Bidens demokratiska parti ursinnigt på Wikileaks såväl för publiceringen av krigsdagböckerna som ambassadtelegrammen – och framförallt för att Assange medverkade till spridandet av läckt information från partiets mailserver, i samband med förra presidentvalet.

Möjligen skulle demokraternas nära förhållande till media kunna leda till att begäran om utlämning dras tillbaka och att åtalspunkterna blir vilande. Den ömsesidiga fiendskapen mellan Assange och det demokratiska partiet gör dock detta mindre troligt.

Presidentvalet 2020 – Facebooks största prövning

Henrik Alexandersson 1 kommentar

Facebook håller på att gå upp i något slags stabsläge inför det amerikanska presidentvalet.

ArsTechnica:

»Facebook has said it will take aggressive and exceptional measures to “restrict the circulation of content” on its platform if November’s presidential election descends into chaos or violent civic unrest.

In an interview with the Financial Times, Nick Clegg, the company’s head of global affairs, said it had drawn up plans for how to handle a range of outcomes, including widespread civic unrest or “the political dilemmas” of having in-person votes counted more rapidly than mail-in ballots, which will play a larger role in this election due to the coronavirus pandemic.

“There are some break-glass options available to us if there really is an extremely chaotic and, worse still, violent set of circumstances,” Mr Clegg said, though he stopped short of elaborating further on what measures were on the table.«

Visst, det kan bli stökigt. Vilket inte minst de senaste månadernas kravaller och oroligheter har visat. Och det faktum att internet och Facebook (i princip) låter människor kommunicera och interagera fritt är tveklöst en faktor att ta med i beräkningen.

För det första bör man ha klart för sig att allt Facebook gör också påverkar situationen. Det handlar om dynamiska skeenden med ofta oförutsedda konsekvenser. Och i kaosartade eller metastabila system kan ibland små förändringar av input leda till dramatiska konsekvenser. Detta kan bli något av en Pandoras ask.

Samtidigt måste Facebook rimligen hålla sig politiskt neutralt. Utrymmet för soloflygningar från enskilda medarbetare med starka personliga politiska preferenser är synnerligen begränsat. Och följderna om Facebook som helhet agerar som en icke-vald politisk aktör kan bli stora. Här kan frågan om huruvida företaget är en plattform eller en redaktionell spelare komma att bli högaktuell.

Inte ens frågan om otillbörlig påverkan av valet från yttre aktörer är kristallklar. Detta visar inte minst förra presidentvalrörelsen. De är möjligt (eller rent av troligt) att mycket av den information som då spreds kom från ryska hackare. Men det innebär inte nödvändigtvis att den är falsk eller irrelevant. Läckorna från det demokratiska partiets inre var viktiga och relevanta för väljarna – oavsett hur de kom till allmänhetens kännedom.

Detta är ett getingbo. Om man får tro vissa analytiker kommer alla valresultat – utom en solklar seger för Biden – att leda till social oro.

I ett sådant läge behöver man ha koll på sina premisser. Rimligen måste demokratin och dess fria, rättvisa val sättas i främsta rummet. Samtidigt finns inget facit för vilka åtgärder som verkar i den riktningen – eller vilka som är kontraproduktiva. Detta kommer att kräva gott omdöme, ödmjukhet och objektivitet. Vilket tyvärr inte är självklara ingångsvärden.

Facebook ger sig helt enkelt in i ett äventyr med ett överväldigande antal okända faktorer. Det skall bli intressant att följa. Kanske vore det enklare om de höll sig till en enkel princip: Att bara stoppa innehåll som är direkt olagligt.

Men så lätt tänker man alltså inte göra det för sig.

ArsTechnica: Facebook vows to restrict users if US election descends into chaos »

En av massövervakningens arkitekter invald i Amazons styrelse

Henrik Alexandersson 2 kommentarer

Förre chefen för amerikanska NSA – National Security Agency – Keith Alexander har valts in i Amazons styrelse.

Han var ytterst ansvarig för den amerikanska globala massövervakning som avslöjades av visselblåsaren Edward Snowden – och som nyligen förklarades olaglig av en domstol.

Detta är uppseendeväckande med tanke på att Amazon driver molnbaserade datacenter över hela världen.

Man kan fråga sig vilka signaler det sänder till Amazons kunder – att en av den olagliga massövervakningens arkitekter nu i någon mening får kontroll över deras outsourcade dataprocesser och molnlagring.

The Verge: Former NSA chief Keith Alexander has joined Amazon’s board of directors »«

Facebook uppges betala användare för att inte logga in under presidentvalet

Henrik Alexandersson Lämna en kommentar

New York Post:

»Facebook is offering users money to refrain from using the site and Instagram in the weeks leading up to the bitterly contested November elections.

To assess the impact of social media on voting, the company will pay selected members up to $120 to deactivate their accounts beginning at the end of September.«

Länk: Facebook will pay users to log off before 2020 election »

Domstol: NSA:s massövervakning är olaglig

Henrik Alexandersson Lämna en kommentar

US Court of Appeals for the Ninth Circuit har kommit fram till att NSA:s massövervakning – som avslöjades av visselblåsaren Edward Snowden – är olaglig.

Domstolen menar att NSA:s program för insamling av bulkdata från amerikanska teleoperatörer strider mot Foreign Intelligence Surveillance Act och att den även kan ha brutit mot konstitutionen.

Snowden riskerar fortfarande åtal i USA – även om president Trump funderat högt om att kanske benåda honom.

• US court: NSA mass surveillance program exposed by Snowden was illegal »

Kan vi lita på att sociala media förmedlar en korrekt bild av verkligheten?

Henrik Alexandersson Lämna en kommentar

Frågan om vad som får och inte får eller bör visas i sociala media blir allt märkligare. Vi har nu nått en punkt där bilden av verkligheten och den verkliga verkligheten börjar skilja sig åt.

Ett intressant exempel är att Twitter och Youtube infört ett stopp för material som har sitt ursprung i hack eller dataintrång. Bakgrunden är att sådant material kom att spela en viktig roll i presidentvalet 2016 – då e-post från det demokratiska partiet hackades (förmodligen av ryska hackare) och publicerades av Wikileaks. Detta vill man undvika i presidentvalet i november i år.

Problemet är bara att de e-postmeddelanden som läckte ut var äkta – och att de missförhållanden som de avslöjade var verkliga. (Visserligen användes läckan sedan av allehanda konspirationsteoretiker och nättroll för egna vildsinta teorier, men det ändrar inte det förhållande att den grundläggande information var äkta vara.)

Frågan man måste ställa sig är vad som kommer att hända om samma sak sker igen. Kommer Twitter och Youtube i så fall att censurera information som visar att ett av de politiska partierna fulspelar och sätter sig över de demokratiska spelreglerna? Är inte sådant information som väljarna faktiskt bör få kännedom om?

Eller, för att ta ett hypotetiskt exempel – hur har man tänkt hantera information som kommer från ett hack och som visar att någon av kandidaterna (eller deras parti/kampanjorganisationer) begått ett allvarligt brott? Skall det i så fall förtigas – inte för att informationen är felaktig, utan för att den kommer från ett dataintrång?

Det är troligt att det kommer att ske hackerattacker för att få fram ofördelaktig information om kandidaterna även i detta presidentval. Och där Twitter och Youtube nu lagt ribban kan ingen sådan information publiceras – oavsett vilken av kandidaterna det gäller.

Detta skall bli intressant att följa.

Samtidigt väcker nätjättarnas beslut en större fråga: Kan vi lita på att sociala media förmedlar en korrekt bild av verkligheten?

• Reclaim the Net: YouTube joins Twitter in banning content around “hacked” material in the run up to the election »

Tänker Trump benåda Edward Snowden?

Henrik Alexandersson Lämna en kommentar

President Trump funderar högt om visselblåsaren Edward Snowden, som år 2013  avslöjade den globala massövervakning som amerikanska NSA och dess allierade ägnar sig åt. Är det dags att lägga ner eventuella åtal mot Snowden och låta honom återvända till USA som en fri man?

Man kan naturligtvis aldrig veta med Trump. Men om man ser vad han säger på en presskonferens i veckan som gick – så får man ett intryck av att detta är något han verkligen funderar över. Kanske som »kompensation« för att han nyligen benådade en av sina vänner, Roger Stone. Det är också möjligt att Trump gör sitt utspel för att flirta med mer liberala krafter inför presidentvalet i november.

En sak är samtidigt rätt säker – Demokraterna lär aldrig benåda Snowden. Det var ju trots allt Obama-administrationen som fick ta smällen när den globala massövervakningen avslöjades.

Som konfliktyta i presidentvalskampanjen skulle en benådning av Snowden därför vara ett gott taktiskt val av Trump.

Vi får väl se vad som händer.

Samtidigt är den mediala bilden av Snowden inte alltid korrekt. Reuters skriver:

»Snowden fled the United States and was given asylum in Russia after he leaked a trove of secret files in 2013 to news organizations that revealed vast domestic and international surveillance operations carried out by the NSA.«

Till och med The Guardian – som ju var den tidning som hjälpte Snowden att exponera alla oegentligheter är milt vilseledande:

»Snowden disclosed highly classified information from the National Security Agency in 2013. He revealed the news covertly to the Guardian at the time, then did interviews with this outlet after he fled to Hong Kong, before retreating to Moscow to avoid extradition to the US. He has remained in Russia ever since.«

Här är det viktigt att ha fakta klart för sig: Snowden reste till Hong Kong, där han träffade de journalister som hjälpte honom att föra ut sanningen om massövervakningen. Därefter skulle han vidare till obekräftat resmål. Men när han skulle byta plan i Moskva hade de amerikanska myndigheterna hunnit dra in hans pass. Så han kunde inte resa vidare, utan fastnade där.

Edward Snowden befinner sig alltså inte i Ryssland av egen fri vilja – utan som en konsekvens av de amerikanska myndigheternas handlande.

Vilket kan vara bra att känna till, då det ständigt antyds att Snowden skulle ha verkat i samarbete med Ryssland – dock utan att några bevis för något sådant samarbete har kunnat presenteras. Det handlar snarare om att misstänkliggöra honom – vilket  alltså även media medverkar till.

Vill du veta mer? Se den Oscarsbelönade dokumentären Citizenfour – tillgänglig på SVT Play fram till den 30 september.