Tolv år efter FRA-omröstningen – och nu fullbordas ändamålsglidningen.
Eftersom denna site är rensad från kakor och andra integritetskränkande tillägg bäddar vi inte in filmen för automatisk uppspelning här – utan ber dig att istället följa länken till Youtube ovan.
Så här såg det ut 2008. Idag vill samtliga partier, utom V, låta Försvarets Radioanstalt spana även på inrikes telekommunikationer.
Nu öppnar såväl regeringen som delar av oppositionen för att Försvarets Radioanstalt, FRA, även skall få övervaka och analysera innehåll i telekommunikationer inom landet.
Som FRA-motståndarna påpekade från början, så var det bara en tidsfråga. Steg för steg har tillgång till den så kallade FRA-shoppen givits till allt fler myndigheter. Och nu har ändamålsglidningen nått den punkt där de sista löftena om hur FRA-lagen skulle användas är på väg att kastas i papperskorgen.
Detta är knappast förvånande. Däremot är det skamligt av Socialdemokraterna att utvidga en lag som de själva röstade emot, även om det då bara var av taktiska skäl. Också Miljöpartiet bör skämmas – som offrat vad som kanske var ett äkta engagemang mot FRA-lagen i utbyte mot makt, för en plats i regeringen.
Samtidigt driver EU nu frågor (uppladdningsfilter, nätcensur, avkryptering m.m.) som också landar i att man kommer att övervaka, kontrollera och analysera innehållet i vanligt folks kommunikationer. Kampen om individens rätt till privatliv och privat korrespondens har därmed utvidgats till en strid på flera fronter.
»Integritet är en lyx som enbart går att åtnjuta när andra intressen står tillfredställda, skulle man kunna sammanfatta doktrinen. Detta är i grunden är en omöjlig hållning. Tanken att staten någonsin skulle nå denna punkt och i stället börja ge ifrån sig redan beviljade maktmedel är fullständigt orealistisk.«
Adam Danieli, på Timbros Smedjan: Borgerligheten måste åter ta strid mot övervakningssamhället »
Den tyska författningsdomstolen har meddelat en principiellt viktig dom vad gäller underrättelsetjänsten BND:s massövervakning av icke-tyska medborgare utanför Tyskland: Verksamheten måste avvecklas, då den tyska författningen även omfattar hur tyska myndigheter behandlar människor i andra länder.
DW rapporterar:
»The ruling said that non-Germans were also protected by Germany’s constitutional rights, and that the current law lacked special protection for the work of lawyers and journalists. This applied both to the collection and processing of data as well as passing on that data to other intelligence agencies.«
Detta innebär rimligen att Tyskland inte längre kommer att kunna mata amerikanska NSA med massinsamlad data.
Övervakning får fortsatt förekomma – men måste då vara inriktad mot verkliga, konkreta hot. Det vill säga att vanligt, hederligt folk som inte kan misstänkas för något brottsligt skall lämnas ifred.
Intressant nog har domen mötts med positiva kommentarer från såväl regering som opposition.
Denna nyhet var tillräckligt stor för att till och med gå före corona-krisen i de tyska tv-nyheterna i går. Övervakningsfrågorna är glädjande nog stora i den tyska debatten.
I sammanhanget är det värt att notera att svenska FRA ägnar sig åt samma sak som tyska BND nu förbjuds att göra. Den svenska FRA-lagen skall för övrigt prövas av Europadomstolen för de Mänskliga Rättigheterna inom kort.
Länkar:
• DW: German intelligence can’t spy on foreigners outside Germany »
• Politico: Top German court deems spying on foreigners’ internet traffic is unconstitutional »
• The Local: Court slams German spies’ foreign internet surveillance »
• CCC: German Federal Constitutional Court demands more oversight on BND spying »
Vilken roll spelar egentligen Sverige i den amerikanska globala massövervakningen?
Sveriges Radio rapporterar:
Företaget Crypto AG startades av svensken Boris Hagelin, och blev efter andra världskriget snabbt ledande på krypteringsmaskiner. Företaget hade sin bas i Schweiz, men under kalla krigets gång kom det att hemlighet kontrolleras och ägas av CIA och tyska underrättelsetjänsten BND.
Enligt uppgifter i Washington post, och tyska och schweiziska medier kände fyra ytterligare länder till operationen eller fick ta del av vissa uppgifter som kom fram. Ett av de länderna var Sverige.
Runt 120 länder köpte och använde krypteringsutrustningen från andra världskrigets slut fram till millennieskiftet, däribland Iran, Indien och Pakistan, men aldrig Sovjetunionen eller Kina.
I sammanhanget är det extra intressant att Sverige har haft något slags särställning.
Sveriges speciella ställning uppmärksammades även under Europaparlamentets utfrågningar om massövervakningen 2013/14. Då framkom bland annat att Sverige har ett unikt och nära samarbete om övervakning och informationsdelning med den så kallade Five Eyes-gruppen (USA, Storbritannien, Kanada, Australien och Nya Zeeland).
Det är även värt att påminna om att svenska FRA har unik tillgång till XKeyscore, som är amerikanska NSA:s »spion-Google« – med uppgifter som samlats in genom bland annat massövervakning och riktad övervakning. Detta framkom i samband med Snowden-läckan 2013 – och bekräftades även i Europaparlamentets utfrågning. Då XKeyscore med största sannolikhet även innehåller information om svenskar och svenska förhållanden är det oklart om FRA:s tillgång till databasen över huvud taget är laglig.
I mars 2015 röstade riksdagen nej till en motion om att utreda Sveriges samarbete med NSA.
Privacy International rapporterar:
»Six years after NSA contractor Edward Snowden leaked documents providing details about how states’ mass surveillance programmes function, two states – the UK and South Africa – publicly admit using bulk interception capabilities.
Both governments have been conducting bulk interception of internet traffic by tapping undersea fibre optic cables landing in the UK and South Africa respectively in secret for years.«
Detta handlar om ett samarbete för global övervakning där vi – genom Edward Snowdens avslöjanden och efter utfrågningar i Europaparlamentet – vet att Sverige spelar en viktig roll.
Det rör dels den tele- och datatrafik som passerar Sveriges gränser som sådan. FRA-lagen möjliggör övervakning, skanning och analys av all sådan trafik. (Vilket omfattar det mesta vi gör på nätet.) Dels vilka Sverige delar denna information med och vad vi i så fall får i utbyte.
Under Europaparlamentets utfrågningar om massövervakningen 2013-14 framkom att den svenska signalspaningen i kabel i princip gjort oss till det »sjätte ögat« i det så kallade »Five Eyes«-samarbetet i vilket USA, Storbritannien, Kanada, Australien och Nya Zeeland samlar in så mycket trafikdata och innehåll som de kommer åt.
Att Sverige är en viktig aktör i detta samarbete kan illustreras med att svenska FRA (enligt bl.a. Snowden-läckan) har tillgång till den amerikanska spiondatabasen XKeyscore, ofta kallad spionernas Google. Den innehåller sådant som uppsnappats genom massövervakningen och som man tror kan vara bra att ha. Databasen innehåller med säkerhet uppgifter om svenskar och svenska förhållanden. Vilket i stora delar är information som FRA aldrig skulle få laglig rätt att samla in på egen hand – men alltså ändå har tillgång till via XKeyscore.
Men om detta finns idag ingen offentlig diskussion i Sverige.
Privacy International: Two states admit bulk interception practices: why does it matter? »
Den 10 juli väntas Europadomstolen komma med beslut om den svenska FRA-lagen.
Läs mer: FRA-lagens framtid ska avgöras i Europadomstolen »
Uppdatering: Det är förhandling och utfrågning den 10 juli – inte dom. (PDF)
På begäran av Centrum för Rättvisa kommer Europadomstolen (som upprätthåller Europarådets konvention om de mänskliga rättigheterna) att pröva den svenska FRA-lagen.
FRA-lagen har redan prövats en gång. CfR förklarar:
Sommaren 2008 anmälde Centrum för rättvisa den s.k. FRA-lagen till Europadomstolen. Detta eftersom det var tveksamt om den levde upp till Europakonventionens krav för att skydda enskildas integritet. Klagomålet till Europadomstolen bidrog till att riksdagen snabbt skrev om lagen för att stärka enskildas integritet vid signalspaning. En kammare i Europadomstolen godkände den uppdaterade FRA-lagen den 19 juni 2018, men framförde samtidigt viss kritik och framhöll att lagstiftningen kunde förbättras i ett antal avseenden. Centrum för rättvisa begärde därför att målet skulle prövas av Europadomstolens Grand Chamber. En panel med fem domare har nu beslutat att målet ska tas upp till prövning där. Det innebär att panelen har bedömt att målet ger upphov till en allvarlig fråga som rör tolkningen eller tillämpningen av konventionen eller en allvarlig fråga av allmän betydelse.
CfR:s chef Fredrik Bergman säger:
-Det här målet väcker viktiga rättsfrågor som kräver ett vägledande avgörande från Grand Chamber. Europeiska stater möter idag allvarliga hot från terrorism och gränsöverskridande brottslighet. Hemlig övervakning är en del av hur vissa stater bemöter dessa hot. Utan tillräckliga garantier mot missbruk riskerar dock hemlig massövervakning att kränka just de grundläggande fri- och rättigheter som staterna vill skydda från sina fiender.
Att FRA-lagen nu tas upp av Europadomstolens Grand Chamber visar att man tycker att det är en fråga av stor principiell vikt. I grund och botten är det samma frågeställning som kring datalagringen (som EU-domstolen underkänt). Det vill säga om man skall få ägna sig åt svepande övervakning av alla medborgares alla kommunikationer, utan att det föreligger någon konkret misstanke om brott eller någon närmare specificerad misstänkt.
Spännande och intressant. Vi får dock räkna med att det kan ta ett par år innan det kommer en dom.
Är det en ödets ironi eller en ironisk blinkning att ”EU:s byrå för grundläggande rättigheter” förkortas FRA – Agency for Fundamental Rights?
Bokstäverna kommer ju inte ens i rätt ordning.
Vi vet i alla fall att byrån inrättades 2007, samma år som FRA-lagen var ett hett diskussionsämne i Sverige. (FRA-lagen röstades igenom 2008 och gav Försvarets radioanstalt ökade befogenheter att avlyssna kommunikation som passerade Sveriges gränser.)
Nu har FRA – byrån alltså, inte anstalten – släppt del två av en rapport där de undersöker hur övervakning påverkar de grundläggande rättigheterna.
FRAs grundpremiss är att “the mere existence of legislation allowing for surveillance constitutes an interference with the right to private life” – men man menar också att viss övervakning är nödvändig:
With terrorism, cyber-attacks and sophisticated cross-border criminal networks posing growing threats, the work of intelligence services has become more urgent, complex and international. Such work can strongly interfere with fundamental rights, especially privacy and data protection.
Edri har sammanfattat huvudlinjerna i rapporten:
Del ett av rapporten släpptes 2015, men flera terrordåd detta år gjorde att många länder ändrade sin övervakningslagstiftning snabbt, vilket föranledde del två av översynen.