• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet

Femte juli Nätet till folket!

Nätet till folket!

  • Om oss

regeringen

ChatControl – nu är det skarpt läge i EU, men regeringen vill inte tala om saken

19 januari 2023 av Henrik Alexandersson 2 kommentarer

Idag är frågan om inspektion av innehållet i din e-post och dina elektroniska meddelanden uppe till debatt i LEWP i EU:s ministerråd, under svenskt ordförandeskap. Men det går inte att få veta vad regeringen tycker eller vilken linje den kommer att driva.

Visst, det är mycket nu. Krig i Europa, skenande inflation, energikris, våldsbrottslighet… Samtidigt har vi en ny regering som knappt hunnit bli varm i kläderna. Dessutom är Sverige nu ordförandeland i EU – med tusentals nya frågor att ta tag i. Men ändå.

Idag och i morgon kommer the Law Enforcement Working Party i EU:s ministerråd att diskutera EU-kommissionens förslag om att öppna folks e-post och elektroniska meddelanden för att granska dess innehåll – allmänt kallat ChatControl. Vilket rimligen står i strid med vad de mänskliga rättigheterna har att säga om rätten till privatliv och privat korrespondens.

Detta kommer att ske under det sittande svenska ordförandeskapet.

Ändå verkar det stört omöjligt att få veta vad den svenska regeringen tycker i frågan och vilken linje den kommer att driva. Inte heller de andra partierna är speciellt intresserade av att diskutera saken.

Det närmaste man kommer är den enkät som internetopatören Bahnhof gjorde inför valet förra hösten. Vilken också lämnade många frågetecken:

  • Vänsterpartiet har inte tagit ställning – men är försiktigt tveksamma till det liggande förslaget och samtidigt positiva till dess uppgivna syfte.
  • Miljöpartiet ”kommer att analysera förslagen i sin helhet innan vi fattar beslut”.
  • Socialdemokraterna verkar positivt inställda till ChatControl men har inte tagit slutlig ställning till förslaget.
  • Centerpartiet är skeptiskt till förslaget – men sympatiserar med syftet.
  • Liberalerna svarade inte på Bahnhofs enkät (men partiets nya partisekreterare Gulan Avci svarade när vi frågade henne i en valstuga att det behövs övervakning och ville hellre tala om gängen).
  • Moderaterna anser att förslaget behöver granskas i detalj.
  • Kristdemokraterna är för ChatControl.
  • Sverigedemokraterna har inte tagit ställning – och tycks förstå både kritiken och syftet.

Apropå vårt valstugereportage kan man notera att partiernas fotfolk generellt sett verkar rätt skeptiska till ChatControl, även om inte någon kände till något av substans om förslaget.

I allt väsentligt svävar de politiska partierna (utom KD) på målet och är direkt ovilliga att ge klara besked eller ens diskutera frågan. Men det duger inte, för nu är det skarpt läge.

Och nu är det Sverige som håller i taktpinnen i EU:s ministerråd. Där är frågan kontroversiell. Österrike säger blankt nej, då förslaget strider mot landets konstitution. Även Tyskland kommer sannolikt att säga nej. (Detta räcker dock inte för en blockerande minoritet i rådet.)

Som det ser ut just nu kan EU alltså komma att inskränka en av våra grundläggande mänskliga rättigheter – rätten till privat korrespondens. Men ingen är intresserad av att tala om saken.

(Vi har utan framgång sökt Justitiedepartementet och de flesta partier för en kommentar.)

Detta ökar risken för att vi än en gång kommer att ställas inför fullbordat faktum, när det är för sent för att reagera. Det känns som ett demokratiskt problem.

Man kan bara spekulera, men jag ser några möjliga förklaringar (som inte utesluter varandra):

Den första är att regeringen och de flesta partier inte vet och inte hunnit ta ställning till förslaget. Den andra är att man för allt i världen inte vill ha en ny debatt om privatliv och övervakning. Den tredje är att de tror eller hoppas att ingen bryr sig.

Men vi kommer att fortsätta tjata på dem.

Läs mer:
• ChatControl.eu »
• EU vill granska innehållet i alla dina elektroniska kommunikationer »

Lagstiftningsdokument:
• Kommissionens förslag »
• Legislative Observatory »

Arkiverad under: Demokrati, EU, Länktips, Övervakning, Privatliv, Storebror, Sverige Taggad som: ChatControl, regeringen

Här är nästa inskränkning av våra rättigheter som media blundar för

18 november 2022 av Henrik Alexandersson 1 kommentar

Media har fått berättigad kritik för att ha struntat i den inskränkning av våra fri- och rättigheter som riksdagen beslutade om i veckan, tills det var för sent. Ändå händer det igen, just nu.

EU-kommissionen vill att vår e-post och alla våra elektroniska meddelanden skall av-krypteras, öppnas och att dess innehåll skall granskas.

Detta är en kränkning av de mänskliga rättigheterna och vad dessa har att säga om rätten till privatliv och privat korrespondens. Ändå sägs eller skrivs inte ett ord om detta i svenska media.

Man kan tycka att rätten till privat korrespondens borde ligga i medias intresse. Det handlar om källskydd och möjligheten för whistleblowers att slå larm om oegentligheter. Och om redaktionell integritet.

Genom sin totala tystnad sviker svenska media såväl sitt demokratiska uppdrag som sina journalistiska principer.

Att reagera i sista minuten – när vi ställs inför fullbordat faktum – är en dålig plan. Det visar veckans inskränkning av tryckfriheten tydligt. Problematiska politiska beslut måste belysas och kritiseras tidigt, innan de politiska aktörerna hunnit bestämma sig och låsa sina positioner.

När det gäller EU-kommissionens förslag (#ChatControl/CSAR) tycks flera av regeringspartierna ännu inte ha bestämt sig. Men om frågan förbigås med tystnad, då kan man vara rätt säker på att regeringen kommer att gå på kommissionens linje.

Denna fråga är extra viktig eftersom Sverige kommer att vara ordförandeland i EU första halvåret 2023. Det blir alltså vår regering – och justitieminister Gunnar Strömmer – som får ansvar för att slussa frågan genom ministerrådet.

Österrike säger redan bestämt nej till #ChatControl. I Tyskland är regeringen splittrad, men det lutar åt ett nej. I EU-kommissionens offentliga rådslag säger 88% av de svarande nej till förslaget – och de flesta som är för är ändå emot dess nuvarande utformning.

Frågan håller på att utvecklas till en politisk thriller. Men än så länge väljer svenska media – till skillnad från pressen i många andra EU-länder – att tiga.

Kommer man att reagera innan det åter igen är för sent? Kommer man att bry sig över huvud taget?

Läs mer om #ChatControl/CSAR:
• Chat Control: The EU’s CSEM scanner proposal »
• Nu börjar slaget om #ChatControl (med länksamling) »

Arkiverad under: EU, Länktips, Media, Övervakning, Privatliv, Storebror, Sverige Taggad som: ChatControl, CSAR, källskydd, mediekritik, regeringen, tryckfrihet

Video: Regeringen, rättssäkerheten och våra rättigheter

19 oktober 2022 av Henrik Alexandersson Lämna en kommentar

Vi uttrycker en from förhoppning om att vår nye justitieminister, Gunnar Strömmer (M), kommer att värna den demokratiska rättsstaten och våra fri- och rättigheter.

Youtube »

Arkiverad under: Datalagring, Övervakning, Podcast, Privatliv, Rättssäkerhet, Sverige Taggad som: anonyma vittnen, brottsprovokation, Gunnar Strömmer, regeringen

Problemen med Tidö-avtalet

17 oktober 2022 av Henrik Alexandersson Lämna en kommentar

Övervakning, anonyma vittnen och brottsprovokation. Den politiska majoritetens plan saknar inte medborgarrättsliga utmaningar.

Högerblockets Tidö-avtal kommer att ge oss mer övervakning. Vilket i och för sig inte var oväntat. Här drar för övrigt alla partier utom Vänsterpartiet åt samma håll.

Ingen har något emot att man övervakar människor som är misstänkta för brott.

Men vi vill inte ha mer övervakning av alla, hela tiden – svepande och utan brottsmisstanke. Det är därför EU-domstolen sagt nej till lagring av data om alla människors alla telefonsamtal, SMS, e-postmeddelanden, uppkopplingar med mera.

Vilket Sverige inte tycks bry sig om. Det finns mycket som talar för att även den senaste svenska datalagrings-lagen skulle upphävas om den kom att prövas i nämnda domstol.

Därför – övervaka gärna skurkar, men inte vanligt hederligt folk. Respektera medborgarna istället för att se dem som potentiella problem.

Det finns mer som är kontroversiellt i Tidö-avtalet, ur ett medborgarrättsligt perspektiv.

Anonyma vittnen är en farlig idé. Tänk dig att du blir anklagad för att ha gjort något. Men du får inte veta vem som anklagat dig – och du kan därmed inte heller bedöma om den personen kan ha andra skäl för sin utsaga.

Om man alls skall införa ett sådant system, då måste det ha en solnedgångsklausul. Det vill säga att lagen skall utvärderas ur ett rättssäkerhetsperspektiv innan den eventuellt kan förlängas.

Det verkar även som om man öppnar för brottsprovokation. Men polisen borde lösa brott, inte hjälpa till att begå dem.

Det är orimligt om staten provocerar en person att utföra en olaglig handling som denne inte skulle utfört annars – och sedan straffa honom för det.

Brottsprovokation är dåligt. Men bevisprovokation bör kunna rättfärdigas, då det handlar om att utreda ett de facto begånget brott.

Det känns som om det börjar bli dags för en diskussion om rättsstatens grundläggande principer.

Nu införs inga nya lagar över en natt. Så det bör finnas tid att skjuta ner förslag som hotar våra fri- och rättigheter. Men vänta inte för länge. Lagförslag måste kritiseras innan politikerna hunnit låsa sina positioner. Så nu gäller det att vara uppmärksam.

Arkiverad under: Datalagring, Demokrati, Övervakning, Privatliv, Rättssäkerhet, Storebror, Sverige Taggad som: regeringen

Den nya regeringen, uppladdningsfilter, nätcensur och #ChatControl

14 oktober 2022 av Henrik Alexandersson Lämna en kommentar

Hur kommer en M+KD+L-regering med stöd av SD att hantera nät- och övervakningsfrågorna? Kan man hoppas att den respekterar våra grundläggande fri- och rättigheter? Och hur kommer den att agera i EU?

Här är tre aktuella frågor:

• Uppladdningsfilter

De nya regeringspartierna har profilerat sig som motståndare till uppladdningsfilter, i samband med förra EU-valet. Samtidigt är EU:s nya upphovsrättsdirektiv klubbat och klart, med begränsat utrymme för förändringar när det skall implementeras i svensk lag.

En proposition har redan lagts fram av den avgående S-regeringen. Även om man inte vill kännas vid ordet uppladdningsfilter, så kommer sådana ändå att bli konsekvensen av lagförslaget.

Förmodligen kommer den nya regeringen att säga att det inte finns något att göra åt saken, då vi är skyldiga att följa EU-direktivet. Eventuella uppmjukningar av propositionens text får ses som en glad överraskning, men inget som är troligt.

• Nätcensur / Trusted Flaggers

EU:s nya Digital Services Act (DSA) ger oss statligt godkända nätgranskare (myndigheter, organisationer m.fl.) som skall få en direktlinje till sociala media, för att rekommendera vilket innehåll som skall plockas bort.

Eftersom EU-förordningar skall tillämpas rakt av råder ingen tvekan om att vi kommer att få sådana nätgranskare / Trusted Flaggers. Det som kan påverkas är hur detta skall ske och vilka de skall vara.

Med tanke på regeringens profil är det inte troligt att politiskt drivna intresseorganisationer kommer att utses till Trusted Flaggers. Däremot bör man vara fortsatt vaksam mot att andra särintressen får en sådan roll. Och att myndigheter ges möjlighet att i praktiken censurera innehåll på nätet utan föregående rättslig prövning är fortfarande ett problem.

Det är en öppen fråga hur den nationella digitala samordnare som föreskrivs i DSA skall bli verklighet. Denne skall bland annat ha ansvar för de ovan nämnda nätgranskarna. Kommer detta att bli en ny myndighet? Eller kommer funktionen att hamna under någon existerande myndighet – och i så fall vilken?

Även om Trusted Flaggers är ett fullbordat faktum med DSA tycks det finnas ett rätt stort utrymme för att påverka hur systemet skall bli verklighet. Detta måste ske på ett rättssäkert sätt, med största möjliga respekt för grundläggande fri- och rättigheter.

• #ChatControl / CSAR / meddelandekontroll

EU-kommissionen har föreslagit att e-post och alla elektroniska meddelanden skall av-krypteras, öppnas och deras innehåll skall granskas. Detta omfattar alla utan att det behöver finnas någon misstanke om brott.

Vilket strider mot förbudet mot generell övervakning. Det strider även mot EU-domstolens förbud mot svepande övervakning av alla utan misstanke om brott (datalagringen).

I grunden är detta en fråga om mänskliga rättigheter – vad gäller rätten till privatliv och privat korrespondens. Dessa skall gälla även online.

Här är den första frågan hur Sverige kommer att ställa sig i EU:s ministerråd. Man kan anta att KD är för #ChatControl. Förmodligen även Moderaterna. Vad gäller Liberalerna kan man notera att i vart fall deras systerpartier i EU är mer skeptiska. SD sänder blandade signaler.

Här finns fortfarande utrymme för att påverka. Vilket är viktigt, inte minst med tanke på att Sverige kommer att vara ordförandeland i EU efter årsskiftet.

Skall vi rädda den digitala brevhemligheten, då är det nu det måste ske.

Arkiverad under: Censur, Digital Services Act, EU, Övervakning, Privatliv, Rättssäkerhet, Sverige, Uppladdningsfilter Taggad som: ChatControl, CSAR, regeringen, Trusted Flaggers

FRA: Sverige trotsar Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna

14 december 2021 av Henrik Alexandersson 3 kommentarer

Dagens rekommenderade läsning är en debattartikel om FRA i Svenska Dagbladet (9/12) från Fredrik Bergman, jurist och chef för Centrum för rättvisa.

FRA-lagen antogs 2008 och gav Försvarets radioanstalt rätt att spana på innehållet i elektroniska kommunikationer som passerar landets gränser. Sedan dess har den stegvis utökats. Nu kan den till exempel även användas för att spana på svenska folkets kommunikationer inom landet.

Sammanfattning:

  • 2008 anmälde Centrum för Rättvisa den svenska FRA-lagen till Europadomstolen.
  • I maj i år kom domen. Sverige fälldes för brott mot artikel 8 i Europakonventionen, som gäller skyddet för medborgarnas privatliv.
  • Europarådets ministerkommitté har beslutat att inleda en särskild granskning av hur Sverige följer domen. Sverige hade fram till 25 november i år på sig att yttra sig.
  • Regeringens svar är att senast 2025 skall man tillsätta en utredning som skall se över frågan.
  • Härom veckan beslutade riksdagen att kraftigt utöka FRA-lagen – inte misnt på områden som Europadomstolen anser vara särskilt problematiska.

Den svenska riksdagen gör alltså – medvetet – tvärt emot vad Europas tyngsta instans i medborgarrättsfrågor kommit fram till.

Därmed bryter Sverige även mot Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna, vilken har grundlags ställning.

Bergman avslutar sin debattare med orden:

»Europakonventionen är ett viktigt verktyg för att främja mänskliga rättigheter i hela Europa, inklusive länder som Ungern, Turkiet och Ryssland. Det kräver att Europadomstolens avgöranden respekteras av alla. Sverige kritiserar gärna andra länder för deras förhållningssätt när det gäller mänskliga rättigheter. I det här fallet är det Sverige som brister.«

Länk: Sverige fälldes – regeringen nonchalerar domen ändå »

Arkiverad under: Demokrati, Europa, Länktips, Övervakning, Privatliv, Storebror, Sverige, Underrättelseverksamhet Taggad som: FRA, FRA-lagen, regeringen, riksdagen

Uppladdningsfilter, datalagring, statligt godkända nätgranskare, av-kryptering och granskning av meddelanden och e-post på höstens politiska dagordning

18 augusti 2021 av Henrik Alexandersson Lämna en kommentar

Sommarlovet är över och det är dags att se över vilka nät-, yttrandefrihets- och övervakningsfrågor som finns på den politiska dagordningen i höst.

Sverige

  • Redan i somras skulle EU:s nya upphovsrättsdirektiv ha varit svensk lag. Någon remiss eller proposition har dock inte synts till. Delvis kan det bero på att EU-kommissionen dragit benen efter sig i den kontroversiella frågan om uppladdningsfilter. En annan sak att hålla ögonen på är hur direktivets absurda länkskatt är tänkt att implementeras i svensk lag.
  • Efter att EU-domstolen meddelat att den svenska lagen om datalagring måste skrivas om har regeringen tillsatt en utredning. Visserligen skall utredningen presenteras först våren 2023, men det är viktigt att hålla frågan levande – och då inte minst det faktum att den svenska datalagringen fortfarande kolliderar med domstolens nej till svepande lagring av data om alla medborgares alla tele- och datakommunikationer utan misstanke om brott.

EU

  • EU:s nya Digital Services Act (DSA) föreslår så kallade Trusted Flaggers – som är tänkta att vara organisationer som är statligt godkända nätgranskare, med direktlinje till sociala medias abuse-avdelningar.
  • Det finns krafter i både Europaparlamentet och ministerrådet som vill att DSA också skall innehålla allmänna uppladdningsfilter.
  • EU:s ministerråd vill i ett inspel kopplat till DSA att inte bara olagligt material skall plockas bort på nätet. Man vill även att icke olagligt hat och hot skall bort, vilket i så fall innebär att yttrandefrihetens gränser inte längre sätts av lag.
  • Under hösten väntas dom i EU-domstolen, där Polen överklagat artikel 17 i det nya upphovsrättsdirektivet, som kommer att leda till automatiska uppladdningsfilter. Domstolens generaladvokat ger (med vissa förbehåll) grönt ljus till artikel 17, men det händer emellanåt att domstolen går på en annan linje än dennes rekommendationer.
  • ChatControl 2.0 är uppföljningen till beslutet att ge meddelande- och e-post-tjänster möjlighet att av-kryptera och granska användarnas kommunikationer i jakt på sexuellt utnyttjande av barn. Under vintern kommer nästa steg, som förvänts göra detta obligatoriskt.
  • Kopplat till detta har EU presenterat ett diskussionspapper där man överväger att använda den metod som Apple valt (i vart fall i USA) för att komma åt bilder och sexuella övergrepp på barn. Det vill säga att kringgå kryptering genom att med något slags spionprogram granska bilder och meddelanden redan på användarens telefon. Vilket är ett av flera olika förslag man skissar på.
  • EU-kommissionen och ministerrådet överväger hur de skall kunna komma runt EU-domstolens nej till urskiljningslös datalagring utan misstanke om brott.
  • EU-kommissionen har föreslagit European Digital Identity Wallets, som är tänkta att användas för ID, pass, licenser, körkort, kollektivtrafikkort, sjukvårdsinformation, recept, inloggning på nätplttformar, betalningmedel med mera. Vilket kan öppna för ett omfattande övervakningssamhälle i vilket vi får blippa oss fram.
  • Europaparlamentets utskott för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (LIBE) har sagt nej till till AI och biometrisk analys för massövervakning. Delar av minsterrådet och då speciellt Frankrike vill gå åt andra hållet och använda dessa verktyg.
  • I EU-kommissionens Code of Practice on Disinformation vill man att nätplattformarna i högre utsträckning skall av-monetarisera oönskat innehåll.
  • EU-kommissionen vill förbjuda anonyma betalningar med kryptovalutor och kontantbetalningar på över 10.000 euro.
  • Det pågår en diskussion (framförallt i ministerrådet) om att utöka registreringen av våra flygresor (PNR) till att även gälla tågresor, båtresor, bilhyra och hotellövernattningar.

Detta är bara ett urval av sådant som är på gång i svensk och europeisk politik under hösten. Det händer också att nya frågor dyker upp väldigt plötsligt.

Vi bevakar dessa och fler frågor. Du följer utvecklingen här på bloggen.

Arkiverad under: Censur, Datalagring, Digital Services Act, EU, Kryptering, Kryptovaluta, Länktips, Övervakning, Privatliv, Rättssäkerhet, Storebror, Sverige, Upphovsrätt, Uppladdningsfilter, Yttrandefrihet Taggad som: AI, ansiktsigenkänning, biometrisk information, ChatControl, EU-domstolen, länkskatt, PNR, regeringen, Trusted Flaggers

Regeringens dubbelbluff om datalagringen

4 augusti 2021 av Henrik Alexandersson 1 kommentar

Oavsett vad man tycker om övervakning var dagens presskonferens om datalagringen, med inrikesminister Damberg (S), ett försök att blanda bort korten. Man avledde dels uppmärksamhet från att Sverige fortfarande inte följer EU-domstolens dom som säger att man inte får ha svepande övervakning av alla utan misstanke om brott. Dels var det Damberg presenterade som regeringens nya idéer mot gängvåldet sådant som kommer att komma från EU ändå, varesig vi vill eller inte.

Idag presenterade regeringen en ny utredning om datalagring, som inte skall vara klar förrän efter nästa riksdagsval. Med detta hoppas man slå två flugor i en smäll: Dels vill man undvika en debatt om den olagliga svenska datalagringen. Dels hoppas man framstå som handlingskraftig mot brottsligheten, trots att nästan allt som presenterades är sådant som redan är under beredning i EU.

Dessutom överväger EU sin strategi i frågan. Det kan bli ett nytt datalagringsdirektiv, som i så fall kommer att stå över svensk lag. Det kan också bli en gemensam rekommendation (som inte kräver beredning i demokratisk ordning). Eller så låter man medlemsstaterna sköta frågan på egen hand. Var detta landar vet vi inte. Men det finns en risk för att utredningen kommer att vara inaktuell innan den ens är klar.

Datalagring vad gäller kommunikationsappar samt tillgång till användarnas molntjänster var två av punkterna på dagens presskonferens. Detta får möjligen regeringen att framstå som handlingskraftig mot brottsligheten. Men det är inte ens regeringens egna idéer – utan kommer från aktuella förslag i EU och Europarådet, till exempel eBevis och revideringen av Budapestkonventionen. (Länk 1 | Länk 2)

I ett pressmeddelande säger inrikesminister Damberg (S):

»Efter en dom i EU-domstolen släcktes lampan för brottskämpande myndigheter när datalagringen plötsligt stoppades. På regeringens initiativ återinfördes datalagringen i oktober 2019 och då fick brottsbekämpningen tillbaka ett av sina viktigaste verktyg. Nu tar vi nästa steg genom ett nytt initiativ för att se till att reglerna om datalagring moderniseras och effektiviseras ytterligare i takt med teknikutvecklingen.«

Vad Damberg inte säger är att även den aktuella svenska lagen om datalagring strider mot EU-domstolens förbud mot svepande övervakning av alla människors telekommunikationer utan misstanke om brott.

Enda skälet till att vi har den lag vi har är att dess senaste variant (ännu) inte prövats av EU-domstolen. Det är mycket troligt att detta är det verkliga skälet till att man nu tillsätter en utredning – men att man tog chansen att paketera den som insatser mot den ständigt aktuella gängbrottsligheten.

Datalagringen – lagring av data om alla människors alla tele- och datakommunikationer och positionsdata, utan misstanke om brott – är en fråga som kommer att fortsätta spöka för regeringen (av vilken färg den än är).

• Regeringens pressmeddelande »
• Regeringens digitala pressträff och presentationsbilder »

Arkiverad under: Datalagring, EU, Övervakning, Privatliv, Storebror, Sverige Taggad som: Damberg, eBevis, EU-domstolen, regeringen

Svenska regeringen vill också kunna avlyssna utländska ledare åt NSA

31 maj 2021 av Henrik Alexandersson 1 kommentar

Uppmärksamheten kring amerikanska NSA:s och danskarnas avlyssning av svenska politiker kommer vid ett olämpligt tillfälle för regeringen – som själv vill att svenska FRA skall få spana åt andra länder, utan att spaningen är av intresse för Sverige.

Låt oss dyka ner i SOU 2020:68. Där föreslås i avdelning 1.2, sid 15, §1:9 att FRA:s signalspaning även skall få användas vid…

»… sådana företeelser som avses i punkterna 1–8, men inte riktas mot Sverige eller rör svenska intressen, om det är nödvändigt för ett samarbete i underrättelsefrågor med andra länder och internationella organisationer som signalspaningsmyndigheten deltar i.«

Vilket (omsatt till danska förhållanden) är precis vad som försatt den danska regeringen i en jobbig situation – nu när det avslöjats att dess underrättelsetjänst avlyssnat bl.a. svenska, norska och tyska politiker för USA:s räkning.

Försvarsminister Hultqvist har alltså uppgiften att vara indignerad över att främmande makt avlyssnat svenska politiker – och samtidigt försvara ett lagförslag som vill göra det möjligt för Sverige att göra samma sak.

Detta sker samtidigt som regeringen och januari-partierna även vill låta FRA spana på svenskar i Sverige. Och samtidigt som FRA-lagen får kritik från Europadomstolen.

Länkar:
• Regeringen: Försvarets radioanstalts internationella samarbete – en översyn av regelverket »
• Regeringen: Remiss av betänkandet Försvarets radioanstalts internationella samarbete – en översyn av regelverket (SOU 2020:68) »
• SOU 2020:68: Remiss av betänkandet Försvarets radioanstalts internationella samarbete – en översyn av regelverket (PDF) »

Relaterat:
• NSA-avlyssning av politiker är ingen nyhet »
• Europadomstolen: FRA-lagen måste skrivas om »
• Utredning: Låt FRA spana även för andra länder »
• Spionerar dansken och USA på Saab? Fråga FRA. »
• FRA – det slutliga sveket »
• Regerigen har just återuppväckt FRA-demonen – mycket kvar att lyfta fram i ljuset »

Arkiverad under: Demokrati, Länktips, Övervakning, Rättssäkerhet, Storebror, Sverige, Underrättelseverksamhet, USA Taggad som: FRA, NSA, regeringen, SOU 2020:68

Kultur- och demokratiministern vill inskränka yttrandefriheten – men vill inte berätta hur

10 juni 2020 av Henrik Alexandersson Lämna en kommentar

MP-ministrarna Åsa Lindhagen (jämställdhet) och Amanda Lind (kultur och demokrati) skriver i Expressen:

»Detta är inte tider att vara naiv. Vi har sett förut vad som kan hända när gränser förskjuts för vad som går att säga. Sett hur samhällen förändrats i grunden. För att människor inte sa stopp, för att stegen längs det sluttande planet föreföll så små och obetydliga.

Det är hög tid att säga stopp.«

Det man syftar på är rasism – och att rasism normaliseras är inget som någon önskar. I vart fall väldigt få.

Debattartikeln väcker samtidigt massor av frågor, som den lämnar obesvarade.

Hur vill ministrarna sätta upp gränser för vad som »går« att säga? Var går i så fall gränsen, utöver vad som redan idag regleras i lag? Vem skall bestämma var denna gräns går? Utifrån vilka principer?

Det är samtidigt oroväckande att ministrarna inte med en stavelse tycks reflektera över det faktum att just inskränkningar i yttrandefriheten traditionellt sett har varit auktoritära, totalitära och odemokratiska regimers verktyg.

Ser man till historiens största tragedier – då är det snarare regimer än folket som piskat upp hat mot olika grupper i samhället. Vilket lett till förtryck, förföljelse och miljontals döda.

Det sluttande plan som nämns i citatet ovan kan lika gärna beskriva hur politiken – inte minst på EU-nivå – ständigt urholkar de medborgerliga fri- och rättigheterna i namn av än det ena, än det andra.

Man kan lätt få intrycket att det är kritik mot regeringens och Miljöpartiets politik som stör artikelförfattarna.

Därmed inte annat sagt än att rasism kan vara problematisk och att den är intellektuellt grund.

Ingen människa kan rå för vad hon föds till – och den enda måttstock individer kan mätas efter är deras handlingar. Vilket är en position som bäst försvaras i en fri och öppen debatt. Men om man bannlyser oönskade yttranden – då omöjliggör man även debatten och dess motargument.

Ministrarnas utspel är oroväckande och problematiskt. Miljöpartisterna måste svara på frågorna ovan. Exakt vilken slags yttranden är det de vill stoppa? Vem skall bestämma detta? Och hur är det tänkt att gå till?

Arkiverad under: Censur, Demokrati, Sociala media, Storebror, Sverige, Yttrandefrihet Taggad som: Miljöpartiet, regeringen

Nästa sida »

Primärt sidofält

Nätfrihet och integritet!

Femte juli är en nätpolitisk nyhetssajt som står på internetanvändarnas sida. Läs mer.

  • Twitter: Femtejuli
  • Youtube
  • Soundcloud: 5july
  • RSS-flöde

Aktuellt från Twitter

femtejuli Femte juli @femtejuli ·
14h

EU: Övervakning är viktigare än mänskliga rättigheter (BlogCast)
#ChatControl https://femtejuli.se/2023/02/02/eu-overvakning-ar-viktigare-an-manskliga-rattigheter/ via @femtejuli

Retweet on Twitter Femte juli Retweeted
openrightsgroup Open Rights Group @openrightsgroup ·
18h

From Project Alpha to the Gangs Matrix and the Manchester 10, policing is taking on #PreCrime. Supposedly what you do online and even private messages can predict criminality, triggering surveillance and punishment. This quiz by @fairtrials shows you how. https://www.fairtrials.org/predictive-policing/

Retweet on Twitter Femte juli Retweeted
issielapowsky issie lapowsky @issielapowsky ·
2 feb

Am I doing this right? https://twitter.com/lexnfx/status/1620907977275490313

Retweet on Twitter Femte juli Retweeted
openai OpenAI @openai ·
31 jan

We’re developing a new tool to help distinguish between AI-written and human-written text. We’re releasing an initial version to collect feedback and hope to share improved methods in the future. https://openai.com/blog/new-ai-classifier-for-indicating-ai-written-text/

Retweet on Twitter Femte juli Retweeted
rochelag Irene Roche Laguna @rochelag ·
1 feb

#DSA : Guidance on the requirement to publish user numbers for online platforms https://europa.eu/!pdnnH6 @DigitalEU

Prenumerera på inlägg


Loading

Senaste inlägg

  • EU: Övervakning är viktigare än mänskliga rättigheter2 februari 2023
  • Statligt ”Bank-ID”?31 januari 2023
  • EU-kommissionen: Övervakning är viktigare än mänskliga rättigheter25 januari 2023
  • ChatControl – granskning av EU-kommissionens förslag23 januari 2023
  • ChatControl – nu är det skarpt läge i EU, men regeringen vill inte tala om saken19 januari 2023

Senaste kommentar

  1. EU: Övervakning är viktigare än mänskliga rättigheter om ChatControl – granskning av EU-kommissionens förslag2 februari 2023

    […] och lyssna på Youtube eller Soundcloud. Vill du veta mer? Läs då denna och denna […]

CC BY 4.0 · Logga in

  • Soundcloud
  • Youtube
  • Twitter
  • RSS