Hur hade krisen sett ut utan internet?

Vi skall vara tacksamma för att vi lever i en tid då världen är uppkopplad – när vi drabbas av kriser som Corona-viruset.

Nu kan vi hålla kontakt med nära och kära, jobba på distans, beställa hem allt från verktyg till pizza, konsumera nöjen och kultur, vara omedelbart uppdaterade om utvecklingen och tillsammans finna nya lösningar på nya problem.

Redan om vi backar bandet bara några årtionden hade denna kris sett helt annorlunda ut: What if the coronavirus had hit us 25 years ago? »

»Imagine, for a moment, that the Coronavirus had hit us, say, 25 years earlier. I’m not talking about the Middle Ages, or the Victorian era. Just 25 years – a time that is well within living memory (or at least, I remember it quite well).

What would “Corona ‘95” look like?

For a start, if you are staying indoors, your only connections to the outside world are a landline telephone, TV, radio, and if you have a subscription, a newspaper. There is this new thing called “the internet”, but unless you are a tech whizz, you will probably not have heard of it yet (I certainly hadn’t). There are so few internet users that nobody even bothers to count them. Records on internet usage begin in 1998, when just 9% of UK households had internet access (today: 93%.)«

Vilket leder oss fram till vårt komplexa förhållande till internet idag. Mark Scott i Politico: Coronavirus crisis shows Big Tech for what it is — a 21st century public utility »

»There’s deep irony in Big Tech’s new role as a utility.

First in Europe, and then in the U.S., some lawmakers called for these digital behemoths to be broken up, urging the need for greater competition in a world that has come to be dominated by a select few Silicon Valley brands.

But it’s this exact dominance — Google in search results, Facebook in social media, Amazon in online deliveries — that has made their collective response to COVID-19 so essential.

By becoming monopolies in each of their digital arenas, these firms have done things that, say, a litany of mini-Googles could not have done: provide a one-stop-shop for people in dire need of information, communication and other basic online services. In a crisis, it turns out that such network effects — everyone congregating in one place online — can actually save lives.«

Även om nätjättarnas dominans kan vara problematisk är det möjligt – eller rent av troligt – att politisk inblandning och styrning ger oss ett sämre internet, sämre sociala plattformar och sämre onlinetjänster. Och därmed även gör oss sämre på att kunna hantera kriser och katastrofer.

I morgon kommer det att finnas helt nya, ännu bättre och mer användbara tjänster på internet. Tjänster och plattformar som vi ännu inte känner till och som ännu inte har sett dagens ljus. De kommer att byggas av entreprenörer, kreatörer och riskkapitalister – inte av staten.

Därför är det problematiskt att EU är på väg att reglera sönder internet, så till den grad att de startups som skulle kunna bli morgondagens nätjättar aldrig kommer att se dagens ljus. I vart fall inte i Europa.

Och därför är kampen för ett fritt och öppet internet så viktig.

Twitterkarantän – följ oss direkt i stället!

De senaste dagarna har Femte julis twitterkonto blockerats gång på gång på grund av ”misstänkt aktivitet”. Blockeringen kan hävas genom sms-bekräftelse, men det är inte alltid det funkar på första försöket, och det är inte alltid vi upptäcker blockeringen direkt. (Nu har det hänt igen, märker jag!)

Blockeringen är med största sannolikhet ett resultat av att nätplattformarna i coronatider lämnat över granskningen av misstänkta robotkonton med mera till algoritmer, som vi rapporterat i veckan:

Att detta visar på en enorm svaghet med dessa nätjättar som medieaktörer är bara förnamnet. Vad händer med allmänhetens förtroende för sociala media som nyhetsspridare när algoritmerna går bärsärkagång även över innehåll från traditionella medier som Dagens Nyheter? Och hur kul är det att kastas ut från Twitter i princip varje gång man försöker logga in, något som nu även händer HAX och mig på våra privata konton? Jag föreställer mig att det finns en tröskel någonstans för användarna av sociala media.

Vad är då alternativet? Jo, att göra som man gjorde förr: Gå direkt till webbsajterna.

Seriöst! Det är dags att sätta lite motstånd till den kommersiella feedekonomin. De flesta av oss har en handfull sajter som vi följer, men många av oss har blivit bekväma och klickar på länkar i twitter- och facebookflödet i stället för att besöka sajterna och ladda om dem lite då och då för att se om något nytt innehåll publicerats. Jag blir nostalgisk och revanschlysten när jag tänker på detta ”gamla” sätt att ta del av media på. Att hitta sina favoritsajter och följa hyperlänkar till relaterade sajter. Det är ju det nätet är: Länkar. Inte ett kabeltevenät styrt från ovan men drivet av hårt arbetande uppmärksamhetssökande ”vänner”.

Detta kan vara början på slutet av sociala medie-eran. En sångtext av Mikael Wiehe dyker upp i mitt huvud: ”Det började som en skakning på nedre däck.” Googla om ni inte tillhör generationerna som växte upp med den låten. Och låt oss tillsammans ta tillbaka internet från storföretagen!

PS: Vi har förstås ett RSS-flöde också.

Corona-krisen: Youtube övergår till mer automatisk granskning av innehåll

Youtube meddelar:

»Our Community Guidelines enforcement today is based on a combination of people and technology: Machine learning helps detect potentially harmful content and then sends it to human reviewers for assessment. As a result of the new measures we’re taking, we will temporarily start relying more on technology to help with some of the work normally done by reviewers. This means automated systems will start removing some content without human review, so we can continue to act quickly to remove violative content and protect our ecosystem, while we have workplace protections in place.«

Mänskliga granskare sänds alltså hem – av smittskyddsskäl. Maskinerna tar över.

Utan att ta ställning till om detta är nödvändigt eller ej, så kommer det att innebära en mer fyrkantig granskning av innehåll – då maskiner som bekant har problem med kontext, satir och ton. Youtube medger det själva:

»As we do this, users and creators may see increased video removals, including some videos that may not violate policies.«

I takt med att corona-krisen breder ut sig får vi nog räkna med att maskinell granskning av innehåll kommer att bli allt vanligare, både på Youtube och andra plattformar. Häromdagen fick till exempel Facebooks granskande algoritmer fnatt – även då på grund av att krisen medfört neddragning av mänsklig granskning.

En sak att vara uppmärksam på är om trenden mot mer automatiserad granskning kommer att hålla i sig även efter krisen. Det håller ju till exempel nätplattformarnas kostnader nere.

Facebooks censur-bugg visar risken med uppladdningsfilter

Igår fick Facebooks algoritmer fnatt och började censurera / spam-märka helt seriösa länkade artiklar från etablerad media – vilket fick som konsekvens att folk inte kunde dela dem.

Enligt uppgift skall ett underliggande problem vara att den pågående smittspridningen reducerat Facebooks stab av mänskliga granskare av innehåll. När systemet då började få egna idéer tog det därför ett tag innan det upptäcktes och kunde åtgärdas.

Kan man få ett bättre exempel på riskerna med automatisk filtrering av uppladdat innehåll?

Ändå är det precis vad som krävs med EU:s nya upphovsrättsdirektiv. Då måste allt som laddas upp (bild, text, ljud, rörliga bilder, filer) granskas, analyseras och godkännas. Det samma gäller med den föreslagna EU-regleringen mot terror-relaterat innehåll på nätet – för att kunna blockera visst innehåll måste allt som laddas upp förhandsgranskas och analyseras.

Med tanke på volymerna måste denna granskning utföras av maskiner som saknar känsla för till exempel kontext, även om det förhoppningsvis kommer att finnas något sätt att begära omprövning inför en människa.

EU är på väg att driva oss in i en situation där vi inte bara får förhandscensur – utan även automatiserad förhandscensur utförd av humorfria maskiner.

Det är inte acceptabelt.

Internet och fri information – smittans motkrafter

Det är i tider som dessa som vi skall vara tacksamma för att vi har ett fritt och öppet internet.

Och hade Kina inte strypt den fria informationen – då hade vi haft minst ett par, tre veckor extra för att förbereda oss för coronaviruset. Spridningen hade varit mindre.

Men nu är det som det är. Tack vare att vår del av internet är fritt och öppet kan vi skaffa oss en rimligt god bild av vad som sker – istället för att behöva spekulera.

Om det blir störningar i den fysiska världens logistik – då kan man ändå hålla kontakt med nära och kära över nätet. Och med alla andra.

På nätet kan människor organisera sig för att hjälpa varandra på olika sätt – utan att behöva utsättas för smittorisk. (Till exempel kan själv-isolerade människor behöva hjälp med att få hem mat, om det här drar ut på tiden.)

Online kan vi även följa hur våra valda politiker och våra myndigheter hanterar situationen. Vilket så väl ger oss viktig information som möjlighet att granska hur en eventuell kris möts.

Transparens är i sammanhanget ett centralt begrepp. Människor som får korrekt information kan göra rationella val. Människor utan relevant information är utelämnade till ödet.

Detta är ett av skälen till att vi måste slåss för ett fortsatt fritt och öppet internet och fria informationsflöden.

EU, Sverige och friheten på nätet

Friheten – och då inte minst yttrandefriheten på internet är under attack – från den politiska makten.

I EU har man nu ett nytt upphovsrättsdirektiv som öppnat upp för automatisk filtrering av sådant som användare laddar upp på sociala media. Det vill säga automatiserad förhandscensur.

I det EU-direktiv mot terrorrealaterat innehåll på nätet som just nu är under beredning vill medlemsstaterna att oönskat material skall plockas bort inom en timma – inte bara från sociala plattformar utan även från enskilda individers molntjänster, som Dropbox. Vilket förutsätter att även privat information måste övervakas, analyseras och filtreras. Man säger rakt ut att man vill se uppladdningsfilter. Och medlemsstaterna ser i sammanhanget inte något skäl att göra undantag för utbildning, konst, journalistik eller forskning.

Just nu pågår även arbetet med att ta fram en Digital Services Act – som bland annat är tänkt att innehålla gemensamma EU-regler mot hat och hot på nätet – istället för den nationella lagstiftning där bland andra Frankrike och Tyskland är pådrivande. Det finns skäl att tro att genensam EU-lagstiftning på området kommer att utgå från just de länder som har den strängaste lagstiftningen på området.

Även Sveriges »digitaliseringsminister«, Anders Ygeman (S), har varit ute i media och flaggat för att göra plattformarna ansvariga för vad deras användare laddar upp på nätet.

I sammanhanget kan det vara bra att komma ihåg även andra förslag som bollats i EU-apparaten – som ID-krav vid uppkoppling och ett EU-operativsystem.

I den EU-finansierade forskningen finns bland annat projekt som syftar till ökad övervakning av vad folk tycker och säger online. Till exempel PREVISION (A predictive platform running analytics through data obtained from ”online social networks, the open web, the Darknet, CCTV and video surveillance systems, traffic and financial data sources, and many more”.) Och CONNEXION (A predictive policing tool relying on social media, ’dark web’, and IoT data.) Allt kopplat till automatiserad övervakning, beteendeanalys och en uppsjö olika register.

Om man lägger samman alla de olika delarna får man en förfärande helhetsbild. En lång rad olika förslag som vart för sig är problematiska ger tillsammans ett system för övervakning och censur som inte hör hemma i en demokratisk rättsstat.

Politikerna, de vill bara ha mer av samma. Så kommer det alltid att vara. Om vi inte vill leva i en outhärdlig Storebrors-stat måste motståndet därför komma underifrån, från folket. Och det börjar bli ont om tid.

Video: Senaste nätnyheterna

Denna vecka: Nätcensur i EU # Varför har EU inga egna nätjättar? # Europol hjälper EU-länder knäcka kryptering # Kommer britterna att lämna ut Assange till USA?

Se videon på Youtube »

Eftersom denna site är rensad från kakor och andra integritetskränkande tillägg bäddar vi inte in filmen för automatisk uppspelning här – utan ber dig att istället följa länken till Youtube ovan.

Ny tysk lag ännu ett steg på vägen mot automatiserad nätcensur

Ny tysk lagstiftning är på väg vad gäller hat och hot på internet.

Politico rapporterar:

Germany is cracking down on hate speech online amid a rise in right-wing extremism, but critics warn that civil liberties will end up as collateral damage. (…)

“Hate crimes should finally end up where they belong — in court,” said the Social Democrat Justice Minister Christine Lambrecht after the bill was approved by the government.

The draft law will force social media companies to proactively report potentially criminal content on their platforms to law enforcement.

Detta innebär att nätplattformarna själva måste identifiera potentiellt olagligt eller olämpligt material, bedöma dess innehåll – och i förekommande fall censurera och rapportera sina användare till polisen.

Den enda praktiska möjligheten att göra detta är med automatiska filter – som inte kan bedöma kontext och som därmed kommer att överfiltrera. Dessutom måste någon (oklart vem) definiera vad som till exempel är att betrakta som hat. Vilket inte alltid är uppenbart.

Lagförslaget är dessutom intressant eftersom tysk och fransk lagstiftning just nu är de drivande krafterna bakom ett gemensamt regelverk för vad som får publiceras på internet – inom ramen för EU:s Digital Services Act.

“There is no question that our society has a problem with right-wing extremism and hate speech,” said Elisabeth Niekrenz of Berlin-based civil liberties organization Digitale Gesellschaft (Digital Society), ”which deeply worries me. But the measures presented [by Lambrecht] infringe people’s right to informational self-determination, open the door for more surveillance, grant law enforcement more powers to intervene and allow for more data collection.”

Politico: German hate speech crackdown sparks censorship fears »

Tänk om det är EU:s fel att Europa inte har några nätjättar?

Europaportalen rapporterar:

»Den sista delen i onsdagens paket utgörs av ett förslag på en europeisk strategi för data. EU:s inremarknadskommissionär Thierry Breton menade att Europa förlorat det första slaget i den internationella kampen om data, den om personuppgifter, till USA där nätjättar som Facebook och Google bygger sin affärsverksamhet på att användarna delar sin data.

– Vi medger att vi missade den första vågen, den första kampen, sade Breton som tillade att EU nu har chansen att vinna nästa kamp – den om data från företag och myndigheter.«

Vilket är ett sätt att se saken.

En annan infallsvinkel är att EU – i sin iver att sätta käppar i hjulet för de amerikanska nätjättarna – överreglerat den europeiska marknaden så till den milda grad att inga europeiska företag kunnat slå sig in på den.

Länk: AI och data ska göra EU världsledande »

Nu börjar striden om nätcensur på EU-nivå

Idag presenterade EU-kommissionen ett första, allmänt hållet papper om sin nya Digitial Services Act. Detta nya regelverk kommer att bli mycket omfattande. EUobserver sammanfattar:

»The European Commission unveiled on Wednesday the EU’s vision for digital policies, focusing on data and artificial intelligence governance. The commission wants to establish new binding requirements for the development and use of ”high-risk” AI applications – which might pose risks for citizens or be related to specific sectors such as healthcare, policing or transport. Additionally, the commission wants to create a common single market for data.«

Vi har tidigare rapporterat om hur kommissionens tjänstemän förberett frågan för den tillträdande kommissionen. Bland annat menar de att det behövs ett enhetligt regelverk för blockering av material och en enhetlig definition av näthat:

»Regulating content moderation. Uniform rules for the removal of illegal content such as illegal hate speech would be made binding across the EU, building on the Recommendation on illegal content and relevant case-law, and include a robust set of fundamental rights safeguards.« (…)

»The analysis will also cover harmful content (which is not necessarily illegal), as such content is not only addressed in EU-level policies (such as the AVIVSD), but also at MS level (e.g. the draft French fake news law, the UK Online Harms White Paper, etc. However, a clear distinction will be made between illegal and harmful content when it comes to exploring policy options.«

I dagens dokument (PDF) från kommissionen skriver man bland annat:

»In this context, it is essential that the rules applicable to digital services across the EU are strengthened and modernised, clarifying the roles and responsibilities of online platforms. The sale of illicit, dangerous or counterfeit goods, and dissemination of illegal content must be tackled as effectively online as it is offline.«

Luddigt, förvisso. Men detta är långt från ett färdigt förslag ännu. Och redan i går var vår svenske digitaliseringsminister Anders Ygeman (S) ute och krattade manegen:

»Digitaliseringsminister Anders Ygeman vill se en lagstiftning där sociala medier-företagen hålls delvis ansvariga för det som publiceras på deras plattformar.

– Ytterst är det den som själv skriver ett inlägg som är ansvarig, men jag menar att de sociala plattformarna måste ha ett medansvar för det som publiceras på deras plattformar och med det vill jag ha en skyldighet för företagen att ta ner olagligt material, säger Anders Ygeman.

En sådan här lagstiftning passar bäst på europeisk nivå, säger Anders Ygeman, eftersom det rör sig om internationella företag. Men om det inte skulle gå vägen i EU så vill han ta till svensk lagstiftning.

Den piratpartistiske, tyske ledamoten av Europaparlamentet Patrick Breyer kommenterade frågan redan när han tillträdde förra sommaren:

»In the worst case the Commission’s plans could make online platforms act as an ‘Internet police’ and ‘Internet censor’, and incentivize error-prone upload filters, which would violate the fundamental right to free speech. Unrealistic time frames for removing content could existentially threaten small and medium-sized businesses and non-commercial services. Governments prying on our online activities could put the confidentiality of our intimate passions and weaknesses at risk.

In the best case, however, wrong national legislation such as in Germany and France could be replaced and free speech online protected better, messaging services and social networks could be interconnected enhancing competition and user choice, and the right to use Internet services anonymously could be protected at EU level. Freedom of speech, consumer choice, the right to privacy and the principles of a global Internet need to be at the heart of any digital services regulation. It’s about our digital habitat. The Internet community is watching the Commission very carefully now.«

Och här (Youtube) kan du se det anförande han höll i Europaparlamentets utskott för rättsliga frågor, JURI, i veckan.

Det finns även skäl att anta att the Digital Services Act (DSA) kommer att urholka eHandels-direktivets förbud mot generell övervakning och dess budbärarimmunitet (att operatörer och plattformar inte kan hållas ansvariga för vad deras användare gör).

 

Vi återkommer inom kort med mer information. Här är tills vidare en del länkar:

• EU-kommissionens arbetsdokument: Shaping Europe’s digital future  (PDF) »

• Pirate MEP Patrick Breyer i EP JURI (Youtube) »

Tidigare publicerade texter i ämnet:

• Pirate MEP Patrick Breyer om DSA »

• EU:s Digital Services Act – mer reglering och censur »

• EU 2020: Nu står kampen om det fria ordet på internet »