EU:s Digital Services Act – mer reglering och censur

Tyska Netzpolitik har fått tag i ett dokument i vilket EU-kommissionens tjänstemän drar upp riktlinjerna för EU:s nätpolitik de kommande fem åren. Planen är att lägga fram en »Digital Services Act« som har ambitionen att ta ett helhetsgrepp på nätfrågorna. Och som väntat är det mer reglering och censur på gång.

På EU-språk heter det att lägga fram ett horisontellt regelverk för att harmonisera den inre digitala marknaden.

Dokumentet bekräftar att ambitionen är att täcka in det mesta:

»This would include services such as ISPs, cloud services, content delivery networks, domain name services, social media services, search engines, collaborative economy platforms, online advertising services, and digital services built on electronic contracts and distributed ledgers.«

Det främsta målet tycks vara att ersätta eller kringgå eHandelsdirektivets förbud mot generell övervakning och principen om budbärarimmunitet.

»While the prohibition of general monitoring obligations should be maintained as another foundational cornerstone of Internet regulation, specific provisions governing algorithms for automated filtering technologies – where these are used – should be considered, to provide the necessary transparency and accountability of automated content moderation Systems.«

Ovanstående kryptiska formulering antyder att man kan komma att göra skillnad mellan övervakning (monitoring) i allmänna termer och filtrering / moderering / förhandscensur med hjälp av algoritmer. Det skulle i så fall vara en direkt skamlös väg att lotsa upphovsrättsdirektivets »uppladdningsfilter« förbi förbudet mot allmän övervakning.

Techdirt kommenterar Glyn Moody saken så här »That’s a classic: affirming that general monitoring is prohibited, while bringing in rules for proactive automated filtering technologies — aka general monitoring. It would tilt the playing field even more in favor of big, mostly US companies, and would guarantee that the EU never produces its own digital giants like Google or Facebook.«

Vidare i texten…

»Regulating content moderation. Uniform rules for the removal of illegal content such as illegal hate speech would be made binding across the EU, building on the Recommendation on illegal content and relevant case-law, and include a robust set of fundamental rights safeguards.«

Vilket bygger på att man kan få fram en enhetlig definition av näthat som fungerar i och accepteras av alla EU-länder. Det kan i sig bli synnerligen intressant.

»The analysis will also cover harmful content (which is not necessarily illegal), as such content is not only addressed in EU-level policies (such as the AVIVSD), but also at MS level (e.g. the draft French fake news law, the UK Online Harms White Paper, etc. However, a clear distinction will be made between illegal and harmful content when it comes to exploring policy options.«

Då uppstår frågan vad som är skadligt/harmful. Och vem som skall bestämma det.

Och att ha ett separat regelverk för skadligt (till skillnad från olagligt) innehåll bör vara en röd flagga. Det kan lätt bli en gummibandsparagraf som kan öppna för censur av i princip vad som helst.

»A dedicated regulatory structure should ensure oversight and enforcement of the rules, in particular for cross-border situations, but also partnerships and guidance for emerging issues, and with appropriate digital capacities and competences, inter alia to help translate rules into technical solutions.«

Om man har reglering, då måste man naturligtvis även ha verktyg för att upprätthålla den. Och i detta fall gläntar man på dörren för en ny, överstatlig internet-byråkrati på EU-nivå.

Man nämner också att det kanske är mindre lämpligt att det nya regelverket läggs fram som ett direktiv. Istället överväger man en förordning/reglering (regulation). Skillnaden är att ett direktiv vävs in i medlemsstaternas lagstiftning, medan en reglering är ett regelverk som gäller rakt av i hela EU.

Nu skall påpekas att det läckta dokumentet är ett arbetspapper. Exakt vad EU-kommissionen kommer att lägga fram vet vi ännu inte. Men informationen ovan lär vara en god indikation. Och den är helt i linje med vad EU-kommissionens nya ordförande Ursula von der Leyen hade att säga om de digitala frågorna när hon blev vald.

Digital Services Act – det är här striden om internets frihet i EU kommer att stå de närmaste fem åren.

Länkar:
• EU-kommissionens dokument (PDF) »
• Techdirt: EU Looking To Regulate Everything Online, And To Make Sites Proactively Remove Material »
• EDRi: E-Commerce review – Technology is the solution. What is the problem?
• MAB: A Europe fit for the digital age (ur von der Leyens programförklaring) »

EU:s upphovsrättsdirektiv: Dags för riksdagens partier att visa sina kort

Som vi tidigare rapporterat börjar regeringen i morgon torsdag (18 juli) sitt arbete med att göra EU:s nya upphovsrättsdirektiv till svensk lag. Först håller man ett samråd med ett antal intresserade parter, varav ett överväldigande flertal är intresserade av en strängare upphovsrättsregim online – även om detta sker på bekostnad av yttrandefriheten och det fria ordet.

Men hur är det politiska läget?

Regeringen fick som bekant bakläxa av resten av riksdagen i EU-nämnden – och tvingades ändra sitt ja till upphovsrättsdirektivet i ministerrådet till ett nej. Till och med Miljöpartiet, som ju sitter i regeringen, gick emot justitieminister Morgan Johansson (S).

Frågan är om detta bara var ett spel för att knipa röster i EU-valet, eller om motståndet är äkta.

Nu börjar det bli dags att visa korten. Hur tänker de partier som var emot upphovsrättsdirektivet i EU-nämnden göra? Hur tänker de stoppa eller mildra kraven på »länkskatt« och uppladdningsfilter? Finns det någon plan?

Det vore allt för enkelt för dem att lägga sig platt med undanflykten att nu är direktivet klubbat – och att det därför inte finns något att göra åt saken. Men så lätt skall de inte få komma undan. Det finns ett visst tolknings- och handlingsutrymme. Och det finns möjlighet att samarbeta med de andra EU-länder som också röstade nej till direktivet.

Vi får väl se. Men än så länge råder en olycksbådande tystnad.

Nya EU-kommissionens planer för internet

I väntan på kvällens omröstning om ny ordförande för EU-kommissionen har den enda kandidaten – den tyska CDU-politikern Ursula von der Leyen – lagt fram sina planer för framtiden. Däribland den digitala agendan.

Det är mycket snömos, men några punkter är värda att kommentera redan nu.

»To lead the way on next-generation hyperscalers, we will invest in blockchain, high-performance computing, quantum computing, algorithms and tools to allow data sharing and data usage. We will jointly define standards for this new generation of technologies that will become the global norm.«

Det finns med andra ord en ambition att skapa nya, europeiska nätjättar. Samtidigt kan man konstatera att EU driver startups och riskkapital till andra delar av världen genom överdriven reglering (som upphovsrättsdirektivets krav på uppladdningsfilter). Detta vill UvdL alltså lösa genom att göra EU:s regler till »global norm«. Man kan undra vad resten av världen tycker om den saken.

»In my first 100 days in office, I will put forward legislation for a coordinated European approach on the human and ethical implications of Artificial Intelligence.«

Politisk styrning av AI verkar naturligtvis lockande – för politiker. Risken är dock att utvecklingen snarare kommer att hämmas av politisk micro management. Och en fråga som står obesvarad är hur politiken själv tänkt sig använda AI. Risken är att den blir ännu ett verktyg för kontroll och övervakning.

»A new Digital Services Act will upgrade our liability and safety rules for digital platforms, services and products, and complete our Digital Single Market.«

Vilket lär vara politikerspråk för att flagga för att nätplattformar (och nätoperatörer) kan komma att hållas ansvariga för vad deras användare gör. Detta är en politisk utveckling som redan börjat – och som kan bli den kommande mandatperiodens stora nätrelaterade stridsfråga.

Vad som händer med allt detta kommer i stor utsträckning att avgöras om vem som blir kommissionär med ansvar för den digitala agendan.

Läs hela texten hos MAB: A Europe fit for the digital age »

I väntan på EU:s uppladdningsfilter

På torsdag samlar regeringen ett stort antal särintressen – myndigheter, upphovsrättsindustrin och nätjättarna – till samråd inför att EU:s nya upphovsrättsdirektiv skall integreras i svensk lagstiftning. Men det finns grupper som i princip helt lyser med sin frånvaro i detta samtal: användare och nätpublicister.

PRV, Kulturrådet, domstolarna, Facebook, Filmproducenterna, Google, Klys, Bonniers, Microsoft, Rättighetsalliansen, Filminstitutet, Svenska föreningen för immaterialrätt, Författarförbundet, Public service och Telia… Alla kommer de att få vara med och diskutera hur EU:s nya upphovsrättsdirektiv – som bland annat innehåller »länkskatt« och uppladdningsfilter – skall göras till svensk lag.

Några representanter för nätanvändare eller nätpublicister finns dock inte på listan. Inte Wikipedia / Wikimedia. Inte Föreningen för Digitala Fri- och Rättigheter. Det närmaste man kan komma är en organisation – Creative Commons Sverige. Men de lär ha fullt upp med att försvara konceptet att frivillig delning och användning fortsatt skall vara tillåten.

Regeringen tycks verkligen inte ha lärt något från striden och debatten om EU:s upphovsrättsdirektiv. Nu när det nu skall bli svensk lag – då är det bara Big Entertainment, Big Media, Big Data och Big Government som har något att säga till om. Plus ett antal organisationer som också företräder särintressen, i god korporativistisk anda.

Alla andra får – och måste – göra sin röst hörda på annat sätt. I den allmänna debatten. På kultur- och debattsidorna. I sociala media. På nätet. Och på gator och torg.

Det är med andra ord dags för nästa stora strid mot uppladdningsfilter och nätcensur.

Länkar:
• Regeringen: Genomförande av EU:s nya upphovsrättsdirektiv »
• Piratpartiet: Genomförandet av upphovsrättsdirektivet har inletts »

Uppdatering: Enligt uppgift har svenska Wikimedia lyckats bjuda in sig själva. Och Kgl. Ingenjörsvetenskapsakademien – som säger nej till uppladdningsfilter – är också med. Vilket ju är bra. Men fortfarande inga användare eller innehållsproducenter.

Krav på samtycke för ansiktsigenkänning

I veckan har EU-ländernas dataskyddsmyndigheter träffats i Bryssel. Bland annat har man diskuterat att kräva samtycke för automatiserad ansiktigenkänning.

Politico rapporterar:

In particular, the watchdogs are looking to reclassify facial recognition data as ”biometric data,” which under the GDPR is considered ”sensitive data” and requires explicit consent from the person whose data is being collected as well as other stricter privacy protections. Without these, collection of the data is forbidden.

Räkna med att detta kommer att möta motstånd bland EU:s justitie- och inrikesministrar – som ju i princip aldrig missar en chans till utökad övervakning och kontroll av medborgarna.

Politico: Europe eyes stricter rules on facial recognition »

Nu vill EU även registrera våra tåg- och båtresor

Under rubriken »vad var det vi sa«: Det finska EU-ordförandeskapet vill gå vidare med registrering av våra resor till att även omfatta tåg och båt.

EU har redan ett kritiserat system för registrering av upp till 60 datapunkter kring våra flygresor, PNR.

Nu har det finska EU-ordförandeskapet lyft frågan om att utöka registreringen till internationella resor med tåg och båt. Övriga EU-länder sägs vara i stort sett positiva till förslaget, även om man avvaktar ett rättsfall om PNR. Förmodligen kommer ett skarpt förslag under våren nästa år.

Som tongångarna är i EU kan man även förvänta sig att hyrbilar och hotellövernattningar kommer att registreras i nästa steg.

Länk: Finnland treibt Komplettüberwachung aller Reisebewegungen in der EU voran »

De får ansvar för nätfrågorna i Europaparlamentet

Det börjar klarna vilka som kommer att leda utskotten i Europaparlamentet. Här är de utskott som har störst påverkan på nätfrågorna:

IMCO (inre marknad och konsumentskydd) kommer att ledas av Petra De Sutter som är belgisk grön.

CULT (kultur) – tyska CDU-politikern Sabine Verheyen.

JURI (juridiska frågor) – Gilles Lebreton från franska Nationell Samling (tidigare Nationella Fronten).

LIBE (mänskliga rättigheter, rättspolitik, säkerhet) – Juan Fernando Lopez Aguilar som är socialdemokratisk spanjor.

Om man till exempel ser till upphovsrättsfrågor, då är JURI och CULT de viktigaste utskotten. Och de leds alltså av politiker som från partier / länder som knappast är intresserade av att reformera upphovsrätten.

LIBE har bland annat hand om frågor som rör fri- och rättigheter. Utskottet leds av en spansk socialdemokratisk veteran som kan frågorna, men som inte alltid är beredd att ta strid.

Hela listan: All the Committee Chairs and Vice-Chairs of the European Parliament revealed »

EU-domstolen bötfäller Belgien för långsamt bredband

Belgien, där flera av EU:s tyngsta institutioner har sin hemvist, har bötfällts av EU-domstolen – för att inte leva upp till EU:s mål om bredbandskapacitet.

Belgium was hit with a 5000-euro ($5,613) daily fine from Europe’s top court on Monday for its slowness in rolling out fast-speed broadband in its capital, home to EU institutions such as the European Commission and European Parliament.

The judgment from the Luxembourg-based Court of Justice of the European Union (ECJ) came after the European Commission sued Belgium two years ago for failing to transpose into national law a 2014 EU directive aimed at encouraging the development of broadband across the bloc.

The irony.

Reuters: Belgium hit with 5,000 euro daily fine for fast-speed broadband delays »

EU-domstolen granskar överföring av persondata från EU till USA

Under tisdagen (9 juli) kommer EU-domstolen att hålla en viktig utfrågning om överföring av persondata från EU till USA.

Bakgrunden är en anmälan från den österrikiske nätaktivisten Max Scherms. Han har redan en gång fått ett avtal om dataöverföring mellan EU och USA ogiltigförklarat. Och nu är det kanske dags igen.

Politico skriver:

On Tuesday, the European Court of Justice in Luxembourg will hear arguments in another case brought by Schrems over claims that the U.S. government does not sufficiently protect Europeans’ data when it is shipped across the Atlantic.

”There is fundamentally a clash between surveillance laws in the U.S. and privacy rules in Europe,” he said. ”We’re in a debate about who governs the internet. Europe governs privacy, but the U.S. governs surveillance.” (…)

Schrems and his lawyers are expected to argue this data-transfer mechanism runs against EU privacy rules because it allows U.S. national security agencies extensive access to Europeans’ digital information. Others, including the European Commission and industry groups, will says these agreements provide sufficient guarantees for EU citizens.

Problemet är att även de nya reglerna lämnar mycket att önska. Bland annat handlar det om den amerikanska säkerhetsbyråkratins tillgång till den data som överförs.

Om det existerande avtalet upphävs kan det få stora konsekvenser såväl för de amerikanska nätjättarna som för näringslivet i övrigt. Och det finns en oro för att detta även kan få negativa konsekvenser vad gäller dataskydd – då det nu gällande regelpaketet i vissa delar erbjuder ett rimligt skydd för europeisk persondata, men i andra delar inte.

Detta är komplex materia. Men i grunden handlar det om att gällande avtal mellan EU och USA är allt för vaga, vilket bland annat påpekats flera gånger av Europaparlamentet.

Politico: Top court hearing puts EU data transfers in jeopardy »

5 juli-podden 73: Sverige bryter mot EU-rätten!

Det är den 5 juli 2019 i dag och därmed 7-årsdagen för den resolution för mänskliga rättigheter på internet som FN klubbade den 5 juli 2012, och som 5 juli-stiftelsen tog sitt namn från.

  • I dagens avsnitt frågar vi oss varför Sveriges regering – glatt påhejade av riksdagen – fortsätter att bryta mot EU-domstolens förbud för generell datalagring.
  • Men först reder vi ut huruvida sociala media-plattformar är att se som publicister eller budbärare – och om de i så fall har budbärarimmunitet enligt e-handelsdirektivet, som för övrigt ska omförhandlas under de kommande fem åren.
  • Detta för oss in på Europeiska kommissionens nyligen nominerade ordförande Ursula von der Leyen, som fick smeknamnet ”Zensursula” i Tyskland när hon ville blockera nätet på svenskt vis (med ”stoppsidor”) för cirka tio år sedan. Vi tittar på ett roligt Zensursulaklipp!
  • De senaste turerna kring Assange för oss in på Wikileaks och den kritik mot organisationen som sammanfattas i en nyutkommen bok av John Postill: The Rise of Nerd Politics – Digital Activism and Political Change.
  • Slutligen undrar vi vad som ska hända med den frihetliga nätoperatören XS4ALL i Nederländerna. Kan svenska Bahnhof köpa dem?

Se avsnittet på Youtube

Klicka här för att visa innehåll från YouTube

Lyssna på Soundcloud

Klicka här för att visa innehåll från SoundCloud

Ladda ner avsnittet

73: Assange, XS4ALL, Zensursula och Sveriges brott mot EU-rätten (MP3-fil, 100,6 MB)