Säg hej till Sirius, Europols nya vapen mot oönskat innehåll på sociala medier

Europol har nu officiellt lanserat Sirius (”Shaping Internet Research Investigations Unified System”), en plattform där poliser i olika EU-länder ska kunna utbyta information om terrorism och dess bekämpning:

SIRIUS is a secure web platform for law enforcement professionals, which allows them to share knowledge, best practices and expertise in the field of internet-facilitated crime investigations, with a special focus on counter-terrorism.

Sirius är delvis en frukt av EU Internet Forum, där polis och politiker sedan december 2015 träffar representanter för sociala medier med syftet att bekämpa inte bara ”terrorisminnehåll” utan även ”hate speech”, det vill säga inte direkt olagligt utan snarare ”oönskat” innehåll. Således var även representanter för Facebook, Google, Microsoft, Twitter och Uber på plats under ”kick-offen” för Sirius i Haag, Nederländerna.

Facebook, Google och Twitter har även startat sitt eget forum, ”Global Internet Forum to Counter Terrorism” (GIFCT), där de nu använder maskininlärning för att plocka bort oönskat innehåll från sina tjänster. Facebook säger sig radera 83 procent av anmält innehåll inom en timme. Google å sin sida kommer under 2018 öka antalet personer som jobbar med att ”vidta åtgärder mot problematiskt innehåll” till 10 000.

Smaka på den siffran. Tio tusen. En hel liten armé.

Företagens engagemang ska ses i ljuset av hot om lagstiftning om de inte rensar sina sajter tillräckligt väl själva. EU-kommissionären för säkerhetsfrågor, brittiske Julian King, har i en intervju med en tysk dagstidning sagt att ”om sakerna inte utvecklar sig snabbt nog måste den europeiska lagstiftaren rycka in”. I Tyskland finns redan lagen med det krångliga namnet Netzwerkdurchsetzungsgesetz (NetzDG), som ålägger onlineplattformar miljonböter om de inte raderar visst innehåll inom 24 timmar.

EU-utskott skrotar censurmaskinen

I går röstade Europaparlamentets utskott Libe (för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor) om det kritiserade Upphovsrättsdirektivet.

I det yttrande som Libe röstade igenom är uppladdningsfiltret i artikel 13 struket, skriver Edri.

Detta filter skulle ha tvingat EUs onlinetjänsteleverantörer att filtrera allt som användarna laddar upp – filtret har därför i debatten kallats ”censurmaskinen”.

Vi har den polske parlamentarikern Michał Boni att tacka för arbetet med att ta fram ett förslag utan censurmaskin.

Huvudutskott för Upphovsrättsdirektivet är Juri (utskottet för rättsliga frågor). De ska rösta om ett yttrande den 25 januari 2018.

FRA kritiserar FRA, typ

Är det en ödets ironi eller en ironisk blinkning att ”EU:s byrå för grundläggande rättigheter” förkortas FRA – Agency for Fundamental Rights?

Bokstäverna kommer ju inte ens i rätt ordning.

Vi vet i alla fall att byrån inrättades 2007, samma år som FRA-lagen var ett hett diskussionsämne i Sverige. (FRA-lagen röstades igenom 2008 och gav Försvarets radioanstalt ökade befogenheter att avlyssna kommunikation som passerade Sveriges gränser.)

Nu har FRA – byrån alltså, inte anstalten – släppt del två av en rapport där de undersöker hur övervakning påverkar de grundläggande rättigheterna.

FRAs grundpremiss är att “the mere existence of legislation allowing for surveillance constitutes an interference with the right to private life” – men man menar också att viss övervakning är nödvändig:

With terrorism, cyber-attacks and sophisticated cross-border criminal networks posing growing threats, the work of intelligence services has become more urgent, complex and international. Such work can strongly interfere with fundamental rights, especially privacy and data protection.

Edri har sammanfattat huvudlinjerna i rapporten:

  • Alla medlemsstater har någon form av tillsynsmyndighet för övervakningen.
  • Vissa av EUs medlemsstater har lagar där massövervakning får användas om det gynnar ”nationella intressen”. FRA kritiserar att dessa ”nationella intressen” inte specifieras.
  • Möjligheten för enskilda medborgare att få insyn i hur övervakningen går till är mycket begränsad.

Del ett av rapporten släpptes 2015, men flera terrordåd detta år gjorde att många länder ändrade sin övervakningslagstiftning snabbt, vilket föranledde del två av översynen.

 

Europaparlamentet röstar för ökat eskydd

Den så kallade Eprivacyförordningen har nu som väntat röstats igenom av EU-parlamentet, med röstsiffrorna 318 mot 280 (20 avstod).

Och det verkar vara en ganska bra slutversion som nu godkänts av parlamentet.

Eprivacyförordningen ska skydda internetanvändare mot alltför aggressiv spårning och reglera hur internettjänster får slå mynt av användarnas data. Eprivacyförordningen är alltså ett slags eskydd.

Motståndarna var i princip den samlade industrin. Till och med förlagshusen lobbade mot konsumentskyddet i förordningen, eftersom tidningarna vill kunna sälja information om läsarna till annonsörer, skriver Netzpolitik.

Läcka: Frankrike, Portugal och Spanien lobbar för uppladdningsfilter

Statewatch har publicerat läckta dokument som visar att Frankrike, Portugal och Spanien vill ha det uppladdningsfilter som kommissionen först föreslog som en del av det nya upphovsrättsdirektivet, men som nyligen ifrågasattes av sex länder – Belgien, Finland, Irland, Nederländerna, Tjeckien och Ungern – till vilka även Tyskland slutit sig.

Som Femte juli berättat tidigare har ordförandelandet Estland visat sig vara en upphovsrättshök och censurivrare.

I korthet handlar de tre ländernas förslag om att omdefiniera begreppet ”hosting providers”. Enligt Ecommercedirektivet ska rena hostare inte kunna ställas till svars för vad användarna laddar upp, så länge man agerar och tar ner olagligt innehåll när man uppmärksammats på det. Men genom att säga att hostarna inte ”hostar” utan snarare ”uppträder” faller de inom annat lagrum där tillstånd krävs från rättsinnehavare innan ”uppträdandet” (som egentligen är ”hosting”) kan ske.

Hänger ni med?

Edri har gått igenom läckan i detalj och kritiserar de tre länderna:

It seems irrelevant to the French, Spanish and Portuguese that the European Court has ruled that it is unacceptable to impose a filtering obligation on providers if that filtering

Edri konstaterar också att förslaget är goda nyheter för hosting providers utanför EU, som om förslaget blir verklighet lär slippa konkurrens från företag inom EU.

Europaparlamentet röstar för ökat skydd av visselblåsare

Europaparlamentet har röstat ja till ett ”förslag till yttrande” för att skydda visselblåsare.

Därmed har parlamentet gett klartecken till det parlamentariska utskottet Libe att sätta ihop ett betänkande, som på sikt ska få Europeiska kommissionen att lägga fram lagstiftning på området.

Det var den franska parlamentarikern Virginie Rozière, tillhörande den radikala socialdemokratiska gruppen, som tog initiativ till förslaget till yttrande.

EU-utskott sätter ner foten mot antiintegritetslobbyn

Den 19 oktober 2017 röstade Libe – Europaparlamentets utskott för Medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor – om Eprivacyförordningen.

Och det är för en gångs skull riktigt goda nyheter. Libe har vägt samman tidigare omröstningar i andra utskott och röstat för ett förslag som ”försvarar integritet, säkerhet och konkurrens för telefon- och internettjänster”, enligt Edri, vars vd Joe McNamee säger:

Despite a huge lobbying effort to water down the proposal, the Committee voted for clear, privacy-friendly rules. We welcome this approach, as it will not just protect citizens, but promote competition and innovation as well,

Värt att notera från ett svenskt perspektiv är att Sveriges två medlemmar i Libe var kluvna. Miljöpartiets Bodil Valero röstade för det integritetsvänliga förslag som vann, medan Moderaternas Anna Maria Corazza Bildt röstade emot. Totalt fick förslaget 31 ja-röster och 24 nej-röster – se hela listan här.

När Europaparlamentet röstat igenom det förslag som Libe rekommenderat är nästa steg att förhandla med medlemsstaterna i Europeiska rådet.

EU kräver registrering för gratis wifi

I avsnitt 56 av 5 juli-podden diskuterade och kritiserade vi EUs planer på att införa gratis wifi i 8 000 stadskärnor runt om i unionen.

Nu har Europeiska kommissionen meddelat att projektet – med det tuffa namnet Wifi4EU – kommer kräva att användarna registrerar sig, detta för att kunna utöva ”ett minimum av kontroll”. Autentiseringen kommer att ske via mobiltelefonnumret, enligt Netzpolitik.

Budgeten för Wifi4EU är 120 miljoner euro, eller 15 000 euro per stad. För denna summa ska staden driva och underhålla – under minst tre år – ett trådlöst nät som ska vara gratis för användarna. Vi får väl se hur det kommer falla ut.

Netzpolitik noterar också att medborgarinitiativet Freifunk inte blivit tillfrågade om att hjälpa till – Wifi4EU ska enbart innefatta kommersiella aktörer som kan garantera driften.

Human Rights Watch attackerar Europeiska kommissionens förslag

Human Rights Watch har tillsammans med ett femtiotal andra organisationer, däribland Reportrar utan gränser, skrivit ett öppet brev till Europeiska kommissionen, Europaparlamentet och Europeiska rådet.

Organisationerna protesterar mot det uppladdningsfilter – den ökända Artikel 13 eller ”censurmaskinen” – som är på förslag i det upphovsrättsdirektiv som just nu är under förhandling och omröstning i diverse utskott.

Om filtret införs kommer ”onlinetjänster” inte ha något annat val än att ”övervaka, filtrera och blockera EU-medborgares kommunikation”, enligt undertecknarna. Detta strider mot EUs stadga om de grundläggande rättigheterna, och kan därför i slutändan diskvalificeras av EU-domstolen på samma sätt som hände med den generella datalagringen nyligen.

Organisationerna kräver därför att Artikel 13 stryks ur förslaget på nytt upphovsrättsdirektiv.

Copybuzz har en tänkvärd kommentar:

It is especially striking that organisations such as Reporters without Borders and Human Rights Watch, which are known to intervene for the protection of human rights in less democratic countries, have now been moved to the point where they felt the need to voice their concerns in this matter to ensure that EU citizens are safeguarded from the EU’s copyright agenda crushing their fundamental rights.

Europaparlamentets utskott för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor, Libe, ska snart rösta om upphovsrättsdirektivet. Detta är sista steget innan utskottet för rättsliga frågor, Juri, sammanfattar utskottens åsikter och kommer fram till en samlad linje som EU-parlamentarikerna kan ta ställning till.

Filterfail

Tyska piraternas EU-parlamentariker Julia Reda är inte skonsam i sin kritik mot det uppladdningsfilter som Europeiska kommissionen presenterade förra veckan:

Installing censorship infrastructure that surveils everything people upload and letting algorithms make judgement calls about what we all can and cannot say online is an attack on our fundamental rights.

Efter att ha sågat ”censurmaskinen” på principiella grunder tittar hon närmare på hur diverse uppladdningsfilter fungerar i praktiken – och listar deras största fails. Skratta eller gråt:

Julia Reda: When filters fail: These cases show we can’t trust algorithms to clean up the internet