Kategori: EU

Corona: Mobiloperatörer delar nu platsdata med EU

Henrik Alexandersson Lämna en kommentar

Vodafone, Deutsche Telekom, Orange, Telefonica, Telecom Italia , Telenor, Telia och A1 Telekom Austria delar nu platsdata med EU för att spåra smitta.

Reuters:

»Worries about governments’ use of technology to monitor those in quarantine and track infections have intensified in recent weeks over possible privacy violations, with some raising the spectre of state surveillance.

The Commission will use anonymised data to protect privacy and aggregate mobile phone location data to coordinate measures tracking the spread of the virus, an EU official said.

To further assuage privacy concerns, the data will be deleted once the crisis is over, the official said, adding that the EU plan is not about centralising mobile data nor about policing people.«

EU:s Data Protection Supervisor (EDPS) Wojciech Wiewiorowski påpekar samtidigt att det är viktigt att detta bara är en tillfällig åtgärd:

»The EDPS often stresses that such developments usually do not contain the possibility to step back when the emergency is gone. I would like to stress that such solution should be still recognised as extraordinary.«

Dessutom lanserar enskilda EU-länder egna appar. I Polen har man till exempel en för att hålla koll på människor i hemkarantän. Den som inte laddar ner den riskerar att få besök av polisen.

Länk: Vodafone, Deutsche Telekom, 6 other telcos to help EU track virus »

Hur hade krisen sett ut utan internet?

Henrik Alexandersson Lämna en kommentar

Vi skall vara tacksamma för att vi lever i en tid då världen är uppkopplad – när vi drabbas av kriser som Corona-viruset.

Nu kan vi hålla kontakt med nära och kära, jobba på distans, beställa hem allt från verktyg till pizza, konsumera nöjen och kultur, vara omedelbart uppdaterade om utvecklingen och tillsammans finna nya lösningar på nya problem.

Redan om vi backar bandet bara några årtionden hade denna kris sett helt annorlunda ut: What if the coronavirus had hit us 25 years ago? »

»Imagine, for a moment, that the Coronavirus had hit us, say, 25 years earlier. I’m not talking about the Middle Ages, or the Victorian era. Just 25 years – a time that is well within living memory (or at least, I remember it quite well).

What would “Corona ‘95” look like?

For a start, if you are staying indoors, your only connections to the outside world are a landline telephone, TV, radio, and if you have a subscription, a newspaper. There is this new thing called “the internet”, but unless you are a tech whizz, you will probably not have heard of it yet (I certainly hadn’t). There are so few internet users that nobody even bothers to count them. Records on internet usage begin in 1998, when just 9% of UK households had internet access (today: 93%.)«

Vilket leder oss fram till vårt komplexa förhållande till internet idag. Mark Scott i Politico: Coronavirus crisis shows Big Tech for what it is — a 21st century public utility »

»There’s deep irony in Big Tech’s new role as a utility.

First in Europe, and then in the U.S., some lawmakers called for these digital behemoths to be broken up, urging the need for greater competition in a world that has come to be dominated by a select few Silicon Valley brands.

But it’s this exact dominance — Google in search results, Facebook in social media, Amazon in online deliveries — that has made their collective response to COVID-19 so essential.

By becoming monopolies in each of their digital arenas, these firms have done things that, say, a litany of mini-Googles could not have done: provide a one-stop-shop for people in dire need of information, communication and other basic online services. In a crisis, it turns out that such network effects — everyone congregating in one place online — can actually save lives.«

Även om nätjättarnas dominans kan vara problematisk är det möjligt – eller rent av troligt – att politisk inblandning och styrning ger oss ett sämre internet, sämre sociala plattformar och sämre onlinetjänster. Och därmed även gör oss sämre på att kunna hantera kriser och katastrofer.

I morgon kommer det att finnas helt nya, ännu bättre och mer användbara tjänster på internet. Tjänster och plattformar som vi ännu inte känner till och som ännu inte har sett dagens ljus. De kommer att byggas av entreprenörer, kreatörer och riskkapitalister – inte av staten.

Därför är det problematiskt att EU är på väg att reglera sönder internet, så till den grad att de startups som skulle kunna bli morgondagens nätjättar aldrig kommer att se dagens ljus. I vart fall inte i Europa.

Och därför är kampen för ett fritt och öppet internet så viktig.

EU förbereder nytt direktiv om datalagring

Henrik Alexandersson Lämna en kommentar

I corona-krisens skugga förbereder EU ett nytt direktiv om datalagring. Som bekant ogiltigförklarade EU-domstolen det förra direktivet, eftersom det strider mot de mänskliga rättigheterna och vad dessa har att säga om rätten till privatliv.

EU-kommissionären för säkerhet och »inrikes frågor« Ylva Johansson har beställt en studie av hur ett nytt direktiv kan rullas ut. Riktlinjerna tycks ha en kraftig slagsida till förmån för att datalagring skall införas. (EDIT: Studien kan ha beställts innan Johansson tillträdde, då förmodligen på tjänstemannanivå. Vilket dock inte ändrar något i sak.)

Digital Courage kommenterar saken bland annat så här:

»In November 2019, the EU Commission ordered a study on mass data retention of telephone and internet data. The Belgian consulting firm Milieu was awarded the contract and is to complete the study by mid-2020. Milieu is to prepare a “retrospective fact finding support study”, which is to provide the Commission with facts supporting the reflection process that has been ongoing since 2017. We have criticised this reflection process on several occasions, because it merely explores options for blanket mass surveillance without examining alternatives that may be more favourable to the people’s fundamental rights.«

Den piratpartistiske, tyske ledamoten av Europaparlamentet Patrick Breyer skriver i ett uttalande:

»Instead of an independent scientific study, a commercial consultant firm has been contractually obliged to accept all changes to the final report the EU Commission demands. Instead of a transparent procedure, only government representatives in Council are being informed about the process. Instead of involving all affected groups in the study, data protection authorities, professional associations and civil society will not even be asked. Instead of an open-ended approach, EU Security Commissioner Johannsson has already spoken out in favour of new ‘legislation for data retention’ late last year in the Civil Liberties Committee.«

Det verkar med andra ord som om EU-kommissionen (och förmodligen även ministerrådet) redan på förhand bestämt sig för att ignorera eller runda EU-domstolens kritik mot datalagringen.

• Digital Courage: Blanket data retention: biased study by the EU Commission »
• MEP Patrick Breyer (Pp) »
• Utredningens hårt censurerade beställning / direktiv (PDF) »

Facebooks censur-bugg visar risken med uppladdningsfilter

Henrik Alexandersson 2 kommentarer

Igår fick Facebooks algoritmer fnatt och började censurera / spam-märka helt seriösa länkade artiklar från etablerad media – vilket fick som konsekvens att folk inte kunde dela dem.

Enligt uppgift skall ett underliggande problem vara att den pågående smittspridningen reducerat Facebooks stab av mänskliga granskare av innehåll. När systemet då började få egna idéer tog det därför ett tag innan det upptäcktes och kunde åtgärdas.

Kan man få ett bättre exempel på riskerna med automatisk filtrering av uppladdat innehåll?

Ändå är det precis vad som krävs med EU:s nya upphovsrättsdirektiv. Då måste allt som laddas upp (bild, text, ljud, rörliga bilder, filer) granskas, analyseras och godkännas. Det samma gäller med den föreslagna EU-regleringen mot terror-relaterat innehåll på nätet – för att kunna blockera visst innehåll måste allt som laddas upp förhandsgranskas och analyseras.

Med tanke på volymerna måste denna granskning utföras av maskiner som saknar känsla för till exempel kontext, även om det förhoppningsvis kommer att finnas något sätt att begära omprövning inför en människa.

EU är på väg att driva oss in i en situation där vi inte bara får förhandscensur – utan även automatiserad förhandscensur utförd av humorfria maskiner.

Det är inte acceptabelt.

Upphäv geo-blocking av nyhetsprogram under pandemin

Henrik Alexandersson Lämna en kommentar

Under den pågående corona-pandemin är internet viktigt för att människor skall kunna hålla sig informerade – och för att de skall hålla kontakt med varandra.

För många är det viktigt att följa nyheterna i andra länder. Det kan handla om att hålla sig informerad om läget i länder där nära och kära bor eller sitter fast. Det kan handla om länder som människor gör affärer med. Det kan handla om att man vill kunna jämföra olika länders insatser och hålla sig informerad. Det kan handla om dem som bor eller sitter fast i andra länder, som vill hålla sig informerade om hur det är i hemlandet. Och så vidare.

Därför är geo-blocking ett elände. Det handlar om att de flesta länders tv-kanaler är spärrade för människor som är uppkopplade från utlandet (och som inte använder VPN). Främst är detta en fråga om upphovsrätt.

Här skulle EU-kunna göra nytta: Se till att undanta nyhets- och samhällsprogram från geo-blocking så länge vi har ett kritiskt pandemi-läge.

TERREG: Ännu ett akut hot mot ett fritt och öppet internet

Henrik Alexandersson Lämna en kommentar

EU fullständigt sprutar ur sig lagförslag efter lagförslag som på ena eller andra sättet underminerar internets öppenhet och frihet.

2019 förlorade vi kampen mot EU:s upphovsrättsdirektiv – och de uppladdningsfilter som är tänkta att hindra oss från att ladda upp information på nätet som är eller kan misstänkas vara upphovsrättsskyddad.

Med detta etablerades principen om automatiserad förhandscensur i EU:s regelverk.

Och nu är en förordning om terror-relaterat innehåll på internet (TERREG) i hög fart på väg genom EU:s beslutsapparat.

Med denna förordning vill EU omöjliggöra uppladdning – det vill säga publicering – av sådant som kan anses vara »terror-relaterat«. Inte ens vetenskapen, journalistiken eller konsten kommer att undantas, om ministerrådet får som det vill.

Det kan förvisso vara rimligt att försöka hålla nätet fritt från terroristers propaganda och infotainment. På samma sätt som det kan vara rimligt att vänligt men bestämt skjuta alla åt sidan som de facto är beredda att angripa det civiliserade västerländska samhället med våld.

Detta måste ske med största respekt för det fria ordet, våra fri- och rättigheter och det demokratiska samhällets principer. Tyvärr verkar TERREG inte ta dessa faktorer på det allvar de förtjänar.

Men låt oss utgå från att terror-relaterat innehåll på nätet skall bort. Exakt vad är det då som skall bort? Var går gränsen mellan vad som är acceptabelt och oacceptabelt?

Här måste etableras något slags standard. Och plötsligt har vi nya lagar om vad som får respektive inte får publiceras på internet. Med allt vad sådant brukar medföra av oförutsedda och oönskade konsekvenser.

Men även om vi bortser från sådana invändningar är förslaget till förordning illa skrivet.

Till exempel föreslås att terror-relaterat innehåll på nätet skall vara avlägsnat inom en timma. När så är tekniskt möjligt, vill Europaparlamentet tillägga. Vilket ministerrådet tjurskalligt motsätter sig.

Och i andra ändan av systemet har vi uppladdningsfiltret. Ministerrådets position:

»Hosting service providers shall use “proactive measures” to prevent the re-upload of content previously taken down and to detect and identify alleged terrorist content.«

På andra sidan står Europaparlamentet som säger nej till uppladdningsfilter. Parlamentet tvingas även påpeka att vi bara kan stifta lagar som gäller i EU – och att rådets krav på global filtrering inte är möjligt.

Detta är bara några av problemen med TERREG. Vi kommer att återkomma med fler bloggposter i ämnet. Om du vill läsa mer rekommenderas följande länkar.

• Bland andra Tim Berners-Lee, Vint Cerf och Bruce Schneier varnar för TERREG: Nätpionjärer varnar för EU-förslag mot terror-relaterat innehåll på internet »

• Den tyske piratpartisten i Europaparlamentet, Patrick Breyer, sitter med i den trialog i vilken EU:s olika institutioner försöker komma överens om TERREG. Läs hans genomgång av ärendet här »

Nästa trialog-förhandling är planerad till den 18 mars, om smittoläget tillåter.

Så växer övervakningsstaten snabbare än lagstiftningen

Henrik Alexandersson Lämna en kommentar

Företaget Clearview har en enkel men obehaglig affärsidé: Man dammsuger internet och sociala media på bilder av identifierbara personer. Sedan tillhandahåller man en tjänst för automatiserad ansiktsigenkänning.

För en tid sedan drabbades Clearview av en läcka – där deras kunder exponeras i varierande omfattning.

Av denna läcka framgår det att Clearview har gjort affärer med svenska myndigheter. Datainspektionen försöker nu utreda vilka myndigheter det handlar om – och i vilken mån något olagligt förekommit. (Värt att notera är dock att Datainspektionen redan i höstas gav polisen rätt att använda automatiserad ansiktsigenkänning, i vart fall på försök.)

Medan vi väntar på vad som kommer ut ur detta, så pekar fallet på en oroväckande trend. I allt större utsträckning använder sig myndigheter runt om i världen av privata företag och tjänster – vad gäller sådant som de själva inte kan eller får syssla med, eller som befinner sig i gråzonen.

Det behöver inte vara automatiserad ansiktsigenkänning. Det kan lika gärna handla om persondata, som samlas in och sedan säljs av nätjättarna, Big Data och data brokers.

Förr talades mycket om risken med samkörning av olika register. Detta är fortfarande en risk – som ökar i takt med att allt fler nya register och datakällor kan kopplas till systemen. Det gäller så väl data och tjänster från privata aktörer som EU:s allt mer långtgående krav på informationsdelning mellan medlemsstaternas olika register.

Detta är problematiskt på många sätt. Bland annat genom att myndigheterna får tillgång till en infrastruktur för kontroll och övervakning som varken kräver demokratiskt godkännande eller demokratisk kontroll.

EU vill dela polisiär information med Balkan-länderna

Henrik Alexandersson Lämna en kommentar

»Even without imminent EU accession, all third countries in South-East Europe will gradually be connected to European information systems. They will set up a fingerprint database along the lines of the EU model and, as in the Prüm Treaty, will make it possible to query biometric data. Secret services in the Western Balkans also use the Schengen Information System through a back door.

Albania, Northern Macedonia, Serbia and Montenegro are EU accession candidates, Bosnia and Herzegovina and Kosovo are considered potential candidate countries.«

Vilket innebär att länder med bristande rättssäkerhet kan komma att få tillgång till känslig information från bl.a. svenska myndigheters register.

Länk » Western Balkans: Clandestine connection to EU databases «

EU jobbar på gemensamt system för automatisk ansiktsigenkänning

Henrik Alexandersson Lämna en kommentar

Ibland går det undan i EU.

Först ville EU-kommissionen införa ett tre- till femårigt förbud mot teknik för automatiserad ansiktsigenkänning på allmän plats – medan man utvärderar risker och möjligheter.

Sedan försvann detta förbud plötsligt ur de aktuella arbetsdokumenten.

Och nu: EU har givit konsultjätten Deloitte i uppdrag att utreda hur medlemsstaterna kan samordna register och system för automatiserad ansiktsigenkänning.

Från inte alls till alla alltid. En fullständig u-sväng, med andra ord.

Länk: EU police plan massive facial recognition database »

EU, Sverige och friheten på nätet

Henrik Alexandersson Lämna en kommentar

Friheten – och då inte minst yttrandefriheten på internet är under attack – från den politiska makten.

I EU har man nu ett nytt upphovsrättsdirektiv som öppnat upp för automatisk filtrering av sådant som användare laddar upp på sociala media. Det vill säga automatiserad förhandscensur.

I det EU-direktiv mot terrorrealaterat innehåll på nätet som just nu är under beredning vill medlemsstaterna att oönskat material skall plockas bort inom en timma – inte bara från sociala plattformar utan även från enskilda individers molntjänster, som Dropbox. Vilket förutsätter att även privat information måste övervakas, analyseras och filtreras. Man säger rakt ut att man vill se uppladdningsfilter. Och medlemsstaterna ser i sammanhanget inte något skäl att göra undantag för utbildning, konst, journalistik eller forskning.

Just nu pågår även arbetet med att ta fram en Digital Services Act – som bland annat är tänkt att innehålla gemensamma EU-regler mot hat och hot på nätet – istället för den nationella lagstiftning där bland andra Frankrike och Tyskland är pådrivande. Det finns skäl att tro att genensam EU-lagstiftning på området kommer att utgå från just de länder som har den strängaste lagstiftningen på området.

Även Sveriges »digitaliseringsminister«, Anders Ygeman (S), har varit ute i media och flaggat för att göra plattformarna ansvariga för vad deras användare laddar upp på nätet.

I sammanhanget kan det vara bra att komma ihåg även andra förslag som bollats i EU-apparaten – som ID-krav vid uppkoppling och ett EU-operativsystem.

I den EU-finansierade forskningen finns bland annat projekt som syftar till ökad övervakning av vad folk tycker och säger online. Till exempel PREVISION (A predictive platform running analytics through data obtained from ”online social networks, the open web, the Darknet, CCTV and video surveillance systems, traffic and financial data sources, and many more”.) Och CONNEXION (A predictive policing tool relying on social media, ’dark web’, and IoT data.) Allt kopplat till automatiserad övervakning, beteendeanalys och en uppsjö olika register.

Om man lägger samman alla de olika delarna får man en förfärande helhetsbild. En lång rad olika förslag som vart för sig är problematiska ger tillsammans ett system för övervakning och censur som inte hör hemma i en demokratisk rättsstat.

Politikerna, de vill bara ha mer av samma. Så kommer det alltid att vara. Om vi inte vill leva i en outhärdlig Storebrors-stat måste motståndet därför komma underifrån, från folket. Och det börjar bli ont om tid.