Utredning: Ny myndighet för psykologiskt försvar bör få tillgång till signalspaning

Idag har regeringen hållit en pressträff med anledning av att en utredning om Sveriges psykologiska försvar har överlämnats till inrikesminister Damberg.

Man menar att Sverige har ett behov av en ny myndighet, då det arbete som sker på området idag saknar styrning, samordning och ansvarsfördelning. Och påverkanskampanjer för att destabilisera vårt samhälle kan naturligtvis vara ett påtagligt problem.

Samtidigt som utredaren talar om vårt behov av att försvara demokratin och den fria åsiktsbildningen – så måste man vara medveten om att här finns en tydlig gråzon. Vad som är otillbörlig påverkan och vad som är en avvikande åsikt, opposition eller berättigade protester kan vara svårt att avgöra.

Detta ser vi till exempel i de länder som nu har protester mot lockdown i corona-krisens spår. Det finns starka misstankar om att delar av informationen kring detta kommer från trollfabriker i andra länder. Men samtidigt finns en fullt legitim kritik – då det ju faktiskt handlar om att inskränka medborgarnas fri- och rättigheter. Sådan kritik måste naturligtvis få förekomma. Samtidigt uppfattas den av många i ansvarig ställning som ett hot mot ett för tillfället samhällscentralt beslut, som inte bör undermineras.

Dessutom finns alltid en risk för att verktyg och rutiner för psykologiskt försvar kan missbrukas av en regering – av oförstånd, inkompetens eller i direkta propagandasyften.

En intressant detalj är att den nya myndigheten föreslås få tillgång till signalspaning, på samma sätt som till exempel Säpo.

Det är inte kristallklart varför. Men så här skriver man:

»Utredningen kan konstatera att informationspåverkan i många fall bedrivs så att den är svår att upptäcka, t.ex. med dold eller falsk avsändare eller inbäddad i andra aktiviteter. För att effektivt kunna hantera och möta påverkansaktiviteter behöver myndigheten ha en god förmåga att identifiera, analysera och bedöma information uti-från syftet att klarlägga eller avfärda samband mellan olika påverkans-aktiviteter.«

Ett par av utredningens ledamöter motsätter sig att ge den nya myndigheten tillgång till signalspaning.

Vad man än tycker om detta kan man konstatera att ändamålsglidningen vad gäller FRA-lagen fortsätter och att statens rätt till övervakning utökas med ännu ett steg.

Detta är några snabba puckar som reaktion på vad som presenterats. Nu är det dags för en mer noggrann genomläsning av den 244-sidiga utredningen.

Länkar:
• Regeringens presskonferens »
• Utredningen (PDF) »

Corona-appar: Väljer Sverige den decentraliserade eller centraliserade vägen?

Corona-krisen är inte så tillfällig som vi kanske först trodde. Nu talas om smittspårning som kan pågå i åratal – och corona-appar som verktyg för detta.

Här finns olika vägar att gå.

Tyskland har valt att inte gå vidare med en egenutvecklad app, efter kritik mot att den skulle kräva centralt lagrad data. Istället väljer man det verktyg som utarbetats av Apple och Google. De två företagen har visserligen fåt kritik för sin hantering av persondata genom åren. Men deras lösning kräver ingen central lagring – och är enligt dataskyddsexperter den som bäst skyddar individens rätt till privatliv. Länk: Germany switches to Google and Apple on virus tracing app over privacy concerns »

Storbritannien tycks å andra sidan vilja gå fram med en centraliserad app, som kommunicerar direkt med National Health Services servrar. Enligt BBC har NHS fått hjälp i utvecklingen av GCHQ, som är britternas myndighet för massövervakning och nära partner med amerikanska NSA. Vilket naturligtvis väcker väcker frågor som rör säkerhet och övervakning i mer allmänna termer. Länk: UK’s centralized contact tracing corona app aided by UK intelligence agency »

Här håller det på att uppstå en spricka mellan länder som väljer en decentraliserad lösning (Tyskland, Schweiz, Österrike, Estland m.fl.) och de som går på den centraliserade linjen (Storbritannien, Frankrike m.fl.).

Utöver de uppenbara integritetsfrågorna kan det även bli problematiskt med olika lösningar i olika länder – om apparna kopplas till människors möjlighet att resa över gränserna.

Frågan är hur Sverige tänker göra. Allt som rapporterats i media är att Myndigheten för samhällsskydd och beredskap arbetar med frågan – och att Amazons serverparker har nämnts som tänkbar partner för lagring.

Vad gäller det senare vore det olyckligt. För även om Amazon har serverparker i Sverige, så är företaget fortfarande amerikanskt och omfattas därmed av the cloud act – som ger de amerikanska myndigheterna tillgång till all lagrad data.

En annan aspekt är Sveriges traditionellt mycket nära samarbete med brittiska GCHQ och amerikanska NSA. En fråga vi måste ställa oss är om sådant kan bidra till att vi väljer den brittiska modellen för vår corona-app.

I grund och botten är det ett val mellan pest och kolera. Men Apple/Google-lösningen verkar vara den minst dåliga. Dessutom är det den som har bäst förutsättningar att bli internationellt accepterad – vilket kommer att vara värdefullt för den som vill ut och resa.

Nu är det läge att kräva korten på bordet om den svenska lösningen – för att undvika att ställas inför fullbordat faktum.

EU vill dela polisiär information med Balkan-länderna

»Even without imminent EU accession, all third countries in South-East Europe will gradually be connected to European information systems. They will set up a fingerprint database along the lines of the EU model and, as in the Prüm Treaty, will make it possible to query biometric data. Secret services in the Western Balkans also use the Schengen Information System through a back door.

Albania, Northern Macedonia, Serbia and Montenegro are EU accession candidates, Bosnia and Herzegovina and Kosovo are considered potential candidate countries.«

Vilket innebär att länder med bristande rättssäkerhet kan komma att få tillgång till känslig information från bl.a. svenska myndigheters register.

Länk » Western Balkans: Clandestine connection to EU databases «

Sveriges roll i den globala massövervakningen

Vilken roll spelar egentligen Sverige i den amerikanska globala massövervakningen?

Sveriges Radio rapporterar:

Företaget Crypto AG startades av svensken Boris Hagelin, och blev efter andra världskriget snabbt ledande på krypteringsmaskiner. Företaget hade sin bas i Schweiz, men under kalla krigets gång kom det att hemlighet kontrolleras och ägas av CIA och tyska underrättelsetjänsten BND.

Enligt uppgifter i Washington post, och tyska och schweiziska medier kände fyra ytterligare länder till operationen eller fick ta del av vissa uppgifter som kom fram. Ett av de länderna var Sverige.

Runt 120 länder köpte och använde krypteringsutrustningen från andra världskrigets slut fram till millennieskiftet, däribland Iran, Indien och Pakistan, men aldrig Sovjetunionen eller Kina.

I sammanhanget är det extra intressant att Sverige har haft något slags särställning.

Sveriges speciella ställning uppmärksammades även under Europaparlamentets utfrågningar om massövervakningen 2013/14. Då framkom bland annat att Sverige har ett unikt och nära samarbete om övervakning och informationsdelning med den så kallade Five Eyes-gruppen (USA, Storbritannien, Kanada, Australien och Nya Zeeland).

Det är även värt att påminna om att svenska FRA har unik tillgång till XKeyscore, som är amerikanska NSA:s »spion-Google« – med uppgifter som samlats in genom bland annat massövervakning och riktad övervakning. Detta framkom i samband med Snowden-läckan 2013 – och bekräftades även i Europaparlamentets utfrågning. Då XKeyscore med största sannolikhet även innehåller information om svenskar och svenska förhållanden är det oklart om FRA:s tillgång till databasen över huvud taget är laglig.

I mars 2015 röstade riksdagen nej till en motion om att utreda Sveriges samarbete med NSA.

SR: USA och Tyskland läste krypterade meddelanden i 50 år »

Tysklands samarbete med NSA till konstitutionsdomstolen i Karlsruhe

Reportrar utan gränser skriver:

Should the BND be allowed to spy on the telephone calls of foreign nationals in third countries and analyse their internet data – thus in effect abolishing the private sphere of billions of people – as the German government has authorised it to do? How can particularly vulnerable groups such as journalists be protected from this mass surveillance? These questions, which are being discussed all over the world at the very latest since the revelations by NSA whistleblower Edward Snowden, will now be debated before the Constitutional Court in Karlsruhe.

Enkelt uttryckt: Skall det vara OK för tyska den djupa staten (BND) att vara en del av den amerikanska djupa statens (NSA) system för global massövervakning?

Detta kan bli väldigt intressant.

RSF: German Constitutional Court hearing on journalists’ and RSF’s complaint against the BND law »

Assange fängslad i UK för utlämning till USA – först då lägger svensk åklagare ner sin förundersökning

Jag är inte mycket för konspirationsteorier. Men det är i vart fall ett sammanträffande att den svenska förundersökningen om sexbrott mot Wikileaks grundare Julian Assange läggs ner först nu – när allt är klappat och klart för att britterna skall kunna utlämna honom till USA.

Sverige råkade helt enkelt bakbinda Assange, fram till dess att de politiska och juridiska förutsättningarna för att åtala honom kommit på plats i USA. Vilket nu skett.

Att den svenska förundersökningen lagts ner förvånar knappast någon som läst det tillgängliga utredningsmaterialet. Detta är för övrigt den bedömning flera åklagare gjort tidigare – men som gång på gång ändrats av specialåklagare som vill driva fallet vidare. Men nu lär det en gång för alla vara klarlagt att bevisningen inte håller.

Därmed bör den diskussionen vara avklarad, så att all uppmärksamhet nu kan riktas mot vad som ligger för handen: Det vill säga att Julian Assange riskerar att utlämnas från Storbritannien till USA, där han riskerar åtal och fängelse på upp till 175 år för Wikileaks publicistiska verksamhet.

Enligt uppgift skall den tidigare Obama-administrationen inte ha velat driva denna fråga – eftersom den riskerar att jämställa publicistisk verksamhet med spioneri. Trump-administrationen har dock inga sådana spärrar. Vilket inte minst oroar tidningar som The New York Times och The Guardian, som ju publicerat samma material som Wikileaks.

Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att Wikileaks enda »brott« är att man avslöjat för det amerikanska folket vad som sker i de krig som förs i dess namn – och för världen vad våra politiska ledare säger, tycker och tänker när de tror att ingen lyssnar. Vad man avslöjat är sanningen, helt enkelt. Verkligheten. Vilket alltså anses vara ett allvarligt brott.

SVT: Åklagaren lägger ner förundersökningen mot Julian Assange »

EU ger Europol 5M€ för att knäcka kryptering och 5G

The „Innovation Laboratory“ is to build on existing departments at Europol. Its areas of responsibility include the police handling of anonymisation and encryption on the Internet and Darknet. Europol has already set up a „decryption platform“ for this purpose, which is being funded by the EU Commission with 5 million euros. Europol is researching the use of quantum computers that could be used for artificial intelligence applications within the framework of the „Innovation Laboratory“.

The „Innovation Laboratory“ will also be responsible for the search for methods for intercepting the 5G mobile radio networks, which are by default interception-proof. Europol has already organised several „expert meetings“ on this subject.

Matthias Monroy: New Technologies: Europol sets up an „Innovation Laboratory“ »

Inget uppskov för Assange

En brittisk domstol har sagt nej till att skjuta upp förhandlingarna om utlämning av Wikileaks grundare och chefredaktör Julian Assange till USA. Där riskerar han upp till 175 års fängelse – för att ha avslöjat sanningen om allt från misstänkta krigsbrott till pinsamma interna amerikanska ambassadtelegram. Vilket för övrigt är material som även publicerats av stora internationella tidningar som The New York Times, The Guardian och Der Spiegel.

Assange menar att han inte kan försvara sig själv på ett rimligt sätt om han inte har tillgång till sitt material, där han sitter fängslad i ett brittiskt högsäkerhetsfängelse.

When asked by the judge, Vanessa Baraitser, if he understood what was happening in court, Assange said: “Not really. I can’t think properly. I don’t understand how this is equitable. This superpower had 10 years to prepare for this case and I can’t access my writings. It’s very difficult where I am to do anything but these people have unlimited resources.”

Så utlämningsprocessen fortsätter. Det blir en förberedande förhandling den 19 december och huvudförhandling i februari.

Länkar:
• The Guardian: Julian Assange extradition judge refuses request for delay »
• Politico: Julian Assange denied delay to US extradition hearing »