USA: presidentvalet, internet och övervakningen

Vad innebär det amerikanska presidentvalet när det kommer till internetfrågorna och övervakningen? Vi kan naturligtvis inte veta, men det finns ledtrådar.

Sociala media

Mycket talar för att Donald Trump kommer att tvinga de sociala plattformarna på nätet att bestämma sig. Är de rena plattformar, som inte kan hållas ansvariga för vad deras användare uttrycker? Eller är de publicister som styr och redigerar innehållet på sina siter, med det redaktionella ansvar detta medför?

Om Joe Biden vinner kan man vänta sig mer av en anpassning till EU:s nya nätregler (Digital Services Act) för harmoniserade regelverk på båda sidor Atlanten. I vart fall brukar demokraterna och EU synka rätt väl vad gäller reglering av internet.

Dataöverföring (Privacy Shield / Safe Harbor)

Avtalet om säker överföring och hantering av persondata från EU till USA har (i sina olika varianter) fått hård kritik. Bland andra EU-domstolen anser att det inte ger tillräckliga garantier mot att sådan data hamnar i händerna på amerikanska underrättelseorgan. Domstolen har nu upphävt avtalet.

Trump ser detta (och en del annat som EU sysslar med på nätområdet) som handelshinder. Och vad gäller Biden, så var han vicepresident när de avtal upprättades mellan EU och USA som EU-domstolen nu har underkänt.

Massövervakning

USA har nu upphört med vissa av de former av automatiserad massövervakning som avslöjades av Edward Snowden – helt enkelt för att de inte varit effektiva. Vissa har även förklarats olagliga av domstol.

Vad som händer nu är svårt att veta. Man bör dock hålla i minne att Obama-administrationen (där Biden var vicepresident) var pådrivande för olika former av massövervakning.

Oavsett vem som vinner kan man utgå från att USA kommer att ägna sig åt den massövervakning man anser behövs för att upprätthålla den nationella säkerheten.

Edward Snowden

President Trump har funderat högt om att benåda visselblåsaren Edward Snowden, som avslöjade NSA:s globala massövervakning. Hur det sedan blir med den saken är omöjligt att veta. Trump funderar ju ofta högt, om många olika saker.

Däremot kan man utgå från att demokraternas Joe Biden är fientligt inställd mot Snowden. Åter handlar det om historiska skäl, från tiden för Obama-administrationen.

Julian Assange (Wikileaks)

Det är komplicerat. Trump-administratione har begärt Assange utlämnad från Storbritannien – misstänkt för allt från dataintrång till spioneri, trots att det Wikileaks ägnat sig åt snarare kan betraktas som journalistik.

Bidens Obama-administration lät bli att göra samma sak – eftersom man ansåg att just gränsdragningen mot journalistik var för känslig och att det hela kunde sluta i dålig publicitet.

Samtidigt är Bidens demokratiska parti ursinnigt på Wikileaks såväl för publiceringen av krigsdagböckerna som ambassadtelegrammen – och framförallt för att Assange medverkade till spridandet av läckt information från partiets mailserver, i samband med förra presidentvalet.

Möjligen skulle demokraternas nära förhållande till media kunna leda till att begäran om utlämning dras tillbaka och att åtalspunkterna blir vilande. Den ömsesidiga fiendskapen mellan Assange och det demokratiska partiet gör dock detta mindre troligt.

FRA – det slutliga sveket

Nu öppnar såväl regeringen som delar av oppositionen för att Försvarets Radioanstalt, FRA, även skall få övervaka och analysera innehåll i telekommunikationer inom landet.

Som FRA-motståndarna påpekade från början, så var det bara en tidsfråga. Steg för steg har tillgång till den så kallade FRA-shoppen givits till allt fler myndigheter. Och nu har ändamålsglidningen nått den punkt där de sista löftena om hur FRA-lagen skulle användas är på väg att kastas i papperskorgen.

Detta är knappast förvånande. Däremot är det skamligt av Socialdemokraterna att utvidga en lag som de själva röstade emot, även om det då bara var av taktiska skäl. Också Miljöpartiet bör skämmas – som offrat vad som kanske var ett äkta engagemang mot FRA-lagen i utbyte mot makt, för en plats i regeringen.

Samtidigt driver EU nu frågor (uppladdningsfilter, nätcensur, avkryptering m.m.) som också landar i att man kommer att övervaka, kontrollera och analysera innehållet i vanligt folks kommunikationer. Kampen om individens rätt till privatliv och privat korrespondens har därmed utvidgats till en strid på flera fronter.

SR: FRA kan få möjligheter att signalspana i Sverige »

En av massövervakningens arkitekter invald i Amazons styrelse

Förre chefen för amerikanska NSA – National Security Agency – Keith Alexander har valts in i Amazons styrelse.

Han var ytterst ansvarig för den amerikanska globala massövervakning som avslöjades av visselblåsaren Edward Snowden – och som nyligen förklarades olaglig av en domstol.

Detta är uppseendeväckande med tanke på att Amazon driver molnbaserade datacenter över hela världen.

Man kan fråga sig vilka signaler det sänder till Amazons kunder – att en av den olagliga massövervakningens arkitekter nu i någon mening får kontroll över deras outsourcade dataprocesser och molnlagring.

The Verge: Former NSA chief Keith Alexander has joined Amazon’s board of directors »«

Domstol: NSA:s massövervakning är olaglig

US Court of Appeals for the Ninth Circuit har kommit fram till att NSA:s massövervakning – som avslöjades av visselblåsaren Edward Snowden – är olaglig.

Domstolen menar att NSA:s program för insamling av bulkdata från amerikanska teleoperatörer strider mot Foreign Intelligence Surveillance Act och att den även kan ha brutit mot konstitutionen.

Snowden riskerar fortfarande åtal i USA – även om president Trump funderat högt om att kanske benåda honom.

• US court: NSA mass surveillance program exposed by Snowden was illegal »

Tyska EU-ordförandeskapet vill se mer övervakning och kontroll

Detta halvår är Tyskland ordförandeland i EU. Bloggaren och aktivisten Matthias Monroy har gjort en djupdykning i dess planer för polis och övervakning:

»The German Federal Ministry of the Interior wants to expand Europol and the international exchange of data during its EU Presidency. European police authorities will be supported with face recognition and decryption capabilities. Also on the agenda are the Europe-wide query of police files and the exchange on a definition of persons which pose „a potential terrorist/extremist threat“.«

Några av planerna, i punktform:

  • Ökat gränsöverskridande polissamarbete.
  • Ökat gränsöverskridande datautbyte mellan nationella polismyndigheter (och underrättelseorgan).
  • Utökat mandat för Europol.
  • Utökad lagring av och tillgång till data i Schengen Information System (SIS). Detta gäller bland annat biometrisk data och DNA. Man vill även ge SIS en ny sökportal.
  • Utökat samarbete mellan Europol och privata företag.
  • Inköp av mer och ny mjukvara för övervakning.
  • Europol skall bli en hub för att forcera kryptering.
  • Europol skall mer fokusera på att bekämpa »extremism«.
  • Integration av olika existerande system för biometrisk data.
  • Gemensam EU-databas för automatiserad ansiktsigenkänning.
  • Gränsöverskridande tillgång till utredningsfiler, även för avslutade fall.
  • Sjösätta förordningen om terror-relaterat innehåll online.
  • Samarbete om hälso-data.

EU kommer alltså att fortsätta rulla ut kontroll- och övervakningsstaten – med verktyg som kan orsaka stor skada i fel händer.

Med dessa verktyg får vi verkligen hoppas att alla EU:s 27 medlemsstater är stabila demokratier – för all framtid – som inte kommer att använda dem för att förtrycka oliktänkande eller på andra sätt missbruka dem.

Vi får också hoppas att alla de 27 medlemsstaternas myndigheter för polis och underrättelseverksamhet – för all framtid – är fria från korruption, kopplingar till kriminalitet  och läckor.

Matthias Monroy: EU Presidency – Germany advocates „European Police Partnership“ »

Utredning: Ny myndighet för psykologiskt försvar bör få tillgång till signalspaning

Idag har regeringen hållit en pressträff med anledning av att en utredning om Sveriges psykologiska försvar har överlämnats till inrikesminister Damberg.

Man menar att Sverige har ett behov av en ny myndighet, då det arbete som sker på området idag saknar styrning, samordning och ansvarsfördelning. Och påverkanskampanjer för att destabilisera vårt samhälle kan naturligtvis vara ett påtagligt problem.

Samtidigt som utredaren talar om vårt behov av att försvara demokratin och den fria åsiktsbildningen – så måste man vara medveten om att här finns en tydlig gråzon. Vad som är otillbörlig påverkan och vad som är en avvikande åsikt, opposition eller berättigade protester kan vara svårt att avgöra.

Detta ser vi till exempel i de länder som nu har protester mot lockdown i corona-krisens spår. Det finns starka misstankar om att delar av informationen kring detta kommer från trollfabriker i andra länder. Men samtidigt finns en fullt legitim kritik – då det ju faktiskt handlar om att inskränka medborgarnas fri- och rättigheter. Sådan kritik måste naturligtvis få förekomma. Samtidigt uppfattas den av många i ansvarig ställning som ett hot mot ett för tillfället samhällscentralt beslut, som inte bör undermineras.

Dessutom finns alltid en risk för att verktyg och rutiner för psykologiskt försvar kan missbrukas av en regering – av oförstånd, inkompetens eller i direkta propagandasyften.

En intressant detalj är att den nya myndigheten föreslås få tillgång till signalspaning, på samma sätt som till exempel Säpo.

Det är inte kristallklart varför. Men så här skriver man:

»Utredningen kan konstatera att informationspåverkan i många fall bedrivs så att den är svår att upptäcka, t.ex. med dold eller falsk avsändare eller inbäddad i andra aktiviteter. För att effektivt kunna hantera och möta påverkansaktiviteter behöver myndigheten ha en god förmåga att identifiera, analysera och bedöma information uti-från syftet att klarlägga eller avfärda samband mellan olika påverkans-aktiviteter.«

Ett par av utredningens ledamöter motsätter sig att ge den nya myndigheten tillgång till signalspaning.

Vad man än tycker om detta kan man konstatera att ändamålsglidningen vad gäller FRA-lagen fortsätter och att statens rätt till övervakning utökas med ännu ett steg.

Detta är några snabba puckar som reaktion på vad som presenterats. Nu är det dags för en mer noggrann genomläsning av den 244-sidiga utredningen.

Länkar:
• Regeringens presskonferens »
• Utredningen (PDF) »

Corona-appar: Väljer Sverige den decentraliserade eller centraliserade vägen?

Corona-krisen är inte så tillfällig som vi kanske först trodde. Nu talas om smittspårning som kan pågå i åratal – och corona-appar som verktyg för detta.

Här finns olika vägar att gå.

Tyskland har valt att inte gå vidare med en egenutvecklad app, efter kritik mot att den skulle kräva centralt lagrad data. Istället väljer man det verktyg som utarbetats av Apple och Google. De två företagen har visserligen fåt kritik för sin hantering av persondata genom åren. Men deras lösning kräver ingen central lagring – och är enligt dataskyddsexperter den som bäst skyddar individens rätt till privatliv. Länk: Germany switches to Google and Apple on virus tracing app over privacy concerns »

Storbritannien tycks å andra sidan vilja gå fram med en centraliserad app, som kommunicerar direkt med National Health Services servrar. Enligt BBC har NHS fått hjälp i utvecklingen av GCHQ, som är britternas myndighet för massövervakning och nära partner med amerikanska NSA. Vilket naturligtvis väcker väcker frågor som rör säkerhet och övervakning i mer allmänna termer. Länk: UK’s centralized contact tracing corona app aided by UK intelligence agency »

Här håller det på att uppstå en spricka mellan länder som väljer en decentraliserad lösning (Tyskland, Schweiz, Österrike, Estland m.fl.) och de som går på den centraliserade linjen (Storbritannien, Frankrike m.fl.).

Utöver de uppenbara integritetsfrågorna kan det även bli problematiskt med olika lösningar i olika länder – om apparna kopplas till människors möjlighet att resa över gränserna.

Frågan är hur Sverige tänker göra. Allt som rapporterats i media är att Myndigheten för samhällsskydd och beredskap arbetar med frågan – och att Amazons serverparker har nämnts som tänkbar partner för lagring.

Vad gäller det senare vore det olyckligt. För även om Amazon har serverparker i Sverige, så är företaget fortfarande amerikanskt och omfattas därmed av the cloud act – som ger de amerikanska myndigheterna tillgång till all lagrad data.

En annan aspekt är Sveriges traditionellt mycket nära samarbete med brittiska GCHQ och amerikanska NSA. En fråga vi måste ställa oss är om sådant kan bidra till att vi väljer den brittiska modellen för vår corona-app.

I grund och botten är det ett val mellan pest och kolera. Men Apple/Google-lösningen verkar vara den minst dåliga. Dessutom är det den som har bäst förutsättningar att bli internationellt accepterad – vilket kommer att vara värdefullt för den som vill ut och resa.

Nu är det läge att kräva korten på bordet om den svenska lösningen – för att undvika att ställas inför fullbordat faktum.

EU vill dela polisiär information med Balkan-länderna

»Even without imminent EU accession, all third countries in South-East Europe will gradually be connected to European information systems. They will set up a fingerprint database along the lines of the EU model and, as in the Prüm Treaty, will make it possible to query biometric data. Secret services in the Western Balkans also use the Schengen Information System through a back door.

Albania, Northern Macedonia, Serbia and Montenegro are EU accession candidates, Bosnia and Herzegovina and Kosovo are considered potential candidate countries.«

Vilket innebär att länder med bristande rättssäkerhet kan komma att få tillgång till känslig information från bl.a. svenska myndigheters register.

Länk » Western Balkans: Clandestine connection to EU databases «