Femte juli

Nätet till folket!

Underrättelseverksamhet

I denna kategori publicerar vi nyheter som har med underrättelseverksamhet och dess organisationer att göra. Detta knyter bland annat an till massövervakning, men handlar även om hur statliga aktörer samlar information och försöker påverka samhällsutvecklingen.

FRA – ändamålsglidningen fortsätter

av

Nu föreslås Försvarets Radioanstalt – FRA – få rätt att spana på inrikes kommunikationer och begå dataintrång.

Förra veckan skrev vi om hur den nya lagen om datalagring ger Säpo rätt att på eget bevåg lagra metadata om alla våra elektroniska kommunikationer i upp till två år – om de skulle anse att det är nödvändigt.

Därför kan det även vara på sin plats att uppmärksamma att Försvarets Radioanstalt – FRA – är på väg att få rätt att spana på elektronisk trafik även inom Sverige. Utan att först behöva inhämta tillstånd.

Detta skall gälla i händelse av krig, vilket må vara en sak. Regeringen kan även besluta att så får ske vid krigsrisk, vilket möjligen lämnar ett visst tolkningsutrymme.

Även om man tycker att detta är bra bör man vara uppmärksam så att förslaget inte används för att sänka ribban för övervakningen i fråga.

Och tänka sig. Lite längre in i texten föreslås ett undantag från förbudet för FRA mot att spana på inrikes elektroniska kommunikationer (det är Säpos jobb) – i »brådskande situationer« i fredstid.

Dessutom skall det vara fritt fram för FRA att dela information med andra länder och internationella organisationer även om det inte går att garantera att denna inte används i den globala massövervakningen. Man skriver…

»Förslaget innebär att Försvarets radioanstalt, efter föreskrift eller beslut, får överföra personuppgifter till en mottagare utomlands även om Försvarets radioanstalt inte kunnat förvissa sig om skyddet för de överförda personuppgifterna hos mottagaren.«

Vad är nu detta för förslag? Jo, utredningen »Signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet – en modern och ändamålsenlig lagstiftning SOU 2024:59«.

Remisstiden gick ut i veckan och vi på 5 juli-stiftelsen har yttrat oss. Du kan läsa vårt remissyttrande genom att följa denna länk. Några nedslag…

»Stiftelsen menar att förslaget utöka FRA:s befogenheter att övervaka svenskar och svenskars kommunikationer är omotiverat och dessutom med stor sannolikt är oförenligt med Europakonventionen om mänskliga rättigheters grundläggande krav på skydd för privatliv och korrespondens. Utredningen uppvisar också påtagliga brister bland annat genom att negativa konsekvenser av föreslagen inte beskrivs och kvantifieras, vilket omöjliggör proportionalitetsbedömningar.«

»Stiftelsen avstyrker utredningsförslagen till förmån för att det görs en samlad översyn av alla övervakningslagar (oavsett syftet vid införandet). Vid en sådan översyn bör en nyttokostnadsanalys som även omfattar kostnader av övervakning göras.«

En intressant detalj som vi uppmärksammar är förslaget om att »signaler i elektronisk form får inhämtas oavsett om signalerna är under förmedling eller är lagrade«. Man betraktar alltså nu även lagrad data som signaler. Så att FRA får rätt att göra dataintrång. Detta är ändamålsglidning in action.

Vi noterar även att förslaget om »Signalspaning i övningsverksamhet« som det ligger innebär att FRA får avlyssna eller göra dataintrång hos i praktiken vem som helst av vilket skäl som helst och utan att det finns några faktiska kontrollmekanismer.

Detta är bara några exempel på märkligheter i utredningen. Läs mer i vårt remissyttrande.

• Regeringen: Signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet – en modern och ändamålsenlig lagstiftning SOU 2024:59 »

• 5 juli-stiftelsen: Yttrande/Remiss över Signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet – en modern och ändamålsenlig lagstiftning (SOU 2024:59), Fö2024/01478 »

• Tidigare bloggpost: Mer ändamålsglidning för FRA »

Undantagstillstånd i den svenska övervakningsstaten

av

Regeringen föreslår att Säpo skall kunna införa »nationell säkerhetslagring« av svenska folkets elektroniska fotspår – inklusive metadata om våra meddelanden – i upp till två år.

Enligt regeringens utkast till lagrådsremiss – Datalagring och tillgång till elektronisk information – skall Säpo på eget bevåg kunna proklamera nationell säkerhetslagring.

Inom ramen för denna skall alla tele- och internetoperatörer samt meddelandetjänster samla in och lagra följande uppgifter.

6.5 »Beslutet ska få omfatta uppgifter om abonnemang, trafikuppgifter och lokaliseringsuppgifter som inte är trafikuppgifter och som rör användare som är fysiska personer eller abonnenter. Uppgifterna ska vara nödvändiga för att spåra och identifiera kommunikationskällan och slutmålet för kommunikationen, datum, tidpunkt och varaktighet för kommunikationen, typ av kommunikation, kommunikationsutrustning, lokalisering av kommunikationsutrustning vid kommunikationen samt lokaliseringsuppgifter som inte är trafikuppgifter.«

Vilket som synes är mer än vad den redan existerande datalagringen (som för övrigt står i strid med EU-domstolens beslut om att upphäva EU:s datalagringsdirektiv) föreskriver.

Operatörerna oroas bland annat över att lokaliseringsuppgifter kommer att kräva orimliga lagringsvolymer med tillhörande kostnader.

Dessutom skall lagringsplikten vid nationell säkerhetslagring vara ett eller två år, till skillnad från den vanliga datalagringens huvudregel om sex månader.

Den nationella säkerhetslagringen skall kunna införas när Säkerhetspolisen anser att det föreligger ett allvarligt hot mot nationen. Så här motiveras det på sidan 65:

»Det går inte med någon större säkerhet att förutse vilka företeelser som kan komma att innebära ett tillräckligt hot mot den nationella säkerheten. Det är i stället mer ändamålsenligt att den behöriga myndigheten, på ett så komplett underlag som möjligt, avgör om det finns tillräckligt konkreta omständigheter för att anse att det finns ett allvarligt hot mot Sveriges säkerhet som är verkligt, aktuellt eller förutsebart.«

Men då så… Frågan man måste ställa sig är om det verkligen är tjänstemän på Säpo som skall fatta beslut om något slags nationellt undantagstillstånd vad gäller massövervakning.

Detta känns mer som en fråga för regeringen, om nu detta är något vi alls skall ha. Den kan också fatta snabba beslut om det kniper. Om det skulle bli krig eller terrorangrepp eller så.

Enligt förslaget skall Säpos beslut verkställas omedelbart och sedan bekräftas i efterhand av Försvarsunderrättelsedomstolen.

Hemliga polisen skall alltså fatta beslut om en aldrig tidigare skådad inhämtning av data i syfte att kunna kartlägga alla svenskar, deras kommunikationer och platsdata upp till två år bakåt i tiden. Vilket sedan skall bekräftas av en hemlig domstol. Orwell hade blivit imponerad.

Man kan även fråga sig hur regeringen tänkt sig att alla de utländska meddelandetjänster och appar som vi använder skall förmås verkställa svensk nationell säkerhetslagring.

Som historien visar tenderar alla övervakningslagar att utvidgas till syfte och metod. Tröskeln kommer att sänkas med tiden.

Det skulle inte förvåna om Säpo klipper till med en nationell säkerhetslagring så fort lagen trätt i kraft, med någon allmänt diffus motivering om det yttre och inre säkerhetsläget. Finns verktyget kommer det att användas.

Och så får vi väl hoppas att all denna integritetskänsliga data som skall lagras i åratal ute hos en stor mängd olika operatörer aldrig kommer att hackas, läcka eller missbrukas.

Detta är bara ett av alla uppseendeväckande förslag i regeringens utkast till lagrådsremiss, som nu skall ut på en ny remissrunda.

Vår ordförande filar redan på ett remissyttrande. Och här kommer vi att fortsätta gräva ner oss i detta dokument – som innehåller mycket mer som är anmärkningsvärt och oroande.

Stay tuned.

Länkar:
• Utkast till lagrådsremiss Datalagring och tillgång till elektronisk information »
• Direkt till dokumentet ovan (PDF) »
• Aftonbladet / Oisín Cantwell: Säpo får helt nya möjligheter till massövervakning »
• SVT: Integritetsfrågorna offras på säkerhetens altare »

Bakgrund (nyast överst):
• Striden om ett nytt datalagringsdirektiv i EU »
• Ny svensk datalagring och bakdörrar till krypterad kommunikation »
• Yttrande/Remiss över SOU 2023:22 ”Datalagring och åtkomst till elektronisk information” Ju 2023/01326 (PDF) »
• Utredning: Data om all slags meddelanden bör lagras »

Facebook och Instagram hotar stänga ner i EU

av

Åter stoppas överföring av persondata från EU till USA. Meta överväger därför om de alls kan driva verksamhet som Facebook och Instagram i Europa.

Frågan av överföring av persondata mellan EU och USA har varit problematisk i mer än 15 års tid.

Från början handlade det om överföring av data i bulk om europeiska banktransaktioner, men rör idag mer sociala media och allmän affärsverksamhet.

Frågan fick ny aktualitet sedan Edward Snowdens avslöjande om hur amerikanska NSA, Homeland Security med flera har ambitionen att samla in allt de kan komma över inom ramen för den globala massövervakningen.

Europaparlamentet, EU-domstolen, nationella dataskyddsmyndigheter och aktivister vill ha garantier för att europeisk persondata inte kommer att delas med ovan nämnda amerikanska myndigheter.

Tidigare avtal har upphävts, på grund av att sådana garantier inte kunnat lämnas.

Nya förhandlingar pågår mellan EU-kommissionen och den amerikanska administrationen. Men de går enligt uppgift trögt.

Idag har den irländska dataskyddsmyndigheten sagt stopp.

Politico rapporterar:

»The Irish Data Protection Commission on Thursday informed its counterparts in Europe that it will block Facebook-owner Meta from sending user data from Europe to the U.S. The Irish regulator’s draft decision cracks down on Meta’s last legal resort to transfer large chunks of data to the U.S., after years of fierce court battles between the U.S. tech giant and European privacy activists.

The European Court of Justice in 2020 annulled an EU-U.S. data flows pact called Privacy Shield because of fears over U.S. surveillance practices. In its ruling, it also made it harder to use another legal tool that Meta and many other U.S. firms use to transfer personal data to the U.S., called standard contractual clauses (SCCs). This week’s decision out of Ireland means Facebook is forced to stop relying on SCCs too.«

Den irländska dataskyddsmyndigheten skall nu samråda med sina motsvarigheter i övriga EU-stater.

Redan i mars månad uttalade sig Facebooks och Instagrams ägare, Meta, om saken för U.S. Securities and Exchange Commission:

»If a new transatlantic data transfer framework is not adopted and we are unable to continue to rely on SCCs or rely upon other alternative means of data transfers from Europe to the United States, we will likely be unable to offer a number of our most significant products and services, including Facebook and Instagram, in Europe.«

Meta hotar alltså att stänga ner Facebook och Instagram för användare i EU-länder.

Detta är en fråga med flera olika sidor. Som användare vill man naturligtvis inte att ens persondata och allt Meta samlar in om oss skall hamna i den amerikanska övervakningsbyråkratins händer.

Samtidigt är Facebook och Instagram värdefulla tjänster som låter oss hålla kontakt med släkt och vänner var de än befinner sig. Speciellt för mindre företag är de en ovärderlig kanal för att komma i kontakt med potentiella kunder.

Dessutom är överföring av persondata till USA en nödvändighet för en lång rad andra företag.

Nu ökar trycket på EU-kommissionen att komma framåt i förhandlingarna med USA. Samtidigt aktualiseras frågan om inte Meta skulle kunna hantera sina europeiska persondata inom EU, utan att sända över dem till USA.

Avslutningsvis känns det inte särskilt troligt att Meta skulle stänga ner en lönsam verksamhet i EU. Men man kan inte utesluta att de kommer att känna sig tvingade att göra det.

• Politico: Europe faces Facebook blackout »

Relaterat:
• Oklart om överföring av persondata från EU till USA, trots uppgifter om provisoriskt avtal »
• Bakgrund: Dragkampen om överföring av persondata mellan EU och USA »

Steg för steg mot en europeisk övervakningsstat

av

EU är på väg att skapa en övervakningsstat i klass med den amerikanska. Genom många små steg har vi nått en punkt där denna övervakning blir ett demokratiskt problem.

Vår bild av övervakningsstaten är den som återfinns i populärkulturen och möjligen hos amerikanska NSA. Ständig övervakning överallt där allt samkörs i realtid med allehanda register. Collect it all. Allt är sedan tillgängligt med en knapptryckning.

Existensen av ett globalt övervakningsnätverk – som till en början kallades Echelon – förnekades och avfärdades som konspirationsteorier. Sedan kom Snowdens avslöjanden och visade att precis så är det. Och mer därtill.

Här i Europa har det inte gått riktigt lika fort. Vi överför förvisso stora mängder insamlad data till amerikanska NSA. I flera länder har detta krävt speciallagstiftning.

Många EU-länder har krav på lagring av data om allas alla samtal och elektroniska kommunikationer – trots att EU-domstolen upphävt EU:s datalagringsdirektiv. Det stred mot de mänskliga rättigheterna och vad dessa har att säga om rätten till privatliv och privat korrespondens.

Dessutom har EU-staterna en massa egna påfund. Säkerhet är ju trots allt en nationell kompetens. I Sverige har vi till exempel FRA-lagen, långt nere på det sluttande planet. Plus allehanda former av övervakning som polisen samlat på sig under åren.

Till exempel hemlig dataavläsning, vilket innebär att myndigheterna får rätt att installera statliga trojaner på människors datorer, telefoner, plattor med mera. Lite som den skandalomsusade spionmjukvaran Pegasus – som använts för att spionera på den politiska oppositionen i både Polen och Spanien. Journalister är en annan drabbad grupp.

Ibland gör myndigheterna trevare. Som när Säpo bad internetoperatören Bahnhof att få koppla in sig direkt till delar av företagets tekniska infrastruktur. Det skulle liksom vara enklare så än om polisen behöver fråga varje gång… Vilket var ett samtal som Bahnhofs stridbare VD Jon Karlung hade sinnesnärvaro nog att spela in och offentliggöra.

Vilket leder oss till Europols nyligen utökade mandat. I detta ingår nämligen rätten att koppla upp sig direkt mot privata aktörer och deras data. Varesig de senare vill eller ej. Det nya mandatet ger även Europol rätt att samla information om människor som inte är misstänkta för brott. (Vilket man visserligen även gjort tidigare, men då utan lagligt stöd.)

Och nu – Chat Control. Som innebär att alla våra meddelanden, chattar, all e-post, IP-samtal och andra elektroniska kommunikationer skall av-krypteras, öppnas och granskas. Av maskiner. Detta i namn av att bekämpa sexuella övergrepp mot barn. Vilket är ett syfte som enkelt kan utökas – på samma sätt som alla övervakningslagar drabbas av ändamålsglidning.

Många olika EU-finansierade projekt har de senaste tio åren utvecklat allt från biometrisk identifiering; automatiserad realtidsanalys av inkommande övervakningsbilder; automatiserad ansiktsigenkänning i realtid; AI-stödd beteendeanalys; samkörning av övervakningsverktyg och register – till lyktstolpar med högtalare och mikrofon för kameraövervakade områden. Idag börjar allt detta bli tillgängligt för myndigheterna.

Nu kopplas systemen samman. Utöver Europols register skall även polisen i olika EU-länder få direkt access till varandras databaser. Vad kan möjligen gå fel?

Utöver att vi hela tiden har samarbetat med amerikanska NSA – så börjar även EU och dess medlemsstater nu nå en så omfattande grad av övervakning att det är problematiskt ur ett demokratiskt perspektiv.

Nu granskas hemlig europeisk övervakning i politiska syften

av

Idag har Europaparlamentet startat utfrågningar om spionprogramvaran Pegasus, som bland annat använts för att spionera mot oppositionella i Polen och Spanien.

Pegasus är en spionprogramvara som tillverkas av israeliska NSO Group. Enkelt uttryckt möjliggör den hemlig dataavläsning och ger tillgång till det mesta som finns på en mobil eller surfplatta.

Det finns gott om exempel på hur Pegasus använts för att övervaka journalister och oppositionella runt om i världen. Det gäller även europeiska länder som Polen och Spanien.

Katalanska politiker, ledamöter av Europaparlamentet, jurister, människorättsaktivister och deras anhöriga är exempel på personer som övervakats med detta verktyg.

Att detta är ett demokratiskt problem är uppenbart. Men problemet är även tekniskt. För att kunna använda hemlig dataavläsning behöver myndigheterna utnyttja tidigare okända säkerhetsluckor i vår IT-infrastruktur. Dessa luckor lämnas sedan öppna, istället för att täppas till – för att övervakningen skall kunna fortsätta. På så sätt blir vi alla mindre säkra.

Även svensk polis använder sig av hemlig dataavläsning. Om det sker med Pegasus går inte att få reda på. Men svenska staten har alltså samma slags verktyg för övervakning som de länder som inte kunnat motstå frestelsen att använda den i politiska syften.

• Extensive Mercenary Spyware Operation against Catalans Using Pegasus and Candiru »
• More Polish opposition figures found to have been targeted by Pegasus spyware »
• Pegasus och annan statlig spyware sågas av FN-kommissionär »

Oklart om överföring av persondata från EU till USA, trots uppgifter om provisoriskt avtal

av

Ännu en gång annonseras ett avtal om överföring av persondata från EU till USA. Och ännu en gång tycks man ha missat kärnfrågan.

Det har meddelats att EU och USA har ingått ett nytt preliminärt avtal för att reglera överföring av europeisk persondata (från Facebook, Google och många andra) till USA.

Någon text att ta ställning till finns dock inte ännu. Och man har inte förklarat hur man tänkt komma runt de problem som fällde den senaste varianten av EU-US Privacy Shield.

Kärnfrågan gäller EU:s dataskyddsförordning (GDPR) och risken för att europeisk användardata kan komma att hamna i den amerikanska massövervakningens händer.

Enkelt uttryckt vill EU att samma skydd skall gälla för persondata som överförs till USA som för persondata som lagras i EU.

Kommer man inte runt detta, då är risken uppenbar att EU-domstolen kommer att ogiltigförklara avtalet, på samma grund som de tidigare varianterna.

Och än så länge finns inga tecken på att den underliggande principfrågan är löst.

Juristen Max Schrems driver motståndet mot överföring av persondata till USA som inte håller europeisk standard. Han säger:

»We already had a purely political deal in 2015 that had no legal basis. From what you hear we could play the same game a third time now. The deal was apparently a symbol that von der Leyen wanted, but does not have support among experts in Brussels, as the US did not move.«

Det ser med andra ord ut som om överföringen av persondata från EU till USA kommer att hänga i luften ett tag till. Tyvärr, då detta innebär stor osäkerhet för många företag.

Länkar:
• Början på slutet på molnkaoset? Nytt provisoriskt avtal mellan USA och EU »
• ”Privacy Shield 2.0”? – First Reaction by Max Schrems »
• EU, US strike preliminary deal to unlock transatlantic data flows »

Relaterat:
• Bakgrund: Dragkampen om överföring av persondata mellan EU och USA »

Är Google Analytics olagligt i EU?

av

Användning av Google Analytics har bedömts stå i strid med EU:s dataskyddsförordning, GDPR. Så vad händer nu?

I Österrike har dataskyddsmyndigheten, Datenschutzbehörde (DSB), kommit fram till att användning av Google Analytics strider mot dataskyddsförordningen (GDPR).

Skälet är att persondata överförs till USA, vilket strider mot den så kallade Schrems II-domen i EU-domstolen.

Liknande klagomål har nu lämnats in i de flesta EU-länder.

Scherms II är ett steg i den decennielånga dragkampen om överföring av persondata till USA, där sådan information kan komma att hamna i händerna på NSA (”collect it all”) och andra underrättelseorgan. (FISA 702-reglerna.)

Hanteringen av sådan överföring har i stor delar varit under all kritik och bland annat kritiserats hårt av Europaparlamentet.

Striden har sitt ursprung redan i början av 2000-talet med överföringen av europeisk bankdata i bulk till amerikanska myndigheter, som en del i kriget mot terrorismen.

Scherms II-domen innebar att Privacy Shield-avtalet mellan EU och USA upphävdes, då det inte uppfyllde de krav som utlovats.

Ett sätt att lösa problemet skulle kunna vara att USA utfärdar vattentäta garantier för att europeisk persondata inte kommer att missbrukas där. Vilket inte tycks ske. Ett annat alternativ är att tjänster som Google Analytics delas upp, så att europeisk persondata stannar och analyseras inom EU:s gränser. Vilket inte heller tycks ske. Så läget förefaller rätt låst.

Google säger till The Register (i översättning av Computer Sweden):

»Människor vill att webbplatserna de besöker ska vara väldesignade, lätta att använda och respektera deras integritet. Google Analytics hjälper återförsäljare, regeringar, icke-statliga organisationer och många andra att förstå hur deras webbplatser och appar fungerar för användarna – men inte genom att identifiera individer eller spåra dem på webben. Dessa organisationer, inte Google, kontrollerar vilka data som samlas in med dessa verktyg och hur den används. Google hjälper till genom att tillhandahålla en rad skyddsåtgärder, kontroller och resurser för regelefterlevnad.«

Som vanligt står olika, var för sig relativt begripliga, intressen mot varandra.

• Computer Sweden: Österrikes dataskyddsmyndighet: Tyskt företag bröt mot GDPR när de använde Google Analytics »
• The Register: Austrian watchdog rules German company’s use of Google Analytics breached GDPR by sending data to US »

Danmark jagar visselblåsare på högsta nivå

av

I Danmark ställs nu frågan om det kan vara landsförräderi att avslöja statens roll i den internationella massövervakningen för det egna folket.

I Danmark är chefen för försvarets underrättelsetjänst Lars Findsen häktad för landsförräderi. Och den förre försvarsministern Claus Hjort Fredriksen är misstänkt för samma brott.

Brottet i fråga skall enligt uppgift vara att de båda bekräftat för media att danska försvarets underrättelsetjänst samarbetat med amerikanska motsvarigheten NSA för att spionera via danska fiberkablar.

Det har tidigare uppmärksammats att sådan spaning bland annat inriktats mot svenska topp-politiker och svensk försvarsindustri. Vilket Sveriges försvarsminister lovat utreda, men aldrig återkommit till.

Frågan om landsförräderi blir absurd om man betänker att det inte är främmande makt de två misstänkta skall ha läckt till, utan till det egna folket – via media.

Om demokratin alls skall vara meningsfull måste folket ha insyn i vad makthavarna sysslar med – för att kunna utkräva ansvar i allmänna val. Eller för att kunna ifrågasätta den drivna politiken i en öppen, demokratisk debatt.

Massövervakningen är ett utmärkt exempel på en sådan fråga. Den är inte bara politisk. Den rör även statens förhållande till folket och den enskildes konventionsskyddade rätt till privatliv.

Danmark behöver en fri och öppen debatt om massövervakningen. Precis som Sverige. Och att avslöja den för folket – från vilket all demokratisk makt utgår – kan knappast vara landsförräderi.

FRA: Sverige trotsar Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna

av

Dagens rekommenderade läsning är en debattartikel om FRA i Svenska Dagbladet (9/12) från Fredrik Bergman, jurist och chef för Centrum för rättvisa.

FRA-lagen antogs 2008 och gav Försvarets radioanstalt rätt att spana på innehållet i elektroniska kommunikationer som passerar landets gränser. Sedan dess har den stegvis utökats. Nu kan den till exempel även användas för att spana på svenska folkets kommunikationer inom landet.

Sammanfattning:

  • 2008 anmälde Centrum för Rättvisa den svenska FRA-lagen till Europadomstolen.
  • I maj i år kom domen. Sverige fälldes för brott mot artikel 8 i Europakonventionen, som gäller skyddet för medborgarnas privatliv.
  • Europarådets ministerkommitté har beslutat att inleda en särskild granskning av hur Sverige följer domen. Sverige hade fram till 25 november i år på sig att yttra sig.
  • Regeringens svar är att senast 2025 skall man tillsätta en utredning som skall se över frågan.
  • Härom veckan beslutade riksdagen att kraftigt utöka FRA-lagen – inte misnt på områden som Europadomstolen anser vara särskilt problematiska.

Den svenska riksdagen gör alltså – medvetet – tvärt emot vad Europas tyngsta instans i medborgarrättsfrågor kommit fram till.

Därmed bryter Sverige även mot Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna, vilken har grundlags ställning.

Bergman avslutar sin debattare med orden:

»Europakonventionen är ett viktigt verktyg för att främja mänskliga rättigheter i hela Europa, inklusive länder som Ungern, Turkiet och Ryssland. Det kräver att Europadomstolens avgöranden respekteras av alla. Sverige kritiserar gärna andra länder för deras förhållningssätt när det gäller mänskliga rättigheter. I det här fallet är det Sverige som brister.«

Länk: Sverige fälldes – regeringen nonchalerar domen ändå »

Facebook: Sänd oss dina nakenbilder

av

Ladda upp dina privata nakenbilder till vår nya tjänst och vi skall se till att de inte sprids av andra. Detta erbjudande från Facebook & Co har fått många att höja på ögonbrynen.

Meta – som äger bl.a. Facebook och Instagram – försöker vidta åtgärder mot ”non-consensual sharing of intimate images” (NCII). Det vill säga hämndporr och andra oönskade publiceringar av intima bilder.

Tanken är att om man flaggar en bild i systemet, då kan de medverkande företagen kontrollera att den inte laddas upp – eller plocka ner den om den redan är publicerad.

Vilket förutsätter att allt som alla laddar upp kontrolleras. Ytterligare ett användningsområde för uppladdningsfilter, med andra ord.

Meta och den organisation som sköter detta – StopNCII.org – påpekar samtidigt att man inte kommer att lagra några bilder som sådana, utan bara deras digitala fingeravtryck (hash). Omvandlingen av bilden är tänkt att ske i användarnas egna mobiler / datorer.

Man skriver:

»The tool features hash-generating technology that assigns a unique hash value (a numerical code) to an image, creating a secure digital fingerprint. Tech companies participating in StopNCII.org receive the hash and can use that hash to detect if someone has shared or is trying to share those images on their platforms.

While participating companies use the hash they receive from StopNCII.org to identify images that someone has shared or is trying to share on their platforms, the original image never leaves the person’s device. Only hashes, not the images themselves, are shared with StopNCII.org and participating tech platforms.«

Det låter kanske betryggande. Men kommer det att fungera? Om bilden ändras (till exempel beskärs eller photoshoppas) då kommer även hash-värdet att ändras. Så det kan vara lätt att kringgå systemet.

Och vad händer om någon laddar upp en helt annan bild i systemet – som inte innehåller något naket, utan annat innehåll som personen i fråga vill få bort från nätet? Med endast en hash-sum och utan tillgång till originalet lär systemet knappast kunna bedöma om de inrapporterade bilderna är vad de påstås vara.

I grunden finns naturligtvis också en fråga om huruvida användarna litar på Meta-koncernen och att den sköter hanteringen av våra intima bilder på det sätt som påstås.

Bolagen i Meta-koncernen samarbetar dessutom med de nationella underrättelseorganen i USA. Här kan det vara värt att påminna om NSA:s valspråk ”Collect it all”. Komprometterande bilder av sexuell natur är en klassisk tillgång i underrättelsesammanhang.

Ingen försvarar att det publiceras intima bilder av människor utan deras samtycke. Men frågan är vilka indirekta effekter (som uppladdningsfilter) detta system kommer att medföra. Om det kan missbrukas. Och om det alls är effektivt givet sitt syfte.