Sista försvarslinjen mot massövervakning i Europa

Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna gav ju Sverige och Storbritannien smisk på fingrarna förra veckan:

• Europadomstolen: FRA-lagen måste skrivas om »

• Även den brittiska massövervakningen får bakläxa av Europadomstolen »

The Guardian har fördjupat sig i ämnet och funnit en del intressanta detaljer. De är intressanta även om texten utgår från det brittiska fallet (som behandlades tillsammans med det svenska).

»The chamber, the ultimate court of the ECHR, also concluded that GCHQ’s regime for sharing sensitive digital intelligence with foreign governments was not illegal.« (…)

Vilket man händelsevis kommer fram till veckan innan den dansk-svensk-norsk-tysk-amerikanska övervakningsskandalen bubblar upp i media.

»One of the partially dissenting judges, Paulo Pinto de Albuquerque said the ruling had opened the gates for an electronic “Big Brother” in Europe. Four other judges also partially dissented from the majority opinion, disagreeing with the finding that the regime for sharing sensitive digital intelligence with foreign governments was not illegal. Three of the dissenting judges quoted from George Orwell’s Nineteen Eighty-Four: “There was of course no way of knowing whether you were being watched at any given moment.”«

Europadomstolen var alltså oenig. Vi får försöka reda ut mer om det. Men redan den information vi har är intressant. En splittrad domstol, där domarna i minoritet citerar Orwell. Sådant ser man inte varje dag.

En Europadomstol för de mänskliga rättigheterna som är oenig… i en fråga (internationellt informationsutbyte) som bara dagar senare briserar med stort buller i media och politik. Man kan inte utesluta att det finns ett samband. Men det kan lika gärna vara en slump.

För övrigt är den här dansk-amerikanska övervakningen av svenska politiker (m.fl.) inte ens en nyhet. Att sådant förekommer vet den som besvärat sig med att titta i Snowdens läckta NSA-dokument. Och det är ändå åtta år gammal information. Hur mycket mission creep har man inte hunnit med sedan dess?

När jag jobbade i Europaparlamentet pågick utskottsutfrågningar om massövervakningen. Även där framkom information som gör att den senaste historien inte alls förvånar. (FRA var för övrigt inbjudet att delta under dessa utfrågningar. Men de valde att avstå.)

Frågan är inte bara vem danskarna och NSA avlyssnade – utan även i vilken omfattning svenska FRA ägnar sig åt samma sak.

Det kan möjligen bli svårt att med trovärdighet vara upprörd över att våra allierade tjuvlyssnar på oss – om vi själva gör det samma.

Men åter till Europadomstolen. Den är alltså oenig om urskiljningslös massövervakning och om i vilken mån det skall vara tillåtet för underrättelsetjänster att ägna sig åt byteshandel med information från denna massövervakning. Men domstolen landar ändå i att – i stort sett – ge grönt ljus.

(Dessutom fick Sverige kritik för hur FRA:s övervakning förhåller sig till juridiska personer, för bristande tillsyn och för bristande persondataskydd vid informationsutbyte.)

Europadomstolen verkar under Europarådet. Sedan har vi EU-domstolen – som på sitt håll kommit fram till att det inte är tillåtet med urskiljningslös insamling av alla människors kommunikationsdata, utan specifik misstanke om brott.

Medlemsstaterna i ministerrådet vill ha så mycket övervakning de bara kan få. EU-kommissionen har ur sitt von oben-perspektiv inget emot att kontrollera vad folket har för sig. Och i Europaparlamentet är det bara vänstern, gröningarna (utom Bah Kuhnke) och en och annan principfast liberal som gör motstånd.

Det förefaller som om EU-domstolen är den sista försvarslinjen mot massövervakningen. Därför vill Frankrike nu ändra EU:s fördrag och rättighetsstadga, så att denna envisa domstol till slut tvingas ge upp sitt motstånd. Sedan är dammluckorna att betrakta som vidöppna.

Svenska regeringen vill också kunna avlyssna utländska ledare åt NSA

Uppmärksamheten kring amerikanska NSA:s och danskarnas avlyssning av svenska politiker kommer vid ett olämpligt tillfälle för regeringen – som själv vill att svenska FRA skall få spana åt andra länder, utan att spaningen är av intresse för Sverige.

Låt oss dyka ner i SOU 2020:68. Där föreslås i avdelning 1.2, sid 15, §1:9 att FRA:s signalspaning även skall få användas vid…

»… sådana företeelser som avses i punkterna 1–8, men inte riktas mot Sverige eller rör svenska intressen, om det är nödvändigt för ett samarbete i underrättelsefrågor med andra länder och internationella organisationer som signalspaningsmyndigheten deltar i.«

Vilket (omsatt till danska förhållanden) är precis vad som försatt den danska regeringen i en jobbig situation – nu när det avslöjats att dess underrättelsetjänst avlyssnat bl.a. svenska, norska och tyska politiker för USA:s räkning.

Försvarsminister Hultqvist har alltså uppgiften att vara indignerad över att främmande makt avlyssnat svenska politiker – och samtidigt försvara ett lagförslag som vill göra det möjligt för Sverige att göra samma sak.

Detta sker samtidigt som regeringen och januari-partierna även vill låta FRA spana på svenskar i Sverige. Och samtidigt som FRA-lagen får kritik från Europadomstolen.

Länkar:
• Regeringen: Försvarets radioanstalts internationella samarbete – en översyn av regelverket »
• Regeringen: Remiss av betänkandet Försvarets radioanstalts internationella samarbete – en översyn av regelverket (SOU 2020:68) »
• SOU 2020:68: Remiss av betänkandet Försvarets radioanstalts internationella samarbete – en översyn av regelverket (PDF) »

Relaterat:
• NSA-avlyssning av politiker är ingen nyhet »
• Europadomstolen: FRA-lagen måste skrivas om »
• Utredning: Låt FRA spana även för andra länder »
• Spionerar dansken och USA på Saab? Fråga FRA. »
• FRA – det slutliga sveket »
• Regerigen har just återuppväckt FRA-demonen – mycket kvar att lyfta fram i ljuset »

NSA-avlyssning av politiker är ingen nyhet

Amerikanska National Security Agency – NSA – har med dansk hjälp avlyssnat svenska politiker. Detta har skapat rubriker. Men det är ingen nyhet. Denna typ av samarbeten avslöjades redan av Edward Snowden 2013 – och bekräftades under Europaparlamentets utfrågningar om massövervakningen som sedan följde.

Det fanns till och med misstankar om att den amerikanska avlyssningen av den tyska förbundskanslerns telefon kunde ha skett med svensk hjälp.

I gårdagens SVT Agenda satt försvarsminister Hultqvist och försökte vara klädsamt indignerad. Men han är naturligtvis fullt medveten om att sådant här kan ske inom ramen för olika EU-länders samarbete med NSA.

För svensk del har vi haft underrättelsesamarbete med USA sedan 1950-talet. Men det formaliserades av dåvarande försvarsminister Odenberg i anslutning till striden om den svenska FRA-lagen. Snowdens läckta NSA-dokument ger vid handen att Sverige har haft ett speciellt nära underrättelsesamarbete med de så kallade Five Eyes-länderna (USA, UK, Kanada, Australien och Nya Zeeland). Som trivia kan nämnas att Sverige i Five Eyes-samarbetet tilldelades kodnamnet SARDINE.

Men visst är det intressant att detta skapar uppståndelse först nu – när inte bara vanligt folk, utan även politiker har blivit övervakade.

• SVT: USA har spionerat på svenska politiker med hjälp av Danmark »
• SR: Kritik mot dansk spionhjälp: ”Måste be om ursäkt” »

Även den brittiska massövervakningen får bakläxa av Europadomstolen

Det var inte bara svenska FRA som fick bakläxa i Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna i går. Även den brittiska massövervakningen får kritik.

Amnesty International:

»In a landmark judgment, the Grand Chamber of the European Court of Human Rights (ECtHR) today ruled that the UK government’s bulk interception of communications powers “did not contain sufficient ‘end-to-end’ safeguards to provide adequate and effective guarantees against arbitrariness and the risk of abuse”, thus violating the rights to privacy and freedom of expression.

The case was brought by Amnesty International, Liberty, Privacy International and several other rights organizations, following whistleblower Edward Snowden’s 2013 revelation that the UK intelligence agency GCHQ was secretly intercepting and processing the private communications of millions of people on a daily basis.«

2013 avslöjade visselblåsaren Edward Snowden Tempora-programmet, som även omfattar människor och organisationer som uppenbart saknar intresse vad gäller nationell säkerhet.

• Amnesty: Europe’s top court rules UK mass surveillance regime violated human rights »
• The Guardian: GCHQ’s mass data interception violated right to privacy, court rules »
• Privacy International: Human rights groups win European Court of Human Rights claim on UK mass surveillance regime »

FRA och Miljöpartiets svek

Kommer ni ihåg 2008? FRA-motståndet kokade, riksdagen skakade och dramatiken var stor.

Då stod Miljöpartiet på FRA-motståndarnas sida. Men när partiet hamnade i regeringsställning, då upphörde detta motstånd tvärt. Allt som partiet drivit i EU- och riksdagsval om internets frihet och människors rätt till privatliv var som bortblåst. Man svek sina löften och sina väljare.

Varför skriver jag om detta just nu?

Jo, idag meddelade Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna dom i målet om den svenska FRA-lagen. Den måste skrivas om. Läs mer här… »

Jag noterar speciellt att man pekar på brister i dataskyddet vid FRA:s informationsutbyte med andra länder.

2015 debatterade riksdagen den årliga granskningsrapporten om FRA och därtill hörande motioner. En av dessa föreslog en granskning av FRA:s utbyte med olika samarbetspartners. I debatten deltog bland andra Jakop Dalunde (MP) och Jens Holm (V).

Dalunde vred sig som en mask på en krok när han försökte motivera regeringens linje (nej till granskning) utan att förlora ansiktet. (Debatten finns på Youtube.)

Och idag slår alltså Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna fast att just det utbyte som MP sagt nej till att granska är ett problem.

Utbyte mellan olika länders underrättelseorgan är alltid en knepig fråga. I vart fall om respektive underrättelsetjänst förväntas följa sitt eget lands lagar. Vilket man ibland kommer runt genom att spana åt varandra. Får tyskarna inte spana på tyskar, då kanske de låter fransmännen eller britterna göra det åt dem.

Vi vet från Snowden-läckan att FRA har tillgång till amerikanska NSA:s »spion-google« – XKeyscore. I denna databas kan man med säkerhet hitta mycket smått och gott om svenskar och svenska förhållanden som NSA, GCHQ, BND & Co snappat upp. Man kan även undra vilken information FRA delar med sig, till vem, om vem och under vilka villor.

Därför är det extra glädjande att domstolen lyfter fram denna fråga.

Miljöpartiet har alltså inte bara jamsat med sossarna om övervakningen för att få statsrådsposter. De har även bidragit till att mörka sådant som kontinentens högsta domstol för mänskliga rättigheter idag har förklarat problematiskt.

Miljöpartiet är uppenbarligen en del av problemet.

Europadomstolen: FRA-lagen måste skrivas om

Efter en rättsprocess som pågått i nästan 13 år har Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna kommit fram till att den svenska FRA-lagen måste skrivas om.

Domstolen pekar ut tre brister i den gällande lagen: bristande skydd för juridiska personer, bristande dataskydd vid utbyte av information med andra länder och bristande tillsyn och insyn vad gäller insamlad information.

Det var 2008 som Centrum för Rättvisa anmälde den då nya svenska FRA-lagen till Europadomstolen. Detta ledde till att regeringen snabbt skrev om lagen, för att i vart fall ge en bild av stärkt skydd för den personliga integriteten. 2018 godkände domstolen den nya, uppdaterade lagen – men menade samtidigt att den kunde förbättras på flera punkter. Centrum för Rättvisa begärde därför att lagen skulle tas upp i domstolens Grand Chamber, vars beslut meddelats idag.

Från Centrum för Rättvisas hemsida:

– Det här är en viktig dom som klargör vilka rättssäkerhetskrav som ska gälla för att hemlig massövervakning ska vara tillåten. Signalspaning kan vara ett användbart verktyg för att kartlägga och avslöja yttre hot mot landet, samtidigt är det viktigt att sådan verksamhet sker med bibehållen respekt för enskildas grundläggande fri- och rättigheter, säger Fredrik Bergman, chef för Centrum för rättvisa, som drev fallet i Europadomstolen.

Domen från Europadomstolens stora kammare innebär att det i och för sig är tillåtet för stater att ha system för hemlig massövervakning, om det finns tillräckliga rättssäkerhetsgarantier till skydd för enskildas rättigheter. Europadomstolen identifierar tre brister i det svenska systemet: Att FRA-lagen innehåller ett otillräckligt skydd för den personliga integriteten när Sverige delar med sig av data till andra stater, att skyddet för organisationers och företags kommunikation är otillräckligt och att det saknas effektiv kontroll av FRA:s verksamhet. Sverige fälls därför för brott mot den personliga integriteten i Europakonventionen.

Domen innebär dels att FRA-lagen måste skrivas om, för att möta domstolens krav. Domen blir även vägledande för statlig övervakning i alla medlemsstater i Europarådet (fler än bara EU).

Speciellt är punkten om bristande tillsyn intressant. Det är en bekräftelse av den kritik mot FRA-lagen som framfördes från början och – som trots lagändringar – aldrig hanterats på ett tillfredsställande sätt.

Länkar:
• Europadomstolens dom (PDF) »
• SR: Europadomstolen fäller Sverige för brister i FRA-lagen »
• SVT: 13 år senare: Svenska staten fälls för brister i FRA-lagen »
• Centrum för Rättvisa: Europadomstolen: FRA-lagen kränker den personliga integriteten »
• Wikipedia: FRA-lagen »

Problemen med automatiserad ansiktsigenkänning

Man måste hålla isär saker och ting när man talar om automatiserad ansiktsigenkänning.

Det kan handla om verktyg som i efterhand går igenom till exempel övervakningsfilm kopplad till en brottsplats för att utreda om vissa personer befunnit sig där. Detta är i stort sett oproblematiskt, då det handlar om att automatisera något som annars hade utförts ändå, fast av människor. (Även om datorerna inte kan göra samma breda analys av en bild och dess allmänna kontext som en människa, vilket kan leda till att annat som är av intressant i en utredning missas.)

Sedan har vi poliser som på eget bevåg använder Clearview-appen för att identifiera folk med hjälp av aggregerad information från sociala media m.m. Vilket inte är och inte bör vara tillåtet. Skall ansiktsigenkänning alls användas, då skall det ske under ordnade och rättssäkra former med myndighetens egna verktyg.

Vi har också företag som använder ansiktsigenkänning för att kunna identifiera sina kunder och därmed förbättra kundupplevelsen. Och Big Data som vill kunna kartlägga oss och våra vanor, i utbyte mot användbara gratis tjänster som mail, online-dokument, lagring, kommunikation och sociala plattformar. Vilket delvis är en annan och större fråga.

Sedan har vi kameraövervakning i realtid kopplad till automatiserad ansiktsigenkänning. Det vill säga att man inte nödvändigtvis söker efter någon speciell person – utan är mer intresserade av om någon av intresse skulle dyka upp i folkströmmarna. Sådan övervakning kan även användas för att punktbevaka en enskild individ, om det finns tillräckligt mycket kameror (som i t.ex.London). Detta är problematiskt.

För det första innebär det att man övervakar hederliga medborgare, som inte är misstänkta för något brott. Att behandla alla som potentiella brottslingar och att urskiljningslöst övervaka alla som råkar befinna sig på allmän plats hör inte hemma i en demokratisk rättsstat.

Det handlar även om att fritt kunna röra sig i det samhälle man lever i, utan att ständigt behöva känna sig övervakad.

Sedan är detta ett verktyg som lätt kan användas av staten för att förtrycka sin befolkning, kartlägga oppositionella och förfölja oliktänkande. Det behöver inte handla om ondska. Det kan lika gärna vara fråga om överdriven ambition, missriktad välvilja eller inkompetens.

Medborgarrättsaktivister har framfört kritik mot denna utveckling under lång tid. EU har i årtionden finansierat utvecklingsprojekt som INDECT – vars mål har varit just kameraövervakning med automatiserad ansiktsigenkänning i realtid, kopplad till beteendeanalys och myndigheternas olika register. Och nu befinner vi oss vid den punkt där dessa system är klara att rullas ut.

Reclaim your face har en lista över hur automatiserad ansiktsigenkänning används på olika, problematiska sätt runt om i Europa. Där kan man även skriva under ett Europeiskt Medborgarinitiativ som kräver att EU reglerar användningen på ett sätt som respekterar individens rätt till privatliv.

Nygammal tysk lag om massövervakning klubbad

2013 avslöjade Edward Snowden den globala massövervakningen. Dessa avslöjanden rörde inte bara USA, utan även samarbetsländer som Tyskland (och Sverige).

Trots all kritik som följde på avslöjandet fortsatte Tyskland sin verksamhet – genom att man antog en ny lag som i stora drag gjorde sådant som var förbjudet och kontroversiellt lagligt. Denna lag underkändes dock av den tyska författningsdomstolen.

Nu har man antagit en ny lag som påminner väldigt mycket om den förra, med närmast kosmetiska förändringar.

Den nya lagen innebär bland annat:

  • Man får rätt att samla in, processa och exportera ofantliga mängder data. Det talas om en kapacitet på upp till en tredjedel av alla globala telekommunikationer.
  • Man kommer att få lov att i hemlighet hacka nätföretag som Facebook, Google, Appole, Amazon och Microsoft.
  • Man får även rätt att övervaka inrikes kommunikationer i Tyskland, med undantag för kommunikationer mellan två fysiska personer. Vilket är en gummi-paragraf, eftersom en stor del av all kommunikation betraktas som kommunikaterion mellan människa och maskin, snarare än människa och människa.

CDU/CSU och SPD röstade för den nya lagen och hela oppositionen (FDP, Grüne, Linke & AfD) emot. Kritik kommer även från Amnesty och Reportrar utan gränser.

Detta kommer med säkerhet – återigen – att bli en fråga för den tyska författningsdomstolen.

Länk: Bundesnachrichtendienst erhält so viele Überwachungsbefugnisse wie noch nie »

Mer övervakning men få nyheter i Ylva Johanssons EU-plan mot terrorism

För den som följer övervakningsfrågorna i EU var det något förvånande när EU-kommissionär Ylva Johansson i radionyheterna i morse meddelade att hon kommer att lägga fram ett förslag för att ge myndigheterna möjlighet att snabbt plocka ner terror-relaterad information och propaganda på internet.

Ett sådant förslag finns nämligen redan: EU:s nya förordning om terror-relaterat innehåll online (TERREG/TCO). Och där pågår förhandlingar mellan kommissionen, rådet och parlamentet. Tanken är att morgondagens trilog-förhandlingar skall vara de sista. Men fortfarande är positionerna låsta. De viktigaste frågorna man förhandlar om gäller:

  • Ministerrådet vill att oönskat material skall plockas bort inom en timma, vilket Europaparlamentet menar är orealistiskt.
  • Ministerrådet vill att myndigheter i en medlemsstat skall kunna beordra nedtagning av innehåll på servrar i andra medlemsstater (eller tredje land).
  • Ministerrådet vill inte se något undantag för journalistik, kultur, forskning, dokumentation etc.
  • Ministerrådet vill se uppladdningsfilter, det vill säga automatiserad nätcensur – vilket parlamentet säger nej till.

Detta är alltså inte något nytt, utan ett ärende som redan dragits i långbänk. Vad det handlar om är att Ylva Johansson försöker öka trycket på parlamentet inför morgondagens förhandlingar.

På det hela taget är det väldigt lite nytt som presenteras i den Counter-Terrorism Agenda for the EU som EU-kommissionen presenterade idag.

Därmed inte annat sagt än att dokumentet listar ett antal kontroversiella åtgärder, även om de i allt väsentligt redan är kända. Exempel:

  • Automatiserad ansiktsigenkänning för identifiering, lokalisering och övervakning av individer.
  • EU:s nya Digital Services Act kommer att presentera en »horisontell« approach till olagligt innehåll online.
  • Ökad kontroll av resenärer genom PNR och samkörning av databaser.
  • Förstärkning av Europols mandat.
  • Man vill kringgå kryptering av privata meddelanden.
  • Förenklat utbyte av digitala bevis mellan medlemsstater.
  • Ett nytt datalagringsdirektiv.

Några nyheter finns dock:

  • 2021 kommer man att uppdatera EU:s Code of Conduct on countering illegal hate speech online.
  • 2021 kommer kommissionen att lägga fram ett förslag om »interconnected bank account registers« – det vill säga en central funktion för att kunna kontrollera alla bankkonton och transaktioner (i detta sammanhang relevant vad gäller terror-finansiering).
  • Man planerar att tillsätta en »Counter-Terrorism Coordinator«.

Även om dagens dokument främst fokuserar på radikal, militant islamism – så omfattar det även höger- och vänsterextremism.

Man har också en uppmaning till medlemsstaterna:

»Ensure that projects which are incompatible with European values or pursue an illegal agenda do not receive support from public funds.«

Ylva Johanssons 25-sidiga handlingsplan innehåller som sagt mest redan kända förslag. Den känns mer som ett papper för att avleda eventuell kritik mot att EU gör för lite för att bekämpa terrorism än som något nytt i sak. Men det kan naturligtvis vara bra att vi nu får EU:s planer på området sammanfattade i ett dokument.

Länkar:
• EU-kommissionens pressmeddelande »
• Counter-Terrorism Agenda for the EU (PDF) »

Utredning: Låt FRA spana även för andra länder

En utredning som idag överlämnats till regeringen föreslår att Försvarets Radioanstalt (FRA) även skall få spana för andra länder.

Regeringen skriver på sin hemsida:

»Utredningen har haft i uppdrag att se över de bestämmelser som gäller för Försvarets radioanstalts internationella samarbete inom myndighetens försvarsunderrättelse- och utvecklingsverksamhet. Utredningen bedömer att regleringen av Försvarets radioanstalts internationella samarbete överlag möjliggör ett effektivt och ändamålsenligt internationellt samarbete, samtidigt som tillbörlig hänsyn kan tas till enskildas personliga integritet. För att tydliggöra regleringen i vissa avseenden och ytterligare stärka skyddet för enskildas integritet föreslår utredningen vissa lagändringar.«

Några citat ur utredningens inledande sammanfattning:

»Utredningen har haft i uppdrag att se över de bestämmelser som gäller för Försvarets radioanstalts internationella samarbete inom myndighetens försvarsunderrättelse- och utvecklingsverksamhet. Utredningen bedömer att regleringen av Försvarets radioanstalts internationella samarbete överlag möjliggör ett effektivt och ändamålsenligt internationellt samarbete, samtidigt som tillbörlig hänsyn kan tas till enskildas personliga integritet.« (…)

»Utredningen föreslår därför att det i lagen om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet införs en ny bestämmelse som innebär att Försvarets radioanstalt får bedriva signalspaning om myndigheten, inom ramen för sin försvarsunderrättelseverksamhet, bedriver samarbete i underrättelsefrågor med andra länder och internationella organisationer.«

Vilket vi – genom Edward Snowdens läckta NSA-dokument – vet redan sker. Sverige har till och med ett kodnamn i det västliga övervakningssamarbetet: SARDINE.

Ena dagen skall FRA även få spana på kommunikationer inom landet. I nästa ögonblick tar FRA officiellt klivet in i den globala massövervakningens dunkla värld. Det går fort nu.

FRA kommer i detta avseende att direkt underställas regeringen.

Några nya verktyg för kontroll och tillsyn anses inte behövas.

Vi går vidare i texten:

 »I lagen om behandling av personuppgifter i Försvarets radioanstalts försvarsunderrättelse- och utvecklingsverksamhet föreslås ett antal villkor som ska vara uppfyllda för att Försvarets radioanstalt ska få överföra personuppgifter till ett annat land eller en internationell organisation. Samtliga villkor måste vara uppfyllda för att en överföring av personuppgifter ska vara tillåten. Villkoren innebär att Försvarets radioanstalt endast får överföra personuppgifter till ett annat land eller en internationell organisation om mottagaren är ett annat lands underrättelse- eller säkerhetstjänst eller ett underrättelse eller säkerhetsorgan i en internationell organisation. Liksom redan gäller i dag ska överföring av personuppgifter endast få ske om sekretess inte hindrar det. Avslutningsvis ska en viss skyddsnivå föreligga hos mottagaren för att personuppgifter ska kunna överföras till ett annat land eller en internationell organisation. Det åvilar Försvarets radioanstalt att bedöma alla omständigheter kring överföringen och komma till slutsatsen att skyddsåtgärderna är tillräckliga. Exempel på sådant som kan vägas in kan bl.a. vara åtaganden att inte sprida personuppgifterna vidare eller att inte använda personuppgifterna efter viss tidpunkt.«

Mottagaren måste alltså vara ett land eller en organisation. Går det att uttrycka sig vagare än så?

Läs hela utredningen här (PDF) »