EU:s plan för internet – reglera allt!

EU gav oss dataskyddsförordningen – GDPR – med det förvisso vällovliga syftet att skydda medborgarnas persondata. Men i praktiken blev det massor av krångel och kostnader för EU:s företag – och ledde till att många utländska siter blockerades för europeiska användare. Sedan kom det nya upphovsrättsdirektivet – som kommer att leda till galenskaper som länkskatt och uppladdningsfilter. Galenskaper som får företag som Youtube att överväga att helt lämna den europeiska marknaden. Snart klubbas dessutom förordningen om terror-relaterat innehåll online – som kommer att resultera i nätcensur och ännu en grund för uppladdningsfilter.

Men detta är bara början. Just nu pågår arbetet med EU:s nya Digital Services Act. Där kommer man att ägna sig åt micro management och reglera allt man kan komma på. En snabb genomläsning av EU-kommissionens vitpapper och Europaparlamentets utkast till rapport ger vid handen att EU nu tänker styra och ställa över bland annat följande.

EU-kommissionens vitpapper (mina boldningar av saker att vara extra uppmärksam på):

  • Gemensamma EU-regler mot hat och hot på nätet
  • Digitala kommunikationssystem
  • Ett ekosystem av excellens och tillit för artificiell intelligens baserad på europeiska värderingar
  • Kvant-teknologi
  • Användning av persondata
  • Åtgärder mot cyber-brottslighet
  • Hållbara, cirkulära och klimatneutrala IT-lösningar
  • Värdegundsbaserade digitala lösningar
  • Europeisk digital suveränitet och självständighet mot omvärlden anpassad till den europeiska sociala modellen
  • Hållbar datainfrastruktur, nätverk och kommunikationer
  • Egna, europeiska regler och värderingar för en digital tid
  • Öppenhet, men bara för icke-EU-aktörer som följer EU:s regler och förordningar
  • Bättre beslutsfattande baserat på publik icke-personlig data
  • Utrullning av digital teknik som gör skillnad i människors liv och som respekterar europeiska värderingar
  • En gemensam marknad för digital teknologi, produkter, tjänster – och data
  • Samordnad forskning och utveckling
  • Digitaliserad offentlig administration
  • Investeringar i strategisk kapacitet
  • Interoperabilitet vad gäller kapacitet och utveckling av digital kapacitet
  • 5G och 6G
  • Gigabit-anslutningar
  • Stimulera digital utveckling genom EU:s strukturfonder och en »kapitalmarknads-union« syftande till 14% extra tillväxt till år 2030
  • Regler och strategier för digital säkerhet, bland annat genom nya verktyg för polis och rättsväsende
  • Ett digitalt utbildningslyft, speciellt för kvinnor
  • Lagskydd och reglering för arbetare i den digitala ekonomin
  • En mer digital, miljövänlig, cirkulär industri
  • Uppmärksamhet mot vissa digitala plattformars dominerande ställning
  • Översyn av nätets »gratis« tjänster
  • Ett grönt perspektiv i den digitala konkurrenslagstiftningen
  • Balans mellan handel online och offline
  • Samordning av medlemsstaternas satsningar på en digital och grön europeisk framtid
  • Granskning av nya marknader
  • Reglering för att garantera konkurrens, rättvisa, innovation och allmänintresse bortom ekonomiska överväganden
  • En rättvis digital ekonomi
  • Hårdare regler för beskattning av gränslöst nätbaserat företagande
  • Regler baserade på europeiska värderingar och miljömässiga normer för den digitala världen
  • Klargörande av plattformars roll och ansvar
  • Införande av en internationellt accepterad allmän elektronisk identitet (eID)
  • En European Democracy Action Plan mot fake news och desinformation
  • Smarta el-system för ett fossilfritt Europa
  • Klimatneutrala datacenter och telekommunikationer till år 2030
  • Fullt återvinningsbar digital utrustning
  • Digitaliserade sjukjournaler med enhetlig standard samlade i ett centralt European health data space
  • Stimulera tillgång till innehåll (content) av hög kvalitet och mediepluralism
  • Utveckla en digital kopia av Jorden för miljöprognoser och krishantering
  • En stark digital närvaro i EU:s utvidgning
  • Digital utveckling av Afrika genom en  EU-African Union Digital Economy Task Force
  • Göra GDPR till global standard
  • Europeiskt ledarskap vad gäller ny teknik, blockchain, super computing, kvant-teknologi, algoritmer och verktyg för att dela och använda data
  • Upprätta en Global Digital Cooperation Strategy, för digital innovation baserad på hållbara utvecklingsmål, Digital4Development och kapacitetsbyggande
  • En Digital for Development Hub byggd på europeiska värderingar bestående av EU:s medlemsstater, industri, civila organisationer, finansiella institutioner och digitaliseringsexperter med syfte att konsolidera en sammanhållen EU-approach
  • »A digital society based on European values and European rules – that can truly inspire the rest of the world«

Europaparlamentets utkast till rapport:

  • Upprätthållande av eHandels-direktivets principer om bl.a. budbärarimmunitet och förbud mot generell övervakning
  • »Socialt skydd« och skydd för arbetare inom plattforms- och samarbetsekonomin
  • Sätta standarden för den digitala miljön, inte bara i Europa utan även globalt
  • Klargöra information society services providers och online-plattformars sociala ansvar för att skydda användare och samhället
  • Balansera den inre marknadens frihet mot grundläggande rättigheter och principer
  • Skydd mot orättfärdig prissättning och orättvisa villkor
  • Stärkta krav vad gäller »minimum information requirements on commercial communications«
  • Krav på att den som tillhandahåller tjänster online skall leva upp till en miniminivå vad gäller information om deras affärskunder och samarbetspartners samt »minimum information requirements on commercial communications«
  • Krav på ökad transparens och information vad gäller internet service providers, under hot om vite
  • Övervakning av algoritmer och deras risker
  • Hjälpa individen att få tillgång till diversifierat innehåll, åsikter samt produkter och tjänster av hög kvalitet
  • Rätt för individen att överklaga samt i förekommande fall få skadestånd på grund av felaktiga automatiserade beslut
  • En »justerad approach« för att mer effektivt hålla efter olagligt innehåll online
  • Ytterligare åtgärder – bortom frivilligt samarbete – för att bekämpa olagligt innehåll
  • EU-gemensamma regler för att avlägsna olagligt innehåll
  • Åtgärder mot online-försäljning av produkter som inte lever upp till EU:s produktbestämmelser och konsumentskydd
  • Sänkta barriärer för små företag för att etablera sig på en uppkopplad marknad
  • Ökad övervakning och samarbete mellan medlemsstaterna för att upprätthålla den nya Digital Services Act
  • En EU-central regleringsmyndighet bör uppräöttas, med befogenhet att utreda och upprätthålla the Digital Services Act
  • I rapportens del om definitioner vill man ha ett klargörande av om/hur the Digital Services Act även omfattar sociala medienätverk, crowd funding, sökmotorer, wifi hotspots, annonsering online, content delivery networks och domain name servers (DNS)

Ömsom vin, ömsom vatten. En del giftpiller. Mycket varm luft och en del saker som är direkt obegripliga. Och då har jag ändå bara skummat de viktigaste delarna av de två dokumenten.

Det första som slår mig är hur man vill lagstifta utifrån hur internet ser ut just idag – istället för att etablera allmängiltiga principer. Vilket kan komma att leda till att the Digital Services Act kommer att vara inaktuell redan när den klubbas.

Det är också intressant att se hur man tycks mena att det är politik, centralstyrning och enhetlighet som bygger en levande och framgångsrik digital industri. Samtidigt satsar resten av världen på spontan utveckling, entreprenörskap, frivilligt samarbete och en utveckling som drivs av människors behov. Risken är att EU – istället för att ligga i framkant – kommer att hamna på efterkälken om den politiska och administrativa styrningen blir allt för påträngande.

Dessutom tycks man helt bortse från att internet till sin natur är globalt – och inte känner några gränser. För att upprätthålla ett regelverk som detta kräves i princip en europeisk digital järnridå.

Framgångsrikt företagande uppstår sällan ur politisk micro management. Och vi har – som sagt – redan drivit entreprenörer och riskkapital bort från EU med lagstiftning som GDPR och upphovsrättsdirektivet.

Visst behövs viss lagstiftning, som gemensamma spelregler. Men the Digital Services Act tycks gå mycket längre än så.

/ HAX

Nu utarbetas gemensamma EU-regler för yttrandefriheten på nätet

Det börjar dyka upp dokument som rör EU:s nya Digital Services Act (DSA). Än så länge handlar det mest om vaga formuleringar dolda i byråkratiskt fikonspråk. Men ändå är ambitionen rätt tydlig: Politisk micro management på EU-nivå av det mesta som har med internet att göra.

I denna bloggpost skall jag försöka fokusera på sådant som rör yttrandefrihet online.

I ett tidigt internt arbetspapper från EU-kommissionens tjänstemän skriver man bland annat följande:

»Social networks face multiple divergent rules for removing illegal hate speech on their services in different Member States (eg. Germany, France), and different rules for text or video material. As a result, the fight against online hate ls expensive and inefficient across the Single Market, without binding safeguards for freedom of expression.«

Man vill alltså se gemensamma EU-regler för att (bland annat) bekämpa hat och hot online. Vilket kan bli intressant, med tanke på de olika medlemsstaternas skiftande traditioner och policies när det gäller yttrande- och tryckfrihet. Här skall till exempel Sverige, Frankrike och Ungern in under ett gemensamt regelverk.

Den 19 februari presenterade den nytillträdda kommissionen sitt första vitpapper i ämnet. Där kan vi bland annat läsa följande:

»A trustworthy environment in which citizens are empowered in how they act and interact, and of the data they provide both online and offline. A European way to digital transformation which enhances our democratic values, respects our fundamental rights, and contributes to a sustainable, climate-neutral and resource-efficient economy.« (…)

»In order to protect European democracies and the values underpinning them, the Commission will continue to develop and implement innovative and proportionate rules for a trustworthy digital society. Such a digital society should be fully inclusive, fair and accessible for all.

In this context, it is essential that the rules applicable to digital services across the EU are strengthened and modernised, clarifying the roles and responsibilities of online platforms. The sale of illicit, dangerous or counterfeit goods, and dissemination of illegal content must be tackled as effectively online as it is offline.«

Här är man som synes mindre konkret – och lindar in allt i politiskt snömos som kan betyda lite vad som helst och som är till intet förpliktigande.

Så över till Europaparlamentet som håller på att utarbeta en egen initiativ-rapport (vilket är parlamentets rekommendation, inte lagstiftning). Här blir det en smula mer konkret:

»20. Calls on the Commission to address the increasing differences and fragmentations of national rules in the Member States and to propose concrete legislative measures including a notice-and-action mechanism, that can empower users to notify online intermediaries of the existence of potentially illegal online content or behaviour; is of the opinion that such measures would guarantee a high level of users’ and consumers’ protection while promoting consumer trust in the online economy;

21. Notes that there is no ‘one size fits all’ solution to all types of illegal and harmful content and cases of misinformation online; believes, however, that a more aligned approach at Union level, taking into account the different types of content, will make the fight against illegal content more effective;

22. Considers that voluntary actions and self-regulation by online platforms across Europe have brought some benefits, but additional measures are needed in order to ensure the swift detection and removal of illegal content online;«

Rapportören efterlyser »clear and detailed procedures and measures related to the removal of illegal content online, including a harmonised legally-binding European notice-and action mechanism«.

Man kan lätt få intryck av att »illegal content« inte har så mycket med åsikter och yttrandefrihet att göra. Till exempel nämns »hate speech« bara en gång i förslaget till rapport. Men då skall man vara medveten om att kommissionens ordförande själv förklarat att olika regler för vad som får sägas på nätet i olika länder (som Tyskland och Frankrike) är ett problem som man vill lösa med ett enhetligt regelverk under DSA. Vilket också återspeglas i det första citatet ovan.

Om jag får spekulera, så tror jag att otydligheten är avsiktlig. Man vet att detta är en het potatis. Så om man kan bunta ihop allt från försäljning av olagliga produkter till icke önskvärda yttranden – då blir det mindre uppenbart vad man sysslar med. I vart fall på detta tidiga stadie i processen. På så sätt försöker man frontförkorta, genom att skjuta upp den jobbiga debatten till ett senare tillfälle.

Den tyske piratpartistiske ledamoten av Europaparlamentet beskriver sin och andra ledamöters position i en bloggpost (mina markeringar):

»The European Parliaments Legal Affairs Committee’s opinion rapporteur MEP Patrick Breyer (Pirate Party) has now published a list of 15 key points and opened it for discussion on the net. Breyer calls for an explicit ban on upload filters, a right to anonymous use of internet services, ensuring that terms and conditions comply with human rights, penalties for abusive take-down notices, an obligation of providers to report known crime online, giving users control over their timelines to curb the spread of false reports and racism, a right to maintain contacts when users leave Facebook, Whatsapp etc. for competing networks (interconnectivity).

Alex Agius Saliba, the rapporteur of the lead Internal Market Committee, on the other hand, considers providers have a “social responsibility” to prevent abuse of their services. The “quick detection and deletion of illegal content online” was necessary. Internet providers should be obliged to verify the identity and registration data of business customers. For the Committee on Civil Liberties, Justice and Home Affairs, MEP Paul Tang calls for creating a single Union sign-in system and opposes compulsory biometric identification, while his colleague Adam Bielan calls for publishers to be better able to defend themselves against unjustified removal requests. On behalf of the Transport Committee, Josianne Cutaja demands that providers of transport and tourism portals such as Uber and Airbnb shall verify the legality of posted offers and the identity of the providers. Petra Kammerevert, rapporteur of the Committee on Culture and Education, believes that proactive measures should be reserved for public authorities and that journalistic publications should not be subject to pre-control and filtering.«

Du kan lämna dina åsikter och kommentarer om Breyers olika ändringsförslag här. »

Som vanligt är det krångligt och komplicerat att ge sig in i EU:s lagstiftningsarbete. Men nödvändigt. Det är nämligen nu slaget står om yttrandefriheten på nätet.

/ HAX

Google tvingas betala fransk länkskatt

Även om mycket av den aktuella politiken gått i stå under corona-krisen, så finns det sådant som inte låter sig stoppas.

»France’s competition authority ruled on Thursday that Google must pay French publishing companies and news agencies for re-using their content.

The U.S. tech firm said it would comply with the French competition authority verdict, which followed a complaint by unions representing French press publishers.«

Trots det är hela idén att man skall tvingas betala för att länka och därmed leda trafik till andra siter helt absurd.

En risk är att Google nu kommer att teckna avtal med de stora franska mediehusen – och blockera alla andra, eftersom man inte kan teckna avtal med alla. Vilket de stora mediehusen säkert inte har något emot.

Reuters: France rules Google must pay news firms for content »

Hur hade krisen sett ut utan internet?

Vi skall vara tacksamma för att vi lever i en tid då världen är uppkopplad – när vi drabbas av kriser som Corona-viruset.

Nu kan vi hålla kontakt med nära och kära, jobba på distans, beställa hem allt från verktyg till pizza, konsumera nöjen och kultur, vara omedelbart uppdaterade om utvecklingen och tillsammans finna nya lösningar på nya problem.

Redan om vi backar bandet bara några årtionden hade denna kris sett helt annorlunda ut: What if the coronavirus had hit us 25 years ago? »

»Imagine, for a moment, that the Coronavirus had hit us, say, 25 years earlier. I’m not talking about the Middle Ages, or the Victorian era. Just 25 years – a time that is well within living memory (or at least, I remember it quite well).

What would “Corona ‘95” look like?

For a start, if you are staying indoors, your only connections to the outside world are a landline telephone, TV, radio, and if you have a subscription, a newspaper. There is this new thing called “the internet”, but unless you are a tech whizz, you will probably not have heard of it yet (I certainly hadn’t). There are so few internet users that nobody even bothers to count them. Records on internet usage begin in 1998, when just 9% of UK households had internet access (today: 93%.)«

Vilket leder oss fram till vårt komplexa förhållande till internet idag. Mark Scott i Politico: Coronavirus crisis shows Big Tech for what it is — a 21st century public utility »

»There’s deep irony in Big Tech’s new role as a utility.

First in Europe, and then in the U.S., some lawmakers called for these digital behemoths to be broken up, urging the need for greater competition in a world that has come to be dominated by a select few Silicon Valley brands.

But it’s this exact dominance — Google in search results, Facebook in social media, Amazon in online deliveries — that has made their collective response to COVID-19 so essential.

By becoming monopolies in each of their digital arenas, these firms have done things that, say, a litany of mini-Googles could not have done: provide a one-stop-shop for people in dire need of information, communication and other basic online services. In a crisis, it turns out that such network effects — everyone congregating in one place online — can actually save lives.«

Även om nätjättarnas dominans kan vara problematisk är det möjligt – eller rent av troligt – att politisk inblandning och styrning ger oss ett sämre internet, sämre sociala plattformar och sämre onlinetjänster. Och därmed även gör oss sämre på att kunna hantera kriser och katastrofer.

I morgon kommer det att finnas helt nya, ännu bättre och mer användbara tjänster på internet. Tjänster och plattformar som vi ännu inte känner till och som ännu inte har sett dagens ljus. De kommer att byggas av entreprenörer, kreatörer och riskkapitalister – inte av staten.

Därför är det problematiskt att EU är på väg att reglera sönder internet, så till den grad att de startups som skulle kunna bli morgondagens nätjättar aldrig kommer att se dagens ljus. I vart fall inte i Europa.

Och därför är kampen för ett fritt och öppet internet så viktig.

Upphäv geo-blocking av nyhetsprogram under pandemin

Under den pågående corona-pandemin är internet viktigt för att människor skall kunna hålla sig informerade – och för att de skall hålla kontakt med varandra.

För många är det viktigt att följa nyheterna i andra länder. Det kan handla om att hålla sig informerad om läget i länder där nära och kära bor eller sitter fast. Det kan handla om länder som människor gör affärer med. Det kan handla om att man vill kunna jämföra olika länders insatser och hålla sig informerad. Det kan handla om dem som bor eller sitter fast i andra länder, som vill hålla sig informerade om hur det är i hemlandet. Och så vidare.

Därför är geo-blocking ett elände. Det handlar om att de flesta länders tv-kanaler är spärrade för människor som är uppkopplade från utlandet (och som inte använder VPN). Främst är detta en fråga om upphovsrätt.

Här skulle EU-kunna göra nytta: Se till att undanta nyhets- och samhällsprogram från geo-blocking så länge vi har ett kritiskt pandemi-läge.

Internet och fri information – smittans motkrafter

Det är i tider som dessa som vi skall vara tacksamma för att vi har ett fritt och öppet internet.

Och hade Kina inte strypt den fria informationen – då hade vi haft minst ett par, tre veckor extra för att förbereda oss för coronaviruset. Spridningen hade varit mindre.

Men nu är det som det är. Tack vare att vår del av internet är fritt och öppet kan vi skaffa oss en rimligt god bild av vad som sker – istället för att behöva spekulera.

Om det blir störningar i den fysiska världens logistik – då kan man ändå hålla kontakt med nära och kära över nätet. Och med alla andra.

På nätet kan människor organisera sig för att hjälpa varandra på olika sätt – utan att behöva utsättas för smittorisk. (Till exempel kan själv-isolerade människor behöva hjälp med att få hem mat, om det här drar ut på tiden.)

Online kan vi även följa hur våra valda politiker och våra myndigheter hanterar situationen. Vilket så väl ger oss viktig information som möjlighet att granska hur en eventuell kris möts.

Transparens är i sammanhanget ett centralt begrepp. Människor som får korrekt information kan göra rationella val. Människor utan relevant information är utelämnade till ödet.

Detta är ett av skälen till att vi måste slåss för ett fortsatt fritt och öppet internet och fria informationsflöden.

Förslag: EU bör utveckla eget operativsystem och browser

New Europe rapporterar:

»Finnish finance minister Katri Kulmuni on Wednesday urged the European Union to develop its own computer operating system and internet browser, and to reduce reliance on tech giants.«

Även om det verkar osannolikt att så blir fallet – så är det värt att notera hur EU allt mer isolerar sig mot det globala nätsamhället.

Länk: EU urged to launch own OS, web browser »

Tänk om det är EU:s fel att Europa inte har några nätjättar?

Europaportalen rapporterar:

»Den sista delen i onsdagens paket utgörs av ett förslag på en europeisk strategi för data. EU:s inremarknadskommissionär Thierry Breton menade att Europa förlorat det första slaget i den internationella kampen om data, den om personuppgifter, till USA där nätjättar som Facebook och Google bygger sin affärsverksamhet på att användarna delar sin data.

– Vi medger att vi missade den första vågen, den första kampen, sade Breton som tillade att EU nu har chansen att vinna nästa kamp – den om data från företag och myndigheter.«

Vilket är ett sätt att se saken.

En annan infallsvinkel är att EU – i sin iver att sätta käppar i hjulet för de amerikanska nätjättarna – överreglerat den europeiska marknaden så till den milda grad att inga europeiska företag kunnat slå sig in på den.

Länk: AI och data ska göra EU världsledande »

Nu börjar striden om nätcensur på EU-nivå

Idag presenterade EU-kommissionen ett första, allmänt hållet papper om sin nya Digitial Services Act. Detta nya regelverk kommer att bli mycket omfattande. EUobserver sammanfattar:

»The European Commission unveiled on Wednesday the EU’s vision for digital policies, focusing on data and artificial intelligence governance. The commission wants to establish new binding requirements for the development and use of ”high-risk” AI applications – which might pose risks for citizens or be related to specific sectors such as healthcare, policing or transport. Additionally, the commission wants to create a common single market for data.«

Vi har tidigare rapporterat om hur kommissionens tjänstemän förberett frågan för den tillträdande kommissionen. Bland annat menar de att det behövs ett enhetligt regelverk för blockering av material och en enhetlig definition av näthat:

»Regulating content moderation. Uniform rules for the removal of illegal content such as illegal hate speech would be made binding across the EU, building on the Recommendation on illegal content and relevant case-law, and include a robust set of fundamental rights safeguards.« (…)

»The analysis will also cover harmful content (which is not necessarily illegal), as such content is not only addressed in EU-level policies (such as the AVIVSD), but also at MS level (e.g. the draft French fake news law, the UK Online Harms White Paper, etc. However, a clear distinction will be made between illegal and harmful content when it comes to exploring policy options.«

I dagens dokument (PDF) från kommissionen skriver man bland annat:

»In this context, it is essential that the rules applicable to digital services across the EU are strengthened and modernised, clarifying the roles and responsibilities of online platforms. The sale of illicit, dangerous or counterfeit goods, and dissemination of illegal content must be tackled as effectively online as it is offline.«

Luddigt, förvisso. Men detta är långt från ett färdigt förslag ännu. Och redan i går var vår svenske digitaliseringsminister Anders Ygeman (S) ute och krattade manegen:

»Digitaliseringsminister Anders Ygeman vill se en lagstiftning där sociala medier-företagen hålls delvis ansvariga för det som publiceras på deras plattformar.

– Ytterst är det den som själv skriver ett inlägg som är ansvarig, men jag menar att de sociala plattformarna måste ha ett medansvar för det som publiceras på deras plattformar och med det vill jag ha en skyldighet för företagen att ta ner olagligt material, säger Anders Ygeman.

En sådan här lagstiftning passar bäst på europeisk nivå, säger Anders Ygeman, eftersom det rör sig om internationella företag. Men om det inte skulle gå vägen i EU så vill han ta till svensk lagstiftning.

Den piratpartistiske, tyske ledamoten av Europaparlamentet Patrick Breyer kommenterade frågan redan när han tillträdde förra sommaren:

»In the worst case the Commission’s plans could make online platforms act as an ‘Internet police’ and ‘Internet censor’, and incentivize error-prone upload filters, which would violate the fundamental right to free speech. Unrealistic time frames for removing content could existentially threaten small and medium-sized businesses and non-commercial services. Governments prying on our online activities could put the confidentiality of our intimate passions and weaknesses at risk.

In the best case, however, wrong national legislation such as in Germany and France could be replaced and free speech online protected better, messaging services and social networks could be interconnected enhancing competition and user choice, and the right to use Internet services anonymously could be protected at EU level. Freedom of speech, consumer choice, the right to privacy and the principles of a global Internet need to be at the heart of any digital services regulation. It’s about our digital habitat. The Internet community is watching the Commission very carefully now.«

Och här (Youtube) kan du se det anförande han höll i Europaparlamentets utskott för rättsliga frågor, JURI, i veckan.

Det finns även skäl att anta att the Digital Services Act (DSA) kommer att urholka eHandels-direktivets förbud mot generell övervakning och dess budbärarimmunitet (att operatörer och plattformar inte kan hållas ansvariga för vad deras användare gör).

 

Vi återkommer inom kort med mer information. Här är tills vidare en del länkar:

• EU-kommissionens arbetsdokument: Shaping Europe’s digital future  (PDF) »

• Pirate MEP Patrick Breyer i EP JURI (Youtube) »

Tidigare publicerade texter i ämnet:

• Pirate MEP Patrick Breyer om DSA »

• EU:s Digital Services Act – mer reglering och censur »

• EU 2020: Nu står kampen om det fria ordet på internet »

Låst läge i EU-samtal om uppladdningsfilter

I veckan höll EU-kommissionen ännu ett möte för att försöka uppnå en någorlunda enhetlig implementering av det nya upphovsrättsdirektivet i medlemsstaterna.

Communia rapporterar:

»This week saw the sixth meeting of the EU stakeholder dialogue on the implementation of Article 17 of the new copyright directive. This meeting was the first one where the question of how to reconcile the protection of user rights’ with automated filters based on technology that cannot assess the legality of the use of copyrighted works was explicitly on the agenda. From the perspective of the users’ organisations participating in the stakeholder dialogue this is the main question that the stakeholder dialogue (and the guidelines that the Commission will have to issue afterwards) needs to address.

Unfortunately, Monday’s meeting did not result in a productive discussion about how to protect users’ rights. Proposals made by COMMUNIA and Studio71 on how to strike a balance between the rights of users and the interests of creators and other rightholders were largely ignored by a coalition of major rightholders from both the music and the audio-visual sectors.«

Fortsatt låsta positioner, med andra ord. Samtidigt går arbetet med att göra nationell lagstiftning av direktivet vidare.

Här är Communias förslag till en process som skulle kunna respektera användarnas rättigheter – och släppa fram memes, satir, kritik med mera som automatiska filter inte kan identifiera:

Förslaget stöds av fler än 50 forskare med koppling till upphovsrättsfrågorna. Men upphovsrättsindustrin säger (med ett fåtal undantag) nej.

With the major AV and music rightholders unwilling (or incapable, as their representatives in the stakeholder dialogue clearly lack the mandate to engage in a constructive manner) to contribute to finding a solution for the tensions inherent to Article 17, it is clear that the dialogue has hit a brick wall. The Commission – which has repeatedly made its dissatisfaction with the attitude of these rightholders clear – has announced that it will now “reflect on the input received and on a way forward”. In practical terms this means that there will be no further meetings of the stakeholder dialogue until the end of march when the Commission will “share initial views on the content of the guidelines”. These initial views should provide us with a first clue if the Commission has been listening to our proposals and concerns or if it will succumb to the bullying tactics of the major rightholders (who will undoubtedly attempt to assert additional political pressure during the next weeks).

Läs mer hos Communia: Article 17 stakeholder dialogue (day 6): Hitting a brick wall »

Se mötet i efterhand, här »