En ny spellag i Schweiz kräver att internetoperatörerna spärrar utländska kasinosajter.
Nu har ett antal organisationer gått samman och startat en namninsamling för folkomröstning om internetspärrarna.
Precis som när nätspärrar diskuterades i Tyskland för några år sedan – då var det barnporr som skulle blockeras – varnar kritikerna för faran med att bygga upp en infrastruktur för censur, som sedan kan användas godtyckligt av framtida makthavare.
Nobody of substance at the big companies thinks of algorithms as neutral. Nobody is not aware of the risks.
Facebooks säkerhetschef Alex Stamos ger mothugg på Twitter till dem som säger att Facebook borde ”fixa sina algoritmer” i stället för att (även) låta personal manuellt granska annonser på det sociala nätverket.
Ravi Naik inleder en debattartikel i The Guardian med att citera Cyberspacemanifestet från 1996:
Your legal concepts of property, expression, identity, movement, and context do not apply to us.
Hans poäng verkar vara att företag kidnappat denna radikala syn på data – och vänt den mot användarna:
We are at a watershed moment of a citizen-led demand for data rights, with the hallmarks of a new civil rights movement enmeshed within it. However, the efficacy of any laws depends on individuals relying on them. The gift is in your hands. This is your data; these are your rights.
HAX spådde en ny medborgarrättsrörelse i 5 juli-poddens julavsnitt 2016 – kanske är Naiks artikel ett av flera första steg till en sådan.
I avdelningen uppfinna nya problem läser vi en text om huruvida ”vita människor” har rätt att använda emojis med mörkare hudfärg.
Majoriteten i en twitteromröstning sa nej:
Is it👌🏽👌🏾👌🏿 for white people to use darker skin-tone emoji?
— Megan Rose Dickey (@meganrosedickey) September 29, 2017
Men omröstningen ledde till en diskussion där vissa ”vita” tyckte det kändes ”förtryckande” att använda vita emojis (”as if she was shoving her whiteness at me”), medan andra tyckte att ”vita” som använder emojis med mörkare hudfärg gör sig skyldiga till brottet ”kulturell appropriering” (”trying to claim something that wasn’t hers to claim”).
Många som drabbats av detta problem berättade att de valde att använda den ursprungliga gula emojin, eftersom den gula färgen inte betecknar en hudfärg, utan snarare kommer från den gula acid-smileyn. Men tro inte att denna säkerhetsåtgärd hjälper:
Yes, the yellow one is the default. But when enough white people use yellow, it’s possible that it could result in the presumption that yellow equals white. Then, yellow is no longer neutral but becomes yet another embodiment of whiteness.
Okeeej.
Jag spanade tidigare om ”peak gender” och utnämner gärna utredningen av emojihudfärger till ”peak whiteness” – alltså fenomenet att tillmäta hudfärgen betydelse. Låt oss inte behöva läsa liknande genomgångar förrän historikerna använder dem som exempel på de galenskaper som präglar vår tid.
Femte juli är tillbaka med riktiga nyheter i morgon bitti!
Senaste versionen av Microsofts webbläsare Internet Explorer innehåller en pinsam bugg:
The bug allows any currently visited website to view any text entered into the address bar as soon as the user hits enter.
Microsoft har sagt att de kommer att täta hålet med en uppdatering på tisdag.
När Facebooks grundare och vd Mark Zuckerberg sänder live, då är det en händelse i samma liga som amerikanska presidenters ”state of the union”-tal.
Zuckerberg berättade att Facebook kommer att dela information om politiska annonser med den amerikanska kongressen, så att kongressen kan utreda på vilket sätt ryska ”trollfarmer” försökt påverka facebookanvändarna.
Facebook har tidigare nekat kongressen denna information med hänvisning till sekretess för användarna. Vändningen förklarar Zuckerberg så här:
I don’t want anyone to use our tools to undermine democracy. That’s not what we stand for.
Gizmodo har sammanfattat hela talet.
I avsnitt 42 av 5 juli-podden diskuterade vi Mark Zuckerbergs förra utspel – hans brev till nationen, eller världen snarare. För att inte säga mänskligheten. Jag har länkat till 42:an tidigare, men det är ett av våra bättre avsnitt, så lyssna gärna! Zuckerberg börjar diskuteras vid 19:00.
I förrgår släpptes Ios 11, den senaste versionen av Apples operativsystem för mobila enheter som Iphone och Ipad.
En nyhet värd att uppmärksamma är det som Apple kallar ”intelligent tracking prevention”, som blockerar tredjepartscookies i webbläsaren Safari. Blockeringen är så effektiv att den fått sex amerikanska annonsörsorganisationer att protestera mot funktionen i ett öppet brev, som publicerats av Adweek (via The Guardian).
Apple kontrar med att man inte blockerar annonsörer som spelar med öppna kort, bara dem som spårar surfarna över flera webbplatser. Läs mer om tekniken hos Webkit, som är den renderingsmotor, baserad på öppen källkod, som Safari använder.
Apple hyllas nu av amerikanska Electronic Frontier Foundation (EFF), som noterar att Apple ligger i framkant i integritetsfrågorna:
Apple has been a powerful force in user privacy on a mass scale in recent years, as reflected by their support for encryption, the intelligent processing of user data on device rather than in the cloud, and limitations on ad tracking on mobile and desktop.
EFF riktar också kritik mot annonsindustrin:
Rather than attacking Apple for serving their users, the advertising industry should treat this as an opportunity to change direction and develop advertising models that respect (and not exploit) users.
Kultfakta: Den svenska knutpunktsoperatören Netnod meddelade att trafiken slog rekord klockan 19 den 19 september 2017 – se graf nedan (facebooklänk). Netnod kan inte se vad trafiken gällde, men det var just då som Ios 11 blev tillgängligt att ladda ner!
Mer kultfakta: En hel del av nyheterna på Femte juli skrivs numera på en Ipad Pro med Ios 11.
Ett säkert sätt att få igenom lagstiftning på, eller i alla fall att tysta många protester, är att hänvisa till barnen. Vem vill kritisera lagar som införs ”för barnens skull”?
Den senaste i raden av sådana lagförslag är amerikanska Sesta – Stop Enabling Sex Traffickers Act – som just nu diskuteras i USAs senat. Avsnitt 230 av Communications Decency Act (CDA 230) föreslås ändras på ett sätt som lägger ett större ansvar på internetföretag att moderera kommentarer på webben.
En av kärnfrågorna är begreppet ”knowledge” och hur ett företag kan kompromettera sig självt om det har kunskap om olagligheter. Techdirt förklarar problemet:
Yet, under SESTA you now face liability if you are shown to have any ”knowledge” of violations of federal sex trafficking laws. But what do they mean by ”knowledge”? It’s not at all clear, as it just says ”knowledge.” Thus, now if a site, for example, discovers someone using its platform for trafficking and alerts authorities, that’s evidence of ”knowledge” and can be used against them both in criminal charges and in civil lawsuits.
In other words, somewhat incredibly, the incentive here is for platforms to stop looking for any illegal activity on their sites, out of fear of creating knowledge which would make them liable. How does that help?
Techdirt listar ett antal företag som kommer drabbas om CDA 230 ändras, från Facebook till Airbnb – ja kort sagt alla företag vars tjänster låter användarna kommunicera med varandra.
En kampanjsajt mot Sesta sattes upp i veckan.
Då har det skett, det som Femte juli och många andra instanser varnat för: World Wide Web Consortium (W3C) har anammat EME-standarden för video på webben.
EME betyder Encrypted Media Extensions och möjliggör DRM (Digital Rights Management), det vill säga kopieringsskydd, i webbläsare. Storföretag såsom Netflix och Microsoft, liksom filmbolagens organisation MPAA, har lobbat för införandet av EME.
Kritiken har främst kommit från amerikanska Electronic Frontier Foundation (EFF), och den gäller att W3C för första gången överger öppna standarder.
EFF erbjöd konsortiet en kompromiss: Om EME infördes krävde EFF att det i alla fall inte skulle vara olagligt att försöka gå runt DRM, till exempel i forskningssyfte.
Men storföretagen och deras företrädare vägrade hårdnackat att kompromissa. Resultatet blev att EME antogs med röstsiffrorna 108 ja mot 57 nej, medan 20 avstod från att rösta.
EFF ser detta beslut som så avgörande att de i går meddelade att de lämnar W3C. EFFs representant Cory Doctorow skriver i ett öppet brev:
Today, the W3C bequeaths an legally unauditable attack-surface to browsers used by billions of people. They give media companies the power to sue or intimidate away those who might re-purpose video for people with disabilities. They side against the archivists who are scrambling to preserve the public record of our era. The W3C process has been abused by companies that made their fortunes by upsetting the established order, and now, thanks to EME, they’ll be able to ensure no one ever subjects them to the same innovative pressures.
…
We will renew our work to battle the media companies that fail to adapt videos for accessibility purposes, even though the W3C squandered the perfect moment to exact a promise to protect those who are doing that work for them.
We will defend those who are put in harm’s way for blowing the whistle on defects in EME implementations.
It is a tragedy that we will be doing that without our friends at the W3C, and with the world believing that the pioneers and creators of the web no longer care about these matters.
Effective today, EFF is resigning from the W3C.
Vi pratade om W3Cs planer på att införa EME i avsnitt 49 av 5 juli-podden. Temat börjar vid 8:26: