Kategori: Sverige

Nu har Datainspektionen sagt sitt om den utredning om ”hemlig dataavläsning” som presenterades i november 2017.

Datainspektionen är bland annat kritisk till att den så kallade statstrojanen ska få användas för mindre brott, och menar att utredningen ”väsentligt underskattat integritetsriskerna”.

Så här vackert inleder myndigheten sitt yttrande, som publicerades i dag:

Användningen av det föreslagna tvångsmedlet hemlig dataavläsning kan komma att innebära ett i den personliga integriteten synnerligen ingripande intrång. För att införa ett sådant tvångsmedel i ett demokratiskt samhälle måste det föreligga mycket starka skäl.

Mellan raderna säger alltså Datainspektionen att utredningens förslag är odemokratiskt. Och kritiken fortsätter i den andan:

Eftersom varje tvångsmedel och övervakning av enskilda personer innefattar ett integritetsintrång måste nödvändigheten av dessa metoder alltid vägas mot integritetsskyddsintresset. Vid dessa bedömningar måste hänsyn tas till kraven i regeringsformen, Europakonventionen och EU:s rättighetsstadga. Enskildas rätt till skydd för sitt privat- och familjeliv och sitt hem och sin korrespondens är en grundläggande rättighet i ett demokratiskt samhälle. Varje inskränkning i denna rätt måste bygga på ett angeläget samhälleligt behov av inskränkning och den måste stå i rimlig proportion till det syfte som ska tillgodoses genom ingreppet. Vidare måste undantagen vara utformade med sådan precision att inskränkningen av rättigheten är förutsägbar i rimlig utsträckning.

Datainspektionen går så långt som att använda ordet ”totalövervakning”:

Det skulle, vid ett införande i enlighet med utredningens förslag, kunna vara möjligt för den brottsbekämpande myndigheten som använder metoden att närmast fullständigt kunna kartlägga och övervaka den person som utsätts för åtgärden. En sådan totalövervakning av en person innebär naturligtvis synnerligen stora risker för den personliga integriteten för den som utsätts för åtgärden, och ibland även för andra.

Mot den bakgrunden anser myndigheten inte att en statstrojan är ett proportionerligt tvångsmedel:

Nödvändigheten av den föreslagna utformningen och användningen av tvångsmedlet måste anses väsentligt understiga integritetsskyddsintresset. Mot denna bakgrund avstyrker Datainspektionen förslaget.

Det sammantagna intrycket är att Datainspektionen står upp för det demokratiska samhället och sätter ner foten när regeringen avser bryta mot Sveriges grundlag, Europakonventionen och EU:s rättighetsstadga – ja, mot själva idén om den västerländska demokratin så som den var tänkt att fungera.

Även Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden säger nej

Även den statliga myndigheten Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden underkänner utredningens förslag. Deras yttrande är längre och mer byråkratiskt formulerat. Ett utdrag:

Den föreslagna tillämpningen av hemlig dataavläsning vid hemlig kameraövervakning och hemlig rumsavlyssning kommer däremot att innebära en väsentlig utökning av myndigheternas möjlighet att i hemlighet kartlägga enskildas liv. Dessa tvångsmedel tillhör de mest integritetskränkande och bör som utgångspunkt användas restriktivt. I denna del har utredningen enligt nämnden dels inte förmått påvisa ett tydligt behov av det nya tvångsmedlet, dels inte analyserat de tekniska problemen och gränsen mellan domstolens och den verkställande myndighetens roller tillräckligt. Enligt förslaget ska hemlig dataavläsning kunna verkställas t.ex. i en mobiltelefon genom att kamera- och mikrofonfunktionerna aktiveras. För att säkerställa verkställighet enbart på den plats som anges i tillståndet är det nödvändigt att den brottsbekämpande myndigheten känner till exakt var telefonen finns under hela verkställighetstiden. Likaså får verkställigheten inte komma i konflikt med bestämmelserna om avlyssningsförbud. Utredningen har inte redovisat någon närmare analys av hur detta ska gå till.

Nämnden ser dessutom ”särskilda svårigheter när det gäller tillämpningen av proportionalitetsprincipen vid hemlig dataavläsning”, vilket även är Datainspektionens huvudargument.

Nu återstår att se om regeringen tar till sig kritiken. Nästa steg i lagstiftningskedjan är en lagrådsremiss som innehåller samtliga remissyttranden och som Lagrådet ska ta ställning till. Lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2019.

Bild: Remix av ett foto av Richard Fisher (CC BY 2.0).