Regeringsförklaringen: Mer övervakning

Sverige har fått en ny regering. I sin regeringsförklaring meddelade statsminister Stefan Löfven idag (S) bland annat följande:

  • Ny lagstiftning om datalagring överlämnas till riksdagen i närtid. 
  • Polisen ges rätt att besluta om kameraövervakning på allmän plats.
  • Oregistrerade kontantkort till mobiltelefoner förbjuds.
  • Terroristlagstiftningen skärps.
  • Säkerhetspolisen ges möjlighet att läsa krypterad trafik.

Mer övervakning och kontroll, med andra ord.

En annan intressant punkt är att »En ny myndighet inrättas för att stärka det psykologiska försvaret mot bland annat påverkans­operationer.« Detta kan betyda lite vad som helst. Från att på riktigt försvara demokratin till något slags sanningsministerium.

Det skall också bli intressant att se vad »En oberoende institution för mänskliga rättigheter inrättas« innebär. Det kan bli något bra, men lika gärna en papperstiger eller ett politiskt verktyg.

Även punkten »Ett system med kronvittnen utreds« är intressant – då ett sådant system lätt kan missbrukas. (Rättssäkerhet är samtidigt en fråga som i princip lyser med sin frånvaro i regeringsförklaringen.)

Här finns med andra ord mycket att hålla ögonen på. Förmodligen ligger förslagen om ny datalagring och om hemlig dataavläsning i princip klara på Justitiedepartementet.

Länk: Regeringsförklaringen »

/ HAX

Dags att sätta stopp för kassettskatten

Privatkopieringsavgiften – populärt kallad kassettskatten – är en utdragen historia i svenska domstolar. Högsta Domstolen har redan beslutat att denna avgift skall betalas för smartphones (iPhone). Nu handlar det om hur mycket. I ett mål mellan Telia (som sålt telefoner) och Copyswede (som vill ha pengar) har Södertörns tingsrätt har rätten kommit fram till att avgiften skall vara 3 kr/GB. Det innebär att en ny värstingtelefon blir 1.500 kr dyrare.

Privatkopieringsavgiften är en märklig konstruktion. Den är i grunden tänkt som ersättning till upphovsrättsindustrin, när den som köpt till exempel musik kopierar över denna till någon annan enhet. Att folk skall tvingas betala extra för musik de redan köpt – bara för att de vill kunna lyssna på den på andra platser än hemma vid grammofonen / datorn är inget annat än girighet.

Än märkligare blir det med tanke på att de flesta nu för tiden lyssnar på musik genom strömmande tjänster, som Spotify. Minnet i mobilen används främst till annat – som appar, egna foton, egna videofilmer och diverse egna filer. Ändå menar Högsta Domstolen att smartphones är »särskilt ägnade« för privatkopiering. Vilket helt enkelt inte stämmer.

Man kan säga att privatkopieringsavgiften leder till att Copyswedes medlemmar skor sig ekonomiskt på enskilda individers egna, egenhändigt producerade bilder, filmer och filer. Eller i vart fall på att vi lagrar dem. Med vilken moralisk eller principiell juridisk rätt detta sker är oklart.

Nu är det dags att sätta stopp för kassettskatten. Riksdagens näringsutskott har redan bett regeringen utreda avgiften. Vilket innebär att frågan kommer att öppnas. (I vart fall om regeringen gör vad riksdagen ber den göra, vilket inte alltid är fallet.)

Det är som med allt annat: Frågan måste upp i samhällsdebatten. Folk måste protestera. Juridisk aktivism kan vara på sin plats. Det behövs buller.

Om en fråga blir tillräckligt het, då reagerar politikerna. Men vanligtvis först då.

Länkar: Ny Teknik » | Computer Sweden » | Surfa.se »

/ HAX

Får man blockera dem som vill blockera?

Vi har tidigare rapporterat om hur förlaget Elsevier gått till domstol – för att tvinga bland andra internetoperatören Bahnhof att blockera webplatser på vilka man kan få tillgång till samma vetenskapliga texter som Elsevier tar betalt för att erbjuda. Länk »

Vilket naturligtvis inte gick hem väl hos Bahnhof. Så operatören bestämde sig för en egen, mjuk blockering av Elsevier. Samtidigt blockerade man Patent- och Marknadsdomstolen från att besöka Bahnhof.se. Länk »

Det senare har nu fått tillsynsmyndigheten – Post- & Telestyrelsen – att titta på om Bahnhof bryter mot nätneutralitetens principer. Länk »

Ironin.

Kammarrätten ger Bahnhof delvis rätt om datalagring

Ur ett rykande färskt TT-telegram:

Enligt kammarrätten behöver Bahnhof inte lämna uppgifter om abonnemang som sparats på grund av den skyldighet att lagra uppgifter för brottsbekämpande ändamål som kammarrätten i en dom 2017 bedömt strida mot EU-rätten. Bahnhof ska däremot lämna ut uppgifter om de abonnemang som sparats enligt de regler som tillämpas nu och som gäller misstanke om brott, skriver kammarrätten.

Kammarrätten finner alltså att Bahnhof inte gör något fel när de följer EU-domstolens domar – som upphäver så väl EU:s datalagringsdirektiv som de svenska lagar som stiftats i enlighet med detsamma.

Men det är bara en halv seger. Kammarrätten skriver i sitt pressmeddelande:

Vad gäller föreläggandets andra del anser kammarrätten att Bahnhof är skyldigt att följa det. Enligt de bestämmelser som tillämpas nu får Bahnhof spara uppgifter om abonnemang för egna ändamål. Uppgifterna skyddas som huvudregel av tystnadsplikt. Det innebär därför ett ingrepp i enskildas integritet att lämna ut uppgifter som sparats till polisen. Uppgifter om abonnemang bedöms dock inte vara särskilt integritetskänsliga och det finns ett stort behov av denna typ av uppgifter för brottsbekämpningen. Kammarrätten bedömer därför att den inhämtning av uppgifter om abonnemang som denna del av föreläggandet tar sikte på är förenlig med EU-rätten, oavsett det misstänkta brottets svårhetsgrad.

Kammarrätten anser alltså att denna typ av tvångsmedel kan användas även vad gäller bagatellartade brott. Vilket knappast står i proportion till det integritetsintrång detta medför.

Kammarrätten: Kammarrätten fastställer delvis Post- och telestyrelsens föreläggande om att Bahnhof ska lämna ut uppgifter om abonnemang till bl.a. polisen vid misstanke om brott »

Dom (PDF) »

Fortsatt rättsröta i jakten på fildelare

Jäv, missriktad lagstiftning och uppenbara misstag av domstolen… Absurditeterna i jakten på fildelare bara fortsätter. Internetoperatören Bahnhof berättar om det senaste:

Copyright Management Service (CMS) är en upphovsrättsfirma ledd av VD Patrick Achache som etablerat sig i Sverige i samarbete med advokatfirman Njord Law Firm och står bakom mer än hälften av alla ”fildelarbrev” som skickats till svenska hushåll. Samma Patrick Achache driver även bolaget MaverickEye som har utvecklat övervakningssystemet MaverickMonitor som påstås identifiera fildelning och används som domstolsbevis av CMS själva. Att CMS och MaverickEye har samma ägare framgår inte i domstolsansökningarna – tvärtom framställs MaverickEye som ett oberoende företag.

Vilket i praktiken innebär att domstolen accepterar målsägandes egna påståenden som bevis. Så får det naturligtvis inte gå till i en rättsstat.

Totalt handlar det om utpressningsbrev till påstådda fildelare på minst 100 miljoner kronor.

Bahnhof: Utpressningsbreven – Samma person bakom både breven och bevisen »

Utpressningskollen »

Säpo kräver datalagring och trojaner

Samtidigt som polisens användning av hemliga tvångsmedel (avlyssning) ökar, vill Säkerhetspolisen ha mer övervakning.

I ett pressutspel pekar Säpos chef, Klas Friberg, på tre punkter.

Den kanske minst kontroversiella punkten är att ge Säkerhetspolisen rätt att ta del av uppgifter från signalspaning även under pågående förundersökning. Detta är en konsekvens av FRA-lagstiftningen, som jag aldrig riktigt lyckats förstå. Om man ändå redan bedriver signalspaning är det bara märkligt denna information – som man alltså ändå samlar in – inte får användas i pågående förundersökningar. Eller missar jag något här?

Nästa punkt är att Säpo vill att datalagringen – som EU-domstolen upphävt på grund av att den strider mot grundläggande mänskliga rättigheter – skall återupptas.

Vilket får mig att undra: Om Säpos uppgift är att försvara den svenska demokratin, varför envisas man då med att vilja ha verktyg för övervakning som EU:s högsta domstol anser vara i strid med den demokratiska rättsstatens principer?

Den tredje punkten handlar om kryptering och stats-trojaner. Säpo ogillar kryptering, eftersom den gör det svårare för dem att övervaka folk. Samtidigt är kryptering ett viktigt, ofta nödvändigt verktyg för företag, organisationer och individer.

Att skapa bakdörrar till kryptering vore att underminera säkerheten för alla, inklusive för centrala samhällsfunktioner. Det skulle öppna dörren för allehanda cyberbrottslingar och främmande stater.

Detta vill Säpo lösa genom så kallad hemlig dataavläsning, det vill säga en stats-trojan. Genom att i hemlighet installera spionprogramvara på folks datorer, plattor och telefoner vill man kunna avlyssna, övervaka och se alla filer och allt som görs på enheten. På så sätt kommer man bland annat att komma åt information när den – i okrypterat tillstånd – skrivs in eller läses.

Återigen handlar detta om ett verktyg som – när det hamnar i orätta händer, vilket det förr eller senare kommer att göra – försämrar säkerheten för alla. Det är rena drömmen för brottslingar, spioner och trollfabriker.

Säpo borde vara angeläget om att öka IT-säkerheten, inte medvetet försvaga den.

Slutligen: Det är ingen som protesterar mot att man övervakar människor som är misstänkta för brott eller som utgör en påtaglig fara för andra. Men detta måste gå att lösa utan svepande massövervakning av hela folket – och utan att underminera vårt samhälles IT-säkerhet.

/ HAX

5 juli-podden går på porrfilmsfestival med Oscar Swartz

I ett specialavsnitt av 5 juli-podden går vi på Berlins trettonde porrfilmsfestival på den alternativa bion Moviemento i Kreuzberg. Vi såg Ovidies film ”Everything’s better than a hooker” – eller ”I Sverige finns inga horor”, som den heter på svenska. En fransk film om den svenska sexköpslagen och dess tragiska konsekvenser.

Vi diskuterar filmen och intervjuar både filmskaparen Ovidie och filmfestivalens arrangör Manuela Kay – två feministiska ikoner som är starkt kritiska till situationen i Sverige.

”I Sverige finns inga horor” visas den 20 november 2018 på Capitol, Sankt Eriksgatan 82 i Stockholm, klockan 18 – missa inte! Filmen följs av ett panelsamtal där filmskaparen själv medverkar. (Läs mer hos Capitol.)

Reportaget spelades in den 25 oktober 2018. Medverkar gör, förutom Ovidie och Manuela Kay, Oscar Swartz, Henrik HAX Alexandersson och Karl Andersson.

Följ oss här:

Ladda ner avsnittet här:

Porrfilmsfestival i Berlin med Oscar Swartz och Ovidie (MP3, 23 MB)

Lördagspromenad med Rick Falkvinge, Christian Engström, Oscar Swartz och HAX

Vad gör Rick Falkvinge nuförtiden? Hur gick det för Christian Engström i valet? Och vad tycker Oscar Swartz om Googles planer på att flytta in i Berlins anarkistiska stadsdel Kreuzberg?

Det är några av frågorna som Femte julis Henrik Alexandersson aka HAX ställer till de tre nätveteranerna under en uppsluppen promenad genom Berlin i eftermiddags, dvs lördagen den 29 september 2018.

Henrik Alexandersson, HAX, i Berlin Kreuzberg, augusti 2017. Foto Karl Andersson.

HAX: Censur, kontroll och brott utan offer i nytt regeringsförslag

Regeringen tänker ”avreglera” spelmarknaden, vilket i sig är på tiden. Men det förslag som presenterades väcker frågor som bland annat rör informationsfrihet och internets öppenhet.

Tanken är att licensiera vissa spelbolag, som då får vara verksamma på den svenska marknaden. (För att sedan kunna lägga en ny skatt på dem.)

Detta innebär att endast ett litet fåtal av alla de spelbolag som finns på nätet tillåts verka i Sverige.

Frågan är hur detta är tänkt att gå till. Hur har politikerna tänkt sig att stoppa spel på ickelicensierade sajter?

Kommer man att försöka blockera dem? I så fall beträder man en farlig väg. Då öppnar man dörren för att politiker skall kunna blockera allt möjligt som de ogillar på nätet. Då införs, de facto, ett slags censur. Och då måste man lägga sig i och kontrollera vilka olika webbsidor människor besöker. Det vore att strypa den frihet och öppenhet som gör internet så fantastiskt.

Dessutom kommer det inte att fungera. Alla som verkligen vill kommer snabbt och enkelt att kunna gå runt en sådan blockering.

Ett annat verktyg för staten kan vara att blockera betalningar till ickelicensierade spelsajter. Det blir i så fall en evig katt-och-råtta-lek som kräver en omfattande kontrollapparat. På ett principiellt plan bör man även ställa frågan om det är lämpligt att staten lägger sig i vart människor sänder pengar. Och i ett rättssäkerhetsperspektiv blir det ytterligare en glidning mot ett ”pre-crime”-tänk, som i slutändan försvagar individens ställning mot överheten.

Min känsla är att regeringen är i färd med att lägga fram ytterligare ett ogenomtänkt förslag – som blir svårt att upprätthålla och som kan komma att hota såväl rättssäkerheten som informationens frihet och nätets öppenhet. Ännu en gång håller man (i sin iver att beskatta) på att skapa ett brott utan offer – och en förbudspolitik som kommer att få både oförutsedda och oönskade konskevenser.

Att bygga nationella staket på ett globalt internet är bara dumt. På så många sätt.

Avreglering, sa regeringen. Censur, kontroll och en ny sorts kriminalitet är vad den skapar. Varför är jag inte förvånad?

Vill man avreglera, så avreglera då på riktigt i stället!

/HAX

Not: Det här inlägget skrev Henrik Alexandersson i ett brev från fängelset, daterat 6 april 2018. Bilden är tagen i Berlin Kreuzberg i augusti 2017, dagarna innan HAX fängslades för brott mot staten.

Expressen angriper yttrandefriheten

Expressen har den senaste veckan uppmärksammat att det förekommer listor på internet där kända personers religionstillhörighet listas, närmare bestämt att de är judar.

Det kan man ju tycka vad man vill om. Man kan bli upprörd över konspirationsteorier om att judarna styr världen. Eller man kan bli imponerad över den höga andelen judar som fått Nobelpriset. Men oavsett hur man reagerar så är listorna som sådana knappast olagliga. Förmodligen är det därför som Expressen inte skriver upprörda artiklar över de sajter som publicerar listorna (till exempel Wikipedia ovan) eller polisanmäler dem.

Vad gör då Expressen? Jo, de skriver en mastodontlång artikel om ett annonsföretag vars sökresultat innehåller länkar till listorna i fråga: Google. Kanske är artikeln så lång för att maskera hur tunn kritiken egentligen är: Expressen kritiserar Google för att inte ta bort sökresultat ”som präglas av hat, antisemitism eller som till och med kan innehålla brottslighet”. Läs den formuleringen igen. Endast som en sista punkt kommer brottsligheten in, ihopbuntad med ”hat” och ”antisemitism”, som förvisso inte är särskilt trevligt, men som skyddas av något som Expressen kanske har hört talas om: Yttrandefrihet.

Artikeln är del av en kampanj mot Google (”En vecka av kritik mot Google”), där Expressen också uppmärksammar att Google länkar till upphovsrättsskyddat material. Men inte på det sätt man förväntar sig. Nätverket Granskning Sverige är ett medborgarinitiativ där glada amatörer granskar proffsjournalisters artiklar utifrån en invandringskritisk grundinställning, om jag förstått det hela rätt. En del av den granskningen är att publicera originalartikeln, göra understrykningar och visa var journalistiken innehöll faktafel. Denna publicering kan rent tekniskt utgöra ett brott mot upphovsrättslagen. Expressen utnyttjar detta juridiska kryphål till att tysta alternativa röster – i slutändan konkurrenter till tidningens egna journalister. Det är fanimej skamligt, oavsett Granskning Sveriges eventuellt osmakliga (men knappast olagliga) agenda.