Femte juli Nätet till folket!

Nätet till folket!

Sverige

Skärmdump från Utrikesdepartementets samtal om demokrati på nätet

Regeringen i samtal med Facebook och Google om demokrati och mänskliga rättigheter

av Lämna en kommentar

I en tyvärr sprakande och nästan ohörbar web-sändning organiserade Utrikesdepartementet idag ett samtal om demokrati på nätet mellan ansvariga ministrar och Facebook & Google.

Regeringens pressmeddelande:

»Demokrati på internet är temat för det dialogmöte som initierats av utrikesminister Ann Linde, kultur- och demokratiminister Amanda Lind och energi- och digitaliseringsminister Anders Ygeman onsdagen den 16 juni. I dialogen deltar Janne Elvelid, samhällspolitisk chef på Facebook Sverige, Sara Övreby, samhällspolitisk chef på Google Sverige, Marcin de Kaminski, chef för säkerhet och innovation på Civil Rights Defenders och Nadja Dolata, sakkunnig inom mänskliga rättigheter, genus och innovation. Samtalet modereras av journalisten Emanuel Karlsten.«

Regeringen efterlyste mer insatser mot hat och hot på nätet. Facebook efterlyste vägledning från politikerna. Google försökte förklara hur nätet fungerar. Civil Rights Defenders pekade på att detta är en debatt på ett sluttande plan där man måste upprätthålla de grundläggande fri- och rättigheterna. Och Dolata påpekade att det främst är människor i utsatta positioner som drabbas om yttrandefriheten inskränks.

Utrikesminister Ann Linde (S) tycktes i sammanhanget vara mest upprörd över att internet finns och att det ger möjlighet för folket att säga vad det tycker.

Att olagligt material skall plockas ner från plattformarna, det verkar alla vara överens om. Och det är vad som föreslås i EU:s Digital Services Act. Så – med risk för att tjata – vad som diskuteras är i vilken mån icke olagligt material skall plockas ner och i så fall vad och hur.

Frågan är hur man hade tänkt sig att politiken och statens våldsmonopol skall kunna ta ner material som inte är olagligt. Det vill säga lagligt. Det kan ju då knappast ske genom lagstiftning.

Alternativet är att politiken påverkar vad sociala media och nätplattformar skriver in i sina användarvillkor. Och då har man plötsligt genomfört en inskränkning av yttrandefriheten – efter politiska påtryckningar men utanför den öppna demokratiska processen och utanför lagstiftningen. Så är det till viss del redan. Och det är ett problem. Vill politikerna inskränka det fira ordet, då måste det ske genom lag som stiftas av riksdagen.

Räkna med att detta kommer att bli en stor fråga, inte minst på EU-nivå.

Svenska regeringen vill också kunna avlyssna utländska ledare åt NSA

av 1 kommentar

Uppmärksamheten kring amerikanska NSA:s och danskarnas avlyssning av svenska politiker kommer vid ett olämpligt tillfälle för regeringen – som själv vill att svenska FRA skall få spana åt andra länder, utan att spaningen är av intresse för Sverige.

Låt oss dyka ner i SOU 2020:68. Där föreslås i avdelning 1.2, sid 15, §1:9 att FRA:s signalspaning även skall få användas vid…

»… sådana företeelser som avses i punkterna 1–8, men inte riktas mot Sverige eller rör svenska intressen, om det är nödvändigt för ett samarbete i underrättelsefrågor med andra länder och internationella organisationer som signalspaningsmyndigheten deltar i.«

Vilket (omsatt till danska förhållanden) är precis vad som försatt den danska regeringen i en jobbig situation – nu när det avslöjats att dess underrättelsetjänst avlyssnat bl.a. svenska, norska och tyska politiker för USA:s räkning.

Försvarsminister Hultqvist har alltså uppgiften att vara indignerad över att främmande makt avlyssnat svenska politiker – och samtidigt försvara ett lagförslag som vill göra det möjligt för Sverige att göra samma sak.

Detta sker samtidigt som regeringen och januari-partierna även vill låta FRA spana på svenskar i Sverige. Och samtidigt som FRA-lagen får kritik från Europadomstolen.

Länkar:
• Regeringen: Försvarets radioanstalts internationella samarbete – en översyn av regelverket »
• Regeringen: Remiss av betänkandet Försvarets radioanstalts internationella samarbete – en översyn av regelverket (SOU 2020:68) »
• SOU 2020:68: Remiss av betänkandet Försvarets radioanstalts internationella samarbete – en översyn av regelverket (PDF) »

Relaterat:
• NSA-avlyssning av politiker är ingen nyhet »
• Europadomstolen: FRA-lagen måste skrivas om »
• Utredning: Låt FRA spana även för andra länder »
• Spionerar dansken och USA på Saab? Fråga FRA. »
• FRA – det slutliga sveket »
• Regerigen har just återuppväckt FRA-demonen – mycket kvar att lyfta fram i ljuset »

FRA och Miljöpartiets svek

av Lämna en kommentar

Kommer ni ihåg 2008? FRA-motståndet kokade, riksdagen skakade och dramatiken var stor.

Då stod Miljöpartiet på FRA-motståndarnas sida. Men när partiet hamnade i regeringsställning, då upphörde detta motstånd tvärt. Allt som partiet drivit i EU- och riksdagsval om internets frihet och människors rätt till privatliv var som bortblåst. Man svek sina löften och sina väljare.

Varför skriver jag om detta just nu?

Jo, idag meddelade Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna dom i målet om den svenska FRA-lagen. Den måste skrivas om. Läs mer här… »

Jag noterar speciellt att man pekar på brister i dataskyddet vid FRA:s informationsutbyte med andra länder.

2015 debatterade riksdagen den årliga granskningsrapporten om FRA och därtill hörande motioner. En av dessa föreslog en granskning av FRA:s utbyte med olika samarbetspartners. I debatten deltog bland andra Jakop Dalunde (MP) och Jens Holm (V).

Dalunde vred sig som en mask på en krok när han försökte motivera regeringens linje (nej till granskning) utan att förlora ansiktet. (Debatten finns på Youtube.)

Och idag slår alltså Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna fast att just det utbyte som MP sagt nej till att granska är ett problem.

Utbyte mellan olika länders underrättelseorgan är alltid en knepig fråga. I vart fall om respektive underrättelsetjänst förväntas följa sitt eget lands lagar. Vilket man ibland kommer runt genom att spana åt varandra. Får tyskarna inte spana på tyskar, då kanske de låter fransmännen eller britterna göra det åt dem.

Vi vet från Snowden-läckan att FRA har tillgång till amerikanska NSA:s »spion-google« – XKeyscore. I denna databas kan man med säkerhet hitta mycket smått och gott om svenskar och svenska förhållanden som NSA, GCHQ, BND & Co snappat upp. Man kan även undra vilken information FRA delar med sig, till vem, om vem och under vilka villor.

Därför är det extra glädjande att domstolen lyfter fram denna fråga.

Miljöpartiet har alltså inte bara jamsat med sossarna om övervakningen för att få statsrådsposter. De har även bidragit till att mörka sådant som kontinentens högsta domstol för mänskliga rättigheter idag har förklarat problematiskt.

Miljöpartiet är uppenbarligen en del av problemet.

Europadomstolen: FRA-lagen måste skrivas om

av 3 kommentarer

Efter en rättsprocess som pågått i nästan 13 år har Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna kommit fram till att den svenska FRA-lagen måste skrivas om.

Domstolen pekar ut tre brister i den gällande lagen: bristande skydd för juridiska personer, bristande dataskydd vid utbyte av information med andra länder och bristande tillsyn och insyn vad gäller insamlad information.

Det var 2008 som Centrum för Rättvisa anmälde den då nya svenska FRA-lagen till Europadomstolen. Detta ledde till att regeringen snabbt skrev om lagen, för att i vart fall ge en bild av stärkt skydd för den personliga integriteten. 2018 godkände domstolen den nya, uppdaterade lagen – men menade samtidigt att den kunde förbättras på flera punkter. Centrum för Rättvisa begärde därför att lagen skulle tas upp i domstolens Grand Chamber, vars beslut meddelats idag.

Från Centrum för Rättvisas hemsida:

– Det här är en viktig dom som klargör vilka rättssäkerhetskrav som ska gälla för att hemlig massövervakning ska vara tillåten. Signalspaning kan vara ett användbart verktyg för att kartlägga och avslöja yttre hot mot landet, samtidigt är det viktigt att sådan verksamhet sker med bibehållen respekt för enskildas grundläggande fri- och rättigheter, säger Fredrik Bergman, chef för Centrum för rättvisa, som drev fallet i Europadomstolen.

Domen från Europadomstolens stora kammare innebär att det i och för sig är tillåtet för stater att ha system för hemlig massövervakning, om det finns tillräckliga rättssäkerhetsgarantier till skydd för enskildas rättigheter. Europadomstolen identifierar tre brister i det svenska systemet: Att FRA-lagen innehåller ett otillräckligt skydd för den personliga integriteten när Sverige delar med sig av data till andra stater, att skyddet för organisationers och företags kommunikation är otillräckligt och att det saknas effektiv kontroll av FRA:s verksamhet. Sverige fälls därför för brott mot den personliga integriteten i Europakonventionen.

Domen innebär dels att FRA-lagen måste skrivas om, för att möta domstolens krav. Domen blir även vägledande för statlig övervakning i alla medlemsstater i Europarådet (fler än bara EU).

Speciellt är punkten om bristande tillsyn intressant. Det är en bekräftelse av den kritik mot FRA-lagen som framfördes från början och – som trots lagändringar – aldrig hanterats på ett tillfredsställande sätt.

Länkar:
• Europadomstolens dom (PDF) »
• SR: Europadomstolen fäller Sverige för brister i FRA-lagen »
• SVT: 13 år senare: Svenska staten fälls för brister i FRA-lagen »
• Centrum för Rättvisa: Europadomstolen: FRA-lagen kränker den personliga integriteten »
• Wikipedia: FRA-lagen »

Moderat krav på mer övervakning är i princip redan verklighet

av Lämna en kommentar

Efter Encrochat vill Moderaterna ha större möjligheter till avlyssning och övervakning. »Nu behöver svensk lagstiftning ta ett ordentligt kliv framåt för att ge vår egen polis samma möjligheter som den franska.« skriver partiets rättspolitiske talesman Johan Forsell. Han menar vidare att det är ett problem att det i Sverige inte är lagligt att »avlyssna en hel meddelandetjänst«. Han vill vidare sänka ribban för användning av hemlig dataavläsning. Och så till hans huvudnummer:

»En verkligt mönsterbrytande åtgärd mot gängbrottsligheten skulle vara att göra det möjligt att använda hemliga tvångsmedel mot aktiva gängmedlemmar även utan konkret brottsmisstanke.«

Konkret vill han sänka ribban för hemlig dataavläsning. Jag vill minnas att vi varnade för ändamålsglidning redan när den lagen infördes.

Advokat Thomas Olsson har skrivit en replik. Låt oss lyfta fram och reflektera över några delar.

»För det andra verkar Johan Forssell inte riktigt förstå innebörden av att hemliga tvångsmedel riktas mot en ”meddelandetjänst”. En sådan åtgärd innebär att alla som använder ”meddelandetjänsten” blir föremål för övervakning, och det alldeles oavsett om de är ”gängkriminella” eller inte.«

Frågan är hur det alls är tänkt. Encrochat finns inte längre. Så det måste handla om vanliga meddelandetjänster. Och där är Forsell inte först på bollen. EU vill redan avkryptera och skanna alla meddelanden och så mycket av e-posttrafiken som möjligt. Fast i namn av kampen mot övergrepp mot barn. Men det kan ju lätt utökas.

Är det något sådant Johan Forsell vill göra om han blir inrikesminister? Eller hade han tänkt sig att FRA skall hacka WhatsApp, G-mail och Telegram? Förslaget lämnar massor av frågetecken.

»För det fjärde är det intressant att Johan Forssell konstaterar att det som fransmännen gjort är olagligt i Sverige. Anledningen till att det är olagligt är att Frankrike saknat tillstånd från en svensk domstol att utföra åtgärden på svenskt territorium. Och, precis som Johan Forssell konstaterar, skulle Frankrike aldrig kunnat få ett sådant tillstånd, eftersom åtgärden inte är tillåten enligt svensk lag.«

Detta pekar på ett större problem. Det är inte ovanligt att länder som inte har rätt att övervaka sina egna medborgare (utan brottsmisstanke) låter andra länder göra det. Vilket är att kringgå lagen.

(För övrigt har FRA tillgång till ”spionernas Google” – databasen XKeyscore. Då den enligt Snowden-läckan innehåller det mesta av smått och gott som USA, UK, Australien, Nya Zeeland och Kanada samlat in i sin globala massövervakning – då innehåller den med säkerhet även information om svenskar och svenska förhållanden.)

Låt mig slutligen kommentera Johan Forsells krav på hemliga tvångsmedel även utan konkret brottsmisstanke.

Någonstans måste det gå en gräns mellan vilka staten får övervaka och vilka den inte får övervaka. Idag går den i stort sett vid att det måste finnas en misstanke om brott. Det är en princip som bland annat väglett EU-domstolen när den upphävde EU:s datalagringsdirektiv. Skall det förekomma övervakning, då måste det finnas något lags misstanke. Vanligt hederligt folk skall inte övervakas. Rätten till privatliv är en grundläggande mänsklig rättighet.

I detta fall handlar det om individer i (och kring?) kriminella nätverk. Man kan tycka att om ett gäng är att betrakta som kriminellt, då bör det rimligen också finnas något slags misstankar om kriminalitet. Frågan är hur konkreta dessa misstankar behöver vara. Om ett brott är förestående är svaret rätt enkelt. Men om det inte finns misstanke om att någon tänker göra något kriminellt? Var har Forsell i så fall tänkt dra gränsen?

Det känns tryggare om vi inriktar övervakningen och polisens resurser mot människor som faktiskt är misstänkta för brottslig verksamhet – och lämnar alla andra ifred.

Moderaternas utspel känns lite krystat, som att de säger något bara för att de måste. Och hemlig dataavläsning får faktiskt redan användas i brottsmisstänktas fysiska och sociala närmiljö, även om det kan drabba oskyldiga. Så det känns lite som om man sparkar in en öppen dörr. Vi är redan där. Tyvärr.

• Johan Forsell, M: Ge svensk polis samma möjligheter som i Frankrike »
• Thomas Olsson: Moderaternas förslag slår mot allas integritet »

Regeringen utreder hur man skall kunna kringgå posthemligheten

av 2 kommentarer

När myndigheter vill snoka i folks privata elektroniska meddelanden brukar det påpekas att det är lika fel som om staten skulle ta sig rätt att läsa medborgarnas fysiska brev. Nu utreder regeringen hur myndigheterna skall kunna få rätt att kontrollera innehållet i vanlig post.

Till att börja med kan konstateras att rätten till privatliv och rätten till privat korrespondens listas i Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna och flera andra fördrag som Sverige anslutit sig till.

I det aktuella fallet finns en direkt internet-koppling, då myndigheterna vill ha koll på om folk beställer olagliga saker online, som sedan levereras med posten.

Flamman skriver:

»Regeringens utredare ska utvärdera om en lagändring kan tvinga personal på postföretag att (…) öppna viss post, och hur tystnadsplikten för sådan personal i så fall ska utformas. Utredaren ska sedan presentera ett förslag som är förenligt med ”grundläggande fri- och rättigheter i regeringsformen och Sveriges internationella åtaganden om mänskliga rättigheter.”«

Det skall bli intressant att se hur förslaget kommer att se ut om det skall tillåta att man öppnar och snokar i folks post samtidigt som det förväntas respektera rätten till privat korrespondens. Vi lär snart få veta. Utredningens förslag skall presenteras redan i april.

Om man ger myndigheterna rätt att öppna och kontrollera fysisk post blir det även svårare att argumentera för att de skall hålla fingrarna borta från elektronisk kommunikation.

Vi vet dessutom av erfarenhet att övervakningslagar alltid tenderar att drabbas av ändamålsglidning och utökas med tiden. Så om man vill försvara rätten till privat korrespondens – oavsett om det handlar om fysisk eller elektronisk post – då måste den striden tas här och nu.

Flamman skiver vidare:

»Stefan Lundberg, chefsåklagare och strategisk samordnare för brottsförebyggande arbete på Ekobrottsmyndigheten – sannolikt en av remissinstanserna – har redan gått ut med en kommentar. I ett Twitterinlägg länkar han till ett nyhetsinslag om Polisens frustration över postsekretessen. Lundberg skriver att det handlar om ”sekretesshinder som bara gynnar kriminella” och att regeringen borde ”gasa med utredningen”.«

Så det råder knappast några tveksamheter om vad myndigheterna vill.

Länk: Chefsåklagare på Ekobrottsmyndigheten om postsekretessen: ”Gagnar bara kriminella” »

 

Snart kan du tvingas lagra digitala bevis åt polisen

av 3 kommentarer

Regeringen går nu fram med en proposition som går ut på att privatpersoner skall kunna tvingas lagra digitala bevis för misstänkt brottslighet – upp till 180 dagar. Om det inte sker kan straffet bli böter eller fängelse. Lagen är tänkt att träda ikraft redan nu i vår.

I propositionen föreskrivs bland annat att »den som innehar en viss lagrad elektronisk uppgift som behövs i en brottsutredning ska kunna föreläggas att bevara uppgiften«.

Dagens Juridik skriver:

»Enligt propositionen kan privatpersoner tvingas att bevara uppgiften i upp till 90 dagar, med möjlighet till förlängning vid särskilda skäl. Ett sådant föreläggande ska dock inte få riktas mot den som kan misstänkas för brottet eller mot någon närstående. Beslutet om föreläggande ska enligt propositionen få fattas av undersökningsledare eller åklagare och dessa kan belägga personen i fråga med tystnadsplikt om att åtgärden har vidtagits.«

Detta är inget nytt lagförslag. Frågan har varit aktuell i snart tio år och bygger på ett tilläggsprotokoll till Europarådets konvention om it-relaterad brottslighet. I en tidigare remissrunda har bland andra Bahnhof, Post- och telestyrelsen, Internetstiftelsen och Advokatsamfundet sågat förslaget. Datainspektionen, Justitiekanslern, Post- och telestyrelsen, JO och Internetstiftelsen har uttryckt tveksamhet. Och Ekobrottsmyndigheten, Polismyndigheten och Säkerhetspolisen var positiva.

Förslaget är inte helt lätt att förstå:

  • Om den digitala uppgiften redan är känd av polisen – är det då inte bättre att polisen lagrar uppgiften i fråga?
  • Om uppgiften i fråga är så känslig att tystnadsplikt skall råda – är det då inte bättre att polisen säkrar det eventuella beviset själva istället för att förlita sig på privatpersoner?
  • Måste inte polisen – i rimlighetens namn – själv säkra bevis som den känner till? Och om så sker, vad är det då för vits med att tvinga privatpersoner att göra samma sak?

Det hela känns väldigt märkligt. Om någon begriper mer, fyll gärna på med information i kommentarerna.

Länk: Privatpersoner ska tvingas lagra uppgifter åt Polisen »

Regeringen oroas vad gäller yttrandefriheten i EU:s Digital Services Act

av Lämna en kommentar

Regeringen har presenterat en faktapromemoria om EU:s nya Digital Services Act (DSA) / förordning om en inre marknad för digitala tjänster.

Bland annat noterar man att delar av EU-kommissionens förslag kan komma att strida mot den svenska yttrandefrihetsrgrundlagen (YGL). Under punkt 1.3.2 skriver man:

»Vissa webbplatser som träffas av förslaget kan omfattas av skydd enligt YGL, och det kan inte uteslutas att förslaget i några avseenden kan komma i konflikt med YGL:s bestämmelser. De eventuella konfliktytorna gentemot YGL behöver analyseras närmare och noggrant bevakas i det kommande förhandlingsarbetet för att säkerställa förordningens överensstämmelse med YGL.

Mekanismer för s.k. notice and action kan begränsa yttrandefriheten (dvs. friheten att i tal, skrift eller bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor) och informationsfriheten (dvs. friheten att inhämta och ta emot upplysningar samt att i övrigt ta del av andras yttranden); fri- och rättigheter som var och en gentemot det allmänna är tillförsäkrad enligt regeringsformen. T.ex. riskerar oprecisa krav kunna leda till överborttagning. Begränsningar av yttrandefriheten får enligt regeringsformen göras endast för att tillgodose ändamål som är godtagbara i ett demokratiskt samhälle. Begränsningen får aldrig gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till det ändamål som har föranlett den och inte heller sträcka sig så långt att den utgör ett hot mot den fria åsiktsbildningen såsom en av folkstyrelsens grundvalar. Begränsningen får inte göras enbart på grund av politisk, religiös, kulturell eller annan sådan åskådning.«

Det är naturligtvis välkommet att regeringen tycks vara uppmärksam på detta. Frågan är dock i vilken mån den svenska yttrandefriheten kommer att kunna försvaras när förordningen genomgår behandling i EU. Sverige är en liten medlemsstat med begränsat inflytande och det saknas inte krafter som drar åt annat håll.

Under punkt 2 skriver man vidare:

»Tillhandahållare av förmedlingstjänster behöver ta ett större ansvar för att ta bort och hålla borta uppenbart olagligt innehåll som i sig, eller med hänvisning till en aktivitet, inklusive försäljning av produkter eller tillhandahållande av tjänster, inte överensstämmer med unionsrätten eller lagen i en medlemsstat.«

Formuleringen »hålla borta« väcker frågor. Återigen är detta en position som i praktiken kommer att kräva uppladdningsfilter – även om man inte säger det rakt ut. Vilket vi känner igen från såväl EU:s upphovsrättsdirektiv som förordningen om terror-relaterat innehåll online (TERREG/TCO).

Detta bekräftas ett par stycken senare under punkt 2:

»Regeringen välkomnar vidare ansatsen att ge incitament till ett mer proaktivt ansvar för leverantörer av förmedlingstjänster i fråga om att ta ned och hålla olagligt innehåll borta, och att aktörer med i generell mening större inflytande åläggs ett större ansvar än de med mindre inflytande.«

Enkelt uttryckt: Om man skall kunna hålla ett visst innehåll borta – då måste man kontrollera allt som alla laddar upp. Det enda praktiskt genomförbara sättet att göra detta är med automatiserade uppladdningsfilter. Och sådana kommer att blockera mycket material på felaktiga grunder.

På det hela taget är det oklart hur sådant är tänkt att vara förenligt med eHandelsdirektivets förbud mot generell övervakning – som finns kvar i DSA.

Även punkt 2.1 är viktig att notera:

»Många medlemsstater förespråkar förtydligade ansvarsregler för internetplattformar. Flera medlemsstater förespråkar också regler som ger plattformarna ett utökat ansvar för innehåll. Många anser att ansvaret bör begränsas till olagligt innehåll. En del medlemsstater vill däremot att reglerna ska gälla skadligt eller olämpligt innehåll, oavsett om det är olagligt eller inte.«

Räkna med att det kan bli strid på denna punkt. Fortsättning följer.

Läs mer:
• Regeringens promemoria (PDF) »
• Piratpartiet »

Utredning: Låt FRA spana även för andra länder

av Lämna en kommentar

En utredning som idag överlämnats till regeringen föreslår att Försvarets Radioanstalt (FRA) även skall få spana för andra länder.

Regeringen skriver på sin hemsida:

»Utredningen har haft i uppdrag att se över de bestämmelser som gäller för Försvarets radioanstalts internationella samarbete inom myndighetens försvarsunderrättelse- och utvecklingsverksamhet. Utredningen bedömer att regleringen av Försvarets radioanstalts internationella samarbete överlag möjliggör ett effektivt och ändamålsenligt internationellt samarbete, samtidigt som tillbörlig hänsyn kan tas till enskildas personliga integritet. För att tydliggöra regleringen i vissa avseenden och ytterligare stärka skyddet för enskildas integritet föreslår utredningen vissa lagändringar.«

Några citat ur utredningens inledande sammanfattning:

»Utredningen har haft i uppdrag att se över de bestämmelser som gäller för Försvarets radioanstalts internationella samarbete inom myndighetens försvarsunderrättelse- och utvecklingsverksamhet. Utredningen bedömer att regleringen av Försvarets radioanstalts internationella samarbete överlag möjliggör ett effektivt och ändamålsenligt internationellt samarbete, samtidigt som tillbörlig hänsyn kan tas till enskildas personliga integritet.« (…)

»Utredningen föreslår därför att det i lagen om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet införs en ny bestämmelse som innebär att Försvarets radioanstalt får bedriva signalspaning om myndigheten, inom ramen för sin försvarsunderrättelseverksamhet, bedriver samarbete i underrättelsefrågor med andra länder och internationella organisationer.«

Vilket vi – genom Edward Snowdens läckta NSA-dokument – vet redan sker. Sverige har till och med ett kodnamn i det västliga övervakningssamarbetet: SARDINE.

Ena dagen skall FRA även få spana på kommunikationer inom landet. I nästa ögonblick tar FRA officiellt klivet in i den globala massövervakningens dunkla värld. Det går fort nu.

FRA kommer i detta avseende att direkt underställas regeringen.

Några nya verktyg för kontroll och tillsyn anses inte behövas.

Vi går vidare i texten:

 »I lagen om behandling av personuppgifter i Försvarets radioanstalts försvarsunderrättelse- och utvecklingsverksamhet föreslås ett antal villkor som ska vara uppfyllda för att Försvarets radioanstalt ska få överföra personuppgifter till ett annat land eller en internationell organisation. Samtliga villkor måste vara uppfyllda för att en överföring av personuppgifter ska vara tillåten. Villkoren innebär att Försvarets radioanstalt endast får överföra personuppgifter till ett annat land eller en internationell organisation om mottagaren är ett annat lands underrättelse- eller säkerhetstjänst eller ett underrättelse eller säkerhetsorgan i en internationell organisation. Liksom redan gäller i dag ska överföring av personuppgifter endast få ske om sekretess inte hindrar det. Avslutningsvis ska en viss skyddsnivå föreligga hos mottagaren för att personuppgifter ska kunna överföras till ett annat land eller en internationell organisation. Det åvilar Försvarets radioanstalt att bedöma alla omständigheter kring överföringen och komma till slutsatsen att skyddsåtgärderna är tillräckliga. Exempel på sådant som kan vägas in kan bl.a. vara åtaganden att inte sprida personuppgifterna vidare eller att inte använda personuppgifterna efter viss tidpunkt.«

Mottagaren måste alltså vara ett land eller en organisation. Går det att uttrycka sig vagare än så?

Läs hela utredningen här (PDF) »

Video: Datalagringen 2

av Lämna en kommentar

Gång på gång har EU-domstolen sagt att man inte får ägna sig åt svepande datalagring utan misstanke om brott. Men medlemsstaterna struntar i domstolen. Och nu vill EU-kommissionen och ministerrådet se ett helt nytt datalagringsdirektiv.

Se videon på Youtube »

Eftersom denna site är rensad från kakor och andra integritetskränkande tillägg bäddar vi inte in filmen för automatisk uppspelning här – utan ber dig att istället följa länken till Youtube ovan.