Om en dryg vecka inför EU censur av åsikter online

Under sin session den 26-29 april kommer Europaparlamentet med största sannolikhet att godkänna förordningen om terror-relaterat innehåll online. Detta är ett principiellt viktigt steg, eftersom det innebär att man öppnar dörren för censur av åsikter online.

Av erfarenhet vet vi att denna typ av lagstiftning är ett enkelriktat flöde. Om den väl införts, då kommer den att drabbas av ändamålsglidning och att utökas. Så detta handlar inte bara om terrorister och deras propaganda. Det handlar om att öppna dörren för censur av åsikter online.

Att detta sker så gott som helt utan offentlig debatt eller uppmärksamhet i media är oroande.

Dessutom lider förslaget av allvarliga praktiska brister och problem.

Till exempel föreskrivs att nätplattformar och operatörer skall avlägsna flaggat innehåll inom en timma. Vilket i praktiken gör det omöjligt att bedriva internetbaserad verksamhet i liten skala, utan bemanning dygnet runt.

Någon föregående rättslig prövning kommer inte att ske. Det kommer att räcka med att en myndighet beordrar nedtagning av innehåll för att den måste verkställas. Detta är principiellt problematiskt, då inskränkningar av yttrandefriheten är ett allvarligt avsteg från våra grundläggande fri- och rättigheter.

En myndighet i ett EU-land kan beordra nedtagning av innehåll i en annan medlemsstat – utan att varesig begära rättsbistånd eller informera myndigheterna i det aktuella landet. Vilket innebär att tjänstemän i låt säga Rumänien, Polen eller Frankrike har rätt att censurera innehåll på svenska servrar.

Förordningen föreskriver även att plattformarna / operatörerna skall se till att material som en gång plockats ner inte laddas upp igen. Även om man (efter förhandlingar) noga aktar sig för att använda ordet uppladdningsfilter – så kommer sådana att bli nödvändiga för att detta skall kunna ske. Vill man stoppa något från att laddas upp – då måste man låta maskiner inspektera och analysera allt som alla laddar upp.

Även om det inte finns någon debatt om detta, så finns det i vart fall organisationer som protesterar. EDRi rapporterar:

»On 25 March, 61 human rights and journalist associations sent a joint letter to Members of the European Parliament, urging them to vote against the proposed Regulation on addressing the dissemination of terrorist content online.

The coalition considers that the proposed regulation as it stands now has no place in EU law, as it poses serious threats to freedom of expression and opinion, freedom to access information, the right to privacy, and the rule of law.«

Sprid ordet. Om en dryg vecka är det för sent att göra motstånd.

• EDRi: Coalition of human rights and journalist organisations express concerns for free speech »
Brevet i fråga (PDF) »

Medborgarrättsorganisationer rasar mot EU:s nya nätcensur

Ett 60-tal organisationer har skrivit brev till Europaparlamentets ledamöter och vädjat till dem om att rösta nej till förordningen om terror-relaterat innehåll online (TERREG/TCO).

Bland undertecknarna finns bland andra Amnesty, Europeiska Medborgarrätsuniuonen, EFF, EDRi, Polska Helsingfors-kommittén, Human Rights Watch, Internationella Juristkommissionen, CCC, La Quadrature Du Net,  Reportrar utan gränser, Statewatch, Wikimedia och svenska DFRI.

De praktiska problemen med TERREG är:

  • Flaggat material skall som huvudregel plockas ner inom en timma, vilket blir praktiskt svårt att hantera för mindre plattformar.
  • Denna snäva tidsram ger inget utrymme för rättsliga överväganden – och någon föregående rättslig prövning kommer inte att ske.
  • Myndigheter i ett EU-land kan beordra nedtagning av material i en annan medlemsstat, utan klartecken från den senare.
  • Nerplockat material skall inte kunna laddas upp igen. Även om texten (efter förhandlingar) noga undviker ordet ”uppladdningsfilter” – så är användning av just automatiska uppladdningsfilter den enda praktiskt användbara metoden. Och uppladdningsfilter innebär att allt som du och alla andra laddar upp måste granskas av maskiner inna det kan publiceras.

Det finns även invändningar mot att detta kan komma att drabba journalistisk verksamhet, forskning, dokumentation och lagföring av övergrepp.

Förslaget är dessutom oroväckande svävande när det gäller att definiera vad som egentligen anses vara terrorism och terror-relaterat.

Elefanten i rummet – som tyvärr inte berörs i brevet – är att detta även etablerar en censur av åsikter online i EU. Förvisso terroristers åsikter. Men när principen väl är etablerad kan det ändras med ett klubbslag.

Tar man ett steg tillbaka och betraktar den större bilden – då kan man konstatera att samtidigt som TERREG är på väg att bli lag, så är EU-apparaten även på väg att kräva av-kryptering och granskning av nätanvändarnas meddelanden och e-post i namn av att skydda barn mot övergrepp. Sammantaget blir detta en storebrorsstat som granskar, analyserar och i förekommande fall censurerar det mesta som sker online.

Länkar:
• DW: Rights groups slam EU online terrorist content law »
• Liberties: Free Speech Advocates Urge EU Legislators to Vote ’No’ to Automated Censorship Online »

EU: En soppa av motstridiga förslag och beslut om övervakning

En ögonblicksbild från EU:s beslutsapparat:

  • 2020 fattade man beslut om en European Electronic Communications Code (EECD) – som gav användarna starkt skydd för elektronisk korrespondens.
  • Nu vill man fatta ett beslut om »chat control« – det vill säga att alla meddelandetjänster förväntas avkryptera alla sina användares alla meddelanden for att undersöka om de innehåller något som kan kopplas till övergrepp mot barn. Detta som en »tillfällig« lag, på grund av att EECC ovan inte tillåter plattformarna att snoka i sina användares meddelanden.
  • Gällande ePrivacy-förordning förbjuder samtidigt generell övervakning av vad folk har för sig på internet. Denna regel föreslås tas upp och fortsätta gälla inom ramen för den föreslagna Digital Services Act (DSA).
  • En ny ePrivacy-förordning är på gång. Dess syfte var att skydda användarna från plattformarnas insamling av användarnas persondata. Nu vill ministerrådet mjuka upp den för att ge plattformarna tillgång till användarnas metadata, utan att samtycke krävs.
  • Samtidigt ställer både EU:s upphovsrättsdirektiv och förordningen om terror-relaterat innehåll online krav som i praktiken kommer att kräva uppladdningsfilter. Vilket kommer att kräva att allt innehåll som alla laddar upp måste granskas.
  • Redan 2014 beslutade EU-domstolen att upphäva datalagringsdirektivet – eftersom det inte är tillåtet med svepande övervakning av alla, utan misstanke om brott.

Detta är en soppa av motstridiga förslag och beslut.

Gissningsvis är upplägget så här: The European Electronic Communications Code gick längre vad gäller att skydda nätanvändarnas rätt till privatliv än myndigheterna hade tänkt sig. Med förslaget om »chat control« vill man nu införa en tillfällig lag för att kunna fortsätta den övervakning av innehållet i användarnas kommunikationer som bl.a. Facebook och Google redan ägnar sig åt. I ett tredje steg vill man att den nya ePrivacy-förordningen skall permanenta detta undantag. Så att man kan fortsätta övervaka folk.

Det ändrar dock inte det faktum att the Digital Services Act ser ut att innehålla ett fortsatt förbud mot generell övervakning. Det ändrar inte heller det faktum att EU-domstolen har förbjudit svepande övervakning av alla utan misstanke om brott.

Det är också värt att notera att EU med ena handen vill skydda användarnas data och metadata från Facebook och Google – samtidigt som man kräver att Facebook, Google & Co skall öppna och granska innehållet i sina användares privata meddelanden. Motsvarande resonemang gäller uppladdningsfilter i dess olika reinkarnationer.

Hur man tänkt få ihop allt detta är högst oklart. Lägg därtill att EU-kommissionen flaggat för ett nytt datalagringsdirektiv – och oredan blir ännu värre.

Här är en del aktuella länkar, för den som vill försöka förstå:
• PP: ePrivacy-förordningen närmar sig trilogförhandlingar »
• MEP Patrick Breyer (PP, DE): Attack on digital privacy – Council position on ePivacy does not deserve its name! »
• Netzpolitik: EU-Staaten verwässern digitales Briefgeheimnis »
• Lukasz Olejnik: Analysing the Council of the EU ePrivacy Regulation – is it obsolete? »
• EU öppnar för automatisk granskning och analys av alla dina meddelanden och all din e-post »
• EU allt närmare kontroll av innehållet i alla nätanvändares alla meddelanden »
• Aktuella EU-planer som kan inskränka friheten online »

Aktuella EU-planer som kan inskränka friheten online

Det är mycket nu. Här är en listning av några saker som är på gång i EU när det gäller internets frihet, yttrandefrihet och övervakning:

Chat control

EU vill att alla användares alla meddelanden skall avkrypteras och grankas i jakt på olagligt innehåll. Förmodligen omröstning i Europaparlamentets plenum i april. Länk »

TERREG / TCO

EU vill införa censur för åsikter. Visserligen handlar det om terroristpropaganda, men det kan lätt utökas till andra områden. Förordningen kräver nedtagning av flaggat material inom en timma, ger medlemsstaternas myndigheter rätt att beordra nedtagning av material på servrar i andra länder – och återuppladdning av flaggat material får inte ske, vilket i praktiken kommer att kräva uppladdningsfilter. Länk »

Uppladdningsfilter (copyright)

EU:s redan beslutade upphovsrättsdirektiv håller nätplattformarna ansvariga om upphovsrättsskyddat material publiceras. I praktiken innebär detta automatiserade uppladdningsfilter som granskar allt som alla laddar upp – och som inte förstår i vilken kontext sådant material publiceras. Detta skall vara införlivat i svensk lagstiftning senast i sommar.

Länkskatt (copyright)

I EU:s upphovsrättsdirektiv ingår även idén om länkskatt – det vill säga att närplattformarna tvingas betala traditionell media för att länka till dess siter. Även detta skall vara svensk lag senast i sommar.

Trusted Flaggers (DSA)

I EU:s föreslagna Digital Services Act föreslås bland annat att organisationer som »företräder kollektiva intressen« skall upphöjas till statligt godkända nätgranskare, vars anmälningar till nätplattformarna skall prioriteras. En del säkerhetsspärrar finns, men detta kommer att bli kontroversiellt. Länk »

Nytt datalagringsdirektiv

EU-kommissionen o0ch ministerrådet vill gå fram med ett nytt datalagringsdirektiv – efter att EU-domstolen ogiltigförklarat det förra, då det strider mot de mänskliga rättigheterna och vad dessa har att säga om rätten till privatliv. Vad det handlar om är lagring av data om alla medborgares alla telefonsamtal, SMS, e-postmeddelanden, nätuppkopplingar, mobilpositioner m.m.

Code of Conduct on countering illegal hate speech online

EU-kommissionär Ylva Johansson har flaggat för att en ny EU-gemensam uppförandekod skall sättas upp vad gäller hat och hot på nätet. Detta är ett kontroversiellt ämne som säkert kommer att skapa debatt. Dock är det oklart om denna uppförandekod kommer att beslutas inom ramen för de demokratiska institutionerna – eller om den kommer att fastställas med partsintressen, bakom stängda dörrar till exempel i EU:s Internet Forum.

Övrigt

Det pågår även arbete vad gäller frågor som automatiserad ansiktsigenkänning och utökad registrering av resenärer (PNR). Därtill kommer naturligtivs frågan om ett digitalt corona-pass för resor och fri rörlighet i samhället. Detta är av intresse även om dessa frågor inte direkt berör friheten online.

Följ nät- och övervakningsfrågorna här på bloggen.

Inget ändrat i sak när Facebook och Australien gör upp om »länkskatten«

Bilden börjar klarna vad gäller konflikten om »länkskatt« mellan Facebook och Australien. Enkelt uttryckt har inget förändrats – utan man har bara köpt sig mer tid.

När Australien var på väg att införa krav på betalning när sociala media länkar till etablerad media – då meddelade Facebook att de helt slutar länka till nyheter från media i landet. Oavsett vad man tycker om Facebook var detta ett klokt beslut, eftersom länkskatt riskerar att göra internet ohanterligt och obrukbart. Sedan kom beskedet om att Facebook och regeringen i Australien gjort en överenskommelse – och Facebook började länka igen.

Nu börjar detaljer läcka ut om denna överenskommelse. Den tycks inte innehålla några konkreta förändringar av den föreslagna lagen. Däremot har man förhandlat fram en två månader lång medlingsperiod.

Detta ändrar inget i sak. Både länkskatten och lagen är orimliga. Vad man kommit fram till är att Big Data, Big Media och Big Government skall försöka hitta en lösning som alla kan acceptera. Användarna har dock ingen röst i denna process. Och om man inte kommer överens, då fastställer en medlingsnämnd enväldigt hur mycket Facebook skall betala till Newscorp och övrig lokal media.

Lagförlaget om länkskatt i Australien är alltså minst lika aktuellt – och ogenomtänkt – som tidigare.

Mike Masnick på Techdirt skriver:

»I honestly don’t know what this actually means for the future of the law, but it still looks like a mess. Having Facebook pay for any links to news articles should be a non-starter. It is fundamentally against the idea of an open web. People who keep insisting that this is not a ”tax” or that it’s somehow about ”competition” are wrong and fundamentally misrepresenting what is happening here. Yes, Facebook and Google are big. Yes, if there were negotiating a deal they would have leverage. But — and here’s the important part — there’s nothing to negotiate over here, because there’s no requirement anywhere to pay for links, because that’s fundamentally stupid and against the idea of an open internet.«

Länk: Facebook Caves To Australia: Will Restore Links After Government Gives It More Time To Negotiate Paying For News Links »

Facebook och Australien sluter fred

Efter att först ha stängt ner sin länkning till australisk media – i protest mot landets föreslagna »länkskatt« – tar Facebook nu ett steg tillbaka och släpper fram nyhetslänkarna igen.

William Easton, Managing Director, Facebook Australia & New Zealand skriver på företagets blogg:

»We’re pleased that we’ve been able to reach an agreement with the Australian government and appreciate the constructive discussions we’ve had with Treasurer Frydenberg and Minister Fletcher over the past week. We have consistently supported a framework that would encourage innovation and collaboration between online platforms and publishers. After further discussions, we are satisfied that the Australian government has agreed to a number of changes and guarantees that address our core concerns about allowing commercial deals that recognize the value our platform provides to publishers relative to the value we receive from them. As a result of these changes, we can now work to further our investment in public interest journalism and restore news on Facebook for Australians in the coming days.«

Det verkar som att Facebook fått politikerna att inse det orimliga i att låta Newscorp kräva betalning för att lägga upp länkar till sitt eget material på plattformen. För att markera detta erbjöd sig Facebook alltså att avsäga sig sin roll som mellanhand och inte syssla med nyhetsförmedling alls. Vilket tydligen var vad som krävdes för att sätta bollen i rullning.

Nu återstår att se exakt vad man kommit överens om. Gissningsvis något licensavtal som ger Murdoch en framträdande position i flödet, möjligen på andra medias bekostnad. Och så måste väl lagförslaget skrivas om.

Här är en relaterad artikel, som på ett bra sätt förklarar konflikten och problemet med »länkskatten«: Australian News Sites Shocked & Upset To Learn They Don’t Need To Rely On Facebook For Traffic! »

Länkar: Dagens Media » | Facebook »

Bryr sig någon om EU:s nya nätcensur?

I Europaparlamentet kommer man under våren (förmodligen under april-sessionen, vecka 17) att rösta om förordningen om terror-relaterat innehåll online (TERREG / TCO).

Det känns som att jag tjatar om detta. Och som att aktivister, media och allmänheten inte riktigt bryr sig.

Ändå handlar det om att införa censur av åsikter på nätet. Vilket är en stor sak.

Erfarenheten visar att denna typ av lagar ofta drabbas av ändamålsglidning. Med ett klubbslag kan censuren utökas – och det saknas inte krafter som vill förbjuda både det ena och det andra på nätet.

Speciellt oroande är att detta sammanfaller med att EU senare i år kommer att uppdatera sina riktlinjer vad gäller hat och hot online. Om principen om nätcensur då redan är etablerad, då kommer det att bli frestande att använda detta verktyg utan att det har ett dugg med terrorism att göra.

Dessutom är denna förordning illa utformad i sak. Flaggat material skall tas ner inom en timma, vilket knappast ger utrymme för någon seriös analys av dess laglighet. Någon föregående rättslig prövning kommer inte att ske. Myndigheter i en medlemsstat kan beordra nedtagning av innehåll på servrar i andra EU-länder. Material som en gång flaggats skall inte kunna laddas upp igen – vilket kommer att kräva kontroll och analys av allt som alla laddar upp.

Det där sista kommer i praktiken att kräva uppladdningsfilter – även om man noga undviker att använda just det ordet i förordningen.

När denna förordning väl är klubbad – då har vi som sagt  infört censur av åsikter online. Förordningar och direktiv staplas på varandra. Var för sig går de kanske att motivera på ett eller annat sätt. Men sammantaget kommer de att få konsekvenser för det fria ordet online och den fria åsiktsbildningen.

Något intresse av att stanna upp för att analysera helhetsbilden eller ens åtgärdernas effektivitet finns inte. Det gäller såväl när det kommer till inskränkningar av informationens frihet som utrullningen av en aldrig sinande ström av övervakningslagar.

Steg för steg rör vi oss mot att skapa en Storebrorsstat. Till sist når vi en punkt där detta blir ett påtagligt demokratiskt problem. Möjligen är vi redan där.

Läs mer: En votering kvar innan EU inför nätcensur för åsikter »

Trots löften om motsatsen: Tyskland inför uppladdningsfilter

När EU antog sitt nya upphovsrättsdirektiv våren 2019 var vi många som varnade för att artikel 17 (tidigare artikel 13) skulle komma att leda till uppladdningsfilter.

Detta hävdade rapportören, MEP Axel Voss (CDU/EPP, DE) var överdrifter och skräckpropaganda. Även den tyska regeringen har försökt tona ner sådana farhågor.

Nu har vi facit, på temat vad var det vi sa..?

Den tyska regeringen vill se artikel 17 implementerad i sin nationella lagstiftning på detta sätt:

  • Först måste man kontrollera allt innehåll som alla laddar upp. På grund av de stora volymerna måste det med nödvändighet ske med automatiserade uppladdningfilter.
  • Materialet kommer sedan automatiskt att klassas i en av tre grupper.
  • Upphovsrättsskyddat licensierat material, som skall släppas igenom och publiceras.
  • Material som kanske eller kanske inte är upphovsrättsskyddat och som kanske eller kanske inte faller under undantag för parodi, satir, kritik m.m. Släpps detta innehåll igenom meddelas upphovsrättsinnehavaren, som då får möjlighet att överklaga. Stoppas det meddelas den som laddat upp det, som då får möjlighet att överklaga. Överklaganden skall avgöras inom en vecka.
  • Icke igenkänt/registrerat material (som i sig ändå kan vara skyddat av upphovsrätt, se nedan*) som släpps igenom – med reservation för att det dock måste plockas ner om det visar sig vara olagligt.

Hur denna teoretiska modell är tänkt att fungera i praktiken är oklart. En svag punkt gäller överklaganden. Hur hanterar man om tusentals, eller hundratusentals ärenden överklagas varje månad? Detta kommer antingen att kräva en omfattande administrativ apparat – eller så kommer man snabbt att bygga upp en omfattande kö med öppna ärenden. I det senare fallet (som är det troliga) minskar möjligheterna för en rättssäker behandling.

Intressant trivia (*) i sammanhanget är att det bara lär vara sådant som Big Media och Big Entertainment låtit registrera som upphovsrättsskyddat som flaggas i systemet. Men nästan allt annat (utom public domain och creative commons) är också upphovsrättsskyddat. Men dessa upphovsmän får inte samma skydd för sina verk som storföretagen. För att vara exakt, i princip inget skydd alls. Vilket antyder att det hela mer handlar om att skydda Big Business och dess intressen än upphovsrätten som sådan.

Den tyska utvecklingen är intressant inte bara för att man nu bryter löftet om att inga uppladdningsfilter kommer att krävas – utan även för att vi väntar på att den svenska regeringen skall lägga fram sitt förslag till hur upphovsrättsdirektivet skall implementeras i vår lagstiftning. Och den kikar naturligtvis på hur man gör i våra grannländer.

Läs mer på det tyska justitiedepartementets hemsida. »

Regeringen oroas vad gäller yttrandefriheten i EU:s Digital Services Act

Regeringen har presenterat en faktapromemoria om EU:s nya Digital Services Act (DSA) / förordning om en inre marknad för digitala tjänster.

Bland annat noterar man att delar av EU-kommissionens förslag kan komma att strida mot den svenska yttrandefrihetsrgrundlagen (YGL). Under punkt 1.3.2 skriver man:

»Vissa webbplatser som träffas av förslaget kan omfattas av skydd enligt YGL, och det kan inte uteslutas att förslaget i några avseenden kan komma i konflikt med YGL:s bestämmelser. De eventuella konfliktytorna gentemot YGL behöver analyseras närmare och noggrant bevakas i det kommande förhandlingsarbetet för att säkerställa förordningens överensstämmelse med YGL.

Mekanismer för s.k. notice and action kan begränsa yttrandefriheten (dvs. friheten att i tal, skrift eller bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor) och informationsfriheten (dvs. friheten att inhämta och ta emot upplysningar samt att i övrigt ta del av andras yttranden); fri- och rättigheter som var och en gentemot det allmänna är tillförsäkrad enligt regeringsformen. T.ex. riskerar oprecisa krav kunna leda till överborttagning. Begränsningar av yttrandefriheten får enligt regeringsformen göras endast för att tillgodose ändamål som är godtagbara i ett demokratiskt samhälle. Begränsningen får aldrig gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till det ändamål som har föranlett den och inte heller sträcka sig så långt att den utgör ett hot mot den fria åsiktsbildningen såsom en av folkstyrelsens grundvalar. Begränsningen får inte göras enbart på grund av politisk, religiös, kulturell eller annan sådan åskådning.«

Det är naturligtvis välkommet att regeringen tycks vara uppmärksam på detta. Frågan är dock i vilken mån den svenska yttrandefriheten kommer att kunna försvaras när förordningen genomgår behandling i EU. Sverige är en liten medlemsstat med begränsat inflytande och det saknas inte krafter som drar åt annat håll.

Under punkt 2 skriver man vidare:

»Tillhandahållare av förmedlingstjänster behöver ta ett större ansvar för att ta bort och hålla borta uppenbart olagligt innehåll som i sig, eller med hänvisning till en aktivitet, inklusive försäljning av produkter eller tillhandahållande av tjänster, inte överensstämmer med unionsrätten eller lagen i en medlemsstat.«

Formuleringen »hålla borta« väcker frågor. Återigen är detta en position som i praktiken kommer att kräva uppladdningsfilter – även om man inte säger det rakt ut. Vilket vi känner igen från såväl EU:s upphovsrättsdirektiv som förordningen om terror-relaterat innehåll online (TERREG/TCO).

Detta bekräftas ett par stycken senare under punkt 2:

»Regeringen välkomnar vidare ansatsen att ge incitament till ett mer proaktivt ansvar för leverantörer av förmedlingstjänster i fråga om att ta ned och hålla olagligt innehåll borta, och att aktörer med i generell mening större inflytande åläggs ett större ansvar än de med mindre inflytande.«

Enkelt uttryckt: Om man skall kunna hålla ett visst innehåll borta – då måste man kontrollera allt som alla laddar upp. Det enda praktiskt genomförbara sättet att göra detta är med automatiserade uppladdningsfilter. Och sådana kommer att blockera mycket material på felaktiga grunder.

På det hela taget är det oklart hur sådant är tänkt att vara förenligt med eHandelsdirektivets förbud mot generell övervakning – som finns kvar i DSA.

Även punkt 2.1 är viktig att notera:

»Många medlemsstater förespråkar förtydligade ansvarsregler för internetplattformar. Flera medlemsstater förespråkar också regler som ger plattformarna ett utökat ansvar för innehåll. Många anser att ansvaret bör begränsas till olagligt innehåll. En del medlemsstater vill däremot att reglerna ska gälla skadligt eller olämpligt innehåll, oavsett om det är olagligt eller inte

Räkna med att det kan bli strid på denna punkt. Fortsättning följer.

Läs mer:
• Regeringens promemoria (PDF) »
• Piratpartiet »

En votering kvar innan EU inför nätcensur för åsikter

Nu återstår bara ett steg – behandling i Europaparlamentets plenum – innan EU:s förordning om terror-relaterat innehåll online träder i kraft.

Den stora principfrågan är att detta handlar om censur av åsikter. Förvisso terroristers åsikter. Men det kan snabbt ändras, när principen väl är etablerad. Dessutom är definitionen av vad som är att betrakta som terrorism farligt vag.

Även på detaljnivå finns problematiska delar:

  • Rapporterat material skall tas ner inom en timma, utom när det är direkt omöjligt. Detta kommer att ställa stora krav på små plattformar som inte kan ha jour dygnet runt. Vilket i sin tur stärker de stora plattformarnas övertag mot de små.
  • I praktiken kommer flaggningen att ske av polis, åklagare eller andra myndigheter. Någon föregående rättslig prövning kommer inta att ske, vilket man borde kunna kräva när det gäller att tolka lagen för att inskränka yttrandefriheten.
  • Myndigheter i en av EU:s medlemsstater kommer att kunna beordra nedtagning av innehåll på plattformar i andra länder. Det minsta man borde kunna kräva är att en myndighet (eller ännu hellre domstol) i det land där plattformen är benägen först får yttra sig. Eller att man får vända sig till aktuell myndighet i respektive land – som i sin tur får besluta om eventuell nedtagning.
  • Material som flagats eller tagits ner en gång skall inte kunna laddas upp igen. Detta kommer att kräva kontroll av allt som alla användare laddar upp. Det enda praktiska sättet att hantera detta är med automatiska uppladdningsfilter – även om förordningen säger att sådana inte skall vara obligatoriska.

Någon direkt debatt, uppmärksamhet i media eller några protester av substans syns inte till.

Redan nu är det uppenbart att förordningen strider mot författningen i Frankrike. Det är även troligt att frågan kommer att gå till EU-domstolen, men då först efter att förordningen klubbats och blivit lag.

Voteringen i Europaparlamentet kommer att ske under våren.