Måndagens bloggpost nu som blogcast.
Demokrati
Under kategorin demokrati hittar du poster som rör vårt öppna, demokratiska samhälle och dess djupare värden. Demokrati är mer än fria val. Häri ryms allt från minoritetsskydd till yttrandefrihet och rättsstat.

Justitieministern balanserar på slak lina
Bara för att ny övervakning inte formellt sett strider mot de mänskliga rättigheterna behöver det inte betyda att den är bra eller lämplig.
Gängen, organiserad brottslighet, terrorhot, det säkerhetspolitiska läget och den tekniska utvecklingen driver på marschen in i övervakningsstaten.
Vi har en regering som gick till val på att återupprätta lag och ordning – och som är beroende av ett parti som gjort hårdare tag till en framgångsrik populistisk poäng.
Det politiska ansvaret vilar ytterst hos justitieminister Gunnar Strömmer (M). Han är i sammanhanget en intressant figur.
2002 var Strömmer med och grundade Centrum för rättvisa, som driver enskilda medborgares sak mot staten utan kostnad.
CFR presenterar sig själva som »en ideell och oberoende aktör med uppdrag att värna enskildas grundläggande fri- och rättigheter«. Bland annat har man tagit sitt motstånd mot FRA-lagen ända till Europadomstolen.
Givet denna bakgrund finns det skäl att anta att justitieminister Strömmer idag är mycket väl medveten om att han balanserar på slak lina. Han menar att samhällsutvecklingen har färgat uppdraget och honom själv och att det som nu sker måste ske – men i en rättssäker ordning.
Strömmer vet alltså vad han gör när han i generella termer beskär den demokratiska rättsstatens värden. Vilket känns obehagligt. Frågan är var hans röda linjer går.
Låt oss som exempel titta på den nya lag som ger polisen rätt att övervaka människor utan konkret misstanke om brott.
Nyckelordet i sammanhanget är »konkret«. Utan det hade lagen varit ett solklart brott mot den grundläggande rätten till privatliv. Det måste alltså fortfarande finnas något skäl att anta att brottslig verksamhet förekommer.
Ser man till vad Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna har att säga om rätten till privatliv, så finns det omfattande undantag. Till exempel vad gäller att förebygga brott.
Detta är ett exempel på svensk lagstiftning som antagits med brett stöd i riksdagen, som visserligen strider mot rättsstatens och de mänskliga rättigheternas anda – men som stannar precis innan den formella röda linjen passeras.
Detta till skillnad från EU som emellanåt lägger fram förslag som allmän datalagring eller Chat Control 2 som är så svepande att de tydligt går över gränsen. EU-domstolen har därför slagit fast principen: Övervaka dem som misstänks för brott – inte alla andra, hela tiden.
Men att den expanderande svenska övervakningsstaten förmodligen stannar precis innan den går över gränsen till vad som formellt kan accepteras av internationella fördrag och i EU-domstolen innebär inte att den är oproblematisk.
Övervakning av en person utan konkret brottsmisstanke medför att massor av andra, helt oskyldiga människor samtidigt kommer att bli övervakade. Skulle övervakningen dessutom ske med hemlig dataavläsning äventyras hela vår IT-säkerhet. Vilket man inte kan bortse ifrån.
Lägg till det den uppenbara risken för ändamålsglidning samt möjligheten att alla övervakningsverktyg kan missbrukas med ont uppsåt, av överdrivet nit eller av inkompetens.
Att justitieministern vet var de formella gränserna går – och till synes håller sig precis inom dem – är en klen tröst när rättsstatens principer och de grundläggande mänskliga rättigheterna samtidigt försvagas och devalveras i ett vidare perspektiv.
Det är uppenbart att vi ständigt får en allt mer omfattande övervakning av medborgarna. Det torde också vara uppenbart att ett samhälle med total övervakning vore oförenligt med en levande demokrati och odrägligt att leva i. Ändå är det i den riktningen vi rör oss.
Så frågan är hur långt vi är beredda att gå. Som det ser ut just nu är våra beslutsfattare inte villiga att ens diskutera den större frågan. Och innan vi vet ordet av kan det vara för sent.

I EU:s lagstiftningsprocess kan ingen höra dig skrika
Först fattar man beslut, sedan diskuterar man och därefter tar man reda på fakta.
EU:s lagstiftningsprocess är snårig, grumlig och ibland förvånansvärt snabb. Medborgare, media, nät- och medborgarrättsaktivister m.fl. har svårt att hänga med i svängarna.
Dessutom är beslutsunderlagen som regel mycket omfattande, snustorra, tråkiga och med ett EU-lingo som de flesta inte behärskar.
Dokument dyker ibland inte upp förrän i sista minuten, när det i princip är för sent att ändra på något eller att protestera. Om de alls går att hitta.
Ibland kan placeringen av ett kommatecken göra stor skillnad. Djävulen sitter i detaljerna.
När ett ärende går till slutbehandling i Europaparlamentets utskott finns det ofta tusentals ändringsförslag. Ibland presenteras handlingarna i sista minuten och ofta saknas översättningar.
I ministerrådet är beslutsprocessen än mer grumlig. Som regel sker den bakom stängda dörrar och är förberedd av medlemsstaternas tjänstemän i COREPER, vilket leder till att många beslut fattas helt utan debatt i rådet (s.k. A-punkter).
(Trivia: När fildelarlagen IPRED klubbades i ministerrådet smusslades den genom som en A-punkt i rådet för jordbruks- och fiskerifrågor (!). Ingen hann reagera innan det var för sent.)
När parlamentet och rådet fastställt sina positioner går man in i förhandlingar tillsammans med EU-kommissionen – så kallade triloger. De sker bakom stängda dörrar, leder som regel till dåliga kompromisser och brukar sedan accepteras av parlament och råd för att det nog blir enklast så.
Dessutom är det nästan ingen som läser dokumenten. Samtidigt är den svenska medierapporteringen om de löpande frågorna i EU i princip obefintlig.
Då blir det som det blir. Medborgarna ställs inför fullbordat faktum. Och inte bara medborgarna. Till exempel den svenska riksdagen svävar ofta i okunskap och hålls ovetande genom intetsägande eller direkt missvisande regeringspromemorior.
Halvt på skämt brukar det heta att först beslutar EU om något, sedan diskuterar man frågan och först därefter tar man reda på fakta.
Vilket är problematiskt – speciellt då i princip all ny lagstiftning som rör internet kommer från EU.

Chatcontrol – vad händer efter Europaparlamentets nej?
Lika oväntat som glädjande säger Europaparlamentet nej till de centrala delarna i Chat Control 2. Men nu återstår ministerrådet, som än så länge håller fast vid EU-kommissionens förslag. Sedan följer förhandlingar.
I unik enighet över grupp- och partigränser säger Europaparlamentet nej till i princip allt som är dåligt i EU-kommissionens förslag till ny massövervakning – Chat Control 2.
Parlamentets position är nu att skanning skall begränsas till individer eller grupper som misstänks för sexuella övergrepp mot barn – ”targeted scanning, not blanket”.
Det vill säga att man spanar mot folk som misstänks för brott – inte mot alla andra, hela tiden. Som EU-domstolen vill att det skall vara.
När misstanke föreligger kommer man att söka efter känt och tidigare okänt övergreppsmaterial. (Hur det senare är tänkt att gå till är dock oklart.)
Men man kommer inte att skanna innehållet (text och IP-samtal) i de övervakades konversationer i syfte att upptäcka grooming. (I vart fall inte innan det finns tillförlitlig teknik för sådan analys.)
Skanning skall endast ske på meddelandetjänster (om misstanke föreligger) som är okrypterade. Man vill alltså inte längre bryta totalsträckskryptering / end-to-end encryption.
Parlamentet säger även nej till åldersgräns för meddelande-appar – och därmed även ja till möjligheten att kommunicera anonymt.
LIBE-utskottets ansvarige rapportör Javier Zarzalejos (EPP, Spanien) hade följande att säga på torsdagens presskonferens.
»We have tried to take a comprehensive view in the fight against child sexual abuse online, which needs to develop a variety of strategies to succeed. There is no massive scanning or general monitoring of the web. There is no indiscriminate scanning of private communications, or backdoors to weaken encryption. There are no legal or technical shortcuts — but there is a positive and compelling duty to put in place legal tools to prevent and combat these heinous crimes.«
Detta är alltså parlamentets position. Men än är segern långt ifrån vunnen.
Nu skall EU:s ministerråd fastställa sin position. Och där spretar det från ett kategoriskt nej till ett entusiastiskt ja till kommissionens förslag.
För att få till ett nej krävs en blockerande minoritet i rådet.
Tyska regeringen är förbunden att rösta nej genom sitt koalitionsfördrag. Österrikes, Finlands och Nederländernas parlament har instruerat sina regeringar att säga nej till Chatcontrol. Den utgående polska regeringen säger nej. Estland och Tjeckien sägs luta mot ett nej.
Den svenska regeringen har ett eget förslag som är nästan, men inte riktigt lika dåligt som kommissionens.
Vore det inte lika bra att riksdagens EU-nämnd instruerar regeringen att helt enkelt rösta nej till kommissionens förslag, nu när Europaparlamentet tagit sitt förnuft till fånga? Eller uppmana den att ansluta sig till parlamentets linje?
Om inte kommissionens ursprungliga förslag dödas i ministerrådet kommer det att leva vidare in i trilogförhandlingarna mellan rådet, parlamentet och kommissionen.
I triloger görs allt upp bakom stängda dörrar – och resultatet av en kompromiss där kan omöjligt vara bättre än vad Europaparlamentet just lagt på bordet. Gissningsvis mycket sämre.
Den 13 november skall Europaparlamentets LIBE-utskott rösta för att bekräfta sin nya position.
Den 4-5 december är det nytt ministerrådsmöte, som föregås av EU-nämnden den 1 december.
• MEP Patrick Breyer (PP, DE): Historic agreement on child sexual abuse proposal (CSAR): European Parliament wants to remove chat control and safeguard secure encryption »
• TechCrunch: EU lawmakers agree on key detection limits in controversial CSAM-scanning file »
Relevant debattartikel:
• Europaportalen: Riksdagen måste säga nej till Chat Control 2.0 »
Läs mer:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »
• Allt du behöver veta om #ChatControl »
• StopScanningMe.eu »
• Använd denna mail-robot för att protestera mot förslaget om Chatcontrol »
Följ oss även på Twitter: @femtejuli

Chat Control 2: Ylva Johansson är naken!
Det mesta tycks bli fel för EU-kommissionär Ylva Johansson när hon vill införa obligatorisk granskning av innehållet i medborgarnas elektroniska meddelanden och konversationer – Chat Control 2.
Till att börja med begriper hon inte sitt eget förslag och dess konsekvenser. Hennes påstående om att man kan inspektera innehållet i totalsträckskrypterade (E2EE) meddelanden utan att bryta krypteringen är nonsens. Och att bryta eller förbjuda kryptering vore förödande för hela vår IT-säkerhet.
Ylva Johansson upprepar ständigt att beslut om spårningsorder endast kan fattas av en domstol. Det stämmer inte med hennes eget förslag. Det räcker med en icke närmare specificerad myndighet, vilket inte motsvarar den rättssäkerhet som kommissionären försöker ge sken av.
EU-kommissionens och ministerrådets egen rättstjänst, Europaparlamentets utredningstjänst, EU:s dataskyddsmyndighet, FN:s människorättskommissionär och forskare från hela världen varnar för förslaget. De menar att det kränker de mänskliga rättigheterna, att det är tekniskt omöjligt och att oskyldiga kommer att drabbas.
EU-kommissionen medger själv på sidan 13 i sitt förslag att det inskränker medborgarnas möjlighet att utöva sina grundläggande mänskliga rättigheter, som rätten till privatliv och privat korrespondens samt yttrandefriheten. Men man tycker att det är ett pris värt att betala.
Ylva Johansson har presenterat en riggad opinionsmätning som påstås visa att en stor majoritet av folket stöder hennes förslag. Detta sker genom ledande och missvisande frågor som utelämnar viktig information. Opinionsundersökningar som utförts av andra visar på ett rakt motsatt resultat: Att folket säger nej till Chat Control 2.
Nyligen avslöjades att IT-företag förklädda till intresseorganisationer pumpat in mångmiljonbelopp i kampanjen för Chat Control 2 – för att kunna sälja sina egna övervakningsverktyg.
Då framkom även att en av Ylva Johanssons nära medarbetare är verksam inom en av ovan nämnda organisationer och samtidigt varit central i arbetet med att ta fram EU-kommissionens förslag om Chat Control 2. Och det finns fler som rör sig i denna gråzon.
Dessutom har vi fått veta att Europol vill ha tillgång till allt som snappas upp av Chat Control 2. Europol vill även att syftet (att skydda barn online) skall utökas till annan brottslighet. Förslaget är alltså inte ens klubbat innan ändamålsglidningen börjar.
Detta besvarar kommissionär Johansson med känslomässiga videos på X och Youtube där hon avfärdar all kritik i sak med att så är det inte alls. Inga argument i sak. Bara känslor.
Europaparlamentets utskott för mänskliga rättigheter (LIBE) har sänt ett oroat brev för att ta reda på vad som pågår. Johanssons svar är att inget är fel och att man skall lita på henne. Inga argument i sak där heller.
Svaret innehåller även rena felaktigheter om att hon samrått med NGOer som arbetar med privacy-frågor. I verkligheten har hon vägrat möta relevanta organisationer som EDRi, samtidigt som kommisionens dörrar stått vidöppna för ovan nämnda lobbyister som stöder förslaget.
Detta är som en tågolycka i slow motion. Så här får det inte gå till i en demokratisk beslutsprocess.
Förslaget om Chat Control 2 måste stoppas i ministerrådet och i Europaparlamentet.
Det finns redan lagstöd för frivillig skanning efter innehåll med övergrepp mot barn. Det sker redan på stora plattformar. Den lagen kan förlängas med ett klubbslag – istället för att införa obligatorisk granskning av innehållet i alla människors elektroniska kommunikationer.
• Europol Sought Unlimited Data Access in Online Child Sexual Abuse Regulation »
• Chat Control – politisk korruption på EU-nivå »
Relevanta debattartiklar:
• Europaportalen: Riksdagen måste säga nej till Chat Control 2.0 »
• Svenska Dagbladet: Regeringen kan stoppa chat control »
Läs mer:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »
• Allt du behöver veta om #ChatControl »
• StopScanningMe.eu »
• Använd denna mail-robot för att protestera mot förslaget om Chatcontrol »
Följ oss även på Twitter: @femtejuli

Den politiska nätaktivismens tre regler
Vår redaktör ger tre råd som vuxit fram under 15 års politisk aktivism för ett fritt och öppet internet – i striderna om till exempel FRA, IPRED, ACTA, EU:s upphovsrättsdirektiv och nu Chat Control.
• Den politiska nätaktivismens första regel: Du måste alltid ha rätt.
Det duger inte att bara tycka saker eller att smeta godtyckliga etiketter på sådant man ogillar. Om du inte har rätt kommer du att avfärdas som okunnig eller som alarmistisk konspirationsteoretiker.
Man måste helt enkelt kolla att de egna argumenten är logiska, rationella och underbyggda med fakta. I detta ingår även att vara uppmärksam på tendensen att ta till sig sådant som stöder den egna tesen och att ignorera sådant som motsäger den.
Det är bättre att veta för mycket än för lite. Om du är rimligt påläst vet du väldigt mycket mer än både vänner och fiender. De flesta läser inte pappren. Kunskap är makt.
Att ha rätt är en förutsättning, men är inte tillräckligt. Det krävs även handling och uthållighet.
• Den politiska nätaktivismens andra regel: Identifiera och fokusera på kärnfrågan.
Koka ner frågan tills det återstår en princip eller ett faktum som inte går att komma runt.
I den pågående striden om Chat Control 2 finns faktiskt två starka grundargument. Ett demokratiskt och ett tekniskt.
Det ena är att förslaget uppenbart strider mot de grundläggande mänskliga fri- och rättigheterna.
Det andra är att CC2 inte går att kombinera med krypterad, privat kommunikation.
När jag jobbade i Europaparlamentet ville fransmännen låta myndigheterna stänga av fildelare från internet. Varpå vi gav frågan ramen: Inget straff utan föregående rättslig prövning.
Vilket är en grundläggande princip i en demokratisk rättsstat, som var omöjlig för dem att runda utan att förlora ansiktet. Så vi vann.
Om du har en tydlig kärnfråga och är tidigt ute kan du sätta ramen för hela debatten.
• Den politiska nätaktivismens tredje regel lyder: Fatta dig så kort som möjligt, men inte kortare.
De flesta människor har inte tid att ta till sig långa texter, videos och podcasts. Respektera andras tid. Uttryck dig kort, koncist och sakligt i din utåtriktade kommunikation.
Inga textväggar. Skriv kortare stycken och kortare meningar. Använd enklare ord. Undvik onödiga förstärkningsord. Less is more.
Håll dig till en huvudtanke om målet är att mottagaren skall komma ihåg vad du sagt och/eller göra något.
Se även till att din information finns lätt tillgänglig online. Där kan du också länka till källor och fördjupad information. A one-stop-shop, som Chatcontrol.se.
När det är gjort, då kan du även ägna dig åt information i längre format för de mest intresserade. Vilket också har ett värde.
/ HAX

Läs mer om Chat Control 2 här:
• Europaportalen: Riksdagen måste säga nej till Chat Control 2.0 »
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »
• Allt du behöver veta om #ChatControl »
• StopScanningMe.eu »
• Använd denna mail-robot för att protestera mot förslaget om Chatcontrol »
Följ oss även på Twitter: @femtejuli

Chat Control – politisk korruption på EU-nivå
Kommersiella intressen förklädda till intresseorganisationer satsar mångmiljonbelopp på att driva frågan om Chat Control. Även EU:s skattebetalare har fått bidra till kampanjen. Och det finns olämpliga personkopplingar mellan EU och dessa lobbyister. Det avslöjas i en ny grävande artikel.
Vi har redan tidigare skrivit om tyska Netzpolitiks granskning av lobbykampanjen för EU:s nya massövervakning – Chat Control 2.
Det har även noterats att Europaparlamentets vice talman Eva Kaili var drivande för Chat Control, fram till dess att hon avslöjades med att ha tagit mutor i den så kallade Qatar-affären.
Nu har Investigative Journalism for Europe (IJ4EU) finansierat ett mer omfattande gräv om saken – som publiceras i Die Zeit, Le Monde, De Groene Amsterdammer, Solomon, IRPI Media, El Diario och Balkan Insight.
Bilden som växer fram är anmärkningsvärd. Att den amerikanska organisationen Thorn har ett kommersiellt intresse av att sälja sin mjukvara för att spåra olagligt innehåll är kanske ingen nyhet. Men här finns en sammanblandning av intresseorganisationer, ekonomiska och politiska krafter som inte har synts tidigare.
BI skriver:
»It’s a synthesis that granted certain stakeholders, AI firms and advocacy groups – which enjoy significant financial backing – a questionable level of influence over the crafting of EU policy.
The proposed regulation is excessively “influenced by companies pretending to be NGOs but acting more like tech companies”, said Arda Gerkens, former director of Europe’s oldest hotline for reporting online CSAM.«
Nätverket som varit pådrivande för Chat Control har haft god och direkt tillgång till EU:s institutioner och till kommissionärerna Johansson, Vestager, Schinas och Breton. Samt till EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen.
Samtidigt har kommissionen vägrat träffa förslagets kritiker och oroade representanter för civilsamhället, som EDRi. Vilket kanske inte är förvånande med tanke på vad som nu avslöjas.
Några nedslag i BI:s artikel:
- Thorns kommersiella intresse i frågan handlar om hundratals miljoner kronor. Bara US Department of Homeland Security har köpt programvarulicenser för 4,3 miljoner USD.
- Thorn är direkt beroende av att Ylva Johanssons nya EU-center godkänner och rekommenderar organisationens digitala övervakningsverktyg.
- Det tycks även vara Thorn och dess förre ordförande, Hollywoodstjärnan Ashton Kutcher som slagit i Ylva Johansson att det går att skanna vad medborgarna skriver i krypterade meddelanden utan att bryta krypteringen.
- Bara förra året betalade Thorn minst 600.000 euro till lobbyföretaget FGS Global för att föra frågan om Chat Control framåt.
- Thorn har betalat 219.000 euro till stiftelsen WeProtect Global Alliance som driver Chat Control och liknande förslag i bl.a. EU, USA och Storbritannien.
- Mellan 2020 och 2023 har EU slussat miljonbelopp av skattebetalarnas pengar till WeProtect. Bara för ett enda event i Bryssel betalade Ylva Johanssons direktorat ut nästan en miljon euro till stiftelsen.
- I styrelsen för WeProtect sitter en av Ylva Johanssons topptjänstemän, Antonio Labrador Jimenez.
- Antonio Labrador Jimenez har även varit central i arbetet med att ta fram EU-kommissionens förslag om Chat Control.
- En annan styrelsemedlem i WeProtect är Douglas Griffiths, en tidigare tjänsteman i det amerikanska utrikesdepartementet som driver den Geneve-baserade Oak Foundation.
- The Oak Foundation har givit generösa bidrag till WeProtect – och har sedan 2020 spenderat runt en kvarts miljard kronor på lobbying för Chat Control och liknande förslag. (Thorn har fått drygt 5 miljoner USD och WeProtect närmare två och en halv miljon USD.)
- Det finns även personkopplingar mellan EU:s generaldirektorat och organisationer finansierade av Oak Foundation.
Detta är ingen vacker syn och artikeln väcker frågor om politisk korruption och den demokratiska processen kring Chat Control.
Slutligen ett citat om ändamålsglidning:
»In July 2022, the head of Johansson’s Directorate-General, Monique Pariat, visited Europol to discuss the contribution the EU police agency could make to the fight against CSAM, in a meeting attended by Europol executive director Catherine de Bolle.
Europol officials floated the idea of using the proposed EU Centre to scan for more than just CSAM, telling the Commission, “There are other crime areas that would benefit from detection”. According to the minutes, a Commission official “signalled understanding for the additional wishes” but “flagged the need to be realistic in terms of what could be expected, given the many sensitivities around the proposal.”«
Beslutet har alltså inte ens fattats innan man börjar diskutera hur syftet med Chat Control kan utökas.
I sammanhanget är värt att påpeka att EU-domstolen redan med sin dom om EU:s datalagringsdirektiv slagit fast principen: Övervaka dem som misstänks för brott – inte alla andra, hela tiden.
Detta med hänvisning till de grundläggande mänskliga rättigheterna.
• Grävartikeln, som innehåller innehåller mycket mer av intresse hittar du här:
‘Who Benefits?’ Inside the EU’s Fight over Scanning for Child Sex Content »

Relevanta debattartiklar:
• Europaportalen: Riksdagen måste säga nej till Chat Control 2.0 »
• Svenska Dagbladet: Regeringen kan stoppa chat control »
Läs mer:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »
• Allt du behöver veta om #ChatControl »
• StopScanningMe.eu »
• Använd denna mail-robot för att protestera mot förslaget om Chatcontrol »
Följ oss även på Twitter: @femtejuli

Chatcontrol: Rädda den digitala brevhemligheten!
Ylva Johanssons förslag till massövervakning – Chatcontrol 2 – är en förtryckares våta dröm.

Bilden kommer från Stasi-museum i Berlin. Stasi var den östtyska hemliga polisen, som gjorde sig känd för att vilja övervaka så många och så mycket som möjligt.
Så att ingen sticker upp. Så att förtrycket kunde behålla sitt grepp om människorna.
Maskinen på bilden användes för att ånga upp folks brev, så att Stasi kunde läsa dem i smyg innan de levererades till sin adressat. En Ylva-maskin.
I demokratiska länder respekterar man människors rätt till privatliv och privat korrespondens. Det är därför det finns en brevhemlighet, som säger att staten inte får göra på samma sätt som Stasi ovan.
Detta är till och med en grundläggande mänsklig rättighet, fastslagen i Europarådets, EU:s och FN:s deklarationer om de mänskliga rättigheterna. Vika är till för att skydda individen mot staten. En mänsklig rättighet som Ylva Johansson nu tänker göra karottunderlägg av.
Den som bereder sig tillgång till någon annans brev och meddelanden får en väldig makt över den andra personen. För en stat är detta ett perfekt verktyg för att utöva förtryck. Vilket med all önskvärd tydlighet har demonstrerats.
Därför är det anmärkningsvärt att EU-kommissionen nu föreslår att myndigheter skall kunna beordra plattformar som ägnar sig åt att förmedla elektronisk kommunikation (eller att lagra filer) att granska vad användarna har för sig.
Maskiner skall öppna, läsa och analysera innehållet i dina meddelanden. Och snoka igenom ditt fotoalbum på nätet. För att sedan automatiskt rapportera in sådant som är misstänkt till en ny EU-myndighet, EU-center, kopplad till Europol i Haag.
Detta är en teknik som Stasi aldrig ens kunnat drömma om. En teknik som, om den används fel lätt kan vändas mot enskilda eller grupper som staten för tillfället ogillar.
EU-kommissionen medger själv (sid 13) att förslaget innebär att människors möjlighet att utöva sina grundläggande rättigheter inskränks. Men att det är värt detta offer. I namn av att skydda barnen – vilket ingen vill eller vågar invända emot.
Alla upptänkbara experter (inklusive EU-institutionernas egna tjänstemän) varnar för förslaget. Dels strider de mot de grundläggande mänskliga rättigheterna. Dels är det tekniskt vansinnigt.
Kryptering måste antingen knäckas eller förses med bakdörrar om förslaget skall bli verklighet. Det spanska EU-ordförandeskapet i ministerrådet vill till och förbjuda kryptering (!). Chatcontrol kommer att göra hela vår IT-infrastruktur mindre säker och mer sårbar.
Inte nog med att maskinerna skall söka efter känt olagligt innehåll. De skall även använda AI för att identifiera tidigare okänt olagligt innehåll. Och det skall analysera dina konversationer för att kontrollera att du inte antastar barn. Vad kan möjligen gå fel?
Dessutom vet vi av erfarenhet att övervakningslagar alltid utökas till syfte och metod.
EU-kommissionär Ylva Johanssons förslag om Chatcontrol 2 måste stoppas.
Brevhemligheten måste försvaras!

Våra senaste debattartiklar:
• Europaportalen: Riksdagen måste säga nej till Chat Control 2.0 »
• Svenska Dagbladet: Regeringen kan stoppa chat control »
Läs mer:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »
• Allt du behöver veta om #ChatControl »
• StopScanningMe.eu »
• Använd denna mail-robot för att protestera mot förslaget om Chatcontrol »
Följ oss även på Twitter: @femtejuli

Chatcontrol – ut och demonstrera!
På EU-nämndens möte den 22/9 diskuteras den svenska linjen om EU-kommissionens hårt kritiserade förslag till ny massövervakning – Chatcontrol – inför ministerrådsmötet den 28/9.
Inför detta möte hålls tre demonstrationer utanför riksdagen:
• Tisdag 19 september kl 18 på Mynttorget
• Torsdag 21 september kl 08 på Mynttorget
• Fredag 22 september kl 09 på Mynttorget
Arrangör den 19 september är Kamratdataföreningen Konstellationen. Detta utgör starten på veckans protester. Länk »
Arrangör den 21 september är Piratpartiet som vill hälsa riksdagens ledamöter och personal välkomna till jobbet med en protest på morgonkvisten. (Observera att denna tid är preliminär, då polistillståndet inte är klart ännu.) Länk »
Arrangör den 22 september är Medborgerlig Samling – som genomför en manifestation samtidigt som EU-nämnden håller sitt möte. Länk »
5 juli-stiftelsens Henrik Alexandersson medverkar som talare på demonstrationen den 22 september i samband med EU-nämndens sammanträde.
Se även våra debattartiklar på Europaportalen och i Svenska Dagbladet.

Läs mer:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »
• Allt du behöver veta om #ChatControl »
• StopScanningMe.eu »
• Använd denna mail-robot för att protestera mot förslaget om Chatcontrol »
Följ oss även på Twitter: @femtejuli

Eurobarometerns vilseledande siffror om Chatcontrol
Hur kan två olika opinionsmätningar om Chatcontrol och dess konsekvenser ge rakt motsatt resultat?
Debatten om Chatcontrol har sina sidor. EU-kommissionär Johansson påstår ständigt sådant där hon redan motbevisats. Sossarna är angelägna om att en teknik som inte existerar magiskt skall uppstå genom lagstiftning redan nästa sommar. Klåfingriga politiker har kommit att hota både vår IT-säkerhet och våra grundläggande mänskliga rättigheter. De begriper helt enkelt inte vad de lagstiftar om.
Och som kronan på verket: EU:s officiella opinionsmätningsinstitut Eurobarometern påstår att 78% av EU:s befolkning (Sverige 73%) stöder Chatcontrol.
Vilket är lustigt, eftersom SvD Novus så sent som i maj rapporterade att 72% av svenska folket är emot Chatcontrol.
Båda kan knappast ha rätt samtidigt.
Eurobarometern har kritiserats för att ställa frågor på ett sådant sätt att det är omöjligt att inte få det svar man vill ha. Dessutom har dess allmänna metodik ifrågasatts.
Enklast tar man del av den aktuella undersökningen genom den presentation Eurobarometern tillhandahåller. Den tar upp tolv frågor.
Först kommer en rad frågor om hur stort man tror att problemet är, om tjänsteleverantörerna har något ansvar och om föräldrar vet vad deras barn gör online. Och så vidare.
Efter att ha satt tonen kommer så den mest uppmärksammade siffran, från fråga sju:
»On 3 August 2024, the EU law that allows online service providers to voluntarily detect and report online child sexual abuse will expire. The EU has proposed a new law that would oblige online service providers to prevent child sexual abuse from happening on their services. If prevention fails, and in case of significant risk of child sexual abuse, the service provider could be temporarily obliged to detect and report online child sexual abuse. If this new legislation is not agreed upon by August 2024, the detection of online child sexual abuse in online exchanges – voluntary or not – becomes illegal. With that in mind, to what extent would you support or oppose this proposed law?«
78% stöder under dessa förutsättningar den föreslagna lagen helt eller delvis.
Som den uppmärksamme noterar nämns inte med ett ord att dagens lagstiftning enkelt kan förlängas. Tvärt om ger man ett motsatt intryck.
Inte heller nämner man att ”significant risk” enligt förslagets kriterier är att man kan använda tjänsten för att sända meddelanden direkt till andra användare. Vilket låter som alla meddelandetjänster.
Att våra grundläggande mänskliga rättigheter ligger i potten framgår inte heller av denna fråga.
Således bygger frågan på felaktiga eller i vart fall ofullständiga premisser.
Låt oss nu återvända till SvD Novus. Deras nyckelfråga lyder:
»Min integritet är mycket viktig för mig. Jag vill inte att myndigheter eller internetleverantörer skall kunna se vad jag skriver eller sparar för filer.«
Vilket låter som en rakare frågeställning, fokuserad på sakförhållandet, utan känslomässiga inslag och outtalade förutsättningar. (Möjligen en aning ledande.)
72% instämmer helt eller delvis i påståendet ovan.
Denna undersökning är kanske inte heller helt klockren – och innehåller en del annat som känns väldigt oroväckande.
Men en sak kan sägas med säkerhet: Kommissionens / Eurostats siffror har passerat gränsen till att vara vilseledande.
På skattebetalarnas bekostnad.
Om opinionsmätningar:
Våra senaste debattartiklar:
• Europaportalen: Riksdagen måste säga nej till Chat Control 2.0 »
• Svenska Dagbladet: Regeringen kan stoppa chat control »
Läs mer:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »
• Allt du behöver veta om #ChatControl »
• StopScanningMe.eu »
• Använd denna mail-robot för att protestera mot förslaget om Chatcontrol »
Följ oss även på Twitter: @femtejuli
