• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet

Femte juli

Nätet till folket!

  • Om oss
  • Remissvar

AI

Och nu – biometrisk massövervakning

8 november 2022 av Henrik Alexandersson

Vi närmar oss en punkt där vi inte bara skall kameraövervakas på offentlig plats – utan även identifieras och få vårt beteende analyserat i realtid, av massövervakningens algoritmer.

Artificiell Intelligens (AI) är det senaste EU vill reglera. Något slutligt förslag finns inte ännu, men väl ett läckt arbetsdokument (PDF).

Den nya förordningen täcker väldigt mycket – men tycks göra undantag när det gäller övervakning. Vilket öppnar för en del dystopiska perspektiv.

Idag används AI bland annat för system med biometrisk identifiering. Vilket blivit en stridsfråga.

Sådan kan i sin tur delas upp i flera delar. I sin enklaste form kan det handla om kontroll av till exempel fingeravtryck, ansiktsform eller iris när man passerar EU:s yttre gräns. Eller för att fastställa en persons identitet vid andra tillfällen.

(Ett sådant system användes av de västliga styrkorna i Afghanistan. Tyvärr tycks det ha fallit i talibanernas händer, med potentiellt katastrofala konsekvenser för enskilda.)

Även om man kan tycka att det är rationellt att använda biometriska data för identifiering vid en viss säkerhetspunkt (som en gräns) – så kan systemet även användas för massövervakning. Till exempel genom att identifiera alla som passerar en viss knutpunkt. (Och spara biometrisk data om dem man ej lyckas identifiera.)

Då är man plötsligt inne på att massövervaka människor som inte misstänks för något brott – utan bara för att de rört sig på allmän plats. Vilket inte är OK. Det strider mot människans rätt till privatliv.

Sedan har vi användning av automatiserad ansiktsigenkänning för att identifiera personer på exempelvis en övervakningsfilm från en plats där ett brott de facto begåtts. Vilket är mindre problematiskt.

Dock har det visat sig finnas risker med att endast granska övervakningsvideos med maskiner. I jakt på ett ansikte kan det vara lätt hänt att algoritmen missar andra detaljer och händelser som är relevanta i sammanhanget.

Den tredje delen är automatiserad ansiktsigenkänning i realtid, med livefeed från övervakningskameror. När man sedan identifierat en person kan det kopplas direkt till olika databaser med information om personen i fråga.

EU har under årtionden finansierat utvecklingen av sådana system (gm. INDECT) – trots varningar och protester. Och nu tycks dystopin vara fullbordad.

Som vanligt är det en fråga om hur systemet används. För att till exempel skugga en misstänkt brottsling eller för att avvärja konkret fara kan det kanske vara försvarligt. Men finns det någon som tror att det stannar där?

Det finns även add-ons (vilka också finansierats av EU) som att koppla ljudupptagning med akustisk analys till systemen ovan. Ett annat exempel är automatiserad beteendeanalys för att upptäcka avvikande beteende.

Blotta vetskapen om att man är ständigt observerad, identifierad och att ens handlingar i varje stund analyseras av maskiner kommer att påverka människor och deras psykiska hälsa.

Detta för att inte nämna problemet med falska positiva. Även i ett system med orealistiska 99,9% träffsäkerhet kommer tusentals och åter tusentals människor att flaggas med fel identitet eller för helt oskyldigt avvikande beteende. Vilket kan få allvarliga konsekvenser.

Som vanligt tycks det finnas en övertro på teknisk övervakning, där polisen sitter vid en skärm istället för att patrullera gatorna och ägna sig åt traditionellt polisarbete. Vilket kan komma att straffa sig genom att i slutändan göra oss alla mindre säkra.

• EU governments open the door for biometric mass surveillance in public spaces »

Arkiverad under: EU, Forskning, Övervakning, Privatliv, Säkerhet, Storebror Taggad som: AI, Indect

Europol brainstormar om att knäcka krypterade kommunikationer

7 oktober 2022 av Henrik Alexandersson

Myndigheternas krig mot krypterad information fortsätter. Samtidigt vill EU:s ministerråd begränsa insynen i hur polisen använder artificiell intelligens i sitt arbete.

Bakdörrar, superdatorer och samarbete med internetoperatörer var några av de idéer som diskuterades när EU:s olika polis- och säkerhetsorgan nyligen brainstormade hur man kan gå vidare för att knäcka krypterade kommunikationer.

Detta skedde på en konferens med EU Innovation Hub for Internal Security som hölls förra månaden, enligt Statewatch som har utskrifter av vad som diskuterades.

Särskilt uppseendeväckande är att man öppnar för att hålla säkerhetsluckor i vår IT-infrastruktur öppna istället för att anmäla dem – för att själva kunna utnyttja dessa för övervakning.

Men sådana säkerhetsluckor kan även användas av andra, till exempel kriminella och främmande makt. Vilket gör oss alla mindre säkra.

Statewatch rapporterar:

»At a recent event hosted by Europol’s Innovation Hub, participants discussed questions relating to encrypted data and the ability of law enforcement authorities to access digital information. One issue raised was a possible ”EU Vulnerability Management Policy for Internal Security,” which could allow for ”temporary retention of vulnerabilities and their exploitation by the relevant authorities.” In effect, this would mean identifying weaknesses in software and, rather than informing the software developers of the problem, exploiting it for law enforcement purposes.«

EU Innovation Hub for Internal Security består av nio olika EU-myndigheter och organ som på olika sätt arbetar med polisiära och säkerhetsrelaterade frågor. Spindeln i nätet är EU:s polismyndighet Europol. Såväl EU-kommissionen som ministerrådet är medlemmar – men inte Europaparlamentet.

I övrigt diskuterade man även hur artificiell intelligens (AI) kan användas i polisiärt arbete samt vad man kan göra för att komma åt elektroniska kommunikationer i 5G-nätet (vilket tydligen är oväntat krångligt).

Intressant nog vill EU:s ministerråd begränsa transparensen vad gäller hur polisiära myndigheter använder AI i sitt arbete. Statewatch skriver:

»The Czech Presidency of the Council has inserted new provisions into the proposed AI Act that would make it possible to greatly limit the transparency obligations placed on law enforcement authorities using ”artificial intelligence” technologies. A new ”specific carve-out for sensitive operational data” has been added to a number of articles. If the provisions survive the negotiations, the question then becomes: what exactly counts as ”sensitive operational data”? And does the carve-out concern just the data itself, or the algorithms and systems it feeds as well?«

Detta är ytterligare en het fråga som lär hamna på det svenska EU-ordförandeskapets bord efter årsskiftet.

Läs mer:
• Statewatch: EU: Discussion on encryption ponders ”retention of vulnerabilities and exploitation by the authorities” »
• ”Wicked problem”: Europol considers vulnerability exploitation to break encryption »
• Statewatch: EU: AI Act: Council Presidency seeks more secrecy over police use of AI technology »

Arkiverad under: EU, Hemlig dataavläsning, Kryptering, Länktips, Övervakning, Privatliv, Säkerhet, Storebror Taggad som: AI

Faran med dåliga AI-system i statens tjänst

13 april 2022 av Henrik Alexandersson

Myndigheters användning av AI för kontroll av medborgarna har redan fått förfärande konsekvenser. Nu vill EU:s franska ordförandeskap utöka användningen.

I Nederländerna använde skattemyndigheten en dålig självlärande algoritm för att komma till rätta med bidragsfusk bland barnfamiljer. Resultatet blev katastrofalt.

Tiotusentals oskyldiga familjer drabbades av stora återbetalningskrav, som ödelade deras ekonomier. Människor begick självmord. Tusentals barn togs ifrån sina familjer.

Nu har skattemyndigheten dömts till 3,7 miljoner euro i böter. Regeringen tvingades avgå. Och tiotusentals människor har fått sina liv ödelagda.

Det kan hända igen – Frankrike driver på.

Detta kan vara bra att känna till när EU nu är på väg att sjösätta sin AI Act. Hittills har man varit försiktig vad gäller att använda AI för brottsbekämpning, just på grund av att det ibland kan gå fruktansvärt fel.

Nu flaggar det franska EU-ordförandeskapet för en kursändring som leder till ökad användning av AI bland de rättsvårdande myndigheterna. Speciellt gäller detta polisens användning av biometrisk data.

Vilket i sin tur ligger helt i linje med EU:s långsiktiga ekonomiska stöd till system som samkör bland annat kameraövervakning med ansiktsigenkänning i realtid, övrig biometrisk data, AI-baserad beteendeanalys samt myndigheternas existerande och nya register. Redan för tio år sedan varnades för konsekvenserna av detta.

Inget datasystem är bättre än hur det utformas. Och självlärande AI-system tycks tendera att förvärra ogenomtänkt input över tid.

Som vanligt är det den som är oskyldig som har mest att frukta.

Länkar:
• Dutch scandal serves as a warning for Europe over risks of using algorithms »
• EU: AI Act: Plans to loosen controls on law enforcement use of artificial intelligence »

• Civil society calls on the EU to ban predictive AI systems in policing and criminal justice in the AI Act »

Arkiverad under: Dataskydd, EU, Länktips, Övervakning, Rättssäkerhet, Storebror Taggad som: AI, AI Act, Frankrike, Indect

Uppladdningsfilter, datalagring, statligt godkända nätgranskare, av-kryptering och granskning av meddelanden och e-post på höstens politiska dagordning

18 augusti 2021 av Henrik Alexandersson

Sommarlovet är över och det är dags att se över vilka nät-, yttrandefrihets- och övervakningsfrågor som finns på den politiska dagordningen i höst.

Sverige

  • Redan i somras skulle EU:s nya upphovsrättsdirektiv ha varit svensk lag. Någon remiss eller proposition har dock inte synts till. Delvis kan det bero på att EU-kommissionen dragit benen efter sig i den kontroversiella frågan om uppladdningsfilter. En annan sak att hålla ögonen på är hur direktivets absurda länkskatt är tänkt att implementeras i svensk lag.
  • Efter att EU-domstolen meddelat att den svenska lagen om datalagring måste skrivas om har regeringen tillsatt en utredning. Visserligen skall utredningen presenteras först våren 2023, men det är viktigt att hålla frågan levande – och då inte minst det faktum att den svenska datalagringen fortfarande kolliderar med domstolens nej till svepande lagring av data om alla medborgares alla tele- och datakommunikationer utan misstanke om brott.

EU

  • EU:s nya Digital Services Act (DSA) föreslår så kallade Trusted Flaggers – som är tänkta att vara organisationer som är statligt godkända nätgranskare, med direktlinje till sociala medias abuse-avdelningar.
  • Det finns krafter i både Europaparlamentet och ministerrådet som vill att DSA också skall innehålla allmänna uppladdningsfilter.
  • EU:s ministerråd vill i ett inspel kopplat till DSA att inte bara olagligt material skall plockas bort på nätet. Man vill även att icke olagligt hat och hot skall bort, vilket i så fall innebär att yttrandefrihetens gränser inte längre sätts av lag.
  • Under hösten väntas dom i EU-domstolen, där Polen överklagat artikel 17 i det nya upphovsrättsdirektivet, som kommer att leda till automatiska uppladdningsfilter. Domstolens generaladvokat ger (med vissa förbehåll) grönt ljus till artikel 17, men det händer emellanåt att domstolen går på en annan linje än dennes rekommendationer.
  • ChatControl 2.0 är uppföljningen till beslutet att ge meddelande- och e-post-tjänster möjlighet att av-kryptera och granska användarnas kommunikationer i jakt på sexuellt utnyttjande av barn. Under vintern kommer nästa steg, som förvänts göra detta obligatoriskt.
  • Kopplat till detta har EU presenterat ett diskussionspapper där man överväger att använda den metod som Apple valt (i vart fall i USA) för att komma åt bilder och sexuella övergrepp på barn. Det vill säga att kringgå kryptering genom att med något slags spionprogram granska bilder och meddelanden redan på användarens telefon. Vilket är ett av flera olika förslag man skissar på.
  • EU-kommissionen och ministerrådet överväger hur de skall kunna komma runt EU-domstolens nej till urskiljningslös datalagring utan misstanke om brott.
  • EU-kommissionen har föreslagit European Digital Identity Wallets, som är tänkta att användas för ID, pass, licenser, körkort, kollektivtrafikkort, sjukvårdsinformation, recept, inloggning på nätplttformar, betalningmedel med mera. Vilket kan öppna för ett omfattande övervakningssamhälle i vilket vi får blippa oss fram.
  • Europaparlamentets utskott för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (LIBE) har sagt nej till till AI och biometrisk analys för massövervakning. Delar av minsterrådet och då speciellt Frankrike vill gå åt andra hållet och använda dessa verktyg.
  • I EU-kommissionens Code of Practice on Disinformation vill man att nätplattformarna i högre utsträckning skall av-monetarisera oönskat innehåll.
  • EU-kommissionen vill förbjuda anonyma betalningar med kryptovalutor och kontantbetalningar på över 10.000 euro.
  • Det pågår en diskussion (framförallt i ministerrådet) om att utöka registreringen av våra flygresor (PNR) till att även gälla tågresor, båtresor, bilhyra och hotellövernattningar.

Detta är bara ett urval av sådant som är på gång i svensk och europeisk politik under hösten. Det händer också att nya frågor dyker upp väldigt plötsligt.

Vi bevakar dessa och fler frågor. Du följer utvecklingen här på bloggen.

Arkiverad under: Censur, Datalagring, Digital Services Act, EU, Kryptering, Kryptovaluta, Länktips, Övervakning, Privatliv, Rättssäkerhet, Storebror, Sverige, Upphovsrätt, Uppladdningsfilter, Yttrandefrihet Taggad som: AI, ansiktsigenkänning, biometrisk information, ChatControl, EU-domstolen, länkskatt, PNR, regeringen, Trusted Flaggers

EP/LIBE: Nej till AI och biometrisk analys för massövervakning

30 juni 2021 av Henrik Alexandersson

I Europaparlamentet har utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (LIBE) antagit en rapport om AI och biometrisk massövervakning. MEP Patrick Breyer (PP, DE) skriver på sin blogg:

»Today, the Committee on Civil Liberties, Justice and Home Affairs (LIBE) adopted a report on the use of artificial intelligence by police and judiciary by 36 votes to 24 with 6 abstentions. The successful compromise text calls, among other things, on the Commission „to implement, through legislative and non-legislative means, and if necessary infringement proceedings, a ban on any processing of biometric data, including facial images, for law enforcement purposes that leads to mass surveillance in publicly accessible spaces” (paragraph 15b). MEPs also call on the Commission to stop funding biometric research that is likely to lead to indiscriminate mass surveillance in public spaces.«

Detta innebär att AI-baserad teknik för analys av biometrisk data (som till exempel automatiserad ansiktsigenkänning) inte får användas för massövervakning. Däremot får den användas för att söka specifika mål, till exempel från övervakningsfilmer från en brottsplats. Man håller således fast vid principen om att det skall finnas en misstanke eller ett konkret brott innan man får använda dessa verktyg.

Breyer kommenterar:

»This report is a milestone in the fight against biometric mass surveillance in Europe, because for the first time a majority in the European Parliament wants to put an end to this total form of surveillance. Biometric and mass surveillance and behavioral prediction technology in our public spaces undermines our freedoms and threatens our open society.«

Detta är en rapport, inte lagstiftning. Och det återstår att se hur Europaparlamentet kommer att rösta i plenum.

Arkiverad under: EU, Länktips, Övervakning, Storebror Taggad som: AI, ansiktsigenkänning, Europaparlamentet, LIBE

17 områden där EU vill bygga ut övervakning, kontroll och censur

7 maj 2021 av Henrik Alexandersson

Massor av internet-och IT-relaterad lagstiftning har redan klubbats eller är på väg genom EU-apparaten. Det är så mycket att det blir svårt att få en överblick. Låt oss därför ge en ögonblicksbild av vad som är att vänta under den innevarande europeiska mandatperioden (2019-24).

Artificiell Intelligens: EU uppmanar visserligen till försiktighet vad gäller användning av AI för övervakning – men öppnar samtidigt för en lång rad undantag där AI ändå kan användas för övervakning från myndigheternas sida.

ChatControl: Meddelanden och e-post skall av-krypteras för att kontrollera om det förekommer sexuellt utnyttjande av minderåriga. Detta kan lätt utökas till andra syften.

Code of Conduct on countering illegal hate speech online: EU-kommissionär Ylva Johansson har flaggat för att en ny EU-gemensam uppförandekod skall sättas upp vad gäller hat och hot på nätet.

Corona-pass: EU vill se en gemensam app för att möjliggöra en återgång till normalt liv för vaccinerade, testade och personer med antikroppar. Detta öppnar även nya möjligheter för övervakning.

Datalagring: Ett nytt datalagringsdirektiv är på väg. Tanken är att lagra data om alla medborgares alla tele- och datakommunikationer för att kunna kontrollera vem som har kontakt med vem, var folk befunnit sig och när de har varit uppkopplade. Frankrike vill ändra EU:s fördrag och stadgan om de mänskliga rättigheterna för att EU-domstolen inte skall kunna stoppa direktivet.

eBevis: Polisiära myndigheter i alla EU:s medlemsstater kommer att kunna begära ut uppgifter om användare samt kommunikationsdata och lagrad information från till exempel en internetoperatör, social plattform eller app-tjänst i vilket medlemsland som helst.

EU-ID: Ett elektroniskt EU-ID finns på EU-kommissionens önskelista. Vilket i princip kommer att göra det omöjligt att vara anonym på nätet.

European Democracy Action Plan: Syftet är bland annat att bekämpa hat och desinformation online. Vilket alltid brukar landa i kontroversiella frågor om var gränsen går och vem som skall bestämma vad som är rätt och sant.

Europol: Den europeiska polismyndigheten arbetar intensivt för att knäcka krypterade kommunikationer. Man har flaggat för att man vill ha direkt tillgång till information hos privata aktörer (som till exempel internetoperatörer). Europol håller även på att utöka sitt mandat till att bekämpa desinformation.

Interconnected bank account registers: Den hårt kritiserade och misskötta överföringen av europeisk bankdata för analys hos amerikanska säkerhetsmyndigheter är tänkt att ersättas av ett centralt EU-register – för att lagra och analysera data om alla finansiella transaktioner inom det europeiska banksystemet.

Länkskatt: EU:s nya upphovsrättdirektiv kommer att leda till att det blir enklast för sociala media att sluta avtal med de stora mediehusen – på små, nya och alternativa medias bekostnad.

Patientjournaler: EU-kommissionen vill se ett heltäckande, centraliserat europeiskt system för medicinska journaler.

PNR: EU-kommissionen och ministerrådet vill utöka registreringen av våra resor (och om detaljer kring dessa). Detta gäller redan för flygresor, men man diskuterar att utöka registreringen till att även gälla hyrbilar, tågresor, båtresor och hotellövernattningar.

ROXANNE: Ett EU-finansierat projekt för röstigenkänning,

TERREG: Förordningen om terror-relaterat innehåll online innebär censur av åsikter online. Notera att det handlar om åsikter som inte nödvändigtvis är olagliga. Detta kan enkelt utvidgas till andra syften. TERREG kommer även att tvinga fram användning av uppladdningsfilter. Förordningen säger också att flaggat material skall plockas ner inom en timma (utan föregående rättslig prövning) och öppnar för att myndigheter i ett EU-land kan beordra nedtagning av innehåll på servrar i andra medlemsstater.

Trusted flaggers: EU:s nya Digital Services Act kommer att ge oss statligt godkända innehållsgranskare på nätet – vars anmälningar skall prioriteras av nätplattformarna.

Uppladdningsfilter: Allt som alla laddar upp kommer att inspekteras, analyseras och i förekommande fall censureras. Detta för att stoppa upphovsrättsskyddat material och terror-relaterad information. Dessa syften kan enkelt komma att utvidgas. Vissa EU-länder vill även se uppladdningsfilter som ett allmänt verktyg inom the Digital Services Act.

Detta är bara en del av allt som är på gång när det gäller internet, IT, övervakning och kontroll i EU. Nya förslag tillkommer hela tiden. Men vi tycker att det är viktigt att man inte bara gräver ner sig i enskilda förslag, utan även ser till den större bilden. Och sammantaget är det ingen tvekan om att EU är på väg att utvecklas till en kontroll- och övervakningsstat, som även begränsar det fria ordet online.

Arkiverad under: Censur, Datalagring, Digital Services Act, EU, Kryptering, Övervakning, Privatliv, Rättssäkerhet, Sociala media, Storebror, Upphovsrätt, Uppladdningsfilter, Webben, Yttrandefrihet Taggad som: AI, anonymitet, ChatControl, desinformation, eBevis, Europol, länkskatt, PNR, TERREG

Kritiska röster om EU:s nya regelverk för AI

22 april 2021 av Henrik Alexandersson

I går presenterade EU-kommissionen sitt »Proposal for a Regulation on a European approach for Artificial Intelligence«.

Som vi tidigare rapporterat – utifrån läckt material  – vill EU-kommissionen ha ett förbud mot användning av AI för övervakning. Detta gäller speciellt övervakning kopplad till kameraövervakning med ansiktsigenkänning i realtid. Dock är detta inget heltäckande förbud, utan innehåller ett antal undantag och brasklappar.

Nu börjar reaktionerna på förslaget droppa in. Sarah Chander, Senior Policy Lead on AI hos European Digital Rights (EDRi) säger:

»Whilst it is positive that the Commission acknowledges that some uses of AI are simply unacceptable and need to be prohibited, the draft law does not prohibit the full extent of unacceptable uses of AI and in particular all forms of biometric mass surveillance. This leaves a worrying gap for discriminatory and surveillance technologies used by governments and companies. The regulation allows too wide a scope for self-regulation by companies profiting from AI. People, not companies need to be the centre of this regulation.«

Lotte Houwing, från nederländska Bits of Freedom:

»Biometric mass surveillance reduces our bodies to walking barcodes with the intention of judging the links between our data, physical appearance and our intentions. We should protect this sensitive data because we only have one face, which we cannot swap or leave at home. Once we give up this data we will have lost all control.«

ZDNet rapporterar:

»For Nick Holliman, professor at Newcastle University’s school of computing, the vagueness of the EU’s new rules reflect a lack of understanding of a technology that takes on many different shapes. ”There are risks of harm from not regulating AI systems, especially in high-risk areas, but the nature of the field is such that regulations are being drafted onto a moving target,” Holliman tells ZDNet.

In practice, says Holliman, the regulation seems unworkable, or designed to be defined in detail through case law – and the very idea of having to worry about this type of overhead is likely to drive many businesses away.«

Ytterligare ett citat från samma källa:

»”The EU has wider issues to do with the tech ecosystem: it’s very bureaucratic, it’s hard to get funding, it’s a top-down mentality,” Wolfgang Fengler, lead economist in trade and competitiveness at the World Bank, tells ZDNet. ”The challenge is that these new rules can be seen as business-unfriendly – and I’m not talking for Google, but for small startups operating in the EU.”«

Den tjeckiske ledamoten av Euopaparlamentet, piratpartisten Marcel Kolaja säger:

»The Commission’s plan on AI still leaves some loopholes. Even though the Commission pretends that practices such as biometric identification are banned, in reality, wide exemptions still remain. But these practices could easily be exploited by governments and lead to mass surveillance. And that is unacceptable for us. We have to set clear rules for AI that will protect the freedom of our citizens and will not discriminate against anyone of them. Once the proposal comes to “our table” in the Parliament, I will work to bring the necessary adjustments to the regulation.«

Man kan även notera att förslaget belyser ett problem med hela EU:s beslutsprocess. Med en reglering för hela EU, införd uppifrån, riskerar man att skapa single points of failure. Vilket kan ställas i kontrast mot om olika länder utformar sin egen politik och med tiden lär sig av varandras erfarenheter.

Och det är lite som med EU:s Digital Services Act – man sätter upp ett stelt regelverk för något som ständigt genomgår en dynamisk förändring.

Resurser:
• EDRi: Artificial Intelligence and Fundamental Rights: Document Pool »

Arkiverad under: Citat, EU, Övervakning, Storebror Taggad som: AI, artificiell intelligens

EU: AI och övervakning – regler med många undantag

14 april 2021 av Henrik Alexandersson

EU-kommissionens förslag till reglering av artificiell intelligens (AI) har läckt ut via olika media.

Bloomberg rapporterar följande:

  • AI systems used to manipulate human behavior, exploit information about individuals or groups of individuals, used to carry out social scoring or for indiscriminate surveillance would all be banned in the EU. Some public security exceptions would apply.
  • Remote biometric identification systems used in public places, like facial recognition, would need special authorization from authorities.
  • AI applications considered to be ‘high-risk’ would have to undergo inspections before deployment to ensure systems are trained on unbiased data sets, in a traceable way and with human oversight.
  • High-risk AI would pertain to systems that could endanger people’s safety, lives or fundamental rights, as well as the EU’s democratic processes — such as self-driving cars and remote surgery, among others.
  • Some companies will be allowed to undertake assessments themselves, whereas others will be subject to checks by third-parties. Compliance certificates issued by assessment bodies will be valid for up to five years.
  • Rules would apply equally to companies based in the EU or abroad.

Särskilt intressant är att titta på undantagen. Till exempel kommer dessa regler inte att gälla för militär verksamhet. Vidare är »public security exceptions« en brasklapp som i praktiken kan öppna för vad som helst.

Medias rubriker talar om att EU skulle införa ett förbud mot AI-stödd ansiktsigenkänning. Vilket inte är vad som står i den läckta texten. Istället talas om »special authorization from authorities« – vilket är ytterligare en brasklapp som ger politiker och myndigheter stort svängrum.

Läckta texter är ofta arbetstexter som kan komma att ändras innan de läggs fram, så det ovanstående kan komma att ändras. I detta fall väntas ett skarpt förslag från EU-kommissionen den 21 april. Förslaget skall sedan knådas och godkännas av medlemsstaterna och av Europaparlamentet.

Relaterat: EDRi om AI och grundläggande rättigheter (PDF) »

Arkiverad under: EU, Länktips, Övervakning, Säkerhet Taggad som: AI, artificiell intelligens

EU vill styra över AI

13 maj 2020 av Henrik Alexandersson

För en tid sedan råkade jag trilla in i en livestream från en hearing från något av Europaparlamentets utskott, förmodligen JURI. Ämnet var artificiell intelligens. På sitt vanliga sövande sätt diskuterade man svindlande stora frågor – som hur man skall kunna tvinga AI att följa lagen. Detta öppnar så många perspektiv. Menar man att AI-system skall betraktas som något slags juridiska personer? Vad är det man förväntar sig att AI kan komma att göra? Ligger inte ansvaret redan hos den som äger / driver den verksamhet som kör nämnda AI?

En fråga som dock inte diskuteras är om detta är något som EU alls bör reglera. På vilket sätt räcker inte de lagar som redan finns och som omfattar allt annat i samhället? Och vad är det EU vill tillföra i sammanhanget?

Frågan är relevant inte minst för att det handlar om lagstiftning om teknik och utfall av tekniska processer.

Vad får sådant för konsekvenser? Till exempel kan man notera att lagstiftning om teknik ofta låser och bakbinder teknikutvecklingen. Eller, om tekniken vinner, att lagstiftningen snabbt blir otidsenlig och olämplig. Och vill vi verkligen att det system som gav oss upphovsrättsdirektivet, det nu ogiltigförklarade datalagringsdirektivet och idiotier som jordbruksstödet skall börja reglera AI?

Därför väckte en artikel i Euractiv mitt intresse: MEPs chart path for a European approach to Artificial Intelligence »

Så vad är det då man tänker göra?

»As part of a series of debates in Parliament’s Legal Affairs Committee on Tuesday afternoon, MEPs exchanged ideas concerning several reports on Artificial Intelligence, covering ethics, civil liability, and intellectual property.

The reports represent Parliament’s recommendations to the Commission on the future for AI technology in the bloc, following the publication of the executive’s White Paper on Artificial Intelligence, which stated that high-risk technologies in ‘critical sectors’ and those deemed to be of ‘critical use’ should be subjected to new requirements.

One Parliament initiative on the ethical aspects of AI, led by Spanish Socialist Ibán García del Blanco, notes that he believes a uniform regulatory framework in the field of AI in Europe is necessary to avoid member states adopting different approaches.«

Frågan är om detta gör någon så mycket klokare.

Det påpekas samtidigt att trots alla vitpapper, rapporter och texter som produceras om AI – så saknas en enhetlig definition.

En stridsfråga tycks vara om EU skall sätta upp en AI-myndighet (agency) eller ej. Socialisterna är för och de konservativa och liberalerna emot, som läget är just nu. Man diskuterar även krav på en speciell AI-försäkring. Kommissionen påpekar att offer för »AI-olyckor« inte får behandlas sämre än de som råkar ut för andra teknikrelaterade olyckor. Oklart dock om detta är något som riskerar att ske.

En mer konkret fråga rör AI och upphovsrätt. Skall AI-producerade verk skall skyddas av upphovsrätt eller ej? Vilket är en lite konstig fråga. Samma regler bör väl rimligen gälla för verk som producerats med hjälp av AI som för verk som redan genereras med hjälp av datorer? (Även om upphovsrätten i sig har många problem, men det är en annan fråga.)

Intrycket man får är att EU:s institutioner är angelägna om att finna en roll, eller skäl för att reglera AI. Än så länge verkar det dock mest vara varm luft och en vilja att finna lösningar på problem som kanske inte ens existerar.

EU-kommissionen skall återkomma med ett vitpapper till hösten. Eller kanske nästa vår.

 

Arkiverad under: EU, Storebror Taggad som: AI

Live kl 15:30: Europaparlamentet håller hearing om AI

6 november 2019 av Henrik Alexandersson

Europaparlamentets utskott för rättsliga frågor (JURI) anordnar idag en hearing om etik och artificiell intelligens – som streamas live för den som är intresserad.

»MEPs will also hold an exchange of views on Ethics in Artificial Intelligence at 15.30 with Andrea Renda, member of the High Level Experts Group on Artificial Intelligence (AI HLEG).«

Politisk kontroll över AI känns som en fråga som man bör hålla ögonen på.

Livestreamen hittar du här. Start 15:30 (kan även ses i efterhand) »

Pressmeddelande: Legal Affairs MEPs will discuss better law making and ethics in AI »

Arkiverad under: EU Taggad som: AI, artificiell intelligens

  • « Go to Föregående sida
  • Sida 1
  • Sida 2
  • Sida 3
  • Go to Nästa sida »

Primärt sidofält

Nätfrihet och integritet!

Femte juli är en nätpolitisk nyhetssajt som står på internetanvändarnas sida. Läs mer.

Nyhet: Merch!

Visa ditt stöd för ett fritt internet genom att bära våra kläder – här hittar du vår shop!

Prenumerera på inlägg


Loading

Senaste inlägg

  • Regeringen: Kassettskatten blir kvar29 augusti 2025
  • Datalagring – säg vad du tycker till EU-kommissionen28 augusti 2025
  • USA: Stoppa Chat Control 227 augusti 2025
  • Folkets röst är inte alltid vacker26 augusti 2025
  • Naomi Brockwell: “I Have Nothing to Hide” – The Dangerous Myth About Privacy (video)25 augusti 2025
  • X: Femtejuli
  • Youtube
  • Soundcloud: 5july
  • RSS-flöde

CC BY 4.0 · Logga in

  • Youtube
  • Twitter
  • RSS