• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet

Femte juli Nätet till folket!

Nätet till folket!

  • Om oss

Och nu – biometrisk massövervakning

8 november 2022 av Henrik Alexandersson 2 kommentarer

Vi närmar oss en punkt där vi inte bara skall kameraövervakas på offentlig plats – utan även identifieras och få vårt beteende analyserat i realtid, av massövervakningens algoritmer.

Artificiell Intelligens (AI) är det senaste EU vill reglera. Något slutligt förslag finns inte ännu, men väl ett läckt arbetsdokument (PDF).

Den nya förordningen täcker väldigt mycket – men tycks göra undantag när det gäller övervakning. Vilket öppnar för en del dystopiska perspektiv.

Idag används AI bland annat för system med biometrisk identifiering. Vilket blivit en stridsfråga.

Sådan kan i sin tur delas upp i flera delar. I sin enklaste form kan det handla om kontroll av till exempel fingeravtryck, ansiktsform eller iris när man passerar EU:s yttre gräns. Eller för att fastställa en persons identitet vid andra tillfällen.

(Ett sådant system användes av de västliga styrkorna i Afghanistan. Tyvärr tycks det ha fallit i talibanernas händer, med potentiellt katastrofala konsekvenser för enskilda.)

Även om man kan tycka att det är rationellt att använda biometriska data för identifiering vid en viss säkerhetspunkt (som en gräns) – så kan systemet även användas för massövervakning. Till exempel genom att identifiera alla som passerar en viss knutpunkt. (Och spara biometrisk data om dem man ej lyckas identifiera.)

Då är man plötsligt inne på att massövervaka människor som inte misstänks för något brott – utan bara för att de rört sig på allmän plats. Vilket inte är OK. Det strider mot människans rätt till privatliv.

Sedan har vi användning av automatiserad ansiktsigenkänning för att identifiera personer på exempelvis en övervakningsfilm från en plats där ett brott de facto begåtts. Vilket är mindre problematiskt.

Dock har det visat sig finnas risker med att endast granska övervakningsvideos med maskiner. I jakt på ett ansikte kan det vara lätt hänt att algoritmen missar andra detaljer och händelser som är relevanta i sammanhanget.

Den tredje delen är automatiserad ansiktsigenkänning i realtid, med livefeed från övervakningskameror. När man sedan identifierat en person kan det kopplas direkt till olika databaser med information om personen i fråga.

EU har under årtionden finansierat utvecklingen av sådana system (gm. INDECT) – trots varningar och protester. Och nu tycks dystopin vara fullbordad.

Som vanligt är det en fråga om hur systemet används. För att till exempel skugga en misstänkt brottsling eller för att avvärja konkret fara kan det kanske vara försvarligt. Men finns det någon som tror att det stannar där?

Det finns även add-ons (vilka också finansierats av EU) som att koppla ljudupptagning med akustisk analys till systemen ovan. Ett annat exempel är automatiserad beteendeanalys för att upptäcka avvikande beteende.

Blotta vetskapen om att man är ständigt observerad, identifierad och att ens handlingar i varje stund analyseras av maskiner kommer att påverka människor och deras psykiska hälsa.

Detta för att inte nämna problemet med falska positiva. Även i ett system med orealistiska 99,9% träffsäkerhet kommer tusentals och åter tusentals människor att flaggas med fel identitet eller för helt oskyldigt avvikande beteende. Vilket kan få allvarliga konsekvenser.

Som vanligt tycks det finnas en övertro på teknisk övervakning, där polisen sitter vid en skärm istället för att patrullera gatorna och ägna sig åt traditionellt polisarbete. Vilket kan komma att straffa sig genom att i slutändan göra oss alla mindre säkra.

• EU governments open the door for biometric mass surveillance in public spaces »

Dela

Dela på Facebook Dela på Twitter Dela på Reddit Dela på E-post

Arkiverad under: EU, Forskning, Övervakning, Privatliv, Säkerhet, Storebror Taggad som: AI, Indect

Läsarkommentarer

Kommentarer

  1. Stan säger

    9 november 2022 kl. 09:22

    Och så har vi detta, från 2018 –
    ……………………………………………..
    Bankerna kan känna igen dig på hur du skriver och klickar
    https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=7089235

    Malin Wemnell Gunnarsson är administrativ chef på BankID. Hon vill varken bekräfta eller dementera uppgiften.
    – Biometriska metoder är något vi använder i BankID, något som vi har använt under många års tid och något som vi ser kommer växa starkt, men exakt vilka detaljer och grupperingar av biometriska metoder vi använder vill jag inte gå in på, säger hon.
    Vem är ansvarig för den biometrisk data som ni samlar in?
    – Det är någon av de tio banker som utfärdar BankID till dig och mig som privatperson.

    Svara

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Primärt sidofält

Nätfrihet och integritet!

Femte juli är en nätpolitisk nyhetssajt som står på internetanvändarnas sida. Läs mer.

  • Twitter: Femtejuli
  • Youtube
  • Soundcloud: 5july
  • RSS-flöde

Aktuellt från Twitter

Retweet on Twitter Femte juli Retweeted
echo_pbreyer Patrick Breyer #JoinMastodon @echo_pbreyer ·
13h

🇬🇧 #ChatControl #MassSurveillance of private communications is supported by almost all political groups in the EP, according to the recently published IMCO amendments. Only my group Greens/EFA, the Left and two German Renew MEPs reject it.

Time to act: https://www.patrick-breyer.de/en/eu-parliament-committee-majority-wants-chat-control/

Retweet on Twitter Femte juli Retweeted
echo_pbreyer Patrick Breyer #JoinMastodon @echo_pbreyer ·
13h

@EP_President @aplusk @Europarl_EN @RobertaMetsola As an EU lawmaker directly elected by the people, I am ashamed of political leaders taking advice by holywood celebrities advocating for authoritarian #ChatControl tech-solutionism and destroying fundamental rights, while disrespecting the will of our own citizens and children.

Retweet on Twitter Femte juli Retweeted
arstechnica Ars Technica @arstechnica ·
12h

As Internet blackouts increase, activists are calling on government agencies, Big Tech, and other organizations to combine resources and build support systems that would make these shutdowns impossible.
https://trib.al/FrZohPH

femtejuli Femte juli @femtejuli ·
15h

"Vi måste få svar på vad de svenska politiska partierna tycker om Chat Control. Det duger inte att släppa igenom en uppenbar inskränkning av våra grundläggande fri- och rättigheter under total tystnad." https://www.svd.se/a/eJ618l/henrik-alexandersson-chat-control-inskranker-manskliga-rattigheter via @SvD

femtejuli Femte juli @femtejuli ·
20 mar

Är det verkligen så här vi vill ha det? Att politiken medvetet och uttryckligen begränsar de grundläggande mänskliga rättigheterna – utan att vilja diskutera saken eller ens svara på frågor? #ChatControl https://femtejuli.se/2023/03/20/total-tystnad-fran-politiken-om-inskrankta-manskliga-rattigheter/ via @femtejuli

Prenumerera på inlägg


Loading

Senaste inlägg

  • I SvD: Var står svenska partier i frågan om Chat Control?21 mars 2023
  • Total tystnad från politiken om inskränkta mänskliga rättigheter20 mars 2023
  • Förslaget om Chat Control är slöseri med tid17 mars 2023
  • Podcast: Chat Control – på djupet13 mars 2023
  • Ylva Johansson duckar kritiken mot Chat Control13 mars 2023

Senaste kommentar

  1. Total tystnad från politiken om inskränkta mänskliga rättigheter om #ChatControl / CSA Regulation – enkelt förklarad21 mars 2023

    […] TL;DR:• ChatControl / CSA Regulation – enkelt förklarad » […]

CC BY 4.0 · Logga in

  • Soundcloud
  • Youtube
  • Twitter
  • RSS