Europaparlamentet fortsätter brottas med datalagringen

Idag har Europaparlamentets utskott för mänskliga rättigheter (LIBE) debatterat datalagringen.

Inte för att det finns något konkret förslag att ta ställning till. EU-kommissionen och ministerrådet har flaggat för att de vill ha ett nytt datalagringsdirektiv. Men man har ännu inga konkreta idéer om hur det skulle kunna se ut. Framförallt har man ingen klar uppfattning om hur datalagring skall kunna vara laglig – med tanke på att det förra direktivet upphävdes av EU-domstolen.

EU-domstolen har upprepade gånger slagit fast att urskiljningslös lagring av data om alla medborgares tele- och datakommunikationer inte får förekomma – och att övervakning måste begränsas till konkreta misstankar om brott.

Europaparlamentet står och stampar på samma plats som kommissionen och ministerrådet. De stora partigrupperna menar att datalagring behövs – men har ingen aning om hur detta kan ske utan att kollidera med EU-domstolens dom. Mindre partigrupper som liberalerna och de gröna/piraterna försöker påpeka detta, men utan att någon verkar bry sig.

Trots att Europaparlamentets egen utredningstjänst kommit fram till att det inte finns någon direkt koppling mellan datalagring och uppklarningsprocent för brott, upprepar många påståenden om det motsatta.

Under debatten framkom till och med åsikten att det vore diskriminerande (!) att bara lagra data när det finns en misstanke om brott.

Så vad händer nu? En välgrundad gissning är att man kommer att försöka få till en rapport (ej lagstiftning) där Europaparlamentet ger kommissionen och ministerrådet sin välsignelse vad gäller att fortsätta arbetet med ett nytt datalagringsdirektiv.

Men så länge man inte adresserar kärnfrågan – urskiljningslös datalagring av allt, utan brottsmisstanke – kommer man inte att komma någonstans. Då kommer EU-domstolen även att upphäva det nya direktivet och vi är tillbaka på ruta ett igen.

En sak att hålla ögonen på är att det finns tecken (bl.a. från Europol) om att myndigheterna kan vilja ha direktåtkomst till data som finns lagrad hos operatörerna, utan att behöva bry sig om att gå via respektive operatör. I Sverige har det redan gjorts sådana framstötar från polisens sida.

Detta kommer att bli en utdragen process, under vilken det är viktigt att hålla ögonen på bollen: Datalagring strider mot de mänskliga rättigheterna och vad dessa har att säga om rätten till privatliv och privat korrespondens – vilket har fastslagits av EU-domstolen.

Rapport från EU-debatten om sociala media och skyddet för grundläggande rättigheter

I Europaparlamentet har man just avslutat debatten »Democratic scrutiny of social media and the protection of fundamental rights« i vilken även EU-kommissionen och ministerrådet deltagit. Debatten skedde på begäran av EPP-gruppen, efter stormningen av Capitolium i Washington och efter att Donald Trump blivit avstängd från Twitter.

Bland de åsikter som framfördes var att samma regler gör gälla online som in resten av samhället, att reglerna bör fastställas av lagstiftare och upprätthållas av domstolar samt att man vill se ökad transparens vad gäller sociala medias algoritmer. Bland de mer färgstarka inläggen fanns de som betraktade sociala media som spridare av antidemokratiska virus och de som vill ställa Twitter, Facebook och Youtube under demokratisk (det vill säga politisk) kontroll.

Värt att notera är att ledamöter från Polen och Ungern varnade för vad som kan hända om man ger politiken kontroll över sociala media.

Enda svenska röst i debatten var Arba Kokalari (M) som konstaterade att det finns en brist på tydliga regler, vilket leder till att användare blir censurerade eller avstängda utan förklaring. Detta menar hon att man kan komma till rätta med genom EU:s nya Digital Services Act (DSA), där hon är skuggrapportör för EPP-gruppen.

Debatten  utgick (precis som DSA) från att sociala media även i framtiden kommer att se ut som och fungera ungefär som idag. Vilket knappast kommer att vara fallet. De enda som gjorde något försök att blicka framåt var de två piratpartistiska ledamöterna Marcel Kolaja (Tjeckien) och Patrick Breyer (Tyskland). Båda pekade på behovet av alternativa och decentraliserade plattformar.

Från kommissionen och ministerrådet kom även besked om att man nu dels arbetar med en »Democracy Action Plan« och dels med en »Media and audiovisual action plan« – vilka vi naturligtvis skall kika närmare på.

Intressant är även vad som inte nämndes i debatten. Till exempel har kommissionär Ylva Johansson flaggat för att en ny »Code of Conduct on countering illegal hate speech online« skall tas fram. Att detta inte togs upp i debatten kan vara ett tecken på att den kommer att utarbetas utanför de demokratiska institutionerna – gissningsvis bakom stängda dörrar tillsammans med de sociala mediejättarna i the European Internet Forum.

Debatten kan ses i efterhand här (timestamp från kl 15) »

Ny tid för Europaparlamentets debatt om sociala media

Enligt den senaste uppdaterade föredragningslistan kommer debatten med EU-kommissionen och ministerrådet om »Demokratisk granskning av sociala medier och skyddet av grundläggande rättigheter« att äga rum kl 15 i morgon, onsdag den 10 februari.

Som vi tidigare noterat är detta bara en allmän debatt som inte är kopplad till någon direkt beslutspunkt. Inte desto mindre kan den bli intressant.

Speciellt bör man hålla utkik efter signaler om innehållet i den uppförandekod vad gäller hat och hot online som EU-kommissionen aviserat skall komma under året.

• Föredragningslista »
• Följ debatten online »

Nästa vecka: EU-debatt om demokratisk granskning av sociala media

En potentiellt intressant sak dök upp på föredragningslistan för nästa session i Europaparlamentets plenum (10 februari): Debatt med ministerrådet och EU-kommissionen om demokratisk granskning av sociala media och skydd för grundläggande rättigheter.

Detta är ingen beslutspunkt utan »bara« en debatt. Men den är värd att följa – dels för att den kan bli allmänt intressant, dels för att det är här vi kan få indikationer på eventuella nya initiativ som rör sociala media.

Till exempel är det flaggat för att EU under året kommer att utarbeta nya riktlinjer vad gäller hat och hot online. Möjligen kan vi få mer information om detta – och om det kommer att ske inom ramen för den demokratiska processen eller bakom stängda dörrar i EU:s Internet Forum.

Nästa omröstning om TERREG – EP/LIBE 11 januari

Förhandlingarna om EU:s nya förordning om terror-relaterat innehåll online är som bekant klara. Nu skall kompromissen behandlas av Europaparlamentet. Första steget blir i utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (LIBE) den 11 januari. Utfallet av den voteringen (förmodligen röstar LIBE ja till kompromissen) kommer sedan att vara huvudförslag när parlamentet under våren röstar i plenum.

Den stora frågan i kompromissen är att onlineplattformar kan men inte måste använda sig av uppladdningsfilter. Som vi tidigare rapporterat kommer detta i de flesta fall förmodligen ändå att leda till att automatiserade uppladdningsfilter används – eftersom alternativet är manuell granskning, vilket vore oerhört resurskrävande och långsamt.

Läs mer hos Piratpartiet »

Motstridiga besked om uppladdningsfilter i TERREG/TCO

Detta är intressant. Som vi rapporterat avslutades idag EU:s trilog-förhandlingar om förordningen om terror-relaterat innehåll online.

EU-kommissionen skriver i sitt pressmeddelande:

»Obligations for service providers to address proactively the misuse of their services for the dissemination of terrorist content online.«

Jag kanske är lite trög. Men jag kan inte tolka proaktiva åtgärder som något annat än uppladdningsfilter. I vart fall inte i praktiken.

Andra sidan, Piratpartiet i Europaparlamentet via MEP Patrick Breyer DE skriver:

»After hard work and protests from civil society, we were able to achieve important partial successes: We have prevented an obligation on platforms to deploy error-prone upload filters.«

Uppenbarligen är man inte helt överens om vad man kommit överens om.

Om man skall vara proaktiv, då måste man rimligen vidta åtgärder innan något slags faktum är fullbordat. Frågan är hur det skall gå till utan den enda proaktiva åtgärd som finns på bordet – nämligen uppladdningsfilter.

Vi kommer väl att få veta, vad det lider. Men det känns som om de två sidorna tolkar utfallet från förhandlingarna på helt olika sätt. (Vilket i och för sig inte är ovanligt.)

Piratpartisterna i Europaparlamentet har säkert gjort sitt bästa. Men nu är det tyvärr EU-kommissionen och Ylva Johansson som har tolkningsföreträde.

EU-förhandlingar: Ja till nätcensur och uppladdningsfilter

Trilog-förhandlingarna mellan EU-kommissionen, ministerrådet och Europaparlamentet om EU:s nya förordning om terror-relaterat innehåll online uppges vara klara.

Dåliga saker:

  • Flaggat material måste som regel plockas ner inom en timma.
  • Myndigheterna i en medlemsstat kommer att kunna beordra censur av material på servrar i andra EU-länder.
  • Plattformar åläggs att vara proaktiva i att förhindra spridning av oönskat material – vilket i praktiken betyder uppladdningsfilter, för att gå igenom allt som alla laddar upp. (»Obligations for service providers to address proactively the misuse of their services for the dissemination of terrorist content online.«)

Bra saker:

  • Man gör ett undantag för journalism, konst, forskning m.m.
  • Det skall finnas en mekanism för att överklaga.

Detta enligt EU-kommissionens pressmeddelande. Reservation för att det är en partsinlaga.

I ett vidare perspektiv innebär detta att EU tar det principiella steget att införa nätcensur för åsikter. Dessutom kommer denna censur i huvudsak att vara automatiserad.

Det må visserligen handla om terror-relaterat innehåll, än så länge. Men när censurverktygen väl finns på plats, då kan mandatet för vad som skall censureras lätt utökas.

Nu skall denna överenskommelse dels godkännas av EU:s ministerråd, vilket mest blir en formsak. Dels av Europaparlamentet – där det finns en sista möjlighet att säga nej till nätcensur. Dock verkar de stora partigrupperna redan ha bestämt sig för att rösta ja.

EDIT: Föga förvånande finns det lite olika bilder av vad man kommit fram till. Ovanstående bygger som sagt på EU-kommissionens pressmeddelande. Mer information kan tillkomma när andra sidan uttalat sig.

Uppdatering: Motstridiga besked om uppladdningsfilter i TERREG/TCO »

EU: MP röstar för övervakning

Vi noterar att den miljöpartistiska ledamoten av Europaparlamentet Alice Bah Kuhnke röstat för mer övervakning.

Det var i utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (LIBE) som hon röstade för den tillfälliga förordning som låter sociala media m.fl. övervaka sina användare. Hennes gröna gruppkamrater röstade nej.

Nuförtiden tycks det nya normala vara att MP är för övervakning. De sitter ju i regering med Socialdemokraterna, bevars. När det handlar om makt finns det inte utrymme för principer.

Jag minns en tid när MP jagade väljare i EU-valet 2014 genom att framställa sig som mer piratpartistiska än Piratpartiet självt. Sedan dess har de släppt både fildelningen och motståndet mot övervakning.

Europaparlamentet: Visselblåsare är viktiga. Men bara i teorin.

Säg att en svensk journalist, bloggare eller aktivist kommer över och publicerar dokument som avslöjar ett olagligt samarbete mellan svenska FRA och amerikanska NSA.

Skall denna person i så fall kunna utlämnas till USA och dömas till livstids fängelse för spioneri? Det rimliga svaret är naturligtvis nej.

Men den logiken gäller inte i Europaparlamentet. Där har man röstat nej till ett ändringsförslag i en rapport om de grundläggande medborgerliga rättigheterna i EU under 2018-2019.

Parlamentet uttalar visserligen att visselblåsare spelar en avgörande roll i en öppen och transparent demokrati. I teorin. Men inte i praktiken.

Det ändringsförslag som röstades ner säger att EU bör följa Europarådets exempel och uttala att det amerikanska åtalet mot Wikileaks grundare Julian Assange är ett hot mot undersökande journalistik och den fria pressen.

Inget svenskt politiskt parti i Europaparlamentet röstade för detta ändringsförslag.

Läs mer hos Piratpartiet »

Lägg förhandlingarna om EU:s nya nätcensur på is till efter corona-krisen

EU-kommissionen fortsätter att försöka stressa fram en uppgörelse om förordningen om terror-relaterat innehåll online (TERREG/TCO).

Detta sker vid sämsta möjliga tidpunkt.

Alla är fokuserade på corona-krisen, vilket lär leda till att TERREG:s viktiga principfrågor inte får den genomlysning och debatt som är nödvändig.

Medlemsstaterna befinner sig i olika grad av undantagstillstånd, grundläggande fri- och rättigheter är satta på undantag och i vissa länder styr regeringarna med fullmaktslagar.

Att i detta läge forcera fram lagstiftning om nätcensur är direkt olämpligt.

Demokratin är för tillfället stresstestad nog som det är.

Och det är inte alls så bråttom som EU-kommissionär Ylva Johansson vill göra gällande. Enda skälet till att hon vill få till en  snabb uppgörelse är att Kroatien – som är EU:s ordförandeland detta halvår – går helt i kommissionens ledband.

Om yttrandefriheten på nätet över huvud taget skall inskränkas – då måste det ske med eftertanke och försiktighet. Vilket i princip inte är möjligt nu när Europaparlamentet går på sparlåga och många ledamöter inte kan delta i fysiska möten.

Förhandlingarna om TERREG måste läggas på is till dess normala arbetsförhållanden har återupprättats och en rimlig demokratisk process kan garanteras.

Läs mer om problemen med TERREG i länkarna nedan:

• Piratpartiet: Terrorförordningen – ett angrepp på nätfriheten »
• Läs MEP Patrick Breyers (Pp) sammanställning av förhandlingsläget »
TERREG – Ännu ett akut hot mot ett fritt och öppet internet »
EU-kommissionen vill att det corona-stängda Europaparlamentet godtar nya uppladdningsfilter »