EU-dokument kräver fler åsiktspoliser på nätet

Det är alltid lite av en utmaning att läsa EU-dokument – som ofta uttrycker sig så vagt att viktiga saker slinker igenom under radarn.

Just nu sitter jag och funderar över Europaparlamentets dokument »MOTION FOR A RESOLUTION to wind up the debate on the statements by the Council and the Commission pursuant to Rule 132(2) of the Rules of Procedure on foreign electoral interference and disinformation in national and European democratic processes (2019/2810(RSP)«.

Det handlar främst om otillbörlig utländsk påverkan på val och av den demokratiska processen.

De flesta är nog överens om att utländsk påverkan av våra val kan vara skadligt och farligt. Samt att Ryssland är en speciellt aktiv aktör vad gäller sådan verksamhet.

Men jag kan inte låta bli att undra över några av resolutionens punkter…

4. Expresses deep concern about the fact that evidence of interference is continuously coming to light, often with indications of foreign influence, in the run-up to all major national and European elections, with much of this interference benefiting anti-EU, extremist and populist candidates and targeting specific minorities and vulnerable groups to serve the wider purpose of undermining the appeal of democratic and equal societies;

Frågan som blir hängande i luften är vad som är »acceptabel« information och vad som är otillbörligt. Det kan ju till exempel finnas helt legitima nyhetsartiklar i andra länders media, vars innehåll i sak gynnar eller missgynnar vissa partier och kandidater – oavsett vilka dessa är eller vad de tycker. Någonstans här måste man nog dra en gräns och sätta upp en definition. Annars är detta en gummiparagraf som kan tolkas lite hur som helst – och lätt missbrukas för att tysta obekväma röster.

13. Calls on all actors involved to continue with their efforts to ensure that the democratic process, as well as elections, are protected from foreign state and non-state interference and manipulation; points in particular to the need to improve media literacy and civic education from an early age in order to allow those targeted by disinformation campaigns to identify the information provided as biased; encourages the Member States, therefore, to include specific courses on media literacy in their school curricula, and to develop information campaigns targeted on the segments of the population that are more vulnerable to disinformation;

Att lära barn att vara källkritiska är en bra sak. Men är det statens uppgift? Genom den europeiska historien är det ju faktiskt stater som stått för de största och mest groteska övergreppen mot individen. Att det då skall vara en fråga för staten/EU att forma ett visst förhållningssätt till information hos ungdomen – det känns tveksamt.

Och att »utforma informationskampanjer riktade mot de segment i befolkningen som är speciellt sårbara för desinformation« är – med en välvillig tolkning – kanske på sin plats även om det är att bekämpa eld med eld. Men då måste vi ju veta att de informationskampanjer som EU vill se verkligen är sakliga och opartiska. Tyvärr kan man inte automatiskt utgå från att så är fallet.

För övrigt ser det lite illa ut att schablonmässigt kalla egna insatser för informationskampanjer och andras för propaganda. Speciellt som EU driver många olika kampanjer för att påverka de egna medborgarnas attityder och beteende.

20. Considers that the EU should work towards practical solutions to support and strengthen democratic, independent and diverse media in the countries of the EU neighbourhood and in the countries in the Western Balkans which are candidates for EU accession;

Resolutionen handlar alltså om att minska utländsk påverkan på våra demokratiska processer. Men den föreslår samtidigt att EU skall verka för att stödja och stärka media i andra länder. Det går förvisso att sympatisera med tanken på att allt vore bättre med mer av fria, oberoende kvalitetsmedia i vår omvärld. Men att kritisera andra länder för informationspåverkan och sedan kräva att vi gör samma sak själva (om än med de bästa intentioner) känns som upplagt för självmål.

28. Calls on the Commission to evaluate possible legislative and non-legislative actions which can result in intervention by social media platforms with the aim of systematically labelling content shared by bots, reviewing algorithms in order to make them as unbiased as possible, and closing down accounts of persons engaging in illegal activities aimed at the disruption of democratic processes or at instigating hate speech, while not compromising on freedom of expression;

Här skulle det vara intressant att veta vad man egentligen menar med att störa den demokratiska processen. Att ifrågasätta, säga emot och att försöka förändra opinionen är ju faktiskt att lägga sig i beslutsprocessen på ett för makthavarna icke önskvärt sätt. Och hur menar man att man skall kunna stänga ner människors konton på sociala media och samtidigt »inte kompromissa vad gäller friheten att uttrycka sig«?

29. Calls on the Commission and the Member States to support public institutions, thinktanks, NGOs, and grassroots cyberactivists that are working on issues of propaganda and disinformation, and to make funding and support available for public awareness-raising campaigns aimed at increasing the resilience of EU citizens to disinformation;

Detta kan tolkas som att man vill se fler åsiktspoliser på nätet. Ett av många problem är att detta är en gråzon. Vem skall bestämma vad som anses vara propaganda? Hur skall en objektiv faktagranskning gå till? Exakt vad för slags information är det EU:s medborgare skall göras motståndskraftiga mot? Och hur är dessa verktyg tänkta att fungera om vi olyckligtvis skulle få politiska ledare med lömska ambitioner?

Och så påminner resolutionen oss om att EU redan reserverat 4.175.000.000 euro för att stödja medias frihet, undersökande journalistik och skydd för journalister. Frågan man här måste ställa sig är i vilken grad dessa media är beredda att bita den hand som föder dem…

Jag är kanske onödigt cynisk, misstänksam och negativ. Men det oavanstående är typiskt för politik i allmänhet och för EU i synnerhet. Man beslutar saker som låter bra – utan att fullt ut tänka igenom dem. Man är så övertygad om det egna systemets godhet och rättfärdighet att man inte ens tänker tanken att de verktyg man skapar kan hamna i orätta händer. Och man mäter ogärna sig själva med samma moraliska måttstock som används för andra.

Tack och lov är detta »bara« en resolution – inte lagstiftning.

/ HAX

De får ansvar för nätfrågorna i Europaparlamentet

Det börjar klarna vilka som kommer att leda utskotten i Europaparlamentet. Här är de utskott som har störst påverkan på nätfrågorna:

IMCO (inre marknad och konsumentskydd) kommer att ledas av Petra De Sutter som är belgisk grön.

CULT (kultur) – tyska CDU-politikern Sabine Verheyen.

JURI (juridiska frågor) – Gilles Lebreton från franska Nationell Samling (tidigare Nationella Fronten).

LIBE (mänskliga rättigheter, rättspolitik, säkerhet) – Juan Fernando Lopez Aguilar som är socialdemokratisk spanjor.

Om man till exempel ser till upphovsrättsfrågor, då är JURI och CULT de viktigaste utskotten. Och de leds alltså av politiker som från partier / länder som knappast är intresserade av att reformera upphovsrätten.

LIBE har bland annat hand om frågor som rör fri- och rättigheter. Utskottet leds av en spansk socialdemokratisk veteran som kan frågorna, men som inte alltid är beredd att ta strid.

Hela listan: All the Committee Chairs and Vice-Chairs of the European Parliament revealed »

Kommer det nyvalda Europaparlamentet att kunna stoppa EU:s upphovsrättsdirektiv?

Vi har ett nytt Europaparlament. Förmodligen är det mer negativt inställt till de kontroversiella delarna av EU:s nya upphovsrättsdirektiv – som länkskatten i artikel 11(15) och uppladdningsfiltret i artikel 13(17). Men kan parlamentet göra något åt saken?

Formellt sett är svaret nej. Beslutet är klubbat och i EU är det bara kommissionen som har förslagsrätt.

I praktiken: Kanske.

Detta hänger samman med att en ny EU-kommission måste godkännas av Europaparlamentet. Och parlamentet kan vägra att godkänna en kommission om inte vissa villkor uppfylls. Som till exempel ett löfte om att riva upp artikel 11(15) och 13 (17).

Frågan är om viljan finns. Kommer de partier som nyss sprang benen av sig för att vinna röster på att vara emot upphovsrättsdirektivet att leverera – nu när valet är över?

Detta är en fråga som bör riktas till samtliga invalda ledamöter. Och till deras partier.

För att flyga behöver denna idé uppmärksamhet. Den kan bara bli verklighet om den delas, diskuteras och om vi väljare ligger på. Så här krävs att alla goda krafter gör en insats – och plockar upp bollen igen!

Dubbla budskap från EU om framtidens digitala teknik

Europaparlamentet meddelar att »EU planerar att investera 9,2 miljarder euro i viktig digital teknik«. Bland de områden som räknas upp finns »höghastighetsdatorer, artificell intelligens, cybersäkerhet och digital kompetens«.

Å ena sidan är det bra att EU insett att Europa håller på att hamna på efterkälken vad gäller framtidens digitala teknik.

Å andra sidan kan man undra vad det tjänar till att kasta skattepengar på denna digitala teknik – när man samtidigt reglerar internet så hårt att startups och riskkapitalister hellre gör sina satsningar utanför EU.

Det är lite som att EU trycker bromsen och gasen i botten samtidigt.

Europaparlamentet: EU planerar att investera 9,2 miljarder euro i viktig digital teknik »

Europaparlamentet – Debatten om artikel 11 och 13 är över. Kl 12:30 sker voteringen.

Europaparlamentets debatt om EU:s nya direktiv om upphovsrätt är nu över. Som så ofta i dessa sammanhang blev det en blodtryckshöjare.

Framförallt misslyckades anhängarna till artikel 13 med att försäkra lyssnarna om att det inte blir några uppladdningsfilter. Att bara säga att det inte blir så, det duger inte. Det handlar om astronomiska mängder material som laddas upp hos Facebook, Youtube, Instagram, Snapchat och andra nätplattformar. Om dessa plattformar nu skall hållas ansvariga för allt som laddas upp – då måste de också kontrollera vad som laddas upp – och enda sättet att göra detta är med automatisk filtrering, där algoritmer bestämmer vad som får laddas upp eller ej. Det går inte att komma runt.

Frågan om att artikel 13 flyttar makten över det fria ordet från lagstiftarna och rättsväsendet till nätplattformarnas användarvillkor – den viftades undan så gott som helt.

Ett »starkt« argument för artikel 11 & 13 tycks vara att man nu har jobbat med detta direktiv i fem år – och att det därför vore synd att inte rösta ja. Även om det kanske blir fel. Vilket är politik när den är som sämst.

C:a kl 12:30 hålls voteringen. Det kan gå snabbt – eller bli en långdragen och komplicerad historia. Pirate MEP Julia Reda förklarar proceduren här. »

Voteringen kan följas på Europaparlamentets hemsida »

Då debatterar och röstar Europaparlamentet om artikel 11 & 13

Proceduren kring voteringen om EU:s nya direktiv om upphovsrätt börjar klarna.

• Kl 09 tisdag den 26 mars hålls debatten i Europaparlamentets plenum.

• C:a kl 12:30 sker själva voteringen.

Först kommer man att rösta om huruvida man skall rösta om de olika ändringsförslagen (som att skrota artikel 11 & 13) eller ej.

Om det blir en majoritet för en sådan omröstning kommer man att rösta på alla ändringsförslag ett och ett. (Se upp, det kan även komma muntliga ändringsförslag under voteringen.) Därefter röstar man ja eller nej till vad man kommit fram till – i sin helhet.

Om en sådan majoritet inte finns – då går man direkt till att rösta om direktivet som det ligger – i sin helhet.

Debatt och votering kan följas via Europaparlamentets plenarsida »

Med reservation för ändringar.

Uppdatering: Artikel 13 har plötsligt blivit omdöpt till artikel 17.

Nu står slutstriden om EU:s »länkskatt« och uppladdningsfilter

På tisdag morgon nästa vecka debatterar Europaparlamentet EU:s kontroversiella direktiv om upphovsrätt. Vid lunchtid samma dag eller nästa sker voteringen. Detta är av allt att döma den sista och avgörande voteringen.

Så – vad händer nu?

Antingen bifaller man direktivet. Då blir direktivet tvingande för medlemsstaterna – som förväntas inkorporera det i sin nationella lagstiftning. (Vilket innebär att redan dåliga, vaga och motsägelsefulla regler kommer att finnas i 28 olika nationella tolkningar.)

Eller så avslår man hela eller delar av direktivet. Då går frågan tillbaka till EU-kommissionen, som senare kan återkomma med ett nytt, omskrivet förslag. Eller släppa frågan helt och hållet, vilket knappast är troligt.

De svenska ledamöterna i Europaparlamentet säger sig vilja rösta nej till de kontroversiella artiklarna 11 (»länkskatten«) och 13 (uppladdningsfiltret). Men socialdemokraterna verkar vackla. Deras partigrupp kommer att rösta för förslaget. Och i förra voteringen röstade S nej till artikel 11 & 13 i delvoteringarna – men ja till direktivet (inklusive artikel 11 & 13) som helhet. Några entydiga besked har ännu inte gått att få.

Fem miljoner nätanvändare har skrivit på en petition mot artikel 13. Europaparlamentet har upplevt en proteststorm från väljare som vill stoppa förslaget. Demonstrationer har ägt rum över hela Europa. Och nu på lördag ordnas nya demonstrationer.

Nu är det hög tid att kraftsamla för att visa att vi inte vill ha artikel 11 & 13. Och att parlametnsgrupper, partier och enskilda ledamöter kommer att hållas ansvariga för hur de röstat – i det kommande EU-valet.

Läs mer om artikel 11 & 13 i sak:

• Artikel 13, internetfilter – allt du behöver veta om det kontroversiella förslaget »
• Artikel 11, ”länkskatt” eller länklicens – det här kommer det att innebära i praktiken »

• The European Copyright Directive: What is it, and why has it drawn more controversy than any other Directive in EU history? »
• Artikel 11 – ett självmordspiller för media? »
• EU:s upphovsrättsdirektiv – ett beställningsjobb för särintressen? »
• Den orimliga artikel 13 »

Votering om EU:s upphovsrättsdirektiv 26:e eller 27:e mars

Det drar ihop sig till den sista stora bataljen om EU:s upphovsrättsdirektiv – som bland annat innehåller de kontroversiella artiklarna 11 (»länkskatten«) och 13 (uppladdningsfiltret).

Debatten i Europaparlamentets plenum – som hålls i Strasbourg – kommer att äga rum tisdag den 26 mars.

Det innebär att omröstningen kommer att genomföras antingen den 26:e eller 27:e mars.

Lördag 23 mars arrangeras demonstrationer mot artikel 11 & 13 över hela Europa. Lista »

I Sverige hålls följande manifestationer:

Stockholm (Uppdaterad): Demonstrationen samlas på Mynttorget och går mot Sergels Torg / Femte hötorgshuset, lördag 23 mars kl 12. (Facebook»)

Göteborg (Uppdaterad): Demonstration på Götaplatsen, lördag 23 mars kl 12. (Facebook»)

Malmö: Save Your Internet – Varmt kaffe och kalla fakta på Sankt Johannesplan, lördag 23 mars kl 12. (Facebook»)

Vi på 5 juli-stiftelsen kommer att delta i demonstrationen i Berlin, på Potsdamer Platz, lördag den 23 mars från kl 14. (Facebook»)

Det är nu den stora striden står. Slut upp i kampen för ett fritt och öppet internet. Ta med dina vänner. Och ta varmt på under.

När skall egentligen Europaparlamentet rösta om artikel 11 & 13?

Det korta svaret: Det får vi veta först på torsdag.

Det längre svaret: Som vi skrivit tidigare, så försöker Europaparlamentets EPP-grupp flytta omröstningen om EU:s nya upphovsrättsdirektiv från vecka 13 till vecka 11, det vill säga till nästa vecka. Gissningsvis är syftet att ducka de demonstrationer som är planerade runt om i Europa lördag den 23 mars. Samt att lägga så mycket tid som möjligt mellan omröstningen och EU-valet.

Sedan kom besked om att förslaget till ändrat voteringsdatum dragits tillbaka, efter att det väckt uppståndelse.

Och nu kommer beskedet att EPP trots allt står fast vid sin begäran om att tidigarelägga voteringen till nästa vecka. Frågan kommer att avgöras i Europaparlamentets Conference of Presidents på torsdag.

Så fortsätt bullra – så att det skapas tryck mot att flytta omröstningen.

Heads up! Votering om EU:s upphovsrättsdirektiv redan nästa vecka?

Det är sagt att Europaparlamentets omröstning om EU:s nya direktiv om upphovsrätt skall ske under Strasbourg-sessionen den 25-28 mars. Inför denna är demonstrationer planerade över hela Europa lördag den 23 mars.

Men nu kommer uppgifter (via den tyska piratpartisten och ledamoten i EP Julia Reda) om att det pågår försök att tidigarelägga omröstningen till sessionen den 11-14 mars. Alltså redan nästa vecka.

Ännu finns frågan inte uppe på föredragningslistan. Men det gäller att hålla ögonen öppna. Ändrar man datum för voteringen, då är det troligt att man försöker smyga in detta så sent som möjligt.

Det skulle inte vara det minsta förvånande om Europaparlamentets maktpartier tänker fulspela för att slippa bilden av folkligt motstånd mot artikel 11 (den så kallade länkskatten) och artikel 13 (uppladdningsfiltret). Och för att lägga lite tid mellan ett uppenbart impopulärt beslut och vårens EU-val.

Europaparlamentets kalendarium » | Plenarmötet » | Preliminär föredragningslista för vecka 11 »

Uppdatering: Det blir votering 25-28 mars, som planerat. Uppmärksamheten verkar ha givit önskad effekt.

Uppdatering 2: Ny information gör gällande att EPP-gruppen fortfarande vill flytta voteringen till nästa vecka. Beslut fattas på torsdag. Fortsätt bullra!