Video: Hur mycket övervakning skall vi ha?

Hemlig avlyssning, FRA-lagen, datalagring, hemlig dataavläsning… När är det nog? När blir all övervakning farlig för demokratin, rättsstaten och våra medborgerliga fri- och rättigheter?

Se videon på Youtube »

Eftersom denna site är rensad från kakor och andra integritetskränkande tillägg bäddar vi inte in filmen för automatisk uppspelning här – utan ber dig att istället följa länken till Youtube ovan.

Hemlig dataavläsning: Demokratiskt tveksamma verktyg

Denna nyhet är till att börja med intressant i sig själv:

»Det israeliska bolaget NSO ska ha hackat sig in i 1400 konton på Whatsapp mellan januari 2018 och maj i år, enligt en stämning som lämnats in till rätten i San Francisco. Attacken ska särskilt ha riktat in sig på juridiska ombud, journalister, människorättsaktivister, politiska avhoppare, diplomater och andra statliga högre tjänstemän, enligt Bloomberg News.

Det installerade spionprogrammet Pegasus kan användas till att läsa all e-post och meddelanden på telefonen, lyssna på samtal och slå på kameran och mikrofonen för att se och lyssna på det som händer omkring, enligt Financial Times.«

Än mer intressant blir den med tanke på att regeringen vill införa hemlig dataavläsning i Sverige. Då är det precis sådana här verktyg som kommer att användas, på det sätt som beskrivs ovan. Kanske till och med Pegasus från NSO.

»NSO slår tillbaka mot anklagelserna med att deras teknik inte används mot människorättsaktivister och journalister utan är till för att hjälpa stater att bekämpa terrorism och svåra brott.

Människorättsorganisationer har dock genom åren varnat för att NSO:s produkter används av stater mot kritiker och journalister. Visselblåsaren Edward Snowden hävdade förra hösten att NSO hade hjälpt Saudiarabien att spåra och döda kritikern Jamal Khashoggi.«

Här har vi något att hålla ögonen på när/om riksdagen säger ja till hemlig dataavlyssning: Vilka verktyg kommer att användas? Vilka demokratiskt och säkerhetsmässigt tveksamma aktiviteter stöder man genom att använda dessa verktyg?

DI Digital: Facebook stämmer spionbolag efter hackerattack »

»Statliga trojaner hindrar ett säkrare internet«

Gå till Göteborgs-Posten och läs Amelia Andersdotters och Christer Spörndlys utmärkta debattartikel om regeringens föreslag till lag om hemlig dataavläsning. Ett citat…

”Frågan vi bör ställa oss är alltså hur många bankbedrägerier och falska fakturor vi ska stå ut med för att polis och säkerhetstjänst ska få ta reda på var misstänkta terrorister ska fika?

För vi ska komma ihåg att Säpo själva redan konstaterat att dessa typer av brottslingar är kunniga nog för att förstå att inte prata om känslig information över datorn eller telefon.”

Länk: Statliga trojaner hindrar ett säkrare internet »

Övervakning av icke misstänkta och andra problem med regeringens förslag om hemlig dataavläsning

Det är dags för grupparbete kring regeringens lagrådsremiss om hemlig dataavläsning. Länk (PDF) »

Här är några nedslag i den föreslagna lagtexten. Vi börjar med begreppsdefinitionerna (2.1.1§, sid 8):

I lagen avses med avläsningsbart informationssystem: en elektronisk kommunikationsutrustning eller ett användarkonto till, eller en på motsvarande sätt avgränsad del av, en kommunikationstjänst, lagringstjänst eller liknande tjänst,

Notera att man inte bara vill kunna installera spionprogram på datorer, telefoner, surfplattor, spelkonsoler, smarta tv-apparater, smarta högtalare m.m. – utan även komma åt användarkonton för till exempel e-post, molntjänster och appar.

Detta backas upp i 2.1.4§ på sidan 9, där det även framgår att det handlar om informationssystem som den misstänkte kan tänkas komma att använda men ännu inte använder:

Hemlig dataavläsning som gäller kommunikationsavlyssnings-, kommunikationsövervaknings- eller platsuppgifter får även avse ett avläsningsbart informationssystem som det finns synnerlig anledning att anta att den misstänkte under den tid som tillståndet avser har kontaktat eller kommer att kontakta.

I 2.1.6§ på sidan 9 kan vi även läsa följande:

Hemlig dataavläsning enligt första stycket får användas endast på en plats där det finns särskild anledning att anta att den misstänkte kommer att uppehålla sig. Om platsen är någon annan stadigvarande bostad än den misstänktes, får tillstånd till hemlig dataavläsning beviljas endast om det finns synnerlig anledning att anta att den misstänkte kommer att uppehålla sig där.

Notera att de statliga spionprogrammen alltså även skall kunna användas på annan utrustning än den som tillhör den misstänkte. Till exempel sådan som tillhör flick/pojkvänner, släkt och vänner, arbetsplats etc. I 8§ framgår att detta även gäller e-post, molntjänster m.m.

Så till 2.1.12§ på sidan 11:

Vid hemlig dataavläsning får den verkställande myndigheten, efter särskilt tillstånd, i hemlighet skaffa sig tillträde till och installera tekniska hjälpmedel på en plats som annars skyddas mot intrång.

Det är svårt att tolka detta på annat sätt än att myndigheterna – utöver att hacka sig in i människors datorer m.m. – även får rätt att göra inbrott för att installera spionprogram.

Och vad gäller hackandet, så skriver man i 2.1.22§ på sidan 13:

När ett tillstånd till hemlig dataavläsning har beviljats får de tekniska hjälpmedel som behövs för avläsningen och upptagningen användas. Om det är nödvändigt får systemskydd brytas eller kringgås och tekniska sårbarheter utnyttjas.

Vilket bekräftar misstanken att myndigheterna, när de får tillgång till hemlig dataavläsning, kommer att vara mer intresserade av att utnyttja säkerhetsbrister i våra IT-system än att sådana åtgärdas. Vilket naturligtvis kommer att försämra IT-säkerheten för alla.

Så långt den primära lagtexten. Det bör även nämnas att det framgår att polisen får »använda såväl hårdvara som programvara« för att bereda sig tillgång till människors datorer och tekniska utrustning.

Det finns mer att ösa ur i lagrådsremissen. Men redan de delar av lagtexten som återges ovan borde få riksdagen att tänka till innan man godkänner lagen.

Det handlar inte bara om en extremt integritetskränkande form av övervakning – som även kommer att drabba andra än människor som är misstänkta för brott – utan även om att lämna hela vår IT-infrastruktur sårbar för kända säkerhetsbrister.

Hemlig dataavläsning: Nu lägger regeringen ett skarpt förslag

Efter flera års vånda har regeringen idag meddelat att man nu lägger fram sitt förslag om hemlig dataavläsning. På torsdag fattar regeringen beslut om en lagrådsremiss.

Vad det handlar om är att man vill att myndigheterna i hemlighet skall få installera spionprogram (även kallade statstrojaner) på människors datorer, mobiltelefoner, surfplattor och andra digitala enheter.

Till exempel kommer man att kunna använda enheternas kamera och mikrofon för avlyssning. Man kommer att kunna avläsa krypterad kommunikation innan den krypteras eller efter att den avkrypterats. Man kommer också att kunna komma åt enhetens alla filer, bilder, kontakter och allt annat som finns lagrat. Fler detaljer kommer när lagrådsremissen blir offentlig senare i veckan.

Vi har skrivit om detta flera gånger tidigare – och då beskrivit bland annat följande problem:

Om staten skall agera hackare kommer de säkerhetshål som används att förbli okända istället för att rapporteras och åtgärdas. Detta gör våra datorer sårbara för attacker och spionage från till exempel kriminella element och främmande makt. På så sätt gör förslaget oss alla – privatpersoner, företag och myndigheter – mindre säkra.

En fråga är om staten kommer att utveckla egna spionprogram – eller om man kommer att köpa dem av främmande makt eller kanske rent av på den svarta marknaden, vilket knappast är lämpligt.

Inrikesminister Mikael Damberg (S) säger att hemlig dataavläsning bara kommer att kunna användas för att utreda allvarlig brottslighet. Men det är ju ett löfte man brukar ge, för att sedan svika. Ändamålsglidning har snarare blivit regel än undantag vad gäller verktyg för övervakning.

Det är också värt att notera att utredningen om hemlig dataavläsning även öppnar för hemlig avläsning av innehåll hos internetoperatörer och plattformar. Nu återstår att se om detta finns kvar i regeringens slutliga förslag.

En detalj, som inte diskuterats, men som är värd att vara uppmärksam på är risken för missbruk av systemet. Med statstrojaner får myndigheterna inte bara möjlighet att avlyssna och avläsa – utan även plantera information, som till exempel falska bevis. Sådant kommer naturligtvis inte att vara tillåtet, men vi vet att manipulation av bevis emellanåt förekommer och att alla anställda inom de rättsvårdande myndigheterna inte alltid följer reglerna.

I slutet av veckan kommer det att finnas ett mer detaljerat förslag i form av en lagrådsremiss att granska. Man räknar med att lagen skall träda ikraft den 1 mars 2020. Lagen är tidbegränsad till fem år och skall därefter utvärderas.

Länkar:
Inrikesminister Mikael Dambergs presskonferens (Youtube) »
• SVT: Regeringen presenterar lagrådsremiss om hemlig dataavläsning »
• DN: Polisen ska få möjlighet till hemlig dataavläsning »
• Aftonbladet: Damberg: Polis redo för hemlig dataavläsning »
• Aftonbladet: M om hemlig dataavläsning: Sent och för klent »

Ur arkivet:
Nästa stridsfråga: Hemlig dataavläsning »
Ny lag vill att internetoperatörer skall lämna ut information om innehåll i användares kommunikation »

Ny lag vill att internetoperatörer skall lämna ut information om innehåll i användares kommunikation

I september var det tänkt att regeringen skulle presentera en lagrådsremiss om hemlig dataavläsning. Och pengar har redan anslagits i budgeten till både polisen och Säpo för de kostnader detta kommer att medföra. (155 miljoner SEK.) Men ännu har något slutligt förslag inte presenterats.

Den hemliga dataavläsningen är tänkt att med hjälp av spionprogram ge myndigheterna tillgång till alla filer, alla kontakter, alla bilder, alla meddelanden (även innan kryptering och efter avkryptering) samt i vissa fall till kameror och mikrofoner på misstänkta brottslingars datorer, smartphones, plattor – samt övriga informationstjänster.

Det där sista – informationstjänster – är intressant. I utredningen (SOU 2017:89) skriver man på sidorna 26-27:

Den som bedriver anmälningspliktig verksamhet enligt 2 kap. 1 § lagen om elektronisk kommunikation får bistå den verkställande myndigheten i samband med verkställighet av hemlig dataavläsning. Den operatör som medverkar har rätt till ersättning för de kostnader som uppstår. Ersättning för medverkan betalas av den verkställande myndigheten.

Det betyder rimligen att även internetoperatörer kommer att omfattas. Och då inte bara vad gäller metadata, som vid datalagringen – utan även innehåll i meddelanden med mera.

Detta är en detalj som verkar ha flugit under radarn – medan den tyngsta kritiken har riktats mot att hemlig dataavläsning kommer att göra våra datorer och vår IT-infrastruktur sårbar.