En liten film om vad vi kan lära oss från historien om massövervakningens risker.
Yttrandefrihet
Yttrandefriheten är en förutsättning för våra övriga fri- och rättigheter samt för ett öppet, demokratiskt samhälle. Idag är yttrandefriheten under attack från såväl statliga som privata aktörer och från politiska grupperingar som vill tysta sina motståndare.
IVA kritiserar EU:s nya direktiv om upphovsrätt
”Samtidigt sker en förskjutning av ansvar som en följd av direktivet. Detta kan ses som ett avsteg från svenska grundläggande principer inom området; de svenska mediegrundlagarna innehåller ett censurförbud vilket innebär att staten inte ska ha rätt att i förväg förhindra yttranden.”
Ingenjörsvetenskapsakademien kritiserar artikel 13/17 i EU:s nya upphovsrättsdirektiv »
EU förbereder ytterligare uppladdningsfilter
I skuggan av striden om EU:s upphovsrättsdirektiv pågår arbetet med att införa ytterligare ett uppladdningsfilter.
Det handlar om EU:s förordning om »förhindrande av spridning av terrorisminnehåll online«. Ett par saker sticker ut.
• För det första är definitionen av »terrorism« luddig. Dessutom vet vi sedan tidigare att detta är ett sluttande plan. Denna typ av regler brukar (utan att någon riktigt förstår hur det går till) som regel även utvidgas till att omfatta »hatfullt« innehåll. Och därmed öppnas portarna för att lite vad som helst kan komma att censureras.
• För det andra innehåller förordningen en regel om att innehåll som anmäls skall plockas bort inom en timma. Dels känns det som om detta är otillräckligt med tid för att göra en rättssäker bedömning. Vidare är det en tidsgräns som är svår, eller direkt omöjlig att möta för mindre plattformar.
• För det tredje måste nätplattformarna garantera att material som flaggats eller plockats ner inte kan laddas upp igen. Detta kräver – med nödvändighet – filtrering av allt som alla användare laddar upp.
Nu försöker EU-kommissionen stressa igenom förordningen innan EU-valet. Men att stressa fram ogenomtänkta inskränkningar av yttrandefriheten är en mycket dålig idé.
Dessutom lider förslaget till filtrering av samma brist som upphovsrättsdirektivets artikel 13: I en rättsstat skall yttrandefriheten inte inskränkas utan föregående rättslig prövning, i varje enskilt fall, under lagarna.
I detta fall handlar det dessutom om en förordning/reglering – som börjar gälla direkt när beslut har fattats, utan att behöva inkorporeras i medlemsstaternas lagstiftning.
Läs mer:
• Terrorist Content Online: The Return of the Upload Filter »
• FN-kritik mot EU:s förordning om spridning av terrorisminnehåll online »
• Idag (6/12-18) röstar EU:s ministerråd om automatiserad nätcensur »
• EU:s glömda förslag om automatiserad nätcensur »
• WITNESS brings together voices to push back on dangerous EU “Dissemination of Terrorist Content” proposal »
• När EU går terroristernas ärenden »
• Techdirt podcast: The EU Endangers Free Speech Online… Again »
• Tory MEP’s motives for delaying EU terror legislation questioned »
Så röstade svenskarna om EU:s upphovsrättsdirektiv
Så här röstade de svenska ledamöterna i Europaparlamentet i dagens omröstning om EU:s nya, kontroversiella upphovsrättsdirektiv. (Med reservation för fel i dokumenten.)
• Votering 1 – Om att tillåta ändringsförslag (som att avslå artikel 11 & 13)
NEJ: Guteland (S), Ludvigsson (S), Lundgren (SD) och Winberg (SD).
Övriga närvarande svenskar röstade JA.
Eftersom nej vann med bara fem rösters marginal (tre ledamöter) kan man säga att det var (S) och (SD) som »räddade« artikel 11 (»länkskatten«) och 13 (uppladdningsfiltret).
• Votering 2 – Direktivet i sin helhet (inklusive artikel 11 & 13)
JA: Guteland (S), Ludvigsson (S) och Ulvskog (S).
Övriga närvarande svenskar röstade nej.
• Således: Sossarna och Sverigedemokraterna dödade internet, som vi känner det.
Uppdatering: Det verkar som om Corazza Bildt (M) och Post (Fi) inte var närvarande.
Uppdatering 2: 13 ledamöter tryckte fel i den avgörande röstningen »
Därför skall du demonstrera på lördag!
EU:s upphovsrättsdirektiv – ett beställningsjobb för särintressen?
EU:s nya upphovsrättsdirektiv är helt enkelt inte genomtänkt.
Det föreskriver en kontroll av allt som alla laddar upp på så gott som alla plattformar. Detta kräver automatisk filtrering och censur. Men inte heller då kommer det att fungera rimligt. Det finns helt enkelt ingen fungerande teknik som kan hålla ordning på all text, allt ljud, alla bilder och all video som laddas upp.
Förslaget är så illa skrivet att man måste fråga sig vad det egentliga syftet är.
Man kan konstatera att det bara är nätjättarna som eventuellt klarar att leva upp till direktivets krav. Små och nya aktörer kommer att kvävas i sin linda. Eftersom allt som laddas upp kommer att kräva licens blir bara visst innehåll, från ett fåtal stora aktörer delbart. Detta kommer att gynna Big Media, Big Entertainment, Big Business och Big Data – på ett sätt som strider mot internets själva idé om att vara en global plattform öppen för alla. Detta i ett regelverk som just nu håller på att fastställas av Big Government.
Alla andra – startups, små plattformar, alternativmedia, content creators, bloggar och alla användare kommer att drabbas.
Oavsett om detta är resultatet av en illvillig plan, sammanfallande intressen eller »bara« ogenomtänkt lagstiftning – så blir resultatet att vårt fria och öppna internet är hotat. Och jag kan inte frigöra mig från misstanken att detta är något som välkomnas av de aktörer som ser fri information och en modern digital marknad som ett hot mot sina förlegade affärsmodeller.
Särlagstiftning som syftar till att skydda vissa aktörer mot teknisk utveckling, ny konkurrens och en föränderlig marknad är usel lagstiftning. Den inte bara snedvrider marknaden. Den strider även mot grundprincipen om att lagstiftning skall vara generell till sin natur – inte ett beställningsverk från särintressen.
För en saklig och intressant genomgång av några av direktivets problem, läs DW.com: Memes Could Be Filtered Out by EU Copyright Law »
/ HAX
Chelsea Manning åter fängslad
Den amerikanska före detta underrättelseofficeren Chelsea Manning har fängslats för »contempt of court« efter att ha vägrat vittna om Wikileaks verksamhet och hennes eventuella kontakter med Julian Assange.
Den aktuella utredningen (som sker i en s.k. grand jury) handlar om att Wikileaks och Assange läckt information till allmänheten om bl.a. krigsinsatserna i Irak och Afghanistan. Det handlar även om de ambassadtelegram som avslöjat hur den amerikanska administrationen och andra länders regeringar (bl.a. den svenska) haft dubbla agendor och försökt föra så väl allmänheten som media bakom ljuset.
Även frågan om Wikileaks läckor kring Hillary Clintons valkampanj kan ingå i utredningen.
Manning har tidigare suttit fängslad för att (enligt uppgift på eget initiativ) ha läckt information till Wikileaks. Hon benådades dock av president Obama, strax innan han avgick. Bland det material hon läckte finns denna ökända video (känsliga tittare varnas):
Chelsea Manning kallad till förhör om Wikileaks och Assange
Techdirt rapporterar:
”The DOJ is still moving ahead with its plan to attack free speech protections. More than eight years in the making, the attempted prosecution of Julian Assange for publishing leaked documents forges ahead slowly, threatening every journalist in its path.” (…)
”It appears the government wants Chelsea Manning to testify about her relationship with Wikileaks and Julian Assange.” (…)
Länk: DOJ Moving Ahead With Its Attempt To Prosecute Julian Assange; Subpoenas Chelsea Manning »
Vilka media skall få synas på internet?
EU:s nya direktiv om upphovsrätt riktar ljuset mot ett demokratiskt problem. Politiska beslut är statiska och makthavarna förväntar sig att om de gör X, då händer Y. I samhället och på marknaden är det dock inte så enkelt – då detta är dynamiska system, som kan förändras och anpassa sig på sätt som gör att politiska beslut ofta får oväntade och oönskade effekter.
I upphovsrättsdirektivets artikel 11 (den så kallade »länkskatten«) föreslås att de nätplattformar som länkar till medie-siter med mer än »enstaka ord« skall tvingas ha licens och betala en avgift för detta. Utöver det bakvända i att kräva betalt för att andra skall länka till medias siter – så riskerar förslaget att minska utbudet och mångfalden av nyheter i sociala media. Vilket är en dålig sak, eftersom folk snarare borde söka information från fler av varandra oberoende nyhetskällor.
Från början var förslaget att detta skulle gälla utan att medie-siter tillåts ställa sig utanför systemet. Det hade varit en fullständig katastrof. Men det som är kvar av artikel 11 är också problematiskt. Låt mig fundera högt om den nuvarande skrivningen:
Om man sätter sig in i t.ex. Facebooks situation, då kan de naturligtvis inte teckna avtal med alla tidningar, mediehus, nätpublikationer och nyhetssiter i hela Europa. Än mindre i hela världen. Vad de däremot kan göra är att välja ut ett visst antal större medieföretag att teckna avtal med. I Sverige skulle det t.ex. kunna handla om Bonniers och Schibsteds tidningar, SVT, TV4 och SR. Sedan gör man klart i sina användarvillkor (där man kan stadga i stort sett vad som helst) att det bara kommer att gå att länka till nyhetsmedia som finns på denna »gröna lista«. Helt enkelt för att det är det enda som är hanterbart under artikel 11.
Vilket innebär att alla andra media, nätpublikationer, nyhetssiter, alternativmedia och journalistiska start-ups kommer att bli omöjliga att länka till på Facebook.
Detta är i så fall mycket problematiskt. Nyhetsflödet i sociala media kommer då helt att fokuseras kring etablerade media och dess agenda, urval och vinklar. Vilket innebär att färre röster kommer att höras; att alternativa rapporter och analyser blir otillgängliga; att små nischmedia som specialiserar sig på sådant som MSM inte bryr sig om kommer att göras osynliga.
Detta är inte bara spekulationer och antaganden. Erfarenheter från Spanien och Tyskland – där »länkskatten« har prövats – visar att den lett till ett minskat antal besök på medie-siter i allmänhet och på små, nya och alternativa medias siter i synnerhet. Vilket i sin tur leder till att det blir ännu svårare att få dessa att gå ihop ekonomiskt.
Länkskatten är helt enkelt ett hot mot det fria ordet, mångfalden och yttrandefriheten i vidare mening.
/ HAX
Relaterat:
• Så havererade »länkskatten« i Tyskland och Spanien »
• Artikel 11: EU:s märkliga »länkskatt« »
Facebook skapar en egen »Högsta Domstol«
Frågan om vad som skall få publiceras på Facebook är aktuell, kontroversiell och känslig. Nu föreslår företaget en lösning – ett slags etiskt råd på 40 personer. Wired har fördjupat sig i förslaget:
Facebook will pick the initial cohort, saving it from the Kafkaesque process of drafting a separate committee to pick the final committee. After that, the members will pick their own successors, none of whom may be Facebook employees, past or present, or government officials. Board members will split into smaller panels to deliberate on individual cases and will choose their own dockets, based on referrals from Facebook users and from Facebook itself. Their collective decisions will be public, but their individual votes won’t be. (…)
With the board, Facebook is designing oversight in its own image. In doing so, it’s also opening itself up to a new wave of criticism about which 40 experts it considers to be worthy of the public trust.
Initiativet är begripligt. Möjligen kommer det att höja nivån på vissa beslut. Samtdigt är antalet fallgropar närmast oändligt.
Och i slutändan landar det i ett nu för tiden ständigt problem: Att makten över det fria ordet flyttas från lagarna och rättsväsendet till privata företag och deras användarvillkor.
Wired: Real Facebook Oversight Requires More Than a 40-Expert Board »