Femte juli

Nätet till folket!

Polen

Nätcensur i Polen

av

En ny polsk lag skall göra det möjligt för myndigheter att beordra blockering av innehåll på internet. Presidenten gör motstånd.

I Polen har parlamentet antagit en ny lag som ger myndigheterna utökade befogenheter att beordra blockering av innehåll på internet, i vissa fall utan föregående domstolsprövning.

Det sker inom ramen för landets nationella tillämpning av EU:s Digital Services Act (DSA), men går längre än vad EU-förordningen uttryckligen kräver.

EU:s Digital Services Act (DSA) har inte i sig givit medlemsstaterna rätt att blockera webbsidor. Den möjligheten fanns redan i nationell rätt och annan EU-lagstiftning.

Men när medlemsstaterna anpassar sina lagar till förordningen kan de samtidigt välja att ge sina myndigheter nya befogenheter som går längre än vad EU kräver.

Den aktuella lagstiftningen omfattar 15 kategorier av brott, bland annat olaga hot, politiskt motiverade hot, hets mot folkgrupp, propaganda för totalitära ideologier och olika sexualbrott mot barn.

Vissa kategorier skall prövas av domstol, medan andra kan hanteras genom myndighetsbeslut (som kan överklagas till domstol i efterhand).

Beslut om blockering av olagligt innehåll som skall avgöras direkt av domstol: Propaganda för nazism, kommunism, fascism och andra totalitära system. Hets mot grupper på grund av nationalitet, etnicitet, ras eller religion. Offentlig förolämpning av personer eller grupper på grund av nationalitet, etnicitet, ras eller religion.

Blockering av innehåll där telekommyndigheten UKE eller medieregulatorn KRRiT kan fatta administrativa beslut om blockering: Våld eller olaga hot på grund av till exempel politisk tillhörighet, etnicitet eller religion. Därutöver bland annat olaga hot, identitetsmissbruk, människohandel, uppmaning till självmord och vissa sexualbrott mot barn.

Det märkliga är att lagen skiljer mellan olika slags yttrandebrott. Propaganda för totalitära ideologier och vissa former av hets med politiska förtecken kräver domstolsbeslut. Men vid olaga hot på grund av exempelvis politisk tillhörighet skall en myndighet kunna besluta om blockering utan föregående domstolsprövning.

Lagen öppnar för blockering av hela domäner, inte bara enskilda inlägg. Internetleverantörer skall då blockera åtkomsten inom 48 timmar. Därmed riskerar även lagligt innehåll att bli otillgängligt. (Efter ändringar i senaten kan sådana beslut i vissa fall verkställas omedelbart.)

Parlamentet avslutade behandlingen den 22 oktober och lagförslaget ligger nu hos presidenten för undertecknande. Dock skall man notera att presidenten tidigare i år vägrade att godkänna en snarlik lagstiftning.

Enligt Reclaim the Net skall presidenten då ha sagt att…

»As president, I cannot sign a bill that effectively amounts to administrative censorship. (…) A situation in which a government official decides what is permitted on the Internet is reminiscent of the Ministry of Truth in Orwell’s 1984.«

President Karol Nawrocki upprepade sin kritik mot lagen så sent som 15 oktober 2026, i en intervju med Interia och Polsat News.

Fortsättning följer.

• RtN: Poland Approves New Internet Blocking Powers »

• Polska regeringen: DSA – co zmienią nowe przepisy »
• UKE: New Responsibilities for the UKE President in the DSA Oversight System »
• Interia: Nawrocki stawia warunek w sprawie głośnej ustawy. ”Rząd ma pewną tendencję” »

CC0

Chat Control 2: Finland säger nej, EU-nämnden säger inte något

av

Finland säger nej till Chat Control. Vad den nya polska regeringen tycker är oklart. Och i Sverige har EU-nämnden ännu inte fattat beslut.

De goda nyheterna är att Finland säger nej till Chat Control 2. Det finska parlamentet anser att förslaget står i strid med de mänskliga rättigheterna – samt att rätten till krypterad kommunikation måste försvaras.

En boll i luften är Polen, vars utgående regering säger nej till Chat Control 2. Vad den nya regeringen kommer att säga vet vi inte. Men det tar väl tid innan eventuellt ändrad politik får genomslag.

Den svenska riksdagens EU-nämnd skulle fastställa sin position i fredags. Enligt andrahandsuppgifter inifrån riksdagen fattades dock inget beslut – eftersom det spanska ordförandeskapet ännu inte lagt fram något kompromissförslag.

Uppgifter gör dock gällande att en sådan kompromiss kan komma att presenteras nu i början av veckan. I så fall kan EU-nämnden ta upp frågan på sitt möte på onsdag 18 oktober kl 08:15.

Vad som hänt med den tidigare presenterade svenska positionen är än så länge oklart. Enligt uppgift togs den inte upp i EU-nämnden, av ovan nämnda skäl.

Fortsättning följer.

Relevant debattartikel:
• Europaportalen: Riksdagen måste säga nej till Chat Control 2.0 »

Läs mer:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »
• Allt du behöver veta om #ChatControl »
• StopScanningMe.eu »

• Använd denna mail-robot för att protestera mot förslaget om Chatcontrol »

Följ oss även på Twitter: @femtejuli

Polen säger nej till Chatcontrol

av

Polen säger nej till Chatcontrol – vilket för oss ett steg närmare en blockerande minoritet i EU:s ministerråd.

Det kommer intressanta signaler om Chatcontrol från Polen. En av premiärministerns närmsta män Paweł Lewandowski (undersecretary of state i premiärministerns kansli) uttalar sig i Euractiv.

»This regulation isn’t necessary at all. We are simultaneously making other regulations regarding safety on the internet and giving new rights and new abilities for services.«

Han fortsätter med att förklara att som ett land som tidigare varit under sovjetkommunistiskt förtryck är man inte villigt att ge någon statlig institution rätt att filtrera, analysera och läsa medborgarnas privata meddelanden.

Om någon alls skall övervakas bör det bara få ske efter beslut i domstol, tillägger han. Alltså endast vid misstanke om brott.

»We cannot treat everyone as a potential criminal.«

Han är även tydlig med att Polen inte vill förbjuda eller försvaga rätten till kryptering.

Här hamnar Polen på direkt kollisionskurs med EU:s nya ordförandeland Spanien, som inte bara är för Chatcontrol utan även vill förbjuda totalsträckskryptering / end-to-end-encryption.

Med tanke på att Polen är ett folkrikt land är landets position om Chatcontrol – om den håller hela vägen – ett viktigt bidrag för att skapa en blockerande minoritet (minst fyra länder som tillsammans omfattar över 35 procent av EU:s befolkning) i ministerrådet.

• Euractiv: Poland slams child sexual abuse material regulation as unnecessary »

Läs mer:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »
• Allt du behöver veta om #ChatControl »
• StopScanningMe.eu »

• Använd denna mail-robot för att protestera mot förslaget om Chatcontrol »

Följ oss även på Twitter: @femtejuli

Kommer EU:s uppladdningsfilter att stoppas i domstol?

av

Äntligen har vi hittat en någorlunda matnyttig sammanställning över läget i EU-domstolen – vad gäller att Polen överklagat det indirekta kravet på uppladdningsfilter i EU:s nya upphovsrättsdirektiv (DSM).

The Kluwer Copyright Blog – CJEU hearing in the Polish challenge to Article 17: Not even the supporters of the provision agree on how it should work »

»According to Poland, the key problem with the directive is the move away from active participation of rightholders (as initiators of removal requests in the context of notice and takedown procedures) and instead handing the responsibility of removing infringing uploads over to platforms who will have to develop private enforcement systems to avoid liability for copyright infringement. Because they are not facing any comparable risk when they limit user rights by blocking access to legal content, this creates strong incentives for over-blocking. This in turn will result in censorship and violation of the fundamental rights to freedom of expression and information under the Charter. Consequently, the problematic parts of Article 17 should be annulled by the Court.

All other parties intervening in the case objected to this line of argument and stated that in their view Article 17 does not violate any fundamental rights. However, they presented strikingly contradictory interpretations of what Article 17 actually requires of platforms. There are two distinct lines of argument: The Commission, the Council and the European Parliament argued that that Article 17 contains enough internal safeguards to prevent users’ fundamental rights from being unduly limited. On the other hand, France and Spain argued that some limitations of fundamental freedoms are justified by the objective that Article 17 seeks to achieve.«

Man kan alltså något förenklat säga att det finns tre linjer: Polens nej till uppladdningsfilter, EU-institutionerna som anser att det finns tillräckliga garantier i artikel 17 för att eventuella uppladdningsfilter inte kommer att missbrukas eller överfiltrera – samt Frankrike och Spanien som anser att eventuella inskränkningar i medborgarnas fri- och rättigheter är ett pris som är värt att betala.

Allt kompliceras av att upphovsrättsdirektivet är just ett direktiv och inte en förordning. Det innebär att det skall tolkas och vävas in i medlemsstaternas lagstiftning – istället för att vara en uppsättning regler som rakt av gäller lika överallt.

Därför ser vi redan hur olika medlemsstater börjat implementera direktivet på olika sätt. Vilket i sin tur kommer att leda till att vi får 27 olika lagar i lika många olika länder, med olika upplägg och skrivningar.

Det innebär att även om domstolen skulle ge grönt ljus för artikel 17 som sådan – så innebär det inte att all nationell lagstiftning på området automatiskt får klartecken. Varje enskild medlemsstats tolkning och skrivning kan också komma att prövas rättsligt.

Dom väntas till sommaren 2021, vilket är en tidpunkt då upphovsrättsdirektivet redan skall vara införlivat i medlemsstaternas lagstiftning. Man kan tycka att det vore bättre att först invänta domstolens beslut. Men det är inte så det fungerar.

Innan den 2 oktober bör Sverige stödja Polens talan mot artikel 13/17 i EU-domstolen

av

Efter en »freedom of information (FOI) request« har detaljerna kring Polens klagan till EU-domstolen om EU:s nya upphovsrättsdirektiv blivit kända. Vad man siktar in sig på är artikel 17 (tidigare 13) som gör nätplattformarna ansvariga för vad deras användare laddar upp – vilket kommer att kräva någon form av automatisk filtrering, anlalys och i förekommande fall censur.

EDRi rapporterar:

»The Republic of Poland seeks the annulment of Article 17(4)(b) and Article 17(4)(c) of the copyright Directive.Alternatively, should the Court find that the contested provisions cannot be deleted from Article 17 of Directive without substantively changing the rules contained in the remaining provisions of that article, Poland claims that the Court should annul Article 17 of Directive in its entirety.

Poland claims that the Directive infringes the right to freedom of expression and information guaranteed by Article 11 of the Charter of Fundamental Rights of the European Union.«

Och så en viktig detalj:

»The EU Member States (and Iceland, Liechtenstein and Norway) have until 2 October 2019 to submit an application to the CJEU to intervene in this case, as defined by Chapter 4 of the CJEU’s Rules of Procedure (RoP). Member States can intervene to support, in whole or in part, either Poland’s position on Article 17 or the Council and Parliament’s position on Article 17.«

Med andra ord kan Sverige stödja Polens sak och därmed de landets klagan större tyngd. Och det borde väl vara möjligt – eftersom det innan EU-valet fanns en förkrossande majoritet i riksdagen (alla utom S) mot det nya upphovsrättsdirektivet. Men det måste ske innan den 2 oktober.

Så nu är det upp till bevis för riksdagens partier: Var motståndet mot artikel 13/17 bara röstfiske – eller tänker man fortsätta det även när det inte är valrörelse?

EDRi: Poland challenges copyright upload filters before the CJEU »

EU:s uppladdningsfilter prövas nu av EU-domstolen. Men hur ställer sig Sverige?

av

Som vi tidigare rapporterat har Polen tagit artikel 13/17 (uppladdningsfiltret) i EU:s nya direktiv om upphovsrätt till EU-domstolen. Nu är ärendet formellt registrerat – och en del frågetecken kan rätas ut.

»Republiken Polen har gjort en invändning mot de omtvistade bestämmelserna i direktiv 2019/790 och anser att de utgör ett åsidosättande av rätten till yttrandefrihet och informationsfrihet som garanteras genom artikel 11 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.«

I första hand vill den polska regeringen att artiklarna 17b och 17c skall strykas – alternativt att hela artikel 17 ogiltigförklaras. Vilket alltså är den artikel som gör nätplattformar ansvariga för vad deras användare laddar upp – vilket i sin tur kommer att leda till att allt som laddas upp måste förhandsgranskas, filtreras och i förekommande fall censureras. (Det så kallade uppladdningsfiltret.)

»Republiken Polen har särskilt hävdat att det strider mot principen om yttrandefrihet och informationsfrihet som garanteras genom artikel 11 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna att införa en skyldighet för onlineleverantörer av delningstjänster att göra allt för att säkerställa att specifika verk och andra alster för vilka rättsinnehavarna har försett tjänsteleverantörerna med relevant och nödvändig information inte är tillgängliga (artikel 17.4 b i direktiv 2019/790) och att införa en skyldighet för onlineleverantörer av delningstjänster att göra allt för att förhindra framtida uppladdningar av verk eller och andra alster för vilka rättsinnehavarna har lämnat en välgrundad underrättelse (artikel 17.4 c in fine i direktiv 2019/790) som innebär att det för att undvika ansvar är nödvändigt för onlineleverantörer av delningstjänster utföra föregående automatisk kontroll (filtrering) av innehåll som användare har gjort tillgängligt online och att det därigenom är nödvändigt att införa förebyggande kontrollmekanismer. En sådan mekanism undergräver kärnan i rätten till yttrandefrihet och informationsfrihet och uppfyller inte kravet på proportionalitet och att det ska vara nödvändigt att begränsa denna rättighet.«

Nu väntar en (förmodligen utdragen) rättslig prövning av saken.

Fortfarande gäller att Sverige kan hjälpa Polen i dess kamp mot artikel 13/17. Detta genom att ansluta sig till det polska överklagandet. Vilket borde gå att ordna – eftersom alla svenska riksdagspartier utom S sagt nej till det nya upphovsrättsdirektivet i EU-nämnden. Riksdagen bör på eget initiativ kunna uppdra åt regeringen att ansluta sig till Polens rättsliga klagan.

Ju fler länder som ansluter sig till detta motstånd – ju tydligare signal sänder det till EU-domstolen om att artikel 13/17 är problematisk och impopulär bland medlemsstaterna.

Med tanke på att denna del av upphovsrättsdirektivet gick igenom i Europaparlamentet på grund av att ett antal ledamöter röstade fel – så vore det närmast något slags högre rättvisa om EU-domstolen upphäver kravet på uppladdningsfilter.

Länkar: EU-domstolen » | Techdirt »

Polsk domstol upphäver Facebook-censur

av

Här är en intressant nyhet från den polska nätfrihetsorgansiationen Panoptykon Foundation:

The District Court in Warsaw, in its interim measures ruling, has temporarily prohibited Facebook from removing fanpages, profiles and groups run by SIN (a Polish NGO) on Facebook and Instagram, as well as from blocking individual posts. This means that – at least until the case is decided – SIN’s activists may carry out their drug education without concerns that they will suddenly lose the possibility to communicate with their audience. The court has furthermore obliged Facebook to store profiles, fanpages and groups deleted in 2018 and 2019 so that – if SIN wins the case eventually – they can be restored together with the entire published content, comments by other users, as well as followers and people who liked the fanpages. This is not the only good news: the court has also confirmed that Polish users can enforce their rights against the tech giant in Poland. The court’s decision is not final – after the delivery of the decision, Facebook Ireland will have the right to appeal it with the Appeal Court.

Läs mer här: First court decision in SIN vs Facebook: the internet giant must not restrict the organisation’s activities in its services »

Se även vår tidigare bloggpost: Polsk Facebook-censur till domstol »

Sverige kan hjälpa Polen att döda artikel 13 (17)

av

Som bekant har Polen tagit EU:s nya upphovsrättsdirektiv till EU-domstolen.

Vissa polska röster är synnerligen kritiska till direktivet i sak:

»According to Robert Kroplewski, a solicitor and expert for Poland’s Ministry of Digital Affairs, Article 13 in its current shape could lead to preventive censorship by the hands of foreign publishers and online platform owners. ”I would say this can be seen as the rise of industrial censorship, global and automated,” he says.«

Andra är mer avvaktande och menar att Polens motstånd mot artikel 13/17 (uppladdningsfilter) mest är ett taktiskt knep från den polska regeringens sida för att locka unga väljare. Hur det än är med den saken så är det en bra sak att man försöker stoppa direktivets sämsta delar i domstol.

Men Polen behöver stöd från fler länder:

»The case before the court has been opened, and it will take some time before we see its conclusion. Jabłoński thinks the case will probably be resolved in late 2020. “It all depends on one factor: whether two or more countries will join the case. This is possible because during the process within the Council and the Parliament six countries were against the Directive and three abstained from the vote” – Jabłoński says. In addition to Poland, several other EU member states have spoken against the Directive, including the Netherlands, Luxembourg, Italy and Finland.«

Detta skapar en möjlighet för den riksdagsmajoritet (alla utom S) som krävde att Sverige skulle säga nej till direktivet i EU:s ministerråd. Nu kan dessa partier visa att de menade allvar och att de bryr sig om frågan även när det inte är EU-valrörelse. Detta genom att riksdagen kan ge regeringen i uppdrag att stödja Polens sak i EU-domstolen.

Länk: Inside Poland’s cynical plan to kill Article 13 for good »

Polska regeringen tar EU:s upphovrättsdirektiv till EU-domstolen

av

Här är en positiv nyhet: Polen tar EU:s nya upphovsrättsdirektiv till EU-domstolen.

De skäl man anger:

  • Direktivet tar inte tillräcklig hänsyn till balansen mellan å ena sidan rättighetsinnehavare och å andra sidan medborgarnas och företagens intressen.
  • Direktivet kommer att ha en negativ inverkan på konkurrenskraften på EU:s inre digitala marknad.
  • Direktivet är oklart, skapar juridisk osäkerhet för inblandade parter och hotar medborgarnas rättigheter.
  • Det finns en risk för att direktivet hindrar utveckling och uppfinningar snarare än att det stimulerar dem.

Tyvärr brukar rättsprocesser av detta slag dra ut på tiden. Möjligen kan man argumentera för att detta mål skall få förtur, eftersom direktivet ännu inte implementerats i medlemsstaterna.

Via Twitter.