Skaparen av WWW: Länkskatt gör internet oanvändbart

Skaparen av World Wide Web, Tim Berners-Lee, riktar hård kritik mot Australiens »länkskatt«. Han menar att sådana lagar gör internet oanvändbart (unworkable).

The Independent rapporterar:

»The inventor of the World Wide Web claimed that proposed laws could disrupt the established order of the internet.

“Specifically, I am concerned that that code risks breaching a fundamental principle of the web by requiring payment for linking between certain content online,” Berners-Lee told a Senate committee scrutinizing a bill that would create the New Media Bargaining Code.

If the code is deployed globally, it could “make the web unworkable around the world”, he said.«

Och så är det ju. Att tvinga ett företag att länka till media och sedan tvinga det att betala för att sända trafik till respektive medias siter är orimligt.

Det är som om vi skulle få rätt att tvinga sociala media att länka till denna blogg – och att sedan tvinga dem att betala för det.

I artikeln uttalar sig även Guardian Australias VD Dan Stinton:

“They’re not stealing published content, but I do believe they are using their market power to preference their own businesses to the detriment of publishers and that’s not right,” Stinton said.

Vilket är snubblande nära att säga att man är emot fri konkurrens, speciellt nu när Big Medias affärsmodell blivit otidsenlig.

»Länkskatten« kan få oväntade och oönskade konsekvenser för hela internet. Länksystemet inom WWW är internets nervsystem och en förutsättning för ett fritt utbyte av information och kunskap. Att tvinga (eller förbjuda) någon att länka riskerar – oavsett de ekonomiska aspekterna – att rubba hela nätets dynamik.

Nu väntar vi med spänning på hur regeringen tänker implementera »länkskatten« i svensk lagstiftning. Enligt EU:s nya upphovsrättsdirektiv skall det vara klart innan sommaren.

Länkar:
• The Independent:Australian law could make internet ‘unworkable’, says World Wide Web inventor Tim Berners-Lee »
Länkskatt: Facebook bojkottar nyhetsmedia i Australien »

Uppdatering:
• Facebook blockerar australienska nyhetsmedier – här är allt du behöver veta »
• Det här är början på ett krig om makt och pengar »

Länkskatt: Facebook bojkottar nyhetsmedia i Australien

Den märkliga idén med »länkskatt« har länge funnits på etablerad medias önskelista. Länkskatten tog klivet in i lagstiftning med EU:s nya upphovsrättsdirektiv – och har sedan spridits till andra länder.

Medias ståndpunkt är kortfattat: Länkar till nyhetsartiklar (rubrik, thumbnail och ett par rader ur ingressen) är att parasitera på media. Därför skall sociala media betala en licensavgift för att länka till nyhets- och mediesiter.

Vilket naturligtvis är helt bakvänt.

Att någon länkar till en sida brukar normalt betraktas som något bra, som en tillgång. Det är något man vill skall ske – då det leder till fler besökare och därmed även ökade reklamintäkter och fler prenumeranter.

Men så ser alltså inte de stora mediehusen på saken. Internet som sådant hotar deras gamla affärsmodeller. Därför söker de nya inkomstkällor. Därav idén att de vill ha del av sociala medias inkomster.

Nu är det ju inte så det fungerar. När länkskatten tidigare prövats i Spanien och Tyskland har det lett till färre besök på traditionella medias webplatser och till minskade inkomster.

Detta har dock inte hindrat etablerad media och de politiker som företräder dess intressen. Länkskatten i EU:s upphovsrättsdirektiv är redan lag i Frankrike – vilket lett till ett infekterat gräl mellan Google och franska mediehus. För tillfället har Google valt att betala, under protest – eftersom lagen tvingar dem. Men striden är långt ifrån över.

Nu kommer nyheter från Australien, som också håller på att lagstifta om länkskatt. Denna gång är det Facebook som tar striden. Istället för att betala väljer man att helt blockera nyheter i landet. Även om detta eventuellt kommer att bli olagligt. ArsTechnica skriver:

»In short, Facebook and Google will be required to pay Australian news sites when they send them traffic—and the Internet titans are not allowed to stop linking to Australian news sites to avoid paying.«

De sociala plattformarna kan alltså bli tvingade att länka till media – och därmed betala länkskatt – även om de inte vill. Vilket är ett mycket märkligt förfarande i en rättsstat.

Att tvinga någon att göra något som medför en avgift som går till en tredje affärspart strider även mot sunt förnuft och marknadsekonomins grundläggande principer.

Men nu har alltså Facebook fått nog. Man stänger ner länkning till media i Australien, oavsett om det är lagligt eller ej.

Facebook förklarar vad man kommer att blockera:

  • Media i Australien kommer inte längre att kunna lägga upp innehåll på sina Facebook-sidor.
  • Länkar till media i andra länder kommer inte att synas i Australien.
  • Användare i Australien kommer alltså varken att kunna se nyheter/nyhetslänkar från media i landet eller i andra länder.
  • Användare i resten av världen kommer inte att kunna se nyheter från Australien.

2020 genererade Facebook 5,1 miljarder besök på mediesiter i Australien, vilket beräknas ha givit mediehusen indirekta inkomster på drygt 2,5 miljarder SEK. Men nu är det alltså slut med det.

Konsekvensen blir att människor i och utanför Australien kommer att bli sämre informerade om nyheter från traditionell media. Mediehusens siter kommer att få färre besök. Och mindre media i Australien – som inte själva kräver någon länkskatt – kommer också att blockeras utan egen förskyllan.

Detta är till skada för ett fritt och öppet internet – och ett hot mot det fria flödet av information. Vilket i sin tur blir ett demokratiskt problem.

Länkar:
• Facebook: Changes to Sharing and Viewing News on Facebook in Australia »
• ArsTechnica: Facebook goes nuclear, banning all news posts in Australia »

Twitter och indiska regeringen i censurbråk

Med anledning av det pågående bonde-upproret har den indiska regeringen givit Twitter order att stänga eller göra 1.100 konton osynliga, då de anklagas för att ha uppmanat till våld och att spridit falska nyheter.

Twitter har delvis gått med på regeringens krav, men vägrar att stänga konton som tillhör journalister, aktivister och andra som utövar sin grundläggande rätt att kritisera regeringen.

Shira Ovide skriver i New York Times On Tech Newsletter:

»The government of Prime Minister Narendra Modi is saying Twitter is breaking the law. Twitter is saying that India is breaking its own laws. And democracy activists say that tech companies like Twitter shouldn’t play along when governments pass laws that effectively shut down free speech.

There are regularly disputes between internet companies and governments — both democratic and not — over whether posts break a country’s laws. What’s unusual here is how public and high profile the disagreement is, and that India has threatened to imprison Twitter employees.«

Värt att notera är att den indiska regeringens begäran kom från ett ministerium och inte från en domstol. Den kan därmed betraktas som mer politisk än rättsligt prövad och bindande.

Det som sker nu kan även få betydelse för hur Twitter kommer att agera i andra länder med auktoritära regimer.

Regler för elektroniska bevis – en soppa med för många kockar

Frågan om elektroniska bevis är en röra. Vad det handlar om är att myndigheterna skall ges möjlighet att säkra bevis i brottsutredningar över gränserna, utan att behöva gå via lokal polis eller andra lokala myndigheter.

Europarådet, EU-kommissionen, FN och USA arbetar samtidigt, var och en på sitt håll, med lagar och regler för eEvidence.

  • Europarådet håller på att uppdatera den så kallade Budapest-konventionen.
  • EU:s ministerråd (vars medlemsstater också är medlemmar i Europarådet och som därmed kommer att underställas den nya Budapest-konventionen) driver på EU-kommissionen för att få fram ett nytt EU-regelverk om eEvidence.
  • FN har redan klubbat en resolution om ett »worldwide mutual legal assistance agreement to fight cybercrime« på initiativ från Ryssland, men mot EU:s och USA:s vilja, och trots protester från människorättsaktivister.
  • EU och USA förhandlar om ett avtal, som lär komma att bygga på den amerikanska Cloud-Act – som enkelt uttryckt ger myndigheterna tillgång till allt.

Allt är en soppa och det känns som om det är för många kockar. Någon egentlig debatt om huruvida olika länder skall kunna begära ut uppgifter från andra länders operatörer och plattformar (istället för att begära rättsbistånd från lokal polis) finns inte. Inte heller syns någon egentlig diskussion om säkerhets- och rättsäkerhetsaspekter. Vad händer till exempel om land X begär ut uppgifter från land Y, för att utreda något som inte är olagligt i land Y?

Läs mer: Electronic Evidence: No simplification for digital investigations yet »

Länkskatt: Facebook överväger att helt sluta länka till media i Australien

Det är inte bara i EU som den märkliga idén om »länkskatt« debatteras. Ett lagförslag i Australien är inne på samma spår – vilket fått Facebook att hota med att helt sluta med nyheter från australisk media och möjligen även att blockera användare i landet från att dela nyhetsnotiser.

»Länkskatten« är ursprungligen en idé som lanserades i EU:s nya upphovsrättsdirektiv. Tanken är att den som länkar till medias nyhetsartiklar skall betala en ersättning till mediehusen. Vilket naturligtvis är helt bakvänt. Att länka till något gynnar den som länkarna ger uppmärksamhet och besökare. Men i tider då de traditionella mediehusen har svårt att finna hållbara affärsmodeller för den digitala marknaden – då söker de andra inkomstkällor. Även om sådana är ologiska och kontraproduktiva.

Nu tycks Facebook ha fått nog. Företaget vill inte betala pengar för att driva besökare till traditionell media. I en bloggpost skriver man, med anledning av lagförslaget i Australien:

»Assuming this draft code becomes law, we will reluctantly stop allowing publishers and people in Australia from sharing local and international news on Facebook and Instagram. This is not our first choice – it is our last. But it is the only way to protect against an outcome that defies logic and will hurt, not help, the long-term vibrancy of Australia’s news and media sector.« (…)

»The ACCC presumes that Facebook benefits most in its relationship with publishers, when in fact the reverse is true. News represents a fraction of what people see in their News Feed and is not a significant source of revenue for us. Still, we recognize that news provides a vitally important role in society and democracy, which is why we offer free tools and training to help media companies reach an audience many times larger than they have previously.«

Om lagförslaget blir verklighet kan alltså ett mediehus på eget initiativ dela en länk (rubrik, bild och kort ingress) på Facebook till sina egna artiklar – och sedan kräva att Facebook betalar nämnda mediehus för dess egen marknadsföring.

Även Google överväger om de kan fortsätta sin verksamhet i Australien på samma sätt som tidigare. Utöver att man delar Facebooks invändningar ser man problem med att lagförslaget kräver att de traditionella mediehusen skall få förhandsinformation om eventuella förändringar av Googles algoritmer. Vilket i så fall skulle ge Big Media möjlighet att konkurrera ut många andra nyhetskällor.

En liknande strid pågår i Frankrike och den lär – som en konsekvens av det nya upphovsrättsdirektivet – snart utkämpas i samtliga EU-länder.

Utöver att idén om »länkskatt« är ologisk – så kan den leda till att användare i många länder får en sämre användarupplevelse. Eller att vissa plattformar helt lämnar länderna i fråga.

Under rubriken oförutsedda konsekvenser kan detta även komma att landa i att allmänheten får minskad tillgång till nyheter från traditionella media – till förmån för de alternativa nyhetskällor som politiken och mediehusen själva stämplat som mindre trovärdiga.

• Facebook: An Update About Changes to Facebook’s Services in Australia »
• Cnet: Google clashes with Australia watchdog over proposed law to force it to pay for news »
• Macrumors: Facebook Threatens to Block All News Sharing on Its Platform in Australia »
• Techcrunch: Facebook threatens to block news sharing in Australia as it lobbies against revenue share law »

EU: Studie föreslår digital järnridå

»A European firewall/cloud/internet would foster a digital ecosystem in Europe based on data and innovation. It would drive competition and set standards, similar to what has happened in China in the past 20 years.«

Citatet kommer ur ett dokument från Europaparlamentet: New Developments in Digital Services – Short-(2021), medium-(2025) and long-term (2030) perspectives and the implications for the Digital Services Act (PDF) »

Syftet sägs vara följande. »The study lays out predictions for digital services in the next one to ten years and provides recommendations for action for the European Parliament in preparation for the Digital Services Act.« Författare är fem personer på Future Candy, som påstår sig vara en »digital innovation engine«.

Vill man vara lite elak skulle man kunna beskriva dokumentet som en samling idéer för politisk micro management av den europeiska IT-sektorn. Vilket i sig är en mycket tveksam idé.

För att främja en livskraftig IT-sektor i Europa tycks man vilja bygga upp digitala gränser och barriärer mot resten av världen.

Vilket i så fall strider mot hela internets idé om fria gränslösa informationsflöden. Författarna tycks dock mena att det främjar konkurrens och utveckling:.

»Technologically, it would require a top-level infrastructure, high-speed 5G or a 6G data network and a firewall. Setting up such a network would promote many European companies and therefore boost business and drive innovation.

Like the Chinese firewall, this European internet would block off services that condone or support unlawful conduct from third party countries.«

Digital protektionism. Har man verkligen tänkt igenom detta?

OK, detta är bara en studie, ett papper beställt av Europaparlamentet. Men det är ändå en del av beslutsunderlaget för EU:s nya Digital Services Act – och kan som sådant komma att styra mycket av hur projektet utvecklas. Plus att det naturligtvis kommer att ge många politiker och tjänstemän idéer. För om en ledande »digital innovation engine« säger att en digital järnridå är en bra sak, då är det nog så – kan beslutsfattarna tänka.

Det hela blir än mer oroande med tanke på att the Digital Services Act också är tänkt att skapa enhetliga EU-regler för vad som skall vara tillåtet att publicera på internet. I kombination med en digital järnridå får det alla larmklockor att ringa.

Om vi inte vill ha en digital järnridå – då måste vi reagera högljutt och snabbt. Då kan beslutsfattarna bli nervösa och idén slängas i papperskorgen. Men om vi inte reagerar är risken att detta är något som biter sig fast i processen och så småningom förverkligas genom lagstiftning.

I EU – precis som i all annan politik – måste man reagera tidigt på dumheter. Väntar man, då blir det väldigt mycket svårare att stoppa förslagen. Sedan är det för sent att göra något åt saken.

Kina som föredöme – the irony.

Sociala media och Hong Kong

Bland andra Facebook, Twitter, Google, WhatsApp och Telegram har meddelat att de inte kommer att samarbeta med Hong Kongs polis – efter införandet av de nya kinesiska säkerhetslagarna.

Samtidigt meddelar TikTok att de helt lämnar Hong Kong inom de närmaste dagarna. Dock skall man komma ihåg att TikToks ägare, det kinesiska företaget ByteDance – äger en snarlik app, Douyin, för den kinesiska marknaden. Så uppoffringen kanske inte är så stor…

BBC: TikTok to exit Hong Kong ’within days’ »

Europa hopplöst efter i plattformsekonomin

Gång på gång har EU fattat beslut om att bli ledande inom IT och digital ekonomi.

Det går som synes inte så bra. (Infographic från Dr. Holger Schmidt.)

Detta är kanske inte att förvånas över – då EU ständigt överreglerar och reglerar sönder marknaden.

Ta dataskyddsförordningen, GDPR, som exempel. Intentionen att användare skall ha makt över sin egen data är vällovlig. Men blev det så? För den vanlige användaren har denna lagstiftning inte märkts på annat sätt än att vi slentrianmässigt måste godkänna cookies oftare. Och för företagen har det inneburit påtagligt ökad administration och ökade kostnader. Då är det enklare för entreprenörer och riskkapitalister att söka sig utanför EU.

Eller EU:s nya upphovsrättslagstiftning. Regler som kräver uppladdningsfilter och idiotiska idéer som den så kallade länkskatten skrämmer företagen bort från Europa. Till exempel överväger Youtube om det överhuvudtaget går att verka inom EU när direktivet blir lag i medlemsstaterna. Vem vill starta något nytt i detta politiska klimat? Och även om nätjättarna – med alla sina resurser – klarar av att hantera kostsamma och komplicerade krav på till exempel uppladdningsfilter – så stängs dörren i ansiktet på alla små och nya aktörer. Därför kommer vi inte att få se nya nätplattformar, morgondagens nätjättar växa fram i Europa.

Exemplen är fler och nya krav på uppladdningsfilter och kontroll av innehåll är på väg i bland annat den nya förordningen om terror-relaterat innehåll online och med EU:s nya Digital Services Act.

EU håller helt enkelt på att hamna i digitalt bakvatten – som en direkt konsekvens av medvetet fattade politiska beslut.

Corona-appar: Väljer Sverige den decentraliserade eller centraliserade vägen?

Corona-krisen är inte så tillfällig som vi kanske först trodde. Nu talas om smittspårning som kan pågå i åratal – och corona-appar som verktyg för detta.

Här finns olika vägar att gå.

Tyskland har valt att inte gå vidare med en egenutvecklad app, efter kritik mot att den skulle kräva centralt lagrad data. Istället väljer man det verktyg som utarbetats av Apple och Google. De två företagen har visserligen fåt kritik för sin hantering av persondata genom åren. Men deras lösning kräver ingen central lagring – och är enligt dataskyddsexperter den som bäst skyddar individens rätt till privatliv. Länk: Germany switches to Google and Apple on virus tracing app over privacy concerns »

Storbritannien tycks å andra sidan vilja gå fram med en centraliserad app, som kommunicerar direkt med National Health Services servrar. Enligt BBC har NHS fått hjälp i utvecklingen av GCHQ, som är britternas myndighet för massövervakning och nära partner med amerikanska NSA. Vilket naturligtvis väcker väcker frågor som rör säkerhet och övervakning i mer allmänna termer. Länk: UK’s centralized contact tracing corona app aided by UK intelligence agency »

Här håller det på att uppstå en spricka mellan länder som väljer en decentraliserad lösning (Tyskland, Schweiz, Österrike, Estland m.fl.) och de som går på den centraliserade linjen (Storbritannien, Frankrike m.fl.).

Utöver de uppenbara integritetsfrågorna kan det även bli problematiskt med olika lösningar i olika länder – om apparna kopplas till människors möjlighet att resa över gränserna.

Frågan är hur Sverige tänker göra. Allt som rapporterats i media är att Myndigheten för samhällsskydd och beredskap arbetar med frågan – och att Amazons serverparker har nämnts som tänkbar partner för lagring.

Vad gäller det senare vore det olyckligt. För även om Amazon har serverparker i Sverige, så är företaget fortfarande amerikanskt och omfattas därmed av the cloud act – som ger de amerikanska myndigheterna tillgång till all lagrad data.

En annan aspekt är Sveriges traditionellt mycket nära samarbete med brittiska GCHQ och amerikanska NSA. En fråga vi måste ställa oss är om sådant kan bidra till att vi väljer den brittiska modellen för vår corona-app.

I grund och botten är det ett val mellan pest och kolera. Men Apple/Google-lösningen verkar vara den minst dåliga. Dessutom är det den som har bäst förutsättningar att bli internationellt accepterad – vilket kommer att vara värdefullt för den som vill ut och resa.

Nu är det läge att kräva korten på bordet om den svenska lösningen – för att undvika att ställas inför fullbordat faktum.

Moskva mer övervakat idag än på Sovjet-tiden

Moskva skall enligt uppgift ha 170.000 övervakningskameror. Tiotusentals av dem är kopplade till system för automatiserad ansiktsigenkänning.

Nu används de för att kontrollera att folket håller sig till den lockdown som gäller i staden. Enligt den länkade artikeln vågar folk knappt gå ut med soporna.

Det verkliga problemet i sammanhanget är att Ryssland inte längre är en demokrati, annat än på pappret. Den som sätter sig upp mot presidentmakten riskerar att råka illa ut. Demonstrationer slås ner. Journalister tystas och förföljs. Oppositionella fängslas.

Vilket säkert passar Putin som hand i handske. På samma sätt som automatiserad ansiktsigenkänning nu rullas ut av allt fler auktoritära regimer. Resultatet blir en aldrig tidigare skådad övervakningsstat, av närmast orwellska proportioner.

I demokratiska länder vill allt fler regeringar använda tekniken för att bekämpa brott och upprätthålla ordningen. I sammanhanget har corona-krisen givit dem en relativt trovärdig ursäkt för att rulla ut tekniken.

Frågan vi då måste ställa oss är om och hur tekniken kan missbrukas. Idag eller i morgon, med andra politiska ledare och kanske i ett mer auktoritärt klimat.

Därför känns det säkrare att avstå. Vilket knappast kommer att ske. Tendensen är att alla regeringar i alla länder rullar ut en allt mer omfattande övervakning.

• Aftonbladet: Vapnet mot ryssar som bryter karantän: Ansiktsigenkänning »