Fallet Assange: Att avslöja makten inför folket är inte spioneri

Idag har man inlett den brittiska prövningen av USA:s begäran om att få Wikileaks grundare och chefredaktör Julian Assange utlämnad – misstänkt för allt från dataintrång till spioneri. Han riskerar ett fängelsestraff på upp till 175 år.

Värt att notera är att Wikileaks tagit del av och publicerat samma material som till exempel New York Times, The Guardian och Der Spiegel.

Här är man på väg att göra media ansvariga för eventuella dataintrång som en uppgiftslämnare kan ha gjort sig skyldig till.

Om detta etableras som en ny norm blir det omöjligt för media att publicera information som kommer från visselblåsare – eftersom de då kan komma att ställas till svars för hur visselblåsaren ifråga har kommit över sitt material. Vilket i sin tur innebär att avslöjanden om maktmissbruk, korruption, brott, politiska lögner och övergrepp kommer att förbli okända för allmänheten, skattebetalarna och väljarna.

Och vad gäller anklagelserna om spioneri: Är det verkligen en lämplig eller relevant åtalspunkt – när det handlar om att avslöja missförhållanden i den offentliga makten för folket?

Julian Assange borde snarare få en medalj.

 

Assange & Greenwald: När staten försöker hugga huvudet av budbäraren

Kan journalister hållas ansvariga för hur deras källor kommit över sitt material?

Frågan är aktuell i flera fall. Dels har vi Wikileaks grundare Julian Assange som riskerar 175 år i fängelse i USA för spioneri – efter att ha publicerat material från visselblåsare och hackare. Dels Glenn Greenwald, en amerikansk journalist bosatt i Brasilien – som anklagas för dataintrång efter att ha publicerat material från en källa som avslöjat korruption på regeringsnivå.

En journalist får naturligtivs inte uppmana eller pressa en källa till olagliga handlingar. Men om avslöjande material ändå hamnar på deras bord – då har journalisten / redaktionen framförallt två överväganden att göra:

  1. Kontrollera om materialet är autentiskt och relevant.
  2. Överväga om det är av allmänintresse att publicera.

I både Assanges och Greenwalds fall är det ställt bortom allt tvivel att materialet är äkta och att det är av stort allmänintresse. Man kan rent av tala om att det i båda fallen handlar om publiceringar av stort demokratiskt värde – av information som makthavarna försöker dölja för folket.

Speciellt olustigt blir det när man åtalar eller utreder journalister för hur materialet från början läckt ut – vilket pressar dem att ange sina källor. Detta är naturligtvis oacceptabelt i en demokratisk rättsstat med tryckfrihet och en fri press.

För att citera EFF:

It’s a mark of tyranny to prosecute reporters who truthfully report on government corruption.

För den som inte är lika påläst om Greenwald som om Assange följer här ett par länkar:

• When Computer Crimes Are Used To Silence Journalists: Why EFF Stands Against the Prosecution of Glenn Greenwald »

• Over 40 press freedom and civil liberties groups denounce Brazil’s charges against Glenn Greenwald »

Journalistförbundet: Hemlig dataavläsning hotar källskyddet

Nu går Journalistförbundet, med dess ordförande Ulrika Hyllert ut i debatten om hemlig dataavläsning. Deras vinkel är att den hotar källskyddet. Vilket den uppenbarligen gör. Plus att den reser en angelägen fråga om, när och i vilken kapacitet myndigheterna får övervaka en journalist.

»De nya reglerna om hemlig dataavläsning är ett hot mot källskyddet. Den regel som ska skydda journalisternas källor är dessutom inte utformad efter den digitala verklighet journalister verkar i. Källor som använder ”fel” kontaktväg faller utanför skyddet.«

Jo, så är det väl. Regeringen tänker sig media som att alla sitter på samma ställe, alltid endast talar med folk genom redaktionens ångtelefon och har presskortet i hattbrättet. Men en journalist kan se ut hur som helst nu för tiden – och har inte vattentäta skott mellan arbete och privatliv. Skulle staten av någon anledning vilja spana på medias källor – eller för all del på visselblåsare och dissidenter, då har den nu verktyget som krävs.

Journalisten: Därför hotar de nya reglerna om dataavläsning källskyddet »

Assange fängslad i UK för utlämning till USA – först då lägger svensk åklagare ner sin förundersökning

Jag är inte mycket för konspirationsteorier. Men det är i vart fall ett sammanträffande att den svenska förundersökningen om sexbrott mot Wikileaks grundare Julian Assange läggs ner först nu – när allt är klappat och klart för att britterna skall kunna utlämna honom till USA.

Sverige råkade helt enkelt bakbinda Assange, fram till dess att de politiska och juridiska förutsättningarna för att åtala honom kommit på plats i USA. Vilket nu skett.

Att den svenska förundersökningen lagts ner förvånar knappast någon som läst det tillgängliga utredningsmaterialet. Detta är för övrigt den bedömning flera åklagare gjort tidigare – men som gång på gång ändrats av specialåklagare som vill driva fallet vidare. Men nu lär det en gång för alla vara klarlagt att bevisningen inte håller.

Därmed bör den diskussionen vara avklarad, så att all uppmärksamhet nu kan riktas mot vad som ligger för handen: Det vill säga att Julian Assange riskerar att utlämnas från Storbritannien till USA, där han riskerar åtal och fängelse på upp till 175 år för Wikileaks publicistiska verksamhet.

Enligt uppgift skall den tidigare Obama-administrationen inte ha velat driva denna fråga – eftersom den riskerar att jämställa publicistisk verksamhet med spioneri. Trump-administrationen har dock inga sådana spärrar. Vilket inte minst oroar tidningar som The New York Times och The Guardian, som ju publicerat samma material som Wikileaks.

Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att Wikileaks enda »brott« är att man avslöjat för det amerikanska folket vad som sker i de krig som förs i dess namn – och för världen vad våra politiska ledare säger, tycker och tänker när de tror att ingen lyssnar. Vad man avslöjat är sanningen, helt enkelt. Verkligheten. Vilket alltså anses vara ett allvarligt brott.

SVT: Åklagaren lägger ner förundersökningen mot Julian Assange »

Inget uppskov för Assange

En brittisk domstol har sagt nej till att skjuta upp förhandlingarna om utlämning av Wikileaks grundare och chefredaktör Julian Assange till USA. Där riskerar han upp till 175 års fängelse – för att ha avslöjat sanningen om allt från misstänkta krigsbrott till pinsamma interna amerikanska ambassadtelegram. Vilket för övrigt är material som även publicerats av stora internationella tidningar som The New York Times, The Guardian och Der Spiegel.

Assange menar att han inte kan försvara sig själv på ett rimligt sätt om han inte har tillgång till sitt material, där han sitter fängslad i ett brittiskt högsäkerhetsfängelse.

When asked by the judge, Vanessa Baraitser, if he understood what was happening in court, Assange said: “Not really. I can’t think properly. I don’t understand how this is equitable. This superpower had 10 years to prepare for this case and I can’t access my writings. It’s very difficult where I am to do anything but these people have unlimited resources.”

Så utlämningsprocessen fortsätter. Det blir en förberedande förhandling den 19 december och huvudförhandling i februari.

Länkar:
• The Guardian: Julian Assange extradition judge refuses request for delay »
• Politico: Julian Assange denied delay to US extradition hearing »