Femte juli

Nätet till folket!

Julian Assange

Nu avgörs Julian Assanges framtid

av

Nu är det dags för sista akten i dramat om Julian Assange i brittisk domstol. I samband med detta kan det vara bra att ha några grundläggande förhållanden klara för sig.

Denna vecka, 20-21 februari håller Royal Courts of Justice i London förhandlingar om utlämning av Wikileaks grundare Julian Assange från Storbritannien till USA.

USA vill ha honom utlämnad för spioneri, efter att Wikileaks publicerat ett antal läckor som varit mindre smickrande för den amerikanska administrationen (med flera).

Det handlar bland annat om USA:s krigsdagböcker från Irak och Afghanistan, läckor om amerikansk massövervakning och telegram från ambassaderna hem till State Departement i Washington.

Speciellt de senare har varit pinsamma för administrationen, då de bland annat avslöjat vad USA egentligen tycker om olika utländska ledare och regeringar. De visar också att man använder sig av dubbla budskap på ett sätt som kan vilseleda medborgarna.

Det mesta som Wikileaks publicerat har skett i samarbete med tidningar som The New York Times, The Guardian, The Telegraph, The Times, The Financial Times, Reuters, BBC, Le Monde, Der Spiegel, Die Welt, La Republica, El Pais, Politiken, YLE, Verdens Gang, Aftonbladet, DN, SvD, SVT och ett 70-tal andra ledande media jorden runt.

Men det är bara Assange / Wikileaks som åtalas.

Det bör understrykas att Wikileaks själva inte ägnat sig åt dataintrång, utan bara publicerat sådant som visselblåsare överlämnat till dem.

Ändå rör det amerikanska åtalet mot Assange spioneri – och kan ge honom 175 år i fängelse. (Det skall tilläggas att de amerikanska myndigheternas kronvittne medgivit att hans uppgifter varit påhittade.)

Fallet väcker naturligtvis oro i media, då det öppnar för att alla som publicerar uppgifter om missförhållanden i den amerikanska statsapparaten kan komma att åtalas för spioneri.

Sedan kan man tycka vad man vill om de avslöjanden Wikileaks gjort. Man kan även ha åsikter om Julian Assanges speciella personlighet.

Men det ändrar inte den principiella frågan: Skall man kunna straffas för att man publicerar information som makthavarna tycker är besvärande?

Man kan också ifrågasätta själva grunden för åtalet, spioneri. För vem skall Assange i så fall ha spionerat? Det amerikanska folket som nu fått veta vad som skett i dess namn och för dess skattepengar?

För att demokrati över huvud taget skall vara ett meningsfullt koncept måste medborgarna få veta vad makthavarna har för sig. Annars blir det omöjligt att göra informerade val och att utkräva ansvar.

Domstolen kommer nu att avgöra om Assange har rätt att driva sitt senaste (sista) försök att överklaga begäran om utlämning. Om svaret blir nej kan han vara på väg till USA inom ett par dagar efter dom.

2013-19 tillbringade Julian Assange på Ecuadors ambassad i London, efter att landets dåvarande regering beviljat honom asyl. I snart fem år har han suttit i brittiskt fängelse i väntan på att frågan om utlämning till USA skall avgöras.

Julian Assange ytterligare ett steg närmare utlämning till USA

av

I London har Westminster Magistrates’ Court godkänt utlämning av Wikileaks grundare Julian Assange till USA. Ärendet går nu till den brittiska inrikesministern, men kan fortfarande överklagas till Storbritanniens High Court.

Om Assange utlämnas till USA riskerar han upp till 175 års fängelse för spioneri. Detta trots att Wikileaks bara mottagit och publicerat information som är besvärande för makthavarna, på samma sätt som ett antal stora internationella tidningar.

Dessutom håller det amerikanska målet på att falla samman, då myndigheternas nyckelvittne avslöjats som mytoman, provokatör och tagit tillbaka sina uppgifter.

Om Assange utlämnas till USA för åtal där väcker det viktiga principiella frågor om pressens frihet. Då kan all media som publicerar besvärande, läckta uppgifter också åtalas. Vilket är ett uppenbart hot mot pressens frihet.

Assange ett steg närmare utlämning till USA

av

Ett nytt överklagande eller politiskt tryck är nu det enda som kan hindra att Wikileaks chefredaktör Julian Assange utlämnas till USA.

Storbritanniens högsta domstol har beslutat att inte ta upp Julian Assanges överklagande av USA:s begäran om utlämning.

Dock finns det andra delar i den underliggande domen som eventuellt fortfarande kan överklagas.

Bortsett från det har Assanges advokater nu fyra veckor på sig att komma in med argument mot utlämning, till den brittiska inrikesministern Priti Patel. I Storbritannien är utlämningsärenden inte bara en juridisk, utan även en politisk fråga.

Skulle Assange utlämnas till USA riskerar han upp till 175 år i fängelse för spioneri – på grund av att Wikileaks publicerat information som den amerikanska administrationen inte ville skulle nå media och medborgare.

Dock har den amerikanska administrationens nyckelvittne avslöjats som mytoman – och tagit tillbaka sina uppgifter.

• The Guardian: Julian Assange denied permission to appeal against US extradition »
• Amnesty International: UK: Refusal by Supreme Court to grant Assange right to appeal is “a blow for justice” »
• Reportrar utan gränser: UK: RSF calls on Home Office to block Assange extradition following Supreme Court refusal to consider appeal »

Assange får rätt att överklaga begäran om utlämning till USA

av

Julian Assange har idag fått rätt att överklaga USA:s begäran om utlämning från Storbritannien. Dock på begränsade grunder.

Vid lunchtid idag meddelade en brittisk domstol (High Court, London) att Wikileaks grundare och chefredaktör Julian Assange beviljas rätt att överklaga USA:s begäran om att få honom utlämnad. Vilket innebär att frågan kommer att tas upp i the Supreme Court.

Dock verkar det som om denna rätt att överklaga begränsas till de senkomna amerikanska försäkringarna om hur han skulle komma att behandlas i fängelse. (Med tanke på Assanges sviktande hälsa efter tio år avskild från samhället är frågan om han skulle överleva ett amerikanskt högsäkerhetsfängelse.)

Samtidigt har det amerikanska caset mot Assange i stort sett kollapsat, då det bygger på uppgifter som visat sig vara oriktiga. Frågan är om dagens dom ger Assanges advokater möjlighet att även ta upp detta.

I väntan på behandling i the Supreme Court kommer Assange att hållas kvar i det brittiska högsäkerhetsfängelset Belmarsh.

Skulle Assange utlämnas till USA riskerar han upp till 175 års fängelse – på grund av sin publicistiska gärning. Vilket medie- och medborgarrättsorganisationer kraftigt kritiserat.

Skulle Wikileaks publiceringar leda till att Assange döms, då riskeras pressens frihet – eftersom etablerad internationell media publicerat samma saker och i stora delar har samma arbetsmetoder.

Här finns en länk till en mer utförlig beskrivning av det juridiska finliret kring fallet Assange (publicerad innan dagens dom).

Nu får vi se hur dagens beslut tolkas och vad som sker i nästa steg.

UK High Court: Julian Assange kan utlämnas till USA

av

En brittisk domstol har idag beslutat att Wikileaks grundare Julian Assange kan utlämnas till USA. Där kommer han i så fall att ställas inför rätta för att ha exponerat verkliga förhållanden för folket. Fallet återförs nu till den lägre domstol som äger målet.

Fredag. Nobels fredspris delas ut till två modiga journalister som vågat avslöja missförhållanden och hålla makten ansvarig för sina handlingar. 111 länder samlas till ett toppmöte om demokrati, lett av USA. Och en brittisk domstol beslutar att Wikileaks grundare Julian Assange kan utlämnas till USA – för att ha exponerat verkligheten och maktens pinsamma hemligheter för folket.

USA vill ha Assange utlämnad för att ha uppmanat till dataintrång (vilket det inte finns några bevis för) och spioneri – efter att ha publicerat information om krigen i Irak och Afghanistan samt diplomatiska telegram som varit besvärande för administrationen. Blir Assange utlämnad till USA och dömd där, då riskerar han upp till 175 år i fängelse.

I sammanhanget är det värt att notera att de amerikanska myndigheternas nyckelvittne visat sig vara en kriminell mytoman, som tagit tillbaka sina uppgifter.

Nu är sista ordet inte sagt. Fallet återförs till den lägre domstol som tidigare beslutat att Assange inte kan utlämnas, på grund av humanitära skäl. En hel del saker har förändrats i sak sedan fallet senast var uppe där. Det är en spekulation – men som fallet har utvecklats kan domstolen komma att säga nej till utlämning av andra skäl än humanitära.

Om Assange blir utlämnad och dömd är det ett hot mot den fria pressen. Han har inte gjort något annat än sådant som varenda nyhetsredaktion i den fria världen dagligen ägnar sig åt. Och det Wikileaks har publicerat har också i allt väsentligt publicerats av till exempel New York Times, The Guardian och Der Spiegel.

Man kan även ifrågasätta det rimliga i att anklaga någon för spioneri när det som skett är att information som staten har velat tysta ner har exponerats för folket. Det folk som i fria, demokratiska val förväntas hålla sina politiker ansvariga för sina handlingar. Hur skall det kunna ske om nämnda folk inte får veta vad som verkligen händer?

Idag fortsätter processen mot Julian Assange

av

Idag och i morgon hålls förhandlingar i Storbritanniens High Court vad gäller utlämning av Wikileaks grundare och chefredaktör Julian Assange till USA. I samband med detta kan det vara läge att uppmärksamma vissa fakta i målet.

Detta har hänt: USA vill ha Wikileaks chefredaktör Julian Assange utlämnad för spioneri kopplat till att man anser att han uppmanat källor att hacka amerikanska system. Utlämnas han riskerar han upp till 175 år i fängelse. Brittisk domstol har avslagit detta på humanitära grunder. Beslutet har överklagats av amerikanska myndigheter.

Här kan det vara på sin plats att hålla ett par saker i minne.

För det första har USA:s nyckelvittne tagit tillbaka sina uppgifter och exponerats som en mytoman. Denna person sitter idag i fängelse på Island för upprepad brottslighet.

För det andra har det avslöjats att amerikanska myndigheter diskuterat möjligheten att kidnappa och möjligen även döda Assange. Vilket knappast kan stärka deras sak.

För det tredje har Wikileaks tagit emot och publicerat läckt information, precis som vilken vanlig nyhetsredaktion som helst. Det Wikileaks har publicerat har i stora delar även publicerats av respekterad mainstreammedia i USA och resten av världen. Skulle Assange utlämnas och sedan fällas är detta ett hot mot tryckfriheten och pressens frihet.

Tunga aktörer som Amnesty International och internationella journalistorganisationer kräver att målet mot Assange läggs ner och att han försätts på fri fot.

Detta kan vara bra att känna till, då det inte alltid framgår av den vanliga rapporteringen i media.

Nyckelvittnet mot Assange fängslad på Island efter ny upprepad brottslighet

av

»Last week we learned of the CIA plan to kidnap or kill Assange in the centre of London and now the key witness of the US prosecution against him is in prison for serial offences – the same person that a few weeks ago confirmed in interviews that the elements in the indictment against Julian where he was the only witness, were total fabrications. The case against Assange should be dropped and under no circumstances, given recent revelations, can the UK extradite him.«

Citat från Wikileaks chefredaktör Kristinn Hrafnsson, med anledning av att huvudvittnet mot Julian Assange – som tagit tillbaka sitt vittnesmål – nu fängslats för ny upprepad brottslighet.

Läs mer: Key witness in Assange case jailed in Iceland after admitting to lies and ongoing crime spree »

Låt inte Assanges personlighet överskugga sakfrågan

av

Man kan ha mycket åsikter om Julian Assange. Men i princip allt som Wikileaks publicerat har visat sig vara korrekt.

Wikileaks grundare och chefredaktör Julian Assange väcker starka känslor. Och visst, han är en knepig personlighet med en del narcissistiska drag. Men om man vill bedöma Wikileaks gärning måste man skilja på sak och person.

Jag kan inte komma på något som publicerats av Wikileaks som varit fel i sak. Man har återgivit verkligheten som den är – även när det varit besvärande, motbjudande eller jobbigt för makthavarna.

Skall man ta ett svenskt exempel, så publicerade Wikileaks lagtexten för den svenska datalagringen, som låg klar på Justitiedepartementet långt innan den kom till allmänhetens kännedom via reguljära kanaler. Vilket gjorde det svårt för den då sittande regeringen att tiga ihjäl saken.

Vad gäller de afghanska och irakiska krigsdagböckerna gav Wikileaks det amerikanska folket information om vad som skedde i dess namn – och de amerikanska skattebetalarna information om vad administrationen gjorde för deras pengar. Det kan knappast vara fel. För utan information om vad som verkligen sker – hur skall man kunna hålla beslutsfattare ansvariga och hur skall man då kunna göra ett informerat demokratiskt val?

De amerikanska ambassadtelegrammen visade för amerikanska folket – och världen – hur den amerikanska administrationen haft dubbla agendor, dolt dina verkliga avsikter för folket och spelat under täcket med olika skurkstater. Vilket var så jobbigt för dåvarande utrikesminister Hillary Clinton att hon till och med luftade tanken på en drönar-attack mot Assange. Men informationen, den var korrekt.

När det kommer till läckorna från det demokratiska partiets mailservrar inför presidentvalet 2016, så är det fullt möjligt att själva hacket utfördes av ryska aktörer. Men det ändrar inte det faktum att det som Wikileaks publicerade var autentiskt och korrekt. Att sedan såväl ryska troll som allehanda haverister utvecklade märkliga teorier utifrån denna information kan inte Wikileaks lastas för.

Så oavsett vad man tycker om Julian Assange – och även om man ogillar att viss information nått allmänheten – så har Wikileaks inte gjort något annat än att återge verkligheten som den faktiskt är. Och det kan knappast vara ett brott.

Skulle Assange utlämnas till USA, där han riskerar upp till 175 år i fängelse för spioneri på grund av sin publicistiska verksamhet – då är det ett hot mot den fria press som återgivit samma information och som också själv förlitar sig på läckt information som kan vara besvärande för överheten.

Man kan tycka vad man vill om Julian Assange. Men att information som makthavarna försöker dölja för folket kommer fram i dagens ljus är i princip en bra sak.

Den 27 oktober fortsätter de rättsliga förhandlingarna om utlämning av Assange från Storbritannien till USA. Nytt i fallet är att den amerikanska administrationens nyckelvittne visat sig vara en mytoman som handlat på amerikanska myndigheters uppmaning. Denne har nu tagit tillbaka sina uppgifter. Så målet mot Assange verkar falla samman. Om det kommer att påverka processens utfall eller ej är dock oklart…

CIA ville kidnappa Julian Assange

av

Efter att Wikileaks 2017 publicerat information om amerikanska verktyg för massövervakning – Vault 7 – diskuterades planer på att kidnappa Julian Assange på hög politisk nivå i Washington. Inom CIA undersöktes även möjligheten att mörda honom. Man planerade också insatser mot andra medarbetare hos Wikileaks – samt att göra det möjligt att åtala fristående journalister som Glenn Greenwald och Laura Poitras.

I helgen avslöjade Yahoo News hur amerikansk underrättelsetjänst försökt komma åt Wikileaks grundare och redaktör Julian Assange. Redan tidigare har dokument avslöjat hur man planerat att svartmåla Wikileaks och fabricera anklagelser mot Assange. Denna gång gick man dock längre. På hög politisk nivå diskuterades möjligheten att kidnappa Assange.

Inom CIA diskuterades även att mörda honom och operativa insatser på Londons gator ifall Ryssland skulle försöka smuggla ut honom. Man undersökte även möjligheten att använda infiltratörer och att göra inbrott hos Wikileaks medarbetare eller att på annat sätt stjäla deras datorer.

Men det var inte bara Wikileaks som hamnade i skottgluggen. Även fristående journalister skulle oskadliggöras. Ur artikeln:

»Still chafing at the limits in place, top intelligence officials lobbied the White House to redefine WikiLeaks — and some high-profile journalists — as “information brokers,” which would have opened up the use of more investigative tools against them, potentially paving the way for their prosecution, according to former officials.«

»Among the journalists some U.S. officials wanted to designate as “information brokers” were Glenn Greenwald, then a columnist for the Guardian, and Laura Poitras, a documentary filmmaker, who had both been instrumental in publishing documents provided by Snowden.«

Julian Assange sitter idag i ett brittiskt högsäkerhetsfängelse medan förhandlingar pågår om utlämning till USA, där han riskerar 175 år i fängelse för sitt journalistiska arbete. US Department of Justices nyckelvittne har dock visat sig vara både mullvad för amerikanska myndigheter och mytoman. Han har nu offentligt tagit tillbaka sina påståenden.

Kärnfrågan – som från början hindrade Obama-administrationen från att ge sig efter Wikileaks – handlar om pressens frihet. Skulle man döma och fängsla Assange – då skulle all media som gör oönskade avslöjanden riskera samma sak.

Läs hela artikeln: Kidnapping, assassination and a London shoot-out: Inside the CIA’s secret war plans against WikiLeaks »

Assange: Huvudförhandling hålls 27-28 oktober

av

Idag har man hållit en förberedande domstolsförhandling med anledning av att USA överklagat en brittsik domstols beslut om att inte utlämna Assange. (Läs mer här.)

Den amerikanska administrationen tycks ha haft viss framgång med att hävda vissa (men inte alla) sina grunder för att ett överklagande skall tillåtas.

Detta behöver dock inte innebära att det amerikanska åtalet mot Wikileaks grundare stärks som sådant. Speciellt inte som den amerikanska administrationens nyckelvittne tagit tillbaka sina uppgifter.

Datum för nästa domstolsförhandling är satt till 27-28 oktober.

Läs en mer utförlig beskrivning från rätten här »