Femte juli

Nätet till folket!

Sökresultat för: trusted flaggers

Uppladdningsfilter och gränsöverskridande nätcensur på bordet i EU:s nya Digital Services Act

av

Slut på end-to-end-kryptering, nya generella uppladdningsfilter och gränsöverskridande nätcensur är några av konsekvenserna om en av Europaparlamentets rapportörer för The Digital Services Act får sin vilja igenom.

EU:s nya Digital Services Act (DSA) håller just nu på att tröskas genom beslutsapparaten. I morgon, torsdag, skall Europaparlamentets utskott för rättsliga frågor (JURI) rösta om sitt utlåtande – som är författat av en konservativ fransk ledamot. Några nedslag:

Bland annat vill den ansvarige ledamoten Geoffroy Didier att DSA inte bara skall handla om sådant som publiceras offentligt, fritt för andra att ta del av. Han vill att den nya lagtiftningen även skall omfatta privata meddelanden. Utöver att detta strider mot brevhemligheten, rätten till privat kommunikation och rätten till privatliv innebär detta att myndigheterna även måste bereda sig tillgång till medborgarnas krypterade meddelanden.

Didier vill även se uppladdningsfilter för att permanent hålla oönskat innehåll borta från nätet. Vilket innebär att allt som alla laddar upp måste granskas och godkännas i förväg. Vilket är lika med förhandscensur – som kommer att skötas av maskiner och algoritmer som saknar sinne för sammanhang, legitima undantag och humor.

Rapportören vill även att JURI tar ställning för gränsöverskridande nedtagningsorder. Det vill säga att myndigheter i ett EU-land skall kunna beordra att innehåll på plattformar och servrar i andra medlemsstater skall plockas bort. Vilket kommer att leda till ett race-to-the-bottom, där alla enskilda länders strängaste åsiktslagar kommer att påtvingas hela EU.

Som om inte det är illa nog vill Didier att en nedtagningsorder i ett EU-land även skall gälla globalt. Man kan lätt inse att sådant kan komma att straffa sig genom att länder som Ryssland och Kina då kan komma att kräva att information som de ogillar även skall censureras i EU.

Den piratpartistiske ledamoten v Europaparlamentet Patrick Breyer (PP, DE) säger:

»The Rapporteur’s proposals are radical. They would i.e. threaten the secrecy of private correspondence and end-to-end encryption, mandate and encourage error-prone ex-ante upload filtering, introduce excessively short content take-down delays, enforce excessive national laws (e.g. in Poland or Hungary) throughout the EU and even globally, turn ‚trusted flaggers‘ into ‚trusted censors‘ and much more. I expect the vote to be very tight on several of these issues.«

• Läs mer hos Patrick Breyer »

Uppladdningsfilter, datalagring, statligt godkända nätgranskare, av-kryptering och granskning av meddelanden och e-post på höstens politiska dagordning

av

Sommarlovet är över och det är dags att se över vilka nät-, yttrandefrihets- och övervakningsfrågor som finns på den politiska dagordningen i höst.

Sverige

  • Redan i somras skulle EU:s nya upphovsrättsdirektiv ha varit svensk lag. Någon remiss eller proposition har dock inte synts till. Delvis kan det bero på att EU-kommissionen dragit benen efter sig i den kontroversiella frågan om uppladdningsfilter. En annan sak att hålla ögonen på är hur direktivets absurda länkskatt är tänkt att implementeras i svensk lag.
  • Efter att EU-domstolen meddelat att den svenska lagen om datalagring måste skrivas om har regeringen tillsatt en utredning. Visserligen skall utredningen presenteras först våren 2023, men det är viktigt att hålla frågan levande – och då inte minst det faktum att den svenska datalagringen fortfarande kolliderar med domstolens nej till svepande lagring av data om alla medborgares alla tele- och datakommunikationer utan misstanke om brott.

EU

  • EU:s nya Digital Services Act (DSA) föreslår så kallade Trusted Flaggers – som är tänkta att vara organisationer som är statligt godkända nätgranskare, med direktlinje till sociala medias abuse-avdelningar.
  • Det finns krafter i både Europaparlamentet och ministerrådet som vill att DSA också skall innehålla allmänna uppladdningsfilter.
  • EU:s ministerråd vill i ett inspel kopplat till DSA att inte bara olagligt material skall plockas bort på nätet. Man vill även att icke olagligt hat och hot skall bort, vilket i så fall innebär att yttrandefrihetens gränser inte längre sätts av lag.
  • Under hösten väntas dom i EU-domstolen, där Polen överklagat artikel 17 i det nya upphovsrättsdirektivet, som kommer att leda till automatiska uppladdningsfilter. Domstolens generaladvokat ger (med vissa förbehåll) grönt ljus till artikel 17, men det händer emellanåt att domstolen går på en annan linje än dennes rekommendationer.
  • ChatControl 2.0 är uppföljningen till beslutet att ge meddelande- och e-post-tjänster möjlighet att av-kryptera och granska användarnas kommunikationer i jakt på sexuellt utnyttjande av barn. Under vintern kommer nästa steg, som förvänts göra detta obligatoriskt.
  • Kopplat till detta har EU presenterat ett diskussionspapper där man överväger att använda den metod som Apple valt (i vart fall i USA) för att komma åt bilder och sexuella övergrepp på barn. Det vill säga att kringgå kryptering genom att med något slags spionprogram granska bilder och meddelanden redan på användarens telefon. Vilket är ett av flera olika förslag man skissar på.
  • EU-kommissionen och ministerrådet överväger hur de skall kunna komma runt EU-domstolens nej till urskiljningslös datalagring utan misstanke om brott.
  • EU-kommissionen har föreslagit European Digital Identity Wallets, som är tänkta att användas för ID, pass, licenser, körkort, kollektivtrafikkort, sjukvårdsinformation, recept, inloggning på nätplttformar, betalningmedel med mera. Vilket kan öppna för ett omfattande övervakningssamhälle i vilket vi får blippa oss fram.
  • Europaparlamentets utskott för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (LIBE) har sagt nej till till AI och biometrisk analys för massövervakning. Delar av minsterrådet och då speciellt Frankrike vill gå åt andra hållet och använda dessa verktyg.
  • I EU-kommissionens Code of Practice on Disinformation vill man att nätplattformarna i högre utsträckning skall av-monetarisera oönskat innehåll.
  • EU-kommissionen vill förbjuda anonyma betalningar med kryptovalutor och kontantbetalningar på över 10.000 euro.
  • Det pågår en diskussion (framförallt i ministerrådet) om att utöka registreringen av våra flygresor (PNR) till att även gälla tågresor, båtresor, bilhyra och hotellövernattningar.

Detta är bara ett urval av sådant som är på gång i svensk och europeisk politik under hösten. Det händer också att nya frågor dyker upp väldigt plötsligt.

Vi bevakar dessa och fler frågor. Du följer utvecklingen här på bloggen.

Video: Saker på gång i EU som du bör känna till

av

En sammanställning över aktuella EU-frågor som rör internet, det fria ordet, fri- och rättigheter och övervakning. 17 ämnen på elva minuter, för att inte slösa med din tid.

 

Artificiell Intelligens och övervakning • ChatControl • Code of Conduct on countering illegal hate speech online • Corona-pass • Datalagring • eBevis • EU-ID • European Democracy Action Plan • Europol • Interconnected bank account registers • Länkskatt • Patientjournaler • PNR • ROXANNE • TERREG • Trusted flaggers • Uppladdningsfilter

17 områden där EU vill bygga ut övervakning, kontroll och censur

av

Massor av internet-och IT-relaterad lagstiftning har redan klubbats eller är på väg genom EU-apparaten. Det är så mycket att det blir svårt att få en överblick. Låt oss därför ge en ögonblicksbild av vad som är att vänta under den innevarande europeiska mandatperioden (2019-24).

Artificiell Intelligens: EU uppmanar visserligen till försiktighet vad gäller användning av AI för övervakning – men öppnar samtidigt för en lång rad undantag där AI ändå kan användas för övervakning från myndigheternas sida.

ChatControl: Meddelanden och e-post skall av-krypteras för att kontrollera om det förekommer sexuellt utnyttjande av minderåriga. Detta kan lätt utökas till andra syften.

Code of Conduct on countering illegal hate speech online: EU-kommissionär Ylva Johansson har flaggat för att en ny EU-gemensam uppförandekod skall sättas upp vad gäller hat och hot på nätet.

Corona-pass: EU vill se en gemensam app för att möjliggöra en återgång till normalt liv för vaccinerade, testade och personer med antikroppar. Detta öppnar även nya möjligheter för övervakning.

Datalagring: Ett nytt datalagringsdirektiv är på väg. Tanken är att lagra data om alla medborgares alla tele- och datakommunikationer för att kunna kontrollera vem som har kontakt med vem, var folk befunnit sig och när de har varit uppkopplade. Frankrike vill ändra EU:s fördrag och stadgan om de mänskliga rättigheterna för att EU-domstolen inte skall kunna stoppa direktivet.

eBevis: Polisiära myndigheter i alla EU:s medlemsstater kommer att kunna begära ut uppgifter om användare samt kommunikationsdata och lagrad information från till exempel en internetoperatör, social plattform eller app-tjänst i vilket medlemsland som helst.

EU-ID: Ett elektroniskt EU-ID finns på EU-kommissionens önskelista. Vilket i princip kommer att göra det omöjligt att vara anonym på nätet.

European Democracy Action Plan: Syftet är bland annat att bekämpa hat och desinformation online. Vilket alltid brukar landa i kontroversiella frågor om var gränsen går och vem som skall bestämma vad som är rätt och sant.

Europol: Den europeiska polismyndigheten arbetar intensivt för att knäcka krypterade kommunikationer. Man har flaggat för att man vill ha direkt tillgång till information hos privata aktörer (som till exempel internetoperatörer). Europol håller även på att utöka sitt mandat till att bekämpa desinformation.

Interconnected bank account registers: Den hårt kritiserade och misskötta överföringen av europeisk bankdata för analys hos amerikanska säkerhetsmyndigheter är tänkt att ersättas av ett centralt EU-register – för att lagra och analysera data om alla finansiella transaktioner inom det europeiska banksystemet.

Länkskatt: EU:s nya upphovsrättdirektiv kommer att leda till att det blir enklast för sociala media att sluta avtal med de stora mediehusen – på små, nya och alternativa medias bekostnad.

Patientjournaler: EU-kommissionen vill se ett heltäckande, centraliserat europeiskt system för medicinska journaler.

PNR: EU-kommissionen och ministerrådet vill utöka registreringen av våra resor (och om detaljer kring dessa). Detta gäller redan för flygresor, men man diskuterar att utöka registreringen till att även gälla hyrbilar, tågresor, båtresor och hotellövernattningar.

ROXANNE: Ett EU-finansierat projekt för röstigenkänning,

TERREG: Förordningen om terror-relaterat innehåll online innebär censur av åsikter online. Notera att det handlar om åsikter som inte nödvändigtvis är olagliga. Detta kan enkelt utvidgas till andra syften. TERREG kommer även att tvinga fram användning av uppladdningsfilter. Förordningen säger också att flaggat material skall plockas ner inom en timma (utan föregående rättslig prövning) och öppnar för att myndigheter i ett EU-land kan beordra nedtagning av innehåll på servrar i andra medlemsstater.

Trusted flaggers: EU:s nya Digital Services Act kommer att ge oss statligt godkända innehållsgranskare på nätet – vars anmälningar skall prioriteras av nätplattformarna.

Uppladdningsfilter: Allt som alla laddar upp kommer att inspekteras, analyseras och i förekommande fall censureras. Detta för att stoppa upphovsrättsskyddat material och terror-relaterad information. Dessa syften kan enkelt komma att utvidgas. Vissa EU-länder vill även se uppladdningsfilter som ett allmänt verktyg inom the Digital Services Act.

Detta är bara en del av allt som är på gång när det gäller internet, IT, övervakning och kontroll i EU. Nya förslag tillkommer hela tiden. Men vi tycker att det är viktigt att man inte bara gräver ner sig i enskilda förslag, utan även ser till den större bilden. Och sammantaget är det ingen tvekan om att EU är på väg att utvecklas till en kontroll- och övervakningsstat, som även begränsar det fria ordet online.

EU-rapport vill blockera ful-streamad sport på nätet, snabbt och utan föregående rättslig prövning

av

Europaparlamentet håller på att behandla en rapport om ful-streamning av sport.

Bland annat vill man att icke-auktoriserade liveströmmar skall blockeras av internetoperatörerna inom 30 minuter (vilket är hälften så lång tid som föreslagits vad gäller terror-relaterat innehåll). Vilket dels är praktiskt svårt för små ISP:ar som inte har dygnet-runt-bemanning med beslutsfattare som kan göra ett informerat ställningstagande om att stänga ner trafik. Dels är blockering ett trubbigt verktyg, som lätt kan kringgås.

Det hela blir särskilt märkligt då EU:s föreslagna Digital Services Act (DSA) redan föreskriver att olagligt innehåll skall avlägsnas skyndsamt, men att det krävs någon form av formell motivering. Samtidigt vill rapporten att de statligt godkända ”ordningsmän” på nätet – trusted flaggers – som föreslås i DSA skall kunna beordra blockering även om det är oklart om materialet är lagligt eller ej.

Det känns som om denna rapport är det direkta resultatet av lobbying från sportkanalernas sida, då den bryter loss en enskild företeelse ur DSA och stressar fram en separat rapport.

Den piratpartistiske, tyske ledamoten av Eutopaparlamentet Patrick Breyer kommenterar:

“This text appears to have been dictated by industry lobbyists, it threatens fundamental digital rights”, comments MEP Patrick Breyer (Pirate Party). “It is completely at odds with the European Parliament’s position on the Digital Services Act which is sufficient to deal with illegal content. A 30 minute delay would be even shorter than what will be required for taking down terrorist content, and much too short outside business hours. Allowing private ‘flaggers’ with vested interests to have content removed without an assessment by an independent judicial authority would result in the over-blocking of legal content.“

Breyer elaborates: „And requiring ISPs to block access is easy to circumvent by changing DNS servers. Blocking access to an entire IP address results in massive collateral damage on valuable legal content. All in all, the profit-driven quest for ever more draconian measures ignores the obvious: the best way of reducing illegal streaming is to ensure that there is universal and affordable legal access to sport event broadcasts, both subscription-based and pay-per-view.”

Man kan även notera att rapporten är ytterligare ett steg i utvecklingen mot nätcensur utförd av privata aktörer. utan föregående rättslig prövning. Vilket är problematiskt.

Man kommer att rösta om rapporten i Europaparlamentets rättsliga utskott (JURI) vid sitt möte nu på måndag.

Länk: Doubts about European Parliaments ideas to crack down on illegal livestreams of sports events »

Sociala media, användarnas rättigheter och nya statligt godkända censorer

av

Sociala medias ofta till synes slumpartade censur av inlägg och avstängning av användare är en ständig källa till irritation. Speciellt som det inte går att kontakta de olika plattformarna – och då den som censureras inte får reda på varför. Vilket blir extra problematiskt med tanke på nätjättarnas dominerande ställning i debatten.

Men det kan bli ändring på den saken. I EU:s föreslagna Digital Services Act (DSA) vill man att den som blir censurerad skall få veta varför – och även få en reell möjlighet att överklaga beslutet.

Även om detta är detaljreglering av hur privata företag skall bedriva in verksamhet – så kommer många användare säkert att välkomna att de nu kommer att få något som ger viss ”rättsäkerhet”. (Även om begreppet rättssäkerhet snarare handlar om förhållandet mellan individen och staten / rättsväsendet.)

Problemet med DSA är att förordningen vill införa ett nytt censurinstrument – så kallade ”trusted flaggers” som enligt förslaget skall representera ”kollektiva intressen” och som skall få en egen gräddfil till respektive sociala medieplattforms abuse-avdelning.

Det skall förvisso vara offentligt vilka dessa ”trusted flaggers” är. Och om de missköter si skall de kunna mista sitt uppdrag. Men det ligger fortfarande något obehagligt över att införa statligt godkända nätgranskare. Speciellt om dessa skall företräda ”kollektiva intressen” – vilket förmodligen kommer att öppna dörren för olika särintressen och identitetspolitiska överväganden. Vilket kan bli en soppa.

Generellt sett bör gränserna för det fria ordet sättas av lagstiftaren och sedan upprätthållas av ett oväldigt rättsväsende. Att sätta icke-statliga aktörer som officiellt godkända censorer kommer garanterat att skapa helt nya konflikter.

Nu gäller det att se till att DSA behåller ”rättssäkerheten” för sociala medias användare – samtidigt som ”trusted flaggers” inte ytterligare bidrar till polariseringen av samhällsdebatten.

Relaterat:
• At a glance: Does the EU Digital Services Act protect freedom of expression? »
• Nätjättarnas makt är ett frihetligt dilemma »

Aktuella EU-planer som kan inskränka friheten online

av

Det är mycket nu. Här är en listning av några saker som är på gång i EU när det gäller internets frihet, yttrandefrihet och övervakning:

Chat control

EU vill att alla användares alla meddelanden skall avkrypteras och grankas i jakt på olagligt innehåll. Förmodligen omröstning i Europaparlamentets plenum i april. Länk »

TERREG / TCO

EU vill införa censur för åsikter. Visserligen handlar det om terroristpropaganda, men det kan lätt utökas till andra områden. Förordningen kräver nedtagning av flaggat material inom en timma, ger medlemsstaternas myndigheter rätt att beordra nedtagning av material på servrar i andra länder – och återuppladdning av flaggat material får inte ske, vilket i praktiken kommer att kräva uppladdningsfilter. Länk »

Uppladdningsfilter (copyright)

EU:s redan beslutade upphovsrättsdirektiv håller nätplattformarna ansvariga om upphovsrättsskyddat material publiceras. I praktiken innebär detta automatiserade uppladdningsfilter som granskar allt som alla laddar upp – och som inte förstår i vilken kontext sådant material publiceras. Detta skall vara införlivat i svensk lagstiftning senast i sommar.

Länkskatt (copyright)

I EU:s upphovsrättsdirektiv ingår även idén om länkskatt – det vill säga att närplattformarna tvingas betala traditionell media för att länka till dess siter. Även detta skall vara svensk lag senast i sommar.

Trusted Flaggers (DSA)

I EU:s föreslagna Digital Services Act föreslås bland annat att organisationer som »företräder kollektiva intressen« skall upphöjas till statligt godkända nätgranskare, vars anmälningar till nätplattformarna skall prioriteras. En del säkerhetsspärrar finns, men detta kommer att bli kontroversiellt. Länk »

Nytt datalagringsdirektiv

EU-kommissionen o0ch ministerrådet vill gå fram med ett nytt datalagringsdirektiv – efter att EU-domstolen ogiltigförklarat det förra, då det strider mot de mänskliga rättigheterna och vad dessa har att säga om rätten till privatliv. Vad det handlar om är lagring av data om alla medborgares alla telefonsamtal, SMS, e-postmeddelanden, nätuppkopplingar, mobilpositioner m.m.

Code of Conduct on countering illegal hate speech online

EU-kommissionär Ylva Johansson har flaggat för att en ny EU-gemensam uppförandekod skall sättas upp vad gäller hat och hot på nätet. Detta är ett kontroversiellt ämne som säkert kommer att skapa debatt. Dock är det oklart om denna uppförandekod kommer att beslutas inom ramen för de demokratiska institutionerna – eller om den kommer att fastställas med partsintressen, bakom stängda dörrar till exempel i EU:s Internet Forum.

Övrigt

Det pågår även arbete vad gäller frågor som automatiserad ansiktsigenkänning och utökad registrering av resenärer (PNR). Därtill kommer naturligtivs frågan om ett digitalt corona-pass för resor och fri rörlighet i samhället. Detta är av intresse även om dessa frågor inte direkt berör friheten online.

Följ nät- och övervakningsfrågorna här på bloggen.

Dina rättigheter som användare under EU:s Digital Services Act

av

Så här någon månad efter att det presenterats börjar media uppmärksamma EU-kommissionens förslag till Digital Services Act. Viss förvirring tycks råda, speciellt om användares rättigheter. Låt oss därför titta lite närmare på vad som verkligen föreslås.

Olagligt material skall avlägsnas

EU:s medlemsstater skall kunna kräva att olagligt material omedelbart avlägsnas. Och det måste ske under ordnade former.

  • Man måste förklara varför man anser att ett visst innehåll är olagligt – och hänvisa till gällande lagrum.
  • En sådan begäran skall kunna överprövas.
  • Nedtagningar måste vara nödvändiga.

När gäller vad som skall anses vara olagligt finns olika uppfattning i Europaparlamentet om huruvida detta skall avgöras av myndigheter eller domstol.

Användares rättigheter

  • Plattformarna skall upprätta transparensrapporter som visar vilket material som plockats ner på begäran av myndigheterna respektive på plattformarnas eget bevåg.
  • Huvudregeln är att den som anmäler innehåll måste förklara varför, vem hon är och dessutom gå i god för att anmälan är korrekt och motiverad.
  • Den som får material nedtaget / bortmodererat skall snarast informeras om saken, om metoden, om skälet och om möjligheten att överklaga.
  • Sociala plattformar skall ha lättillgängliga och begripliga rutiner för att hantera klagomål.
  • Något slags förlikningsorgan skall etableras för att lösa konflikter mellan service providers och användare utanför det vanliga rättsväsendet.

Detta kommer att rätta till de värsta formerna av godtycke vid moderering – och ger den som postat innehållet relevant information och möjlighet att överklaga. Det är jämfört med idag ett steg framåt för användarna. Men för plattformarna innebär det mycket merarbete, vilket möjligen kan komma att leda till striktare användarvillkor.

Trusted flaggers – statligt godkända nätgranskare

En kontroversiell punkt gäller så kallade Trusted Flaggers – som är tänkta att vara nätgranskare, godkända av EU och respektive medlemsstat. En trusted flagger kan vara en organisation eller annan entitet som representerar »kollektiva intressen«. Detta låter oroväckande. Men det skall i vart fall vara offentligt vilka dessa är – och deras anmälningar skall granskas. En trusted flagger som missköter sin uppgift skall kunna bli av med sitt uppdrag.

Nya regler om vad som är tillåtet att säga

The Digital Services Act reglerar hur innehåll som är olagligt eller olämpligt skall hanteras. Men inte vad. Detta styrs dels genom EU-lagstiftning och dels genom nationell lag. Därför är det av intresse i sammanhanget att EU nu planerar att uppdatera sin lagstiftning på området.

Under detta år kommer EU-kommissionen att lägga fram en ny Code of Conduct on countering illegal hate speech online.

Det är alltså här man kommer att sätta gränserna för vad som kommer att vara tillåtet respektive förbjudet att säga på nätet. Vilket kan bli rätt kontroversiellt.

Frågan är om denna uppförandekod kommer att läggas fram för Europaparlamentet och ministerrådet – eller om man åter kommer att göra upp med branschen bakom stängda dörrar i The European Internet Forum.

Relaterat:
• EU fick Twitter att fimpa Donald Trump »
• Dramatiskt ändrade regler kan vänta sociala medier »

Corona-krisen och det fria ordet

av

(Berlin) Ett par månader in i den senaste partiella, men ständigt allt mer omfattande nedstängningen av Tyskland börjar tonläget bli ansträngt.

Redan från början fanns oro för att militanta vänstergrupper kan komma att ta tillfället i akt för att (enligt egen utsago) störa leveranskedjorna. Sedan kom demonstrationer mot corona-nedstängningarna, med en salig blandning av deltagare – från vanliga medborgare och oroade småföretagare till element från extremhögern. Och nu gör tysk media stor sak av att QAnon kan ha etablerat sig i landet.

Allt detta gör en saklig debatt om smittskyddsåtgärderna känslig, oavsett vad man tycker i sak. Steg för steg rör sig alla mot något slags antingen-är-du-med-oss-eller-mot-oss-attityd. Vilket naturligtvis är olyckligt. Näringslivet blöder ekonomiskt. Våld i hemmen har ökat, liksom mental ohälsa. Sådant måste kunna diskuteras förutsättningslöst, utan att klistra förenklande etiketter på folk.

Än mer olyckligt är att detta sammanfaller i tiden med att EU rullar ut verktyg som kan användas för att begränsa det fria ordet. Europol har (till synes på eget bevåg) utökat sitt mandat till att inte bara bekämpa brott, utan även desinformation. Förordningen om terror-relaterat innehåll online – med sina mycket vaga skrivningar om vad som anses utgöra terrorism – är just nu bara ett klubbslag från att bli lag och därmed etablera principen om censur av åsikter på nätet. Uppladdningsfilter introduceras bakvägen. I EU:s Digital Services Act föreslås organisationer som företräder »kollektiva intressen« få status som statligt godkända nätgranskare, så kallade Trusted Flaggers. Och så vidare.

Utan att hänfalla till konspirationsteorier, så kan man notera att EU:s medlemsstater i en tid av kris samtidigt håller på att få nya verktyg för att begränsa det fria ordet. Det har varit på gång sedan långt innan corona-krisen. Men krisen ger politik och förvaltning ett frestande tillfälle att pröva och använda dessa verktyg.

Nu gäller det att vara uppmärksam. Hotet mot våra demokratiska fri- och rättigheter behöver inte alls komma från någon mordisk ideologi – utan kan lika gärna växa fram ur de bästa intentioner, eller rent av ur nödvändighet. Det senaste året har vi fått se vår fysiska frihet inskränkas. Risken är att vår åsikts- och yttrandefrihet står näst på tur.

Sociala media efter Trump

av

Till listan över sådant som anges som skäl för att begränsa internets frihet – som fildelning, barnporr, piratprodukter, terrorism, penningtvätt, hat, droghandel med mera – läggs nu alltså även Trumpism.

De sociala plattformarna i allmänhet och Twitter i synnerhet sitter i en jobbig sits. Å ena sidan en statschef som anklagas för att hetsa sina anhängare till att kullkasta de demokratiska institutionerna och deras processer – och en nyvald amerikansk administration  som redan flaggat för att man tänker slå ner på vad man kallar inhemsk terrorism. Å andra sidan det fria ordet och tanken att yttrandefrihetens största värde är när den tillåter människor att säga sådant som andra inte vill höra, eller rent av tysta.

Twitter, Facebook och Google/Youtube befinner sig – som amerikanska företag – ständigt under hot om ny lagstiftning från den för tillfället sittande administrationen.

Gentemot oss användare har de samtidigt ett behov av att framstå som förutsägbara, konsekventa och rättvisa. Vilket är en närmast övermäktig uppgift  – så länge man låter till exempel de politiska ledarna i Ryssland, Iran och Venezuela sprida propaganda för sin icke-/antidemokratiska politik samtidigt som man stänger av Trump.

Lägg till detta problemet med att de tre stora är totalt dominerande vad gäller sociala media. Finns du inte på Twitter, Facebook och Youtube – då finns du inte. Blir du av med ditt konto på Facebook begränsas även dina möjligheter att kommunicera och umgås med släkt och vänner. Samtidigt måste dessa företag naturligtvis ha rätt att sätta upp regler för sin egen verksamhet och att välja bort användare som anses skada densamma.

»Så starta då något nytt istället för att gnälla!« Men så enkelt är det naturligtvis inte. Facebook är plattformen där nästan alla våra vänner befinner sig. Något motsvarande alternativ finns inte. Och människor är bekväma, de vill hellre ha alla sina kontakter på en plattform istället för utspridda på olika håll.

Även om vi ofta brukar skälla på EU för dess nätpolitik, så kan det finnas delar i den föreslagna Digital Services Act som stärker användarnas ställning. Till exempel att den som blir censurerad eller avstängd måste få veta varför – och ges en möjlighet att överklaga. Men det kräver en omfattande manuell hantering av ärenden – vilket plattformarna menar är en praktisk omöjlighet, på grund av de stora volymerna ärenden.

Samtidigt föreslår samma Digital Services Act att det skall införas statligt godkända nätgranskare – så kallade Trusted Flaggers – som företräder vad texten kallar »kollektiva intressen«. Vilket bör få varningsklockorna att börja ringa.

Dessutom har Europol (till synes på eget initiativ) utökat sitt mandat från att inte bara bekämpa brott utan även desinformation. Vilket implicerar att någon, någonstans måste bestämma vad som är att betrakta som sanning – vilket i sin tur inte alltid är uppenbart. Plus att själva idén om att polisen skall lägga sig i vilka åsikter människor framför känns främmande för ett demokratiskt samhälle.

Enklast är kanske om man kunde enas om att bara ta bort sådant som är olagligt. Men det medför en ny uppsättning problem, speciellt med tanke på att internet inte känner några nationsgränser.

Den samlade bilden ger vid handen att vi har en närmast omöjlig situation av motstridiga intressen och principer – och att det tills vidare är det nya normala.