Frankrike vill reglera kryptovalutor

Efter att Facebook presenterat idén på en egen kryptovaluta – Libra – har den franska regeringen reagerat. Och det verkar inte bara vara Libra som är i skottgluggen, utan alla kryptovalutor.

TNW rapporterar:

»The European Union needs to establish a common set of rules for cryptocurrencies to counteract risks posed by Facebook’s Libra, France’s Finance Minister Bruno Le Maire said today.«

»According to Reuters, Libra could pose risks to consumers, financial stability and even “the sovereignty of European states,” Le Maire said.«

Länkar:
• TNW: France calls for EU-wide cryptocurrency rules amid Libra concerns »
• Reuters: France urges EU rules on cryptocurrencies, warns of Libra risks »

Nu kan du se vad Facebook vet om dina surfvanor

Facebook lagrar inte bara information om vad du gör på deras egen site, utan spårar även dina surfvanor på andra sidor. Nu kan du få reda på vilken information som lagras – och även separera sådan information från ditt Facebook-konto. (Informationen kommer dock fortsatt att finnas lagrad på Facebooks servrar.) Förändringen kommer att ske under de närmaste månaderna.

BuzzFeed rapporterar…

»After a long delay, Facebook is releasing a tool that will allow people to see what kind of information it has collected about their online activity beyond its borders — from the news they read to the shopping websites they visit to the porn they watch — along with an option to dissociate that data from their accounts.« (…)

»The new tool will display a summary of those third-party websites that shared your visit with Facebook, and will allow you to disconnect that browsing history from your Facebook account. You can also opt out of future off-Facebook activity tracking, or selectively stop certain websites from sending your browsing activity to Facebook.«

Länk: You Can Finally See All Of The Info Facebook Collected About You From Other Websites »

Vilka röster kommer att höras i Facebooks nyhetsflöde?

I USA är Facebook på väg att teckna licens-avtal med ett antal stora mediehus.

Ars Technica:

Facebook has approached several prominent news organizations to license its content for a new news-oriented section of the Facebook site, The Wall Street Journal reported on Thursday. Some outlets could get as much as $3 million per year. It’s a significant change in strategy for the social media giant, which previously explored an ad-sharing model under Facebook’s Instant Articles program.

The Journal reports that Facebook has approached a number of news outlets, including ABC News, Dow Jones (parent of the WSJ), The Washington Post, and Bloomberg.

Räkna med att detta kommer att skapa debatt om vilka media som  släpps in i Facebooks nya nyhets-sektion.

Detta får nog också ses som ett steg mot Facebooks uttalade ambition att lyfta etablerade media för att »balansera« nyhetsflödet på siten.

Nu får vi se om något likande kommer att ske på den svenska marknaden. Och i så fall vilka media man tänker lyfta fram framför andra.

Man kan även ana att detta är en modell som kommer att användas när EU:s nya upphovsrättsdirektiv blir lag i medlemsstaterna. Det vill säga att Facebook kommer att samarbeta med ett fåtal, utvalda mediepartners. Frågan blir då hur man tänker hantera andra media – som man inte har avtal med – när de läggs upp i användarnas flöde.

Länk: In strategy shift, Facebook seeks to pay millions to license news »

WhatsApp – motstridiga uppgifter om bakdörr

Forbes avslöjade häromdagen att WhatsApp planerar en bakdörr för att göra tjänstens end-to-end-krypterade meddelanden tillgängliga:

In Facebook’s vision, the actual end-to-end encryption client itself such as WhatsApp will include embedded content moderation and blacklist filtering algorithms. These algorithms will be continually updated from a central cloud service, but will run locally on the user’s device, scanning each cleartext message before it is sent and each encrypted message after it is decrypted.

The company even noted that when it detects violations it will need to quietly stream a copy of the formerly encrypted content back to its central servers to analyze further, even if the user objects, acting as true wiretapping service.

Detta får kanske ses som en lösning för att komma åt meddelanden utan att ge myndigheterna en bakdörr. Men det är ändå ett intrång i användarnas privata kommunikation.

Man kan även anta att om ett sådant system sjösätts, då kommer myndigheterna ändå att vilja ha direkt tillgång till alla flaggade meddelanden. Bruce Schneier kommenterar:

Once this is in place, it’s easy for the government to demand that Facebook add another filter — one that searches for communications that they care about — and alert them when it gets triggered.

Of course alternatives like Signal will exist for those who don’t want to be subject to Facebook’s content moderation, but what happens when this filtering technology is built into operating systems?

Idag kommer så en dementi från WhatsApp. Forbes:

On July 25th, WhatsApp’s parent company Facebook did not dispute the characterization posed to it that it planned to ”moderat[e] end to end encrypted conversations such as WhatsApp by using on device algorithms,” with the spokesperson pointing to Zuckerberg’s own blog post calling for precisely such filtering. This afternoon, Vice President of WhatsApp Will Cathcart contradicted this, offering “we have not done this, have zero plans to do so, and if we ever did it would be quite obvious and detectable that we had done it. We understand the serious concerns this type of approach would raise which is why we are opposed to it.”

Motstridiga uppgifter, således. Möjligen kan det vara uppmärksamheten som fått WhatsApp att backa. Eller så finns det delade meningar mellan WhatsApp och dess ägare Facebook.

Intressant nog sker detta samtidigt som de så kallade Five Eyes-nationerna efterlyser en bakdörr till WhatsApp och andra krypterade meddelandetjänster. The Guardian:

British, American and other intelligence agencies from English-speaking countries have concluded a two-day meeting in London amid calls for spies and police officers to be given special, backdoor access to WhatsApp and other encrypted communications.

Myndigheternas krav på tillgång till krypterade meddelanden i de vanligaste apparna avsedda för konsumenter är något av en följetong. Och de verkar aldrig ge sig.

Samtidigt finns det andra metoder – som end-to-end-krypterad e-post – att ta till för den som verkligen vill dölja innehållet i sin kommunikation med andra. Vilket i praktiken aldrig går att knäcka eller förbjuda.

Det långsiktiga hotet mot vår rätt till privat kommunikation kan dock – som Bruce Schneier påpekar ovan – komma från att bakdörrar byggs in redan i datorernas och våra smarta enheters operativsystem. Och från statliga spionprogram som kan komma åt allt på våra enheter och läsa våra krypterade meddelanden innan de krypterats eller efter att de avkrypterats.

Länkar:
• Forbes: The Encryption Debate Is Over – Dead At The Hands Of Facebook »
• Bruce Schneier: Facebook Plans on Backdooring WhatsApp »
• The Guardian: Calls for backdoor access to WhatsApp as Five Eyes nations meet »

Facebooks jätteböter – betyder de något i praktiken?

Facebook har fått böta fem miljarder dollar i USA, för sin roll i Cambridge Analytica-affären. Men vad innebär det i praktiken? För den vanlige nätanvändaren är det knappast någon garanti mot framtida missbruk av persondata.

Cambridge Analytica-affären har blivit ett politiskt slagträ, som används för att ifrågasätta valet av Donald Trump till president i USA och resultatet av Brexit-omröstningen i Storbritannien. Detta har kommit att överskugga historiens kärna: Att Facebook gav CA tillgång till persondata för 50 miljoner användare – och att CA fortsatte använda denna även efter att Facebook insett sitt misstag och återkallat företagets rätt att använda nämnda data.

Att Facebook kapitaliserar på sina användares persondata är inget unikt. Det är deras affärsidé.

Skillnaden är att denna gång användes det i politiska syften istället för att marknadsföra konsumentprodukter. Men i grunden är kärnfrågan densamma oavsett om persondatan används för att sälja Trump eller schampo: Manipulation av enskilda individer med hjälp av stora mängder personlig data.

Det är alltså inte reklam eller marknadsföring som sådan som väckt uppmärksamhet. Det råder en rätt allmänt utbredd insikt om att persondata är priset man får betala för tillgång till tjänster som Facebook, Google, Twitter & Co. Och då kommer det alltid att finnas en moralisk gråzon för i vilka syften denna data används.

De flesta lär vara överens om att det är i sin ordning för politiska partier att använda sociala media och annonsering i dessa för att nå potentiella väljare. (En av CA:s medarbetare kom från Obamas allmänt hyllade sociala medie-satsning.) Och redan med ett fåtal datapunkter är det möjligt att göra sådan marknadsföring synnerligen effektiv. Vilket även riktar moralens strålkastare mot de politiska partierna. Hur djupt borrar till exempel de svenska partierna i persondata under sina kampanjer?

Genom åren har Socialdemokraterna varit mästare på något liknande – fast analogt. Med hjälp av röstlängder, opinionssiffror, valdeltagande, tidigare valresultat samt så mycket demografisk data de kan få fram lyckas de välja ut områden där partiets valmaskineri kan nå bäst resultat. Detta är knappast något man kan eller vill förbjuda. Men det ligger i stor sett inom samma verksamhetsfält som vad CA sysslar med.

Oaktat Facebook och CA eller vad vi tycker om saken – så är detta den verklighet som gäller.

I fallet med CA var datakällan från Facebook gigantisk. Och även om den dörren nu kanske är stängd för politiska spindoctors under överskådlig framtid – så är Facebook långt ifrån den enda källan till användbar persondata. Och CA är (var) inte det enda bolag som sysslar med att samla in och djupanalysera persondata. Enda skillnaden är att dessa aktörer är mer eller mindre okända för allmänheten och media.

Dessutom finns ett sidospår i debatten som få tycks ägna någon uppmärksamhet: Vilken data och vilken dataanalys har staten tillgång till – och i vilket syfte? Detta är en gigantisk godispåse för myndigheter och politiker – som kan användas för allt från att effektivisera kollektivtrafiken till att kartlägga personer med avvikande åsikter eller beteende.

Frågan om Facebook & Cambridge Analyticas roll i den amerikanska presidentvalskampanjen och Brexit-kampanjen är i sig intressant. Men bakom den debatten döljer sig ett stort, känsligt och i stora delar outforskat frågekomplex – som reser frågor om de politiska partiernas förhållande till folket och statens förhållande till medborgaren.

Länkar:
• Nu är det klart: Facebook får böta 47 miljarder för dataskandalen »
• Facebook to pay $5bn fine as regulator settles Cambridge Analytica complaint »
• Wikipedia: Facebook–Cambridge Analytica data scandal »
• Trots dataskandaler och rekordböter – Facebook går bättre än väntat »
• 9 reasons the Facebook FTC settlement is a joke »
• Netflix släpper dokumentär om Cambridge Analytica »
• Netflix documentary explores Facebook-Cambridge Analytica data scandal »
• EU privacy ruling against Facebook to come by end 2019 »

Han, vars namn inte får nämnas på Facebook

En ledande person i radikala invandringskritiska brittiska kretsar – Tommy Robinson – är nu så på kant med Facebook att det tydligen räcker med att nämna hans namn för att bli tillfälligt avstängd. Vilket är problematiskt, dels eftersom han är inblandad i en infekterad rättslig process av allmänt intresse – och dels eftersom hans avstängning från Facebook belyser en del intressanta frågor om yttrandefrihet.

Ryktet om att folk blir tillfälligt avstängda från Facebook om de nämner Robinson vid namn har cirkulerat en tid. Nyligen testade en person i en Facbookgrupp om mediala frågor där jag är med ryktet. Och det skall tydligen stämma – och ledde till tre dagars avstängning.

Vilket gör att det blir mer eller mindre omöjligt att diskutera den onämnbares rättsfall, Facebooks hantering av honom – samt de principiella frågor som väcks av att han blivit onämnbar. I vart fall på Facebook. Det hela blir Kafka-artat.

Brittiska tidningen The Daily Mail (med reservation för källans pålitlighet) har rotat lite i saken. Tydligen betraktas Robinson som en »designated hate entity« och en »hate agent« av Facebook, vilket gör att blotta förekomsten av hans namn hissar en röd flagga.

The Daily Mail skriver även…

»And the social media giant’s monitoring of its users’ also stretches to activity on other websites and even their private lives, such as whether they have a ’hate symbol’ tattoo.«

Facebook är ett privat företag och kan ha vilka användarvillkor de vill. Men att de snokar i sina användares privatliv utanför den egna plattformen – det känns i vart fall en smula olustigt.

Ovanpå allt detta kommer debatten (vars vågor just nu går höga i USA) om nätjättarnas eventuella politiska slagsida och hur detta påverkar deras ställning som plattform (där användarna själva ansvarar för sina yttranden) eller publicister (som modererar eller styr innehållet och därmed blir ansvariga för vad som publiceras).

Förmodligen skulle livet för nätjättarna bli mycket lättare om deras regler för publicering av användargenererat material endast styrdes av vad som är lagligt respektive olagligt.

The Daily Mail: Facebook monitors the offline behaviour of users to determine if they should be categorised as a ’Hate Agent’ and banned »

Polsk domstol upphäver Facebook-censur

Här är en intressant nyhet från den polska nätfrihetsorgansiationen Panoptykon Foundation:

The District Court in Warsaw, in its interim measures ruling, has temporarily prohibited Facebook from removing fanpages, profiles and groups run by SIN (a Polish NGO) on Facebook and Instagram, as well as from blocking individual posts. This means that – at least until the case is decided – SIN’s activists may carry out their drug education without concerns that they will suddenly lose the possibility to communicate with their audience. The court has furthermore obliged Facebook to store profiles, fanpages and groups deleted in 2018 and 2019 so that – if SIN wins the case eventually – they can be restored together with the entire published content, comments by other users, as well as followers and people who liked the fanpages. This is not the only good news: the court has also confirmed that Polish users can enforce their rights against the tech giant in Poland. The court’s decision is not final – after the delivery of the decision, Facebook Ireland will have the right to appeal it with the Appeal Court.

Läs mer här: First court decision in SIN vs Facebook: the internet giant must not restrict the organisation’s activities in its services »

Se även vår tidigare bloggpost: Polsk Facebook-censur till domstol »

De sociala nätjättarnas självskadebeteende

Facebook, Twitter, Pinterest och Google/Youtube har anklagats för och/eller blivit avslöjade med att vara politiskt partiska. Vilket nu är på väg att slå tillbaka mot dem själva.

Det handlar om privata företag, så de är naturligtvis fria att välja sin egen väg. Men plattformarnas dominerande ställning har samtidigt medfört en omfattande kritik, speciellt i USA.

Kärnfrågan är om de är att betrakta som plattformar eller publicister.

Om de är plattformar, då har de fördelen av budbärarimmunitet (safe harbour/mere conduit) – som innebär att de inte kan hållas ansvariga för vad deras användare gör.

Men om de är att betrakta som publicister, då faller ansvaret för vad som publiceras på dem själva.

Om de modererar sitt innehåll genom att missgynna vissa politiska åsikter och gynna andra – då kommer de att betraktas som publicister. Det innebär att de kan komma att förlora sin budbärarimmunitet. Vilket redan är en konkret politisk fråga i USA.

Men frågan är om politisk reglering är ett dugg bättre.

Med risk för att vara tjatig: Den enda hållbara strategin för de sociala plattformarna är att bara censurera sådant som är direkt olagligt. Och att vara fullständigt öppna och transparenta med hur de hanterar detta.

Men det verkar inte vara den väg de sociala plattformarna väljer att gå. Facebook har själva efterlyst mer politisk styrning. Och Google har avslöjats med att driva en dold politisk agenda.

Saken blir knappast bättre av att Google censurerar avslöjande reportage som exponerar företagets politiska subjektivitet. (Om du vill se det senaste exemplet på alternativmedias granskning – som censurerats av Google-ägda Youtube – då finns reportaget på andra videositer, som Bitchute.)

Polsk Facebook-censur till domstol

I Polen har Civil Society Drug Policy Initiative (SIN) fått problem med censur på Facebook. Tillsammans med nätfrihetsorganisationen Panoptykon Foundation tar man nu nätjätten till domstol.

SIN – som kämpar för en evidensbaserad drogpolitik – ger bland annat sina följare utbildning om droger, råd om hur man undviker skadliga effekter och allmän rådgivning till droganvändare. Gruppen fokuserar på harm reduction, vilket är en linje som även drivs av bl.a. flera FN-organ

Men på Facebook är det stopp. Förra året tog Facebook bort SIN:s fan-page, utan varesig föregående varning eller förklaring. Även SIN:s Instagram-konto stängdes ner.

EDRi skriver…

Big tech companies such as Facebook, Google and Twitter present content selected by algorithms on the basis of users’ online activity. However, they also moderate the content published online, thus deciding what users will not get to see. Panoptykon fights for content removal to be based on clear and easily accessible rules and for users to have the right to effectively contest the decision. This means for example that the user has to be informed why their content was blocked, and to be able to present arguments in their defense. The appeal should also be considered by people who did not play a role in the initial decision. In addition, platforms’ final decisions should be subject to independent scrutiny by courts.

Panoptykon filed the case with the expectation that the court case will give online platforms an incentive to move away from their current opaque and arbitrary methods of blocking, and to introduce solutions which will better protect our freedom of expression. The case is expected to set standards that will influence policies of not only Facebook, but also other platforms.

Även om Facebook är ett privat företag som har rätt att bestämma vem som får verka på dess plattform – så är det en intressant civilrättslig fråga om de kan bryta en kundrelation utan att ge en tillfredsställande förklaring eller förvarning.

EDRi » SIN v Facebook: Tech giant sued over censorship in landmark case »