Länkskatt: Google betalar en miljard USD

Google kommer att betala en miljard USD till de stora mediehusen de närmaste tre åren. I samband med detta lanserar man Google News Showcase – som kommer att ge Big Media en gräddfil till användarna.

Idén om »länkskatt« – det vill säga att nätplattformar skall tvingas betala för att länka till de stora nyhetssiterna är inte bara en stridsfråga i Europa. I bland annat Australien pågår just nu en dragkamp, där lagstiftarna vill att plattformarna skall betala en del av sina annonsinkomster till Big Media.

Reuters om Google News Showcase:

»The product, which allows publishers to pick and present their stories, will launch on Google News on Android devices and eventually on Apple devices.«

Att Google delvis kapitulerar innebär inte att länkskatt är en bra idé. Den är lika absurd och feltänkt som från början.

Man kan snabbt se ett antal problem:

  1. Uppgörelser av denna typ kan bara ingås av stora och kapitalstarka nätplattformar. Vilket kommer att göra det ännu svårare för eventuella utmanare, startupps och mindre konkurrenter.
  2. När Big Data gör upp med Big Media – då ställs alla mindre och alternativa media utanför.
  3. Användarna kommer att få ett mer styrt och kontrollerat nyhetsutbud.

Här ser vi åter igen oväntade och oönskade konsekvenser av politiska beslut. Big Data kan kanske bära nya och stora kostnader. Men man stänger samtidigt dörren för alla utmanare. Vilket kan vara en förklaring till att vi inte har några europeiska nätjättar.

Reuters: Google to pay publishers $1 billion over three years for their news »

Länkskatt: Facebook överväger att helt sluta länka till media i Australien

Det är inte bara i EU som den märkliga idén om »länkskatt« debatteras. Ett lagförslag i Australien är inne på samma spår – vilket fått Facebook att hota med att helt sluta med nyheter från australisk media och möjligen även att blockera användare i landet från att dela nyhetsnotiser.

»Länkskatten« är ursprungligen en idé som lanserades i EU:s nya upphovsrättsdirektiv. Tanken är att den som länkar till medias nyhetsartiklar skall betala en ersättning till mediehusen. Vilket naturligtvis är helt bakvänt. Att länka till något gynnar den som länkarna ger uppmärksamhet och besökare. Men i tider då de traditionella mediehusen har svårt att finna hållbara affärsmodeller för den digitala marknaden – då söker de andra inkomstkällor. Även om sådana är ologiska och kontraproduktiva.

Nu tycks Facebook ha fått nog. Företaget vill inte betala pengar för att driva besökare till traditionell media. I en bloggpost skriver man, med anledning av lagförslaget i Australien:

»Assuming this draft code becomes law, we will reluctantly stop allowing publishers and people in Australia from sharing local and international news on Facebook and Instagram. This is not our first choice – it is our last. But it is the only way to protect against an outcome that defies logic and will hurt, not help, the long-term vibrancy of Australia’s news and media sector.« (…)

»The ACCC presumes that Facebook benefits most in its relationship with publishers, when in fact the reverse is true. News represents a fraction of what people see in their News Feed and is not a significant source of revenue for us. Still, we recognize that news provides a vitally important role in society and democracy, which is why we offer free tools and training to help media companies reach an audience many times larger than they have previously.«

Om lagförslaget blir verklighet kan alltså ett mediehus på eget initiativ dela en länk (rubrik, bild och kort ingress) på Facebook till sina egna artiklar – och sedan kräva att Facebook betalar nämnda mediehus för dess egen marknadsföring.

Även Google överväger om de kan fortsätta sin verksamhet i Australien på samma sätt som tidigare. Utöver att man delar Facebooks invändningar ser man problem med att lagförslaget kräver att de traditionella mediehusen skall få förhandsinformation om eventuella förändringar av Googles algoritmer. Vilket i så fall skulle ge Big Media möjlighet att konkurrera ut många andra nyhetskällor.

En liknande strid pågår i Frankrike och den lär – som en konsekvens av det nya upphovsrättsdirektivet – snart utkämpas i samtliga EU-länder.

Utöver att idén om »länkskatt« är ologisk – så kan den leda till att användare i många länder får en sämre användarupplevelse. Eller att vissa plattformar helt lämnar länderna i fråga.

Under rubriken oförutsedda konsekvenser kan detta även komma att landa i att allmänheten får minskad tillgång till nyheter från traditionella media – till förmån för de alternativa nyhetskällor som politiken och mediehusen själva stämplat som mindre trovärdiga.

• Facebook: An Update About Changes to Facebook’s Services in Australia »
• Cnet: Google clashes with Australia watchdog over proposed law to force it to pay for news »
• Macrumors: Facebook Threatens to Block All News Sharing on Its Platform in Australia »
• Techcrunch: Facebook threatens to block news sharing in Australia as it lobbies against revenue share law »

Youtube medger överdriven censur

»Google said that between April and June, more than 11.4 million videos were removed from the video platform. That was a 50 percent increase compared to the previous quarter.

The company says it had to rely more on technology as the pandemic forced it to send workers home. The technology they are using to moderate content, however, has been over-enforcing policies, Google now admits.«

• Reclaim the Net: YouTube admits its over-zealous “wide net” moderation has been deleting non-violating content »

• Youtube / Google: Responsible policy enforcement during Covid-19 »

De regler som krävs för vad sociala media kan publicera finns redan i den vanliga lagstiftningen

I går höll amerikanska kongressen utskottförhör med Big Data.

Såväl Facebook som Google grillades vad gäller påstådd politisk partiskhet. Och i båda fallen finns rätt tydliga bevis för att man missgynnat konservativa / republikanska åsikter och kandidater.

Samtidigt kritiserades framförallt Facebook för att inte göra tillräckligt för att censurera andra grupper som påstås ägna sig åt hat och hot. Att finna en väg som alla är nöjda med verkar svårt, eller direkt omöjligt. Så det är kanske inte så konstigt att Mark Zuckerberg tidigare luftat tanken om reglering genom lagstiftning – så att Facebook själva slipper fatta svåra och känsliga beslut.

Sociala media sitter verkligen i en besvärlig situation. De har svårt att vara politiskt oberoende – dels då man kan misstänka att det finns en åsiktsmässig slagsida i företagen som sådana, dels då anställda bevisligen låter sina personliga politiska preferenser styra granskningen av vad som får publiceras. De anklagas samtidigt för att censurera för mycket – och för lite. Och vad gäller corona-krisen befinner de sig på ett gungfly, efter att ha beslutat att stoppa felaktig information – trots att det inte finns någon objektiv mall eller konsensus i många detaljfrågor.

Dessutom kompliceras situationen av företagens dominerande ställning.

Jag kan bara se en lösning. Det är att de sociala plattformarna får anpassa sig till lagstiftningen i respektive land där de är aktiva. Och då skall en enda regel gälla: Allt som inte är uttryckligen förbjudet i lag skall vara tillåtet att publicera.

Den lagstiftning Zuckerberg tidigare efterlyst finns alltså redan – i form av vanliga lagar, som skall gälla lika för alla överallt, oavsett om det är on- eller offline. Principen ovan lär dessutom vara den enda som i längden är möjlig att försvara och upprätthålla. (Sedan kan det lämnas till användarna att till exempel reglera graden av barnskydd och filtrering av potentiellt stötande material i sina egna, personliga inställningar.)

Några videofilmer från kongressförhören:
• Everything Facebook CEO Mark Zuckerberg just said to Congress in 16 minutes »
• Facebook CEO Mark Zuckerberg RESPONDS to Rep. Matt Gaetz over Project Veritas #ExposeFacebook Report »
• Biden vs Trump: Congress grills Google on Clinton election money »

Video: Senaste nätnyheterna

Rubriker:

  • Ökad fildelning, men inte i Sverige
  • Regeringen: Upp till sex års fängelse för fildelning
  • Google tvingas betala fransk länkskatt
  • Mer skattestöd till traditionell media
  • Coronaproblem i Assange-processen
  • EU vill stressa igenom ny nätcensur

Se videon på Youtube »

Eftersom denna site är rensad från kakor och andra integritetskränkande tillägg bäddar vi inte in filmen för automatisk uppspelning här – utan ber dig att istället följa länken till Youtube ovan.

Big Data, Big Government – och din persondata

Google och Facebook har länge kritiserats för sin omfattande insamling av användarnas persondata. Men i den rådande smitto-krisen har avpersonaliserad data ställts till bland andra myndigheternas och forskningens förfogande.

Jag tänker inte spekulera kring om detta är till nytta för att bekämpa smittspridningen eller ej. Däremot kan man göra en del vidare iakttagelser.

Till exempel är det värt att notera att den tidigare kritiken mot nätjättarnas datainsamling är som bortblåst, i vart fall för tillfället. Vilket lär hänga samman med att Big Government insett att den plötsligt har en del gemensamma intressen med Big Data.

Vilket är ett skäl för att vara ytterst vaksam. Finns det anledning att tro att staten och de sociala plattformarna nu etablerar något slags symbios, där staten värderar tillgång till data om folket högre än individens rätt till privatliv? Ser – och griper – nätjättarna nu tillfället att konsolidera sin datainsamling med myndigheternas tysta medgivande?

Vad händer om data från de sociala plattformarna samkörs med myndigheternas övriga register och eventuellt synkas med massövervakningens verktyg? Eller med de nya corona-appar som man överväger att införa?

Detta kan leda till en mycket omfattande kontroll- och övervakningsstat. Speciellt som verktyg för övervakning som en gång har införts – om än »tillfälligt« – kan visa sig vara mycket svåra att bli av med. Och att historien visat att i princip all övervakning som införs drabbas av ändamålsglidning, där den kommer att användas i nya syften.

Bortsett från vad som kan motiveras eller ej i den rådande situationen: Man bör rent allmänt ha någon form av vattentäta skott mellan statens övervakning och registrering å ena sidan – och de sociala plattformarnas insamling av persondata å den andra.

Nätjättarna samlar data om oss för att tjäna pengar. Staten gör det för att bestämma hur den vill att vi skall leva våra liv, med tvång om så krävs. Om dessa två intressen flyter samman blir resultatet en korporativistisk storebrorsstat – som minskar individens privata sfär, frihet och rätt till självbestämmande.

/ HAX

Google tvingas betala fransk länkskatt

Även om mycket av den aktuella politiken gått i stå under corona-krisen, så finns det sådant som inte låter sig stoppas.

»France’s competition authority ruled on Thursday that Google must pay French publishing companies and news agencies for re-using their content.

The U.S. tech firm said it would comply with the French competition authority verdict, which followed a complaint by unions representing French press publishers.«

Trots det är hela idén att man skall tvingas betala för att länka och därmed leda trafik till andra siter helt absurd.

En risk är att Google nu kommer att teckna avtal med de stora franska mediehusen – och blockera alla andra, eftersom man inte kan teckna avtal med alla. Vilket de stora mediehusen säkert inte har något emot.

Reuters: France rules Google must pay news firms for content »

Google Chrome stoppar tredjeparts-cookies

BBC:

Justin Schuh, Google’s director of Chrome engineering, said in a blogpost: ”Users are demanding greater privacy – including transparency, choice and control over how their data is used – and it’s clear the web ecosystem needs to evolve to meet these increasing demands.”

Third-party cookies, which follow users from site to site tracing their browsing habits, have also been banned by Apple, Microsoft and Mozilla.

Websites will still be able to use their own first-party cookies to track users.

Länk: Cookies crumbling as Google phases them out »

WSJ: Google manipulerar sina sökresultat

Wall Street Journal har en intressant artikel med rubriken »How Google Interferes With Its Search Algorithms and Changes Your Results«. Tyvärr ligger den bakom betalvägg, men den ibland kontroversiella siten ZeroHedge sammanfattar det viktigaste.

WSJ:

»THE JOURNAL’S FINDINGS undercut one of Google’s core defenses against global regulators worried about how it wields its immense power – that the company doesn’t exert editorial control over what it shows users. Regulators’ areas of concern include anticompetitive practices, political bias and online misinformation.«

Vad det kokar ner till är alltså frågan om huruvida Google är ett verktyg / en plattform eller en publicist. Som verktyg kan de knappast hållas ansvariga för sökresultat och innehåll. Men som publicist blir det tvärt om. Och för varje gång företaget påverkar sökresultaten får det allt svårare att hävda att det endast är en plattform.

Nu skall man visserligen hålla ett par saker i minne. Dels att alla sökresultat är individuella, vilket kan göra det svårt att kontrollera olika teser om hur sökmotorn fungerar. Dels att det pågår en ständig dragkamp där traditionell media vill ha tillbaka de annonsörer som gått till Google. Och dels att det pågår en politisk strid, där vissa amerikanska och europeiska politiker vill dela upp bolaget.

Detta sagt är det ändå mycket uppseendeväckande som rapporteras. Intressant nog är det inte bara konservativa, utan nu även vänstersiter som påstår sig ha blivit missgynnade eller svartlistade av Google. Det påstås också att Google gynnar stora annonsörer framför små och att siter med kontroversiella ämnen får färre annonser.

ZeroHedge skriver:

To sum it all up: Thomas Ferguson notes in an email “the last third of the WSJ article basically describes ‘electronic corporatism’ in which big private tech concerns look out for each other. Everyone else can’t even get an answer.”

Där någonstans är det möjligt att en stor del av problemet ligger – att Google inte är transparenta med hur de arbetar. Vilket gör det svårt för företaget att förklara vad som är relevanta ändringar (som att förhindra spam) och vad som kan vara till exempel politiskt missgynnande eller gynnande. Å andra sidan måste de hålla sina algoritmer hemliga för att inte kunna manipuleras av yttre aktörer.

Länkar:

• WSJ: How Google Interferes With Its Search Algorithms and Changes Your Results »

• ZeroHedge: How Google Interferes With Its Search Algorithms And Changes Your Results, Bombshell WSJ Report »

Så auto-raderar du din sökhistoria på Google

New York Times har samlat instruktioner om hur du nu kan radera sökdata och andra data på Google, Google Maps och Youtube.

»I’m recommending that we all try Google’s new privacy tools. In May, the company introduced an option that lets us automatically delete data related to our Google searches, requests made with its virtual assistant and our location history.

On Wednesday, Google followed up by expanding the auto-delete ability to YouTube. In the coming weeks, it will begin rolling out a new private mode for when you’re navigating to a destination with its Google Maps app, which could come in handy if you’re going somewhere you want to keep secret, like a therapist’s office.«

Läs hela artikeln med detaljerade instruktioner här. »