Femte juli

Nätet till folket!

Twitter och indiska regeringen i censurbråk

av

Med anledning av det pågående bonde-upproret har den indiska regeringen givit Twitter order att stänga eller göra 1.100 konton osynliga, då de anklagas för att ha uppmanat till våld och att spridit falska nyheter.

Twitter har delvis gått med på regeringens krav, men vägrar att stänga konton som tillhör journalister, aktivister och andra som utövar sin grundläggande rätt att kritisera regeringen.

Shira Ovide skriver i New York Times On Tech Newsletter:

»The government of Prime Minister Narendra Modi is saying Twitter is breaking the law. Twitter is saying that India is breaking its own laws. And democracy activists say that tech companies like Twitter shouldn’t play along when governments pass laws that effectively shut down free speech.

There are regularly disputes between internet companies and governments — both democratic and not — over whether posts break a country’s laws. What’s unusual here is how public and high profile the disagreement is, and that India has threatened to imprison Twitter employees.«

Värt att notera är att den indiska regeringens begäran kom från ett ministerium och inte från en domstol. Den kan därmed betraktas som mer politisk än rättsligt prövad och bindande.

Det som sker nu kan även få betydelse för hur Twitter kommer att agera i andra länder med auktoritära regimer.

USA: Banker och betalningsförmedlare kan fortsätta agera moralpolis

av

Vi har sett många exempel på hur banker, kreditkortsföretag och andra betalningsförmedlare som PayPal strypt betalningskanalerna för verksamhet som anses som kontroversiell. Det gäller allt ifrån Wikileaks och kryptovalutor till postorderbutiker för sexleksaker.

Detta är naturligtvis allvarligt. Verksamhet som är laglig bör få använda de stora och totalt dominerande betalningskanalerna. I vissa fall – som Wikileaks – blir det i förlängningen även en fråga om förutsättningarna för det fira ordet.

Ett annat exempel är Patreon, som stängt av möjligheten till crowdfunding för innehållsskapare vars åsikter företaget inte delar.

Ett tredje är hur vissa banker säger upp konton för kunder som genomför transaktioner kopplade till köp eller försäljning av kryptovalutor

Den förra amerikanska administrationen införde en Fair Access Rule som säger att »banks should conduct risk assessment of individual customers, rather than make broad-based decisions affecting whole categories or classes of customers when provisioning access to services, capital, and credit«. Det vill säga att man skall värdera varje enskilds kunds beteende och riskprofil snarare än att utestänga hela kategorier av laglig verksamhet från betalningssystemen.

Detta regelverk har ännu inte hunnit träda ikraft och kommer inte heller att göra det – då det redan upphävts av den nya amerikanska administrationen.

Reason skriver:

»This regulation was meant to shield politically unpopular but otherwise legal companies from banking discrimination, following Operation Chokepoint, a program initiated by President Barack Obama’s Justice Department. While ostensibly designed to combat fraud, in practice, Reason writers have observed, it empowered the government to target unfavorable industries, such as payday lending and pornography, by ”coercing private businesses in an attempt to centrally engineer the American marketplace based on its own politically biased moral judgments.”«

När Operation Chokepoint bland annat ledde till att Wikileaks fick sina betalningskanaler för stöd stängda uttalade Europaparlamentet att sådana rutiner är ett hot mot det fria ordet och den fria åsiktsbildningen.

Läs mer hos Reason: Biden Administration Suspends Rule Protecting Businesses from Banking Discrimination »

Rapport från EU-debatten om sociala media och skyddet för grundläggande rättigheter

av

I Europaparlamentet har man just avslutat debatten »Democratic scrutiny of social media and the protection of fundamental rights« i vilken även EU-kommissionen och ministerrådet deltagit. Debatten skedde på begäran av EPP-gruppen, efter stormningen av Capitolium i Washington och efter att Donald Trump blivit avstängd från Twitter.

Bland de åsikter som framfördes var att samma regler gör gälla online som in resten av samhället, att reglerna bör fastställas av lagstiftare och upprätthållas av domstolar samt att man vill se ökad transparens vad gäller sociala medias algoritmer. Bland de mer färgstarka inläggen fanns de som betraktade sociala media som spridare av antidemokratiska virus och de som vill ställa Twitter, Facebook och Youtube under demokratisk (det vill säga politisk) kontroll.

Värt att notera är att ledamöter från Polen och Ungern varnade för vad som kan hända om man ger politiken kontroll över sociala media.

Enda svenska röst i debatten var Arba Kokalari (M) som konstaterade att det finns en brist på tydliga regler, vilket leder till att användare blir censurerade eller avstängda utan förklaring. Detta menar hon att man kan komma till rätta med genom EU:s nya Digital Services Act (DSA), där hon är skuggrapportör för EPP-gruppen.

Debatten  utgick (precis som DSA) från att sociala media även i framtiden kommer att se ut som och fungera ungefär som idag. Vilket knappast kommer att vara fallet. De enda som gjorde något försök att blicka framåt var de två piratpartistiska ledamöterna Marcel Kolaja (Tjeckien) och Patrick Breyer (Tyskland). Båda pekade på behovet av alternativa och decentraliserade plattformar.

Från kommissionen och ministerrådet kom även besked om att man nu dels arbetar med en »Democracy Action Plan« och dels med en »Media and audiovisual action plan« – vilka vi naturligtvis skall kika närmare på.

Intressant är även vad som inte nämndes i debatten. Till exempel har kommissionär Ylva Johansson flaggat för att en ny »Code of Conduct on countering illegal hate speech online« skall tas fram. Att detta inte togs upp i debatten kan vara ett tecken på att den kommer att utarbetas utanför de demokratiska institutionerna – gissningsvis bakom stängda dörrar tillsammans med de sociala mediejättarna i the European Internet Forum.

Debatten kan ses i efterhand här (timestamp från kl 15) »

Regeringen oroas vad gäller yttrandefriheten i EU:s Digital Services Act

av

Regeringen har presenterat en faktapromemoria om EU:s nya Digital Services Act (DSA) / förordning om en inre marknad för digitala tjänster.

Bland annat noterar man att delar av EU-kommissionens förslag kan komma att strida mot den svenska yttrandefrihetsrgrundlagen (YGL). Under punkt 1.3.2 skriver man:

»Vissa webbplatser som träffas av förslaget kan omfattas av skydd enligt YGL, och det kan inte uteslutas att förslaget i några avseenden kan komma i konflikt med YGL:s bestämmelser. De eventuella konfliktytorna gentemot YGL behöver analyseras närmare och noggrant bevakas i det kommande förhandlingsarbetet för att säkerställa förordningens överensstämmelse med YGL.

Mekanismer för s.k. notice and action kan begränsa yttrandefriheten (dvs. friheten att i tal, skrift eller bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor) och informationsfriheten (dvs. friheten att inhämta och ta emot upplysningar samt att i övrigt ta del av andras yttranden); fri- och rättigheter som var och en gentemot det allmänna är tillförsäkrad enligt regeringsformen. T.ex. riskerar oprecisa krav kunna leda till överborttagning. Begränsningar av yttrandefriheten får enligt regeringsformen göras endast för att tillgodose ändamål som är godtagbara i ett demokratiskt samhälle. Begränsningen får aldrig gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till det ändamål som har föranlett den och inte heller sträcka sig så långt att den utgör ett hot mot den fria åsiktsbildningen såsom en av folkstyrelsens grundvalar. Begränsningen får inte göras enbart på grund av politisk, religiös, kulturell eller annan sådan åskådning.«

Det är naturligtvis välkommet att regeringen tycks vara uppmärksam på detta. Frågan är dock i vilken mån den svenska yttrandefriheten kommer att kunna försvaras när förordningen genomgår behandling i EU. Sverige är en liten medlemsstat med begränsat inflytande och det saknas inte krafter som drar åt annat håll.

Under punkt 2 skriver man vidare:

»Tillhandahållare av förmedlingstjänster behöver ta ett större ansvar för att ta bort och hålla borta uppenbart olagligt innehåll som i sig, eller med hänvisning till en aktivitet, inklusive försäljning av produkter eller tillhandahållande av tjänster, inte överensstämmer med unionsrätten eller lagen i en medlemsstat.«

Formuleringen »hålla borta« väcker frågor. Återigen är detta en position som i praktiken kommer att kräva uppladdningsfilter – även om man inte säger det rakt ut. Vilket vi känner igen från såväl EU:s upphovsrättsdirektiv som förordningen om terror-relaterat innehåll online (TERREG/TCO).

Detta bekräftas ett par stycken senare under punkt 2:

»Regeringen välkomnar vidare ansatsen att ge incitament till ett mer proaktivt ansvar för leverantörer av förmedlingstjänster i fråga om att ta ned och hålla olagligt innehåll borta, och att aktörer med i generell mening större inflytande åläggs ett större ansvar än de med mindre inflytande.«

Enkelt uttryckt: Om man skall kunna hålla ett visst innehåll borta – då måste man kontrollera allt som alla laddar upp. Det enda praktiskt genomförbara sättet att göra detta är med automatiserade uppladdningsfilter. Och sådana kommer att blockera mycket material på felaktiga grunder.

På det hela taget är det oklart hur sådant är tänkt att vara förenligt med eHandelsdirektivets förbud mot generell övervakning – som finns kvar i DSA.

Även punkt 2.1 är viktig att notera:

»Många medlemsstater förespråkar förtydligade ansvarsregler för internetplattformar. Flera medlemsstater förespråkar också regler som ger plattformarna ett utökat ansvar för innehåll. Många anser att ansvaret bör begränsas till olagligt innehåll. En del medlemsstater vill däremot att reglerna ska gälla skadligt eller olämpligt innehåll, oavsett om det är olagligt eller inte.«

Räkna med att det kan bli strid på denna punkt. Fortsättning följer.

Läs mer:
• Regeringens promemoria (PDF) »
• Piratpartiet »

Ny tid för Europaparlamentets debatt om sociala media

av

Enligt den senaste uppdaterade föredragningslistan kommer debatten med EU-kommissionen och ministerrådet om »Demokratisk granskning av sociala medier och skyddet av grundläggande rättigheter« att äga rum kl 15 i morgon, onsdag den 10 februari.

Som vi tidigare noterat är detta bara en allmän debatt som inte är kopplad till någon direkt beslutspunkt. Inte desto mindre kan den bli intressant.

Speciellt bör man hålla utkik efter signaler om innehållet i den uppförandekod vad gäller hat och hot online som EU-kommissionen aviserat skall komma under året.

• Föredragningslista »
• Följ debatten online »

Sociala media: Varför inte lägga makten över flödet i användarnas händer?

av

En sak jag undrat länge är varför inte de sociala plattformarna lägger makten över flödet i sina användares händer.

Det borde egentligen bara vara en fråga om inställningar. Ett normalflöde där det värsta är bortfiltrerat. Ett barnläge. Ett kontorsläge. Ett läge för den som inte vill se något naket. Ett läge för den som är beredd att se vad fan som helst. Och så vidare.

Ingen behöver få se något de inte vill se. Och vi andra får se världen rå och ofiltrerad, som den är. Istället för censur för alla.

Det enda som behöver tas bort i alla flöden är sådant som är direkt olagligt.

Om man förfinar användarnas möjligheter att justera sina flöden är det förmodligen även bra för annonsförsäljningen. Då baserat på vad vi själva valt att se, istället för på annan persondata som de idag snokar fram om oss.

Nästa vecka: EU-debatt om demokratisk granskning av sociala media

av

En potentiellt intressant sak dök upp på föredragningslistan för nästa session i Europaparlamentets plenum (10 februari): Debatt med ministerrådet och EU-kommissionen om demokratisk granskning av sociala media och skydd för grundläggande rättigheter.

Detta är ingen beslutspunkt utan »bara« en debatt. Men den är värd att följa – dels för att den kan bli allmänt intressant, dels för att det är här vi kan få indikationer på eventuella nya initiativ som rör sociala media.

Till exempel är det flaggat för att EU under året kommer att utarbeta nya riktlinjer vad gäller hat och hot online. Möjligen kan vi få mer information om detta – och om det kommer att ske inom ramen för den demokratiska processen eller bakom stängda dörrar i EU:s Internet Forum.

En votering kvar innan EU inför nätcensur för åsikter

av

Nu återstår bara ett steg – behandling i Europaparlamentets plenum – innan EU:s förordning om terror-relaterat innehåll online träder i kraft.

Den stora principfrågan är att detta handlar om censur av åsikter. Förvisso terroristers åsikter. Men det kan snabbt ändras, när principen väl är etablerad. Dessutom är definitionen av vad som är att betrakta som terrorism farligt vag.

Även på detaljnivå finns problematiska delar:

  • Rapporterat material skall tas ner inom en timma, utom när det är direkt omöjligt. Detta kommer att ställa stora krav på små plattformar som inte kan ha jour dygnet runt. Vilket i sin tur stärker de stora plattformarnas övertag mot de små.
  • I praktiken kommer flaggningen att ske av polis, åklagare eller andra myndigheter. Någon föregående rättslig prövning kommer inta att ske, vilket man borde kunna kräva när det gäller att tolka lagen för att inskränka yttrandefriheten.
  • Myndigheter i en av EU:s medlemsstater kommer att kunna beordra nedtagning av innehåll på plattformar i andra länder. Det minsta man borde kunna kräva är att en myndighet (eller ännu hellre domstol) i det land där plattformen är benägen först får yttra sig. Eller att man får vända sig till aktuell myndighet i respektive land – som i sin tur får besluta om eventuell nedtagning.
  • Material som flagats eller tagits ner en gång skall inte kunna laddas upp igen. Detta kommer att kräva kontroll av allt som alla användare laddar upp. Det enda praktiska sättet att hantera detta är med automatiska uppladdningsfilter – även om förordningen säger att sådana inte skall vara obligatoriska.

Någon direkt debatt, uppmärksamhet i media eller några protester av substans syns inte till.

Redan nu är det uppenbart att förordningen strider mot författningen i Frankrike. Det är även troligt att frågan kommer att gå till EU-domstolen, men då först efter att förordningen klubbats och blivit lag.

Voteringen i Europaparlamentet kommer att ske under våren.

Facebooks oversight board prövar Trumps avstängning

av

I ett läckt konferenssamtal med Facebooks ledningsgrupp meddelar dess PR/PA-chef Nick Klegg att företagets oversight board skall pröva Donald Trumps permanenta avstängning.

Man har även bett om vägledning för hur man skall hantera frågor om avstängning av politiska ledare i allmänhet. Enligt videon oroas man över den kritik som framförts från bl.a. Alexei Navalny och Angela Merkel. Klegg säger även att man är överens med kritikerna om att sådana avstängningar bör hanteras inom ramen för demokratiskt fastställda regler. Han noterar också att några sådana regler inte existerar idag.