EU-kommissionen
EU: ChatControl 2.0 skjuts på framtiden?
Den nya reglering som kommer att göra det obligatoriskt för alla nätets meddelandetjänster att av-kryptera och granska sina användares kommunikationer var tänkt att presenteras till månadsskiftet. Nu har den skjutits på framtiden. Det är oklart varför – men en möjlighet är att EU-kommissionen vill utvidga meddelandekontrollen till fler syften.
Tidigare i år beslutade EU om tillfälliga regler för ChatControl – det vill säga av-kryptering och granskning av nätanvändarnas meddelanden och kommunikationer i syfte att bekämpa sexuella övergrepp på barn (CSAM). De reglerna gör det möjligt men inte obligatoriskt med sådan granskning. Samtidigt meddelades att ChatControl 2.0 är på väg, som gör detta obligatoriskt för alla meddelande- och kommunikationsplattformar.
ChatControl 2.0 var tänkt att presenteras den 1 december. Nu verkar det dock som om frågan i vart fall tillfälligt har plockats bort från EU-kommissionens agenda.
Vi vet inte varför. Men det finns ett antal tänkbara förklaringar.
Det kan handla om att sådan övervakning strider mot förbudet mot krav på generell övervakning, GDPR och/eller ePrivacy-förordningen.
Relaterat till detta kan nämnas att EU-domstolen som bekant förbjudit urskiljningslös lagring av data om alla medborgares tele- och datakommunikationer med mindre än att det finns en misstanke mot enskilda eller grupper av användare. Detta kan även appliceras på ChatControl – vilket kommer att kräva en del kreativitet från EU-kommissionens sida för att komma runt.
Alternativt kan man ha upptäckt praktiska hinder vad gäller att tvinga alla meddelandeoperatörer i hela världen att av-kryptera och granska alla europeiska användares meddelanden. Det saknas inte heller kritiker bland människorättsaktivister, krypteringsexperter, ledamöter av Europaparlamentet med flera.
En annan tolkning är att man behöver tid för att inkludera andra syften i ChatControl. Kommissionen (med flera) har till exempel nämnt terrorism och inre säkerhet.
Det är också tänkbart att man vill samordna lagstiftningen med andra länder, främst då USA och Balkan-länderna.
Möjligen är det en kombination av två eller flera av de ovanstående skälen.
Vad vi dock vet är att det – förr eller senare – kommer ett förslag om obligatorisk av-kryptering och granskning av alla användares alla elektroniska meddelanden på alla plattformar.
Länkar:
• EU Commission postpones mandatory screening of encrypted chats »
• Chatcontrol – irriterat i Europaparlamentet »
• Wrong strategy: The Commission fails to tackle child sexual abuse (video) »
• EU to attack safe encryption (video) »
Upphovsrättsdirektivet i långbänk
Om inte Sverige gör lag av EU:s upphovsrättsdirektiv inom kort kommer EU-kommissionen att dra Sverige inför EU-domstolen – trots att samma EU-domstol ännu inte beslutat om delar av direktivet är lagligt.
EU:s upphovsrättsdirektiv skulle ha varit svensk lag senast den 7 juni i år. Någon proposition, remiss, promemoria eller egentlig plan har inte synts till. Vilket i och för sig är en bra sak, då det innehåller delar som kommer att leda till uppladdningsfilter och länkskatt. Nu kan man dock inte räkna med att detta läge kommer att gälla någon längre tid, då EU-kommissionen kräver besked från regeringen. Samtidigt är hela frågan en soppa.
Tre dagar innan direktivet skulle vara lag lade EU-kommissionen fram sitt slutliga förslag till implementering av artikel 17 (som kommer att leda till uppladdningsfilter). Så någon tid för att upprätta ett skarpt lagförslag har knappast funnits. Skälet till att kommissionens riktlinjer dröjde var att den – faktiskt – försökte föra EU-domstolen bakom ljuset vad gäller att Polen överklagat just artikel 17.
Nu skriver Emanuel Karlsten att kommissionen den 26 juli krävde Sverige på svar om varför direktivet ännu inte är svensk lag. Och inte bara Sverige. Från kommissionens hemsida:
»The Commission has requested Austria, Belgium, Bulgaria, Cyprus, Czechia, Denmark, Estonia, Greece, Spain, Finland, France, Croatia, Ireland, Italy, Lithuania, Luxembourg, Latvia, Poland, Portugal, Romania, Sweden, Slovenia and Slovakia to communicate information about how the rules included in the Directive on Copyright in the Digital Single Market (Directive 2019/790/EU) are being enacted into their national law.«
Man vill ha svar senast nu på söndag. Men det kommer man knappast att få. Karlsten rapporterar:
»På Justitiedepartementet är man medveten om tidsfristen som kommissionen gett, men vill ännu inte svara på när eller hur de ska svara. Inte heller kan de ge tidsplan för när direktivet kan införlivas som svensk lag.
– Vi arbetar för fullt med att färdigställa förslaget till genomförande. Det går inte att ge något exakt datum för när remittering kommer att ske. Förhoppningen är dock att kunna göra det runt skiftet september/oktober, säger Patrik Sundberg, kansliråd på Justitiedepartementet.«
I EU-domstolen har dess generaladvokat rekommenderat att artikel 17 inte skall upphävas. Dock är det inte alltid domstolen går på generaladvokatens linje. Så frågan om artikel 17 ens är laglig är fortfarande en öppen fråga. Ändå kräver kommissionen att Sverige skyndar på med lagstiftning i frågan. Annars kommer man att släpa Sverige (och de övriga länderna ovan) inför… just det… EU-domstolen.
Fortsättning följer.
• Emanuel Karlsten: Upphovsrättsdirektivet ännu inte svensk lag – nu öppnar EU-kommissionen för rättsliga åtgärder mot Sverige »
• EU-kommissionen: Commission calls on Member States to comply with EU rules on copyright in the Digital Single Market »
• Reuters: Commission starts legal action against 23 EU countries over copyright rules »
EU-kommissionens vägledning om artikel 17 är en besvikelse
På måndag skall EU:s nya upphovsättsdirektiv vara implementerat i medlemsstaternas lagstiftning. Det var i vart fall tanken, tills man insåg att direktivet ställer principer som är svåra att förena mot varandra.
Idag presenterade EU-kommissionen sitt vägledande (ej bindande) dokument om hur detta skall gå till – och då speciellt hur den kontroversiella artikel 17 (tidigare artikel 13) skall tillämpas. Det vill säga den artikel som i praktiken kommer att leda till uppladdningsfilter.
Tidigare har kommissionen menat att bara innehåll som uppenbart bryter mot upphovsrätten (manifestly infringing content) skall stoppas. Nu har detta ändrats till att allt innehåll som flaggats av upphovsrättsinnehavaren skall stoppas. Vilket i praktiken innebär att sådant material blir omöjligt att använda även i syften som borde vara tillåtna – som memes, kritik, debatt m.m.
»The first draft of the guidance document seemed to recognize those concerns and prioritize user rights. But the final result, issued today, is disappointing. On the plus side, the EU Commission stresses that Article 17 does not mandate the use of specific technology to demonstrate ”best efforts” to ensure users don’t improperly upload copyright-protected content on platforms. However, the guidance document failed to state clearly that mandated upload filters undermine the fundamental rights protection of users. The EU Commission differentiates ”manifestly” infringing uploads from other user uploads, but stresses the importance of rightsholders’ blocking instructions, and the need to ensure they do not suffer ”economic harm.” And rather than focusing on how to ensure legitimate uses such as quotations or parodies, the Commission advises that platforms must give heightened attention to ”earmarked” content. As a practical matter, that ”heightened attention” is likely to require using filters to prevent users from uploading such content.«
Diego Naranjo, Head of Policy hos EDRi säger:
»Having participated in the stakeholder dialogue, which was a lengthy and transparent process, we have the impression that the results of this process were sacrificed in the final months leading up to the launch of these guidelines, behind closed doors and due to pressure from the entertainment industry.«
»[T]o protect users’ fundamental right to freedom of expression, fully automated blocking must be limited to cases of manifestly infringing uploads. All other cases require some form of human assessment, during which the user uploads must remain available. However, by including an exception to this rule in the final guidance that is so broad as to cover virtually all cases that rightholders wish to cover, the rule that user rights are protected becomes the exception in practice.«
Nuvarande ledamoten av Europaparlamentet Patrick Breyer (PP, DE):
»Once again, the EU Commission accepts the collateral suppression of legal content in the interest of industry profits. Civil society, which has taken to the streets in Europe in their thousands against this radical automated restriction of freedom of expression, is once again being thrown out on its ear. The manual review of unjustified filtering will usually take place too late to prevent damage to our freedom of expression, especially for comments on current affairs. It is no surprise that these guidelines are published on a Friday and only three days before the transposition deadline, with major Member States having transposed the Directive already, in order to give EU citizens and activists as little chance as possible to react to this fundamental rights breach.«
På samma länk uttalar sig även Europaparlamentets vice talman, Marcel Kolaja (PP, CZ):
»What the Commission basically says is that all manifestly infringing content needs to be blocked. However, that means that all the content that is being uploaded needs to be monitored. And of course, that is not something that the platforms would be able to do manually. Therefore, service providers will be forced to use upload filters. However, these are error-prone and will not be able to correctly recognize exceptions, such as content that is a satire or a parody. Even with the Commission’s guidance, upload filters will not be able to correctly distinguish infringing content from manifestly infringing content. Freedom of expression will become unjustifiably restricted.«
Notera speciellt att dagens vägledande dokument från EU-kommissionen alltså skiljer sig från den första versionen – som kommissionen lämnade in till EU-domstolen med anledning av att Polen överklagat artikel 17.
EU-domstolens generaladvokat genomskådade dock bluffen och sköt upp sin rekommendation till dom från maj till senare i sommar – i väntan på kommissionens slutliga dokument. Vilket uppenbarligen var klokt, med tanke på hur det har förändrats.
Nu hänger frågan om uppladdningsfilter i upphovsrättsdirektivet och »fair use« alltså på EU-domstolen. Och den kan knappast ha undgått att notera att EU-kommissionen försökt föra den bakom ljuset.
Motstridiga besked om uppladdningsfilter i TERREG/TCO
Detta är intressant. Som vi rapporterat avslutades idag EU:s trilog-förhandlingar om förordningen om terror-relaterat innehåll online.
EU-kommissionen skriver i sitt pressmeddelande:
»Obligations for service providers to address proactively the misuse of their services for the dissemination of terrorist content online.«
Jag kanske är lite trög. Men jag kan inte tolka proaktiva åtgärder som något annat än uppladdningsfilter. I vart fall inte i praktiken.
Andra sidan, Piratpartiet i Europaparlamentet via MEP Patrick Breyer DE skriver:
»After hard work and protests from civil society, we were able to achieve important partial successes: We have prevented an obligation on platforms to deploy error-prone upload filters.«
Uppenbarligen är man inte helt överens om vad man kommit överens om.
Om man skall vara proaktiv, då måste man rimligen vidta åtgärder innan något slags faktum är fullbordat. Frågan är hur det skall gå till utan den enda proaktiva åtgärd som finns på bordet – nämligen uppladdningsfilter.
Vi kommer väl att få veta, vad det lider. Men det känns som om de två sidorna tolkar utfallet från förhandlingarna på helt olika sätt. (Vilket i och för sig inte är ovanligt.)
Piratpartisterna i Europaparlamentet har säkert gjort sitt bästa. Men nu är det tyvärr EU-kommissionen och Ylva Johansson som har tolkningsföreträde.
Aktuell lista – så hotar EU vårt fria och öppna internet
Här är en sammanställning över aktuella EU-projekt och initiativ som hotar vårt fria och öppna internet.
Beslut som redan har fattats:
- EU:s upphovsrättsdirektiv gör plattformarna ansvariga om användarna lägger upp upphovsrättsskyddat innehåll. Detta kommer att leda till uppladdningsfilter och granskning av allt som alla laddar upp.
- EU:s upphovsrättsdirektiv etablerade även den märkliga »länkskatten« – det vill säga att nätplattformar kan tvingas betala om de länkar till etablerad media. (I Frankrike vill man även tvinga t.ex. Google att länka.)
Upphovsrättsdirektivet skall vara implementerat i medlemsstaternas lagstiftning senast sommaren 2021.
Beslut i pipelinen för denna mandatperiod:
- Det har aviserats att EU:s nya Digital Services Act kommer att ge oss enhetliga regler för vad som får publiceras på nätet i EU.
- EU-kommissionär Ylva Johansson har meddelat att man kommer att göra ett nytt försök att införa allmän datalagring – trots att EU-domstolen upphävde det förra direktivet på principiella grunder.
- EU-kommissionen och Europol arbetar med att knäcka kryptering och/eller etablera bakdörrar.
- EU-kommissionen vill att sociala nätverk och meddelandeplattformar skall avkryptera, läsa och analysera sina användares meddelanden – och i förekommande fall anmäla olämpligt innehåll till myndigheterna.
- Om ministerrådet får som det vill kommer förordningen om terror-relaterat innehåll att leda till censur av åsikter – plus övervakning och filtrering av allt som alla användare laddar upp (uppladdningsfilter).
- EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen vill se en digital identitet för alla EU-medborgare – som kommer att krävas för det mesta du gör på internet och i den digitala världen.
- Europol kommer att ges automatiserad tillgång till data från privata företag.
Övrigt:
- I en studie som Europaparlamentet beställt inför the Digital Services Act föreslår författarna en digital järnridå – det vill säga att internet i EU omges med en brandvägg, som i Kina.
- Det tyska EU-ordförandeskapet vill se en gemensam databas för automatiserad ansiktsigenkänning och annan biometrisk data.
- Förslag om en »internet-skatt« återkommer ständigt i nya former.
Detta är bara några av alla förslag som lagts fram eller diskuterats de senaste månaderna.
Video: Nätnyheter från Femtejuli.se
Kommenterade nätnyheter från 5 juli-stiftelsen.
• Utredning vill förbjuda anonyma SIM-kort
• EU-kommissionen vill se mer auktoritativt innehåll online
• MP-ministrar vill begränsa yttrandefriheten
• Behövs EU:s nya förordning om terror-relaterat innehåll online?
Eftersom denna site är rensad från kakor och andra integritetskränkande tillägg bäddar vi inte in filmen för automatisk uppspelning här – utan ber dig att istället följa länken till Youtube ovan.
EU-kommissionen vill att nätplattformar pushar »auktoritativt innehåll«
Den enträgne ledamoten av Europaparlamentet Patrick Breyer (PP, DE) ställer en viktig fråga till EU-kommissionen.
Faksimil:
EU-kommissionen backar om förbud mot ansiktsigenkänning
För en dryg vecka sedan läckte information ut om att EU-kommissionen ville se ett tillfälligt förbud mot användning av automatiserad ansiktsigenkänning på allmän plats, i tre till fem år – medan man utreder systemets risker och möjligheter.
Nu finns en ny variant av kommissionens arbetspapper. I detta dokument är det tidigare nämnda tillfälliga förbudet bortplockat.
EURACTIV rapporterar:
There should be “clear criteria” in the future mass-scale rollout of Biometric Identification Systems in the EU, a recently leaked draft of the EU’s Artificial Intelligence strategy seen by EURACTIV reveals.
The document, an update on an earlier leaked version, has also scrapped the idea of a temporary ban on facial recognition technologies in public spaces.
The document notes that the lack of information about the use of biometric identification systems prohibits the Commission from making a broad analysis of the implications of this technology, which analyses a person’s physical features for computational purposes.
Allt toppat med sedvanligt snömos:
“Thus, the ecosystem of trust should give citizens the confidence to welcome artificial intelligence and give companies the legal certainty to innovate with artificial intelligence,” the paper states.
Förmodligen är det medlemsstaternas inrikesministrar som vill kunna använda automatiserad ansiktsigenkänning för övervakning, så snart som möjligt. Och då får EU-kommissionens betänkligheter om rätten till privatliv stå tillbaka.
EURACTIVE: EU seeks ‘clear criteria’ for use of biometric AI on mass scale »
Den nya EU-kommissionen: Nätfrågor, demokrati och övervakning
EU-kommissionens nya ordförande Ursula von der Leyen har nu presenterat sitt team av kommissionärer. Här är några av dem, med nyckelpositioner vad gäller nätfrågor, demokrati, medborgerliga fri- & rättigheter och övervakning:
Margrethe Vestager (Danmark) får ansvar för den digitala agendan. Det lär bli hon som får större delen av ansvaret för EU:s nya Digital Services Act – som bland annat rymmer frågor som automatiserad nätcensur och enhetliga EU-regler mot hat och hot på nätet. Hon får även ansvar för konkurrensfrågorna.
Věra Jourová (Tjeckien) får portföljen »värderingar och öppenhet«, vilken kan komma att rymma såväl relaterade nätfrågor som rättighets- och demokratifrågor.
Margaritis Schinas (Grekland) får ansvar för frågor som rör »skydd av den europeiska livsstilen«. Vad nu det kan tänkas vara. Man kan anta att detta bland annat innefattar något slags försvar för öppenhet och frihet, vilket är områden där EU-kommissionen inte alltid landat på rätt sida.
Dubravka Šuica (Kroatien) får portföljen demokrati och demografi – vilket kan vara en spännande kombination. Även om demokratifrågorna är utspridda bland kommissionärerna kan man anta att det är här huvudansvaret för dessa kommer att hamna.
Didier Reynders (Belgien) får ansvar för rättsliga frågor och »rättsstatsprincipen«. Detta är en central portfölj vad gäller fri- och rättighetsfrågor. Och det blir förmodligen hos honom som huvudansvaret för de upphovsrättsliga frågorna (som ju ofta kolliderar med nätets frihet) kommer att hamna.
Mariya Gabriel (Bulgarien) får ansvar för »innovation och ungdom«. Vilket också är en portfölj som kan antas ligga nära nät- och IT-frågorna.
Sylvie Goulard (Frankrike) får ansvar för den inre marknaden inklusive den digitala inre marknaden. Även hon kan komma att få del av ansvaret för EU:s nya Digital Services Act.
Ylva Johansson (Sverige) får den blytunga portföljen migration och inre säkerhet. Den täcker allt från polis och rättsväsende till migration och övervakning. Förmodligen blir det hon som kommer att få ta sig an ministerrådets beställning av ett nytt datalagringsdirektiv.
Som synes finns det många överlappande ansvarsområden, vilket ökar risken såväl för överarbetade förslag och revirstrider som att viktiga frågor hamnar mellan stolarna. Samtliga de ovanstående föreslagna kommissionärerna – plus von der Leyen själv – kommer i varierande grad att ha nät-, demokrati- och rättighetsfrågorna på sitt bord.
EU-kommissionens pressmeddelande: Von der Leyen-kommissionen: ett EU som vill mer »
Se även: Commissioners-designate »