EU-kommissionen

Kommer EU att förbjuda VPN-tjänster?

4 maj 2026 av Henrik Alexandersson

EU svävar på målet om VPN i relation till ålderskontroller online. Därför kan det vara en god idé att skaffa en stabil och pålitlig VPN-tjänst redan nu.

I samband med att EU-kommissionen bad medlemsstaterna att snabba på med att rulla ut den nya appen för åldersverifiering online kom frågan upp om VPN som ett sätt att kringgå sådan.

EU-kommissionär Henna Virkkunen (med ansvar för tekniksuveränitet, säkerhet och demokrati) gav ett svävande svar på sin presskonferens. Enkelt uttryckt noterade hon att VPN-tjänster kan användas för att kringgå ålderskontroller och att man kommer att titta på vad som kan göras åt saken.

»VPN… must not allow the system to be circumvented.«

Vilket är oroväckande. Det handlar inte bara om att upprätthålla åldersgränser för vissa nätplattformar. VPN-tjänster är även ett hinder för EU:s planer på utökad datalagring.

Några konkreta planer verkar dock inte finnas – ännu. Men ett förslag är åldersgränser (ID-koll) även för VPN. I vissa amerikanska delstater måste man nu mata in användarens födelsedatum i telefonens setup-process. I Frankrike vill man hindra VPN-tjänster från att marknadsföra sig med argumentet att de kan användas för att gå runt åldersgränser.

Samtidigt är EU:s institutioner någorlunda på det klara med att VPN-tjänster är viktiga. För näringslivet och myndigheter är de nödvändiga för säker intern och extern kommunikation. För privatpersoner skyddar en VPN mot tracking från operatörer, Big Data, annonsörer och kriminella. Tjänsterna skyddar känslig kommunikation för bland andra media, advokater och läkare. För oppositionella i skurkstater kan en VPN vara skillnaden mellan liv och död. Och ingen bör koppla upp sig på ett publikt Wi‑Fi-nät utan att skydda sin kommunikation med VPN. Det gäller även för minderåriga.

Vidare är det inte raketforskning att sätta upp en egen VPN om det skulle knipa. Även om en färdig tjänst är betydligt smidigare för de flesta.

Frågan om ett förbud eller en åldersgräns för VPN diskuteras uppenbarligen på EU-nivå. Men några konkreta förslag verkar som sagt inte finnas. Det hindrar dock inte att något mer eller mindre genomtänkt förslag kan dyka upp med kort varsel. (Som vanligt.)

Det enkla rådet är: Skaffa en VPN-tjänst i tid. Så att du har ett abonnemang ifall den digitala järnridån plötsligt sänks ner.

CC0

EU vill tvinga Google att lämna ut sökhistorik

27 april 2026 av Henrik Alexandersson

EU-kommissionen vill att Google automatiskt skall tillhandahålla data om alla européers sökningar och sökresultat.

EU-kommissionen har öppnat ett samråd om hur man skall göra för att få Google att lämna ut data om medborgarnas googlingar och sökresultat. Detta är tänkt att ske dagligen (eller i realtid) och i aggregerad automatiskt läsbar form.

Bakgrunden är EU:s Digital Markets Act (DMA) som i artikel 6(1) ålägger grindvakter (gatekeepers) att ge tredjeparts-sökmotorer tillgång till data om rankning, sökfrågor, klick och visningar på rättvisa, rimliga och icke-diskriminerande villkor. Förordningen kräver att personuppgifter anonymiseras. Bestämmelsen syftar till att göra det möjligt för andra företag att förbättra sina algoritmer och konkurrera med dominerande sökmotorer.

Man ramar alltså in detta som en konkurrensfråga. (På samma sätt som man en gång gjorde med datalagringen, för att slippa besvärliga rättighetsfrågor.)

Enkelt uttryckt handlar samrådet om att Google måste lämna ut data om alla våra sökningar – i automatiserad och anonymiserad form – till sina konkurrenter och eventuellt även till företag som är beroende av att synas i sökmotorn.

Till att börja med kan man fråga sig varför Google skall behöva dela med sig av information som kan exponera deras affärshemligheter till konkurrenter. Men det kanske är ett ämne för en annan blogg.

Att samla in data om alla våra sökningar kan avslöja mycket, även om den formellt sett är anonymiserad. Speciellt gäller det med nya AI-verktyg som kan hantera stora dataset.

Det kan i vissa fall gå att knäcka användares identitet. Det kan gå att kartlägga grupper av människor, till exempel aktivister och oppositionella. Och sammantaget är detta en guldgruva för makthavare som vill analysera samhällstrender och åsiktsmönster.

Det är visserligen inte så detta är tänkt att användas – för tillfället. Men när verktyget väl finns på plats räcker det med ett beslut i EU-kommissionen för att utöka syfte och metod. Det är bara en fråga om vad som är politiskt gångbart vid varje givet tillfälle.

Ännu värre blir det om man ser till att EU:s Digital Services Act (DSA) i artikel 40 föreskriver ett motsvarande system för sociala medier och stora plattformar. Då är det fråga om att data om postningar och interaktioner skall lämnas ut till utvalda forskare med flera. Detta i syfte att identifiera »systemiska risker« som desinformation, valpåverkan, barns säkerhet, psykisk hälsa och vad man kallar negativa effekter på samhällsdebatten. Eller vad som råkar stå på dagordningen.

Lägger man ihop DMA:s krav på att dela data om sökningar med DSA:s krav på data för att kunna analysera beteenden och interaktioner – då blir helheten större än delarna.

Då skapas verktyg som kan användas för att övervaka, analysera, skapa, stärka eller försvaga opinioner. Vilket kan vara en oemotståndlig frestelse för framtida politiska ledare.

EU-kommissionens öppna samråd pågår fram till fredag den 1 maj. Alla kan svara.

Speciellt söker kommissionen svar på frågor som rör vilka Google skall dela data med; vilken data som måste delas; hur anonymiseringen skall gå till; hur datan skall delas rent tekniskt; om förslaget går tillräckligt långt och så vidare.

Vill man stoppa detta är det enklare att göra det nu än när Eurokratin väl har bestämt sig. Speciellt som detta är ett beslut som Kommissionen kan fatta själv, utan att behöva fråga medlemsstaterna eller parlamentet.

• EU-kommissionen: DMA.100209 – Consultation on the proposed measures for Google Search data sharing (Article 6(11) of the DMA) »

• Cyber Insider: EU’s proposed Google data access rule could enable large-scale surveillance »

CC0

Chat Control – en uppdatering

10 februari 2026 av Henrik Alexandersson

Sviker Europaparlamentet sitt motstånd mot Chat Control 2 om det accepterar en förlängning av Chat Control 1?

Just nu pågår två processer parallellt vad gäller Chat Control.

• Förlängning av Chat Control 1

EU:s ministerråd har backat från idéerna om obligatorisk client-side-scanning av innehållet i meddelanden på folks telefoner och datorer. Istället accepterar man enkelt uttryckt en förlängning av dagens frivilliga skanning.

EU-kommissionen har därför föreslagit att den frivilliga skanningen av icke totalsträckskrypterade meddelanden (Chat Control 1) som redan idag sker hos vissa operatörer (främst Meta / Messenger) förlängs till april 2027.

Detta i väntan på att ministerrådet och Europaparlamentet skall komma fram till en gemensam slutlig ståndpunkt om hur frågan om Chat Control 2 skall lösas på lång sikt.

Vad gäller den tillfälliga förlängningen av den frivilliga skanningen (CC1) håller parlamentet på att formulera en position (PDF). Vilket ligger en bit från vad man kommit fram till i huvudfrågan (CC2).

Enkelt uttryckt frångår Europaparlamentet sitt motstånd mot CC2 och accepterar att CC1 fortsätter med sin svepande skanning av innehåll i folks meddelanden utan misstanke om brott i ett år till.

Det skall dock endast ske för att identifiera redan kända olagliga bilder med övergrepp mot barn. Detta betyder att man inte vill experimentera med AI-skanning för att identifiera tidigare okänt sådant innehåll.

Vilket sannolikt är lika så bra, eftersom felprocenten vad gäller det redan kända flaggade olagliga innehållet enligt tysk polis (BKA) ligger runt 50%.

Man vill inte heller söka igenom textinnehållet i användarnas meddelanden.

Även om detta är bättre än CC2 och även om det bara skall gälla ett drygt år – så handlar det fortfarande om urskiljningslös skanning av innehåll i folks meddelanden utan misstanke om brott. Vilket är problematiskt.

• Chat Control 2

Här finns lite olika ingångsvärden inför trilogförhandlingarna:

EU-kommissionens ursprungliga förslag om obligatorisk skanning av allt innehåll i alla användares elektroniska meddelanden, filer i molnet med mera. Det var tänkt att även gälla totalsträckskrypterad kommunikation (även om det inte fungerar i verkligheten).

EU:s ministerråd drev länge idén om client-side-scanning. Det vill säga spionprogram på system- eller applikationsnivå på alla telefoner och datorer som granskar innehållet i meddelanden redan innan de krypteras och sänds. Dock lyckades man aldrig få tillräcklig majoritet för detta förslag. Rådet är därför, enkelt uttryckt, för en förlängning av den frivilliga skanningen inom ramen för CC1.

(De flesta medlemsstater vill dock fortfarande ha client-side-scanning. Men ett antal länder som Tyskland, Polen med flera lyckades upprätthålla en blockerande minoritet. Ministerrådets senaste position är därför något av en halvhjärtad nödlösning.)

Europaparlamentets position fastställdes redan i oktober 2023 och är, kortfattat:
• Ingen skanning av innehållet i totalsträckskrypterad (E2EE) kommunikation.
• Övervakning skall inriktas mot personer och grupper där det misstänks förekomma olagligt innehåll – inte vara generell.
• Beslut om övervakning skall fattas av en domstol.
• Ingen skanning efter olagligt innehåll i elektroniska konversationer.

Under hösten har EU-kommissionen signalerat att den i vissa avseenden föredrar Europaparlamentets hållning framför ministerrådets, om den måste välja.

Detta är alltså läget när de tre institutionerna nu går in i trilogförhandlingar (26 februari, 4 maj och 29 juni) bakom stängda dörrar.

Samtidigt finns det farhågor om att Europaparlamentets hållning till CC1 (ovan) skall smeta av sig på parlamentets tidigare nej till det mesta av substans i CC2. Några formella beslut som tyder på att så är fallet finns inte. Men flera initierade kritiker tycks vara övertygade om att det är så.

Vilket innebär att vi måste hålla hög beredskap så att parlamentet inte avviker från sitt ursprungliga ställningstagande. Ett sätt att hålla trycket uppe är att höra av sig till berörda ledamöter.

Aktuella länkar:
• Chat Control 1.0: Civil Society Mobilizes Against Extending Mass Surveillance – EU Parliament Decision Imminent »
• Sippel Draft on Chat Control – Mass Surveillance Set to Continue, Sparking Renewed Protests »
• Europaparlamentets utkast till förlängning av Chat Control 1 (PDF) »

Resurser:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »

CC0

EU vill stoppa Grok

26 januari 2026 av Henrik Alexandersson

EU vill att xAI drar tillbaka Grok från den europeiska marknaden. Om inte kan man tänka sig att förbjuda detta AI-verktyg.

EU har startat en utredning mot xAI:s verktyg Grok. Enligt tyska Handelsblatt är målet att få bort Grok från den europeiska marknaden. Detta antingen genom att få xAI att frivilligt dra tillbaka tjänsten här eller genom att förbjuda den.

Skälet skall vara att Grok har använts för att generera lättklädda och möjligen även pornografiska bilder av verkliga människor. Till exempel har näringsminister Ebba Busch avbildats i bikini.

xAI har dock redan för en vecka sedan meddelat att Grok vidtagit tekniska åtgärder för att stoppa manipulation av bilder och filmer som visar riktiga människor i sexuella situationer. Men det räcker inte för EU-kommissionen.

Nu finns det massor av olika tjänster för AI-stödd bildgenerering som låter folk göra samma sak som EU kritiserar Grok för, såväl online som i form av fristående program som användarna kan köra på sina egna datorer. Men de tycks EU-kommissionen inte bry sig om.

Det är svårt att bortse från misstanken att Grok behandlas hårdare än andra – inte minst eftersom dess ägare är politiskt kontroversiell i EU. Vilket i så fall rimmar illa med idén om ett öppet och fritt samhälle där olika idéer kan mötas och brytas mot varandra.

Men problemet är större än så: Grok är inte bara ett verktyg som kan generera bilder – utan en allmän AI-modell på samma sätt som till exempel ChatGPT. Det vill säga ett verktyg för att söka kunskap, göra research och sammanställa information.

EU vill alltså vidta åtgärder mot en delfunktion som riskerar att slå mot hela modellen. Återigen kan man fråga sig om EU:s politiker begriper vad de sysslar med.

Att tvinga Grok att lämna den europeiska marknaden vore ett skott mot fri information och kunskapsinhämtning. Det kommer att ge oss färre modeller, baserade på mindre träningsdata och begränsad metodpluralism. Det vore ett skott mot fri kunskapsbildning bara för att man ogillar Elon Musk.

Själv använder jag normalt fyra eller fem olika allmänna AI-tjänster, varav Grok är en. På detta sätt kan jag minska risken för att AI hallucinerar. Jag kan få fler infallsvinklar och mer information. Jag hittar fler källor. Och jag kan fördjupa min analys genom att resonera med olika modeller.

Men nu vill EU alltså stoppa en av dessa AI-plattformar. Det gör mig genuint upprörd. Man vill begränsa informationens mångfald. Man vill inskränka vår tillgång till fakta och kunskap. Man vill göra det svårare för oss att hitta källor. Det är rent auktoritära fasoner.

Vad är det för information EU-kommissionen vill hindra oss från att få tillgång till – och varför? På vilket sätt vore det bra för Europa med begränsad tillgång till existerande information?

TILLÄGG/EDIT: Jag begriper inte riktigt hur EU tror sig kunna blockera Grok. Om jag förstår rätt kan EU bara driva igenom tillfälliga åtgärder. EU kan utreda, bötfälla, kräva ändringar, och i extremfall begära tillfälliga åtgärder. Man kan göra livet så juridiskt och ekonomiskt dyrt att bolaget själv drar sig ur EU. Och skapa ett läge där app-butiker, betalningsförmedlare och molnleverantörer backar. Men makten ligger hos medlemsstaterna. De kan beordra DNS- eller IP-blockering, kräva app-butiksnedtagning och använda nationell lag. Och det är nog inte otänkbart att några vill göra.

• SvD/TT: Grok utreds efter fejkade sexbilder »
• Reuters: EU Commission to open proceedings against Grok on Monday, reports Handelsblatt »
• Handelsblatt: EU-Kommission eröffnet Verfahren gegen Chatbot Grok »

CC0

Chat Control 2 – lägg ner!

22 oktober 2025 av Henrik Alexandersson

År efter år läggs nya varianter av Chat Control 2 fram i EU:s ministerråd utan att få tillräckligt stöd. Det är dags att acceptera att förslaget kört fast – och sända det tillbaka till EU-kommissionen.

Det danska ordförandeskapet i EU:s ministerråd har flaggat för att det kommer ett nytt förslag till Chat Control 2 – efter att man ännu en gång misslyckats med att få tillräcklig majoritet för en ny variant.

Hur länge skall detta fortgå? Ministerrådet har nu dragit frågan i långbänk i tre och ett halvt år utan att komma överens. Och man lär inte komma längre så länge förslaget omfattar granskning av medborgarnas elektroniska meddelanden utan misstanke om brott.

Europaparlamentet har redan – i stor enighet – sagt nej till Chat Control 2 i dess centrala delar. Och EU-domstolen har redan tidigare slagit fast principen: Övervaka dem som misstänks för brott – inte alla andra hela tiden.

Det enda rimliga är att Chat Control 2 dras tillbaka. Ett nej är ett nej. Acceptera detta.

Det finns några olika möjligheter: Till att börja med borde EU-kommissionen självmant dra tillbaka sitt förslag, då det kört fast. Man kan även tänka sig att ministerrådet sänder tillbaka frågan till kommissionen med hänvisning till att det saknar tillräckligt stöd. En tredje möjlighet är att Europaparlamentet tar fram en resolution som uppmanar kommissionen att dra tillbaka förslaget.

Vore inte detta ett utmärkt tillfälle för alla de ledamöter i parlamentet som lovade att säga nej till Chat Control 2 i förra årets EU-valrörelse att uppmana kommissionen att kasta Chat Control 2 i papperskorgen?

Att år efter år lägga fram ständigt nya varianter i ministerrådet är närmast obstruktion mot den demokratiska processen. Acceptera att läget är som det är. Chat Control 2 har inte stöd i Europaparlamentet och inte heller tillräckligt stöd i ministerrådet.

Lägg ner!

Resurser:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »

Tidigare bloggposter:
• Chat Control 2: Vad händer nu? (oktober 2025) »
• Chat Control 2: Danmark lägger fram nytt förslag (oktober 2025) »
• Tyskland säger NEJ till Chat Control 2 (oktober 2025) »
• Hur är Chat Control 2 tänkt att fungera i praktiken? (oktober 2025) »
• Chat Control 2: Beslutet skjuts upp? (oktober 2025) »
• Chat Control 2: Danmarks bluff (september 2025) »
• Chat Control 2: Hur tänker EU:s ministerråd nu? (september 2025) »
• Svenska regeringen orolig för att Chat Control 2 inte går långt nog (september 2025) »
• Chat Control 2: Tyskland vacklar (september 2025) »
• Chat Control 2: Ett svenskt politiskt haveri (september 2025) »
• Chat Control 2: Tyskland säger nej (september 2025) »
• ”Politiker förstår inte riskerna med Chat Control” (september 2025) »
• Detta är Chat Control 2 – på en dryg minut (augusti 2025) »
• USA: Stoppa Chat Control 2 (augusti 2025) »
• Chat Control 2 – ett förslag med buggar (augusti 2025) »
• Chatcontrol: Kompromiss i Europaparlamentet (oktober 2023) »

CC0

Chat Control 2: Vad händer nu?

12 oktober 2025 av Henrik Alexandersson

Nu är det officiellt bekräftat. Det blir ingen omröstning om Chat Control 2 i EU:s ministerråd på tisdag, den 14 oktober.

Även om det var lite svajigt en stund, så kan Tysklands nej till det nu liggande förslaget betraktas som rätt stabilt.

Men det lär dyka upp ett nytt förslag att ta ställning till inför ministerrådets möte den 8-9 december. I så fall rätt kort tid innan mötet.

Men ett nytt förslag måste ändå förberedas på tjänstemannanivå, passera rådets Law Enforcement Working Party och synkas med medlemsstaterna. Så det kommer knappast att gå att hålla det som sker under radarn.

Nu är det läge att kampanja för att EU-kommissionen skall dra tillbaka hela sitt förslag.

Alla säger ju nej. Europaparlamentet. Rättstjänsten. Dataskyddsmyndigheten. Forskare, jurister, tekniker och människorättsaktivister. Utom ministerrådet – som efter tre och ett halvt år fortfarande inte lyckats knäcka den blockerande minoriteten.

EU-kommissionär Magnus Brunner (Ylva Johanssons efterträdare) har följande e-post till sitt kansli: cab-brunner-contact@ec.europa.eu

Resurser:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »

Tidigare bloggposter:
• Chat Control 2: Danmark lägger fram nytt förslag »
• Tyskland säger NEJ till Chat Control 2 (oktober 2025) »
• Hur är Chat Control 2 tänkt att fungera i praktiken? (oktober 2025) »
• Chat Control 2: Beslutet skjuts upp? (oktober 2025) »
• Chat Control 2: Danmarks bluff (september 2025) »
• Chat Control 2: Hur tänker EU:s ministerråd nu? (september 2025) »
• Svenska regeringen orolig för att Chat Control 2 inte går långt nog (september 2025) »
• Chat Control 2: Tyskland vacklar (september 2025) »
• Chat Control 2: Ett svenskt politiskt haveri (september 2025) »
• Chat Control 2: Tyskland säger nej (september 2025) »
• ”Politiker förstår inte riskerna med Chat Control” (september 2025) »
• Detta är Chat Control 2 – på en dryg minut (augusti 2025) »
• USA: Stoppa Chat Control 2 (augusti 2025) »
• Chat Control 2 – ett förslag med buggar (augusti 2025) »
• Chat Control 2: Upplagt för svek i Europaparlamentet (augusti 2025) »
• Stoppade tysk domstol just Chat Control 2? »
• Chat Control 2: Har Europaparlamentet fått fnatt? (augusti 2025) »
• Stoppa Chat Control 2 – skriv ett vykort (augusti 2025) »
• Chat Control 2 – senaste läckan från ministerrådet (juli 2025) »
• Chat Control 2 – problemen med client-side-scanning (juli 2025) »
• Chat Control 2 – ministerrådets senaste bud (juli 2025) »
• Chat Control 2: Kan vi lita på Europaparlamentet? (juli 2025) »
• Chat Control 2 – läget sommaren 2025 (juli 2025) »
• Beslut om Chat Control 2 den 13-14 oktober? (juli 2025) »
• Chat Control 2 – nu är det match igen! (juni 2025) »
• Chatcontrol: Kompromiss i Europaparlamentet (oktober 2023) »

CC0

EU vill lagra IP-adresser och metadata

2 juni 2025 av Henrik Alexandersson

EU-kommissionen vill börja lagra metadata från meddelandetjänster. Och man ber dig om idéer för att kringgå EU-domstolens förbud.

EU-kommissionen har utlyst ett »call for evidence« (samråd) kring ett förslag om att bland annat datalagra IP-adresser.

Här ber man om åsikter innan man skriver ihop ett lagförslag som sedan går ut på en »public consultation« (remissrunda). Du är alltså välkommen att lämna synpunkter i ett tidigt stadie i processen.

2014 upphävde EU-domstolen EU:s datalagringdsdirektiv (lagring av metadata om telefonsamtal, SMS, e-post-medddelanden, uppkopplingar, mobilpositioner m.m.)

Eftersom medlemsstaterna (bl.a. Sverige) ändå fortsatt datalagra har EU-domstolen med tilltagande irritation upprepat sitt ställningstagande 2016, 2020, 2022 och 2024.

Domstolens lutar sig mot vad de grundläggande mänskliga rättigheterna har att säga om rätten till privatliv och privat korrespondens. Principen är enkel: Övervaka dem som misstänks för brott – inte alla andra, hela tiden.

Dock har domstolen börjat lätta på principerna vad gäller IP-adresser.

Därför testar EU-kommissionen tanken på EU-lagstiftning om generell lagring av IP-adresser för att hantera nationell säkerhet och bekämpa brottslighet. (Vilket Sverige redan gör.)

Ett skäl som anges är »harmonisering« av reglerna i alla EU-länder.

Men det verkliga skälet tycks vara att man vill komma åt mer metadata – för de elektroniska meddelandetjänster som vuxit fram de senaste tio åren och som inte omfattades av det ursprungliga (upphävda) datalagringsdirektivet.

»Initiativets övergripande mål är att säkerställa tillgången till vissa kategorier av icke-innehållsdata…« (Avsändare, mottagare, tid, abonnemangstyp, utrustning m.m.)

Sammantaget kan sådan metadata avslöja mycket om enskilda användare, deras nätverk, preferenser, politiska åsikter m.m.

Detta med EU-domstolens uppmjukade inställning till lagring av IP-nummer som murbräcka.

Kommissionens papper tar upp frågan om detta kan ske genom påtvingad frivillighet (»icke-bindande lagstiftningsåtgärder«) eller »lagstiftningsåtgärder som fastställer obligatoriska krav«.

Detta landar snubblande nära den generella datalagring av metadata för traditionella telefonsamtal / SMS / e-postmeddelanden / uppkopplingar som EU-domstolen redan förbjudit.

Vilket EU-kommissionen tycks medveten om. Man vill därför ha hjälp och idéer för att kunna införa lagring av metdata hos elektroniska meddelandetjänster – utan att gå över domstolens förbud mot generell datalagring.

»Syftet med samrådet är att se till att konsekvensbedömningen bygger på omfattande kvantitativa och kvalitativa underlag och sakkunskap och att göra det möjligt för berörda parter (inklusive allmänheten och dem som direkt skulle påverkas av detta initiativ) att lämna synpunkter på och uttrycka åsikter om de möjliga alternativen för vägen framåt.«

Nu har du alltså möjlighet att hjälpa kommissionen förstå att det inte går att bedriva generell datalagring (alltid mot alla) – ens av metadata – utan att kränka grundläggande mänskliga rättigheter.

Länk:
• Impact assessment on retention of data by service providers for criminal proceedings »

Tidigare, relaterade bloggposter med djuplänkar:
• ProtectEU – övervakning, datalagring och bakdörrar till krypterade meddelanden (april 2025) »
• Stoppa regeringens bakdörrs-lag! (mars 2025) »
• Försvarsmakten värnar rätten till krypterad kommunikation (februari 2025) »
• Datalagring – olaglig övervakning fortsätter och utökas (augusti 2023) »
• EU-stater registrerar användares IP-adresser (septeember 2022) »
• EU-domstolen: OK att samla IP-adresser i jakt på fildelare (juni 2021) »

CC0

EU överväger digital-skatt

16 maj 2025 av Henrik Alexandersson

En skatt på digitala tjänster är ett av de förslag EU-kommissionen diskuterar för att betala av EU:s »corona-fond« från 2020.

Kommissionen överväger även nya tullar, skatt på resor och skatt på elektroniskt avfall som inte lämnats till återvinning (hur nu det är tänkt att gå till). Detta är en del av EU:s långsiktiga budgetarbete.

Corona-fonden var på 750 miljader euro, varav ungefär hälften finansierades genom lån. Fonden har kritiserats för bristande insyn av bland andra Europeiska revisionsrätten.

Kommissionen överväger också skatt/tull på digitala tjänster ifall EU hamnar i ett handelskrig med USA. (Den amerikanska administrationen ser redan EU:s regelverk kring digitala tjänster som ett handelshinder.)

Länkar:
• Politico: Commission floats digital levy to repay post-Covid debt »
• Financial Times: EU could tax Big Tech if Trump trade talks fail, says von der Leyen »

CC0

EU ångrar GDPR och sin nya AI Act

9 april 2025 av Henrik Alexandersson

EU-kommissionen ångrar nu delar av GDPR och sin nya AI-lagstiftning: Satsar 20 miljarder euro på att kompensera med AI Gigafactories och nya datacenter.

När jag arbetade i Europaparlamentet brukade vi säga att först beslutar EU, sedan debatterar man saken och därefter tar man reda på fakta. It’s funny because it’s true.

Man kan också notera att dåliga EU-förslag nästan aldrig går i papperskorgen. Istället kompromissar man tills man kommer fram till något otympligt som alla kan bli missnöjda med. Mycket talar för att Chat Control 2 kommer att bli ett exempel på detta.

Med de bästa och vackraste ambitioner ger man sig in i projekt, skriver omfattande och detaljerad lagstiftning och hinner som regel ställa till problem ute i verkligheten och näringslivet innan man inser att man kanske gått för långt. Då backar man. När skadan redan är skedd.

EU:s dataskyddsförordning, GDPR, är ett exempel. Grundprincipen att människor skall ha makten över sin egen persondata är vacker och bra på så många sätt. Men lagstiftningen har lett till tunga regelbördor och kostsam byråkrati (10-20 miljarder euro/år enligt Accenture), i delar till liten eller ingen nytta i sak. Och till en väldig massa cookie-banners.

Så nu backar EU-kommissionen. Politico rapporterar:

»The European Commission plans to present a proposal to cut back the General Data Protection Regulation, or GDPR for short, in the next couple of weeks. Slashing regulation is a key focus for Commission President Ursula von der Leyen, as part of an attempt to make businesses in Europe more competitive with rivals in the United States, China and elsewhere.«

Jag såg på nära håll när GDPR förhandlades fram och kunde redan då säga att man skapade ett byråkratiskt monster – som ständigt växte under processens gång. Utan att nödvändigtvis tillföra mer substans i kärnfrågan, persondataskyddet.

(En paradox i sammanhanget är att EU med ena handen försökt stärka persondataskyddet i kommersiella sammanhang – och med andra handen ständigt försöker försvaga medborgarnas konventionsskyddade rätt till privatliv och privat korrespondens gentemot staten.)

Ett annat exempel är EU:s nya AI Act, som i delar också är ett exempel på överreglering, detaljstyrning och byråkrati. Även där inser man nu att man skapat något som kommer att skada europeisk AI-industri, i den mån någon sådan existerar. Politico rapporterar:

»The EU executive will launch a new ”AI Continent” plan on Wednesday. According to an undated draft of the plan obtained by POLITICO, the executive wants to ”streamline” rules and get rid of ”obstacles” that it feels are slowing companies in Europe down in competing with the U.S. and China.«

Vilket är så dags nu när man redan etablerat ett omfattande regelverk – som företagen tvingats anpassa sig till. Eller som drivit nyetableringar till andra delar av världen.

Så nu överkompenserar man. EU-kommissionen vill inte bara förenkla de regler som man ägnat sju år av sammanträden åt ta ta fram. Enligt uppgifter i media lovar ordförande von der Leyen att satsa 20 miljarder euro av skattebetalarnas pengar på fem nya »AI Gigafactories« och att tredubbla kapaciteten i EU:s datacenter till år 2032. Om elen räcker och om man kan säkra tillgången till halvledare.

Om detta är vad som krävs för att stimulera europeiskt kreativt, innovativt entreprenörskap på AI-området är oklart. Vi vill inte vara onödigt EU-kritiska på denna blogg – men vi måste ändå ställa frågan om EU:s beslutsfattare begriper vad de sysslar med.

En inte allt för vågad gissning är att även delar av EU:s nya Digital Services Act kan komma att revideras. Detta då den utestänger nya aktörer (som inte har en rejäl kassakista, bra advokater och en kår av compliance officers) från att etablera sig och på allvar ta upp konkurrensen med Meta, Google, X och ByteDance på den europeiska marknaden för sociala media.

Länkar:
• Europe’s GDPR privacy law is headed for red tape bonfire within ‘weeks’ »
• Europe prepares AI charm offensive as industry trembles from tariff shocks »

CC0

EU:s planer för internet – hela (?) listan

12 februari 2025 av Henrik Alexandersson

Trots kritiken mot att man överreglerar kommer EU att rulla ut ett flertal nya lagstiftningsförslag som berör internet, yttrandefrihet och övervakning under den nya mandatperioden.

Den nya EU-kommissionen har nu presenterat sitt arbetsprogram. Totalt planeras 51 större nya politiska initiativ och det finns 123 sådana under beredning sedan tidigare. Låt oss titta igenom dokumenten och se vad som rör internet, övervakning och relaterade frågor.

I ett faktablad kan vi läsa att det kommer ett lagstiftande digitalt paket under fjärde kvartalet i år. Då kommer även en Digital Networks Act, en AI Continent Action Plan och en Quantum Strategy of EU. (Oklart om detta är delar i det digitala lagpaketet eller om de ligger utanför.)

Under tredje kvartalet i år tänker man komma till skott med EU:s Demokratisköld, där vi redan skrivit om kommissionens briefing paper. Intrycket är att det mest är en byråkratisk ordsallad. Vi kan även förvänta oss fördjupad lagstiftning mot diskriminering och rasism, vilket alltid väcker frågor om rättigheter och yttrandefrihet.

Det kommer också en ny intern säkerhetsstrategi för EU i närtid. Vi vet ännu inte vad den innehåller, men några heta frågor i ämnet kan vara ny datalagring, kriget mot totalsträckskryptering, och ökad massövervakning, som ju ständigt är aktuella i unionen.

Gräver man ner sig i bilagorna kan vi även se att man planerar en översyn av EU:s Geo-blocking Regulation.

Plus sådant som redan är under beredning:

digital Euro [COM(2023)369 final 2023/0212 (COD)],
ett direktiv om »payment services and electronic money services« [(COM(2023)366 final 2023/0209 (COD)],
reglering av ramverk för Financial Data Access [COM(2023)360 final 2023/0205(COD)],
Chat Control 2 [COM(2022)209 final 2022/0155 (COD)],
»A more inclusive and protective Europe« – utökning av listan av EU-brott till att även gälla hat och hot [COM(2021)777 final] (se vår tidigare bloggpost).

Man kan även notera att att EU-kommissionen i sista stund dragit tillbaka ett planerat AI Liability Directive [COM(2022)496 final 2022/0303 (COD)] Vilket kanske kan ses i ljuset av kritiken mot att EU överreglerar AI.

Ett annat förslag som dragits tillbaka är en reglering »concerning the respect for private life and the protection of personal data in electronic communication« [COM(2017)10 final 2017/0003 (COD)].

Något vi vid första påseende inte kan hitta i dokumenten är planen på gemensamma digitala medicinska journaler i EU, digitalt EU-ID och en EU-gemensam digital plånbok. Men det är möjligt att dessa frågor betraktas som färdigbehandlade.

Allt det ovanstående med reservation för att EU-dokumenten är snåriga, att viktiga saker ibland göms bakom missvisande rubriker och att vi kan ha missat eller missuppfattat något. Lägg till det att nya frågor ständigt dyker upp, ofta snabbt och under radarn.

• EU-kommissionen: A bolder, simpler, faster Union: the 2025 Commission work programme »

Relaterat:
• Nya EU-kommissionen och internet »