Enligt en studie från the Scottish Center for Crime and Justice Research använder brittiska myndigheter kommersiell persondata från Big Tech för att påverka hur människor beter sig.
Diskussionen om hur nätplattformar, sociala media och Big Tech använder känslig persondata har fått en ny dimension. Nu är det inte bara företag och annonsörer som köper sådan data, utan även statliga myndigheter. Syftet är att få människor att ändra sitt beteende. Ur studien:
»This is not simply a case of algorithms being used for sorting, surveilling, and scoring; rather this suggests that targeted interventions in the cultural and behavioural life of communities are now a core part of governmental power which is being algorithmically-driven, in combination with influencer networks, traditional forms of messaging, and frontline operational practices.«
Våra nätvanor är alltså inte bara värdefulla för företag som vill hitta kunder för sina produkter – utan även för myndigheter.
Detta öppnar dels för svindlande perspektiv vad gäller Storebrorsstaten. Myndigheterna kan ta reda på så gott som allt om oss.
Dels finns ett demokratiskt problem. I en demokrati antas den offentliga makten utgå från folket. Politik slås fast i en öppen, demokratisk process – av folkets valda representanter – efter vederbörlig granskning och debatt. Statliga påverkansoperationer som syftar till att ändra på folket ställer detta på huvudet. Speciellt som folket varken har insyn i eller möjlighet att påverka sådan verksamhet.
Dessutom kan man ifrågasätta trovärdigheten hos statliga aktörer som kritiserar till exempel Facebook för överdriven insamling av persondata – när staten själv köper in och använder sådan data.
Frågan är om detta pågår även i Sverige och i så fall i vilken omfattning.
