Uppladdningsfilter, statligt godkända nätgranskare och gränsöverskridande nedtagningsorder är aktuella EU-förslag som begränsar rätten att fritt uttrycka sig på nätet. Vilket strider mot FN:s 5 juli-deklaration om mänskliga rättigheter online.
uppladdningsfilter
I dag börjar nya regler för nätcensur att gälla i EU #TERREG
Ny EU-lag kommer att kräva uppladdningsfilter som granskar allt du publicerar. Den tycks även ge justitieminister Morgan Johansson makt att censurera internet.
Idag träder EU-förordningen om terror-relaterat innehåll online (TERREG) i kraft.
Den föreskriver att terror-relaterat innehåll på anmodan skall tas bort av sociala media och andra plattformar – inom en timma. Vilket kan vara praktsikt omöjligt för en mindre plattform eller forum.
Den föreskriver även att sådant material som en gång plockats ner skall hållas borta. Vilket innebär att man måste kontrollera allt som alla skriver och laddar upp.
Det enda rimliga sättet att göra detta är med maskiner och deras algoritmer. Uppladdningsfilter. Automatiserad censur. Syftet kan sedan lätt utökas.
Det sker faktiskt redan i andra syften. EU:s upphovsrättsdirektiv ställde sådana krav på plattformar att de endast kan tillgodoses med automatiska uppladdningsfilter.
Tanken på automatiskt beslutsfattande känns inte helt bekväm. Maskiner har nämligen ingen känsla för kontext, ingen humor och ingen social kompetens.
Allt du skriver och laddar upp kommer att granskas innan det går online. Så att du inte publicerar något olämpligt. Vilket implicerar att staten inte litar på dig.
Några nedslag i EU:s faktablad:
»Terrorist Content Online Regulation provides a legal framework to ensure that hosting service providers, that make content available to the public, address the misuse of their services for the dissemination of terrorist content online. Online platforms will be obliged to remove terrorist content upon receiving a removal order from Member States’ authorities within one hour and to take measures when their platforms are exposed to terrorist content.«
En imponerande vag formulering om uppladdningsfilter:
»There is no obligation to use automated tools to identify or remove content. Where platforms choose to use such tools, they need to ensure human oversight and publicly report on their functioning.«
Något tvång på uppladdningsfilter? Nej något sådant har vi inte. Bara regler som gör att att sådana blir nödvändiga… Det hela är milt kafka-artat.
Den stora grejen med internet var att alla kunde publicera sig fritt – utan att fråga någon annan om lov. Med uppladdningsfilter känns det lite som grindvakternas återkomst.
Det blir värre. Från Politico:
»Public authorities such as law enforcement, interior ministries and Europol can now require a platform or cloud services to remove specific posts, music, livestreams, photos and videos inciting violence and glorifying terrorist attacks. Promoting terrorist groups and instructions for how to commit an attack will also be forbidden online.«
Inrikesminister i Sverige är justitieminister Morgan Johansson. Det verkar alltså som om vi har en EU-förordning som ger Morgan Johansson rätt att ta bort saker från internet. Är det verkligen så klokt? Är det ens förenligt med svensk grundlag?
Man kan även notera att Morgan Johansson är ansvarig för tillkomsten av TERRG, som svensk representant på EU:s ministerråd när förordningen bereddes. Man kan således säga att han givit sig själv rätten att censurera.
»Any European Union country, from Hungary to Poland, can tell a company to remove terrorist content across the bloc.«
Det vill säga att Morgan Johansson även kan ta bort innehåll på spanska plattformar. Ungern kommer att kunna ta bort innehåll på franska siter. Det kan bli intressant att följa.
Gränsöverskridande nedtagningsorder etableras även som ett mer generellt verktyg i EU:s nya Digital Services Act. Vilket väcker frågor som om en polsk åklagare kommer att kunna stänga ner information om abort (på polska, kan vi anta) på ett svenskt forum.
Nåväl. Folk var varnade. Ingen brydde sig. Nu är vi här.
• Politico: Online platforms now have an hour to remove terrorist content in the EU »
• EU-kommissionens sida om TERREG »
• EU-kommissionens faktablad »
Upphovsrättsdirektivet i långbänk
Om inte Sverige gör lag av EU:s upphovsrättsdirektiv inom kort kommer EU-kommissionen att dra Sverige inför EU-domstolen – trots att samma EU-domstol ännu inte beslutat om delar av direktivet är lagligt.
EU:s upphovsrättsdirektiv skulle ha varit svensk lag senast den 7 juni i år. Någon proposition, remiss, promemoria eller egentlig plan har inte synts till. Vilket i och för sig är en bra sak, då det innehåller delar som kommer att leda till uppladdningsfilter och länkskatt. Nu kan man dock inte räkna med att detta läge kommer att gälla någon längre tid, då EU-kommissionen kräver besked från regeringen. Samtidigt är hela frågan en soppa.
Tre dagar innan direktivet skulle vara lag lade EU-kommissionen fram sitt slutliga förslag till implementering av artikel 17 (som kommer att leda till uppladdningsfilter). Så någon tid för att upprätta ett skarpt lagförslag har knappast funnits. Skälet till att kommissionens riktlinjer dröjde var att den – faktiskt – försökte föra EU-domstolen bakom ljuset vad gäller att Polen överklagat just artikel 17.
Nu skriver Emanuel Karlsten att kommissionen den 26 juli krävde Sverige på svar om varför direktivet ännu inte är svensk lag. Och inte bara Sverige. Från kommissionens hemsida:
»The Commission has requested Austria, Belgium, Bulgaria, Cyprus, Czechia, Denmark, Estonia, Greece, Spain, Finland, France, Croatia, Ireland, Italy, Lithuania, Luxembourg, Latvia, Poland, Portugal, Romania, Sweden, Slovenia and Slovakia to communicate information about how the rules included in the Directive on Copyright in the Digital Single Market (Directive 2019/790/EU) are being enacted into their national law.«
Man vill ha svar senast nu på söndag. Men det kommer man knappast att få. Karlsten rapporterar:
»På Justitiedepartementet är man medveten om tidsfristen som kommissionen gett, men vill ännu inte svara på när eller hur de ska svara. Inte heller kan de ge tidsplan för när direktivet kan införlivas som svensk lag.
– Vi arbetar för fullt med att färdigställa förslaget till genomförande. Det går inte att ge något exakt datum för när remittering kommer att ske. Förhoppningen är dock att kunna göra det runt skiftet september/oktober, säger Patrik Sundberg, kansliråd på Justitiedepartementet.«
I EU-domstolen har dess generaladvokat rekommenderat att artikel 17 inte skall upphävas. Dock är det inte alltid domstolen går på generaladvokatens linje. Så frågan om artikel 17 ens är laglig är fortfarande en öppen fråga. Ändå kräver kommissionen att Sverige skyndar på med lagstiftning i frågan. Annars kommer man att släpa Sverige (och de övriga länderna ovan) inför… just det… EU-domstolen.
Fortsättning följer.
• Emanuel Karlsten: Upphovsrättsdirektivet ännu inte svensk lag – nu öppnar EU-kommissionen för rättsliga åtgärder mot Sverige »
• EU-kommissionen: Commission calls on Member States to comply with EU rules on copyright in the Digital Single Market »
• Reuters: Commission starts legal action against 23 EU countries over copyright rules »
Upphovsrättsdiektivet i Finland: Uppladdningsfilter men ingen automatisk blockering
I sommar skall alla EU-länder ha implementerat EU:s upphovsrättsdirektiv i respektive nationell lagstiftning. Det ser ut att bli en brokig uppsättning lagar, speciellt med tanke på att internet inte känner några gränser.
Finland väljer en egen lösning: Uppladdningsfilter skall identifiera sådant upphovsrättsskyddat material som finns i en databas som tillhandahålls av upphovsrättsindustrin. Sedan är det upp till upphovsrättsinnehavarna att bestämma om flaggade uppladdningar skall blockeras. Användare skall sedan kunna invända mot / överklaga en sådan blockering.
Att upphovsrättsinnehavarna själva får bestämma om de skall begära att innehåll skall tas bort kommer att innebära merarbete, men inte mer så än vad som är rätt åt dem. Vill man censurera användare, då är det minsta man kan kräva att det sker efter individuella beslut istället för med automatiska filter.
Här lämnar man även de respektive plattformarna ur loopen vad gäller vilket material som slutligen skall blockeras, även om det fortfarande är plattformarna som förväntas verkställa sådana blockeringar.
Hur detta skall gå till i praktiken är dock höljt i dunkel. Manuella processer tar tid. Och någon garanti för att man kommer att släppa igenom uppladdningar enligt principen »fair use« (parodi, satir, kritik, memes, samhällsdebatt m.m.) tycks inte finnas.
Hur Sverige tänker göra är än så länge oklart.
Läs mer:
• Piratpartiet »
• Communia »
Aktuell lista – så hotar EU vårt fria och öppna internet
Här är en sammanställning över aktuella EU-projekt och initiativ som hotar vårt fria och öppna internet.
Beslut som redan har fattats:
- EU:s upphovsrättsdirektiv gör plattformarna ansvariga om användarna lägger upp upphovsrättsskyddat innehåll. Detta kommer att leda till uppladdningsfilter och granskning av allt som alla laddar upp.
- EU:s upphovsrättsdirektiv etablerade även den märkliga »länkskatten« – det vill säga att nätplattformar kan tvingas betala om de länkar till etablerad media. (I Frankrike vill man även tvinga t.ex. Google att länka.)
Upphovsrättsdirektivet skall vara implementerat i medlemsstaternas lagstiftning senast sommaren 2021.
Beslut i pipelinen för denna mandatperiod:
- Det har aviserats att EU:s nya Digital Services Act kommer att ge oss enhetliga regler för vad som får publiceras på nätet i EU.
- EU-kommissionär Ylva Johansson har meddelat att man kommer att göra ett nytt försök att införa allmän datalagring – trots att EU-domstolen upphävde det förra direktivet på principiella grunder.
- EU-kommissionen och Europol arbetar med att knäcka kryptering och/eller etablera bakdörrar.
- EU-kommissionen vill att sociala nätverk och meddelandeplattformar skall avkryptera, läsa och analysera sina användares meddelanden – och i förekommande fall anmäla olämpligt innehåll till myndigheterna.
- Om ministerrådet får som det vill kommer förordningen om terror-relaterat innehåll att leda till censur av åsikter – plus övervakning och filtrering av allt som alla användare laddar upp (uppladdningsfilter).
- EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen vill se en digital identitet för alla EU-medborgare – som kommer att krävas för det mesta du gör på internet och i den digitala världen.
- Europol kommer att ges automatiserad tillgång till data från privata företag.
Övrigt:
- I en studie som Europaparlamentet beställt inför the Digital Services Act föreslår författarna en digital järnridå – det vill säga att internet i EU omges med en brandvägg, som i Kina.
- Det tyska EU-ordförandeskapet vill se en gemensam databas för automatiserad ansiktsigenkänning och annan biometrisk data.
- Förslag om en »internet-skatt« återkommer ständigt i nya former.
Detta är bara några av alla förslag som lagts fram eller diskuterats de senaste månaderna.
Yttrandefrihet – vad säger våra grundlagar?
I dessa tider av krympande yttrandefrihet kan det vara värt att se till vad som föreskrivs i våra grundlagar. Notera att detta gäller individens förhållande gentemot staten – och inte användarvillkor på privata nätplattformar eller relationen mellan individer.
Låt oss gå till regeringsformen, kapitel 1 § 1:
»Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt. Den förverkligas genom ett representativt och parlamentariskt statsskick och genom kommunal självstyrelse.
Den offentliga makten utövas under lagarna.«
Andra kapitlet, § 1:
Var och en är gentemot det allmänna tillförsäkrad
1. yttrandefrihet: frihet att i tal, skrift eller bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor,
2. informationsfrihet: frihet att inhämta och ta emot upplysningar samt att i övrigt ta del av andras yttranden,
(…)
Även detta är intressant:
2 § Ingen får av det allmänna tvingas att ge till känna sin åskådning i politiskt, religiöst, kulturellt eller annat sådant hänseende. Inte heller får någon av det allmänna tvingas att delta i sammankomst för opinionsbildning eller i demonstration eller annan meningsyttring eller att tillhöra politisk sammanslutning, trossamfund eller annan sammanslutning för åskådning som avses i första meningen. Lag (2010:1408).
3 § Ingen svensk medborgare får utan samtycke antecknas i ett allmänt register enbart på grund av sin politiska åskådning. Lag (2010:1408).
Rent allmänt har yttrandefriheten (i vid bemärkelse) ett rimligt gott skydd i våra grundlagar – även om det finns tydliga undantag, varav vissa är rätt tveksamma.
Yttrandefrihetsgrundlagen säger i sitt första kapitel, första paragraf:
»Var och en är gentemot det allmänna tillförsäkrad rätt enligt denna grundlag att i ljudradio, tv och vissa liknande överföringar, offentliga uppspelningar ur en databas samt filmer, videogram, ljudupptagningar och andra tekniska upptagningar offentligen uttrycka tankar, åsikter och känslor och i övrigt lämna uppgifter i vilket ämne som helst.
Yttrandefriheten enligt denna grundlag har till ändamål att säkra ett fritt meningsutbyte, en fri och allsidig upplysning och ett fritt konstnärligt skapande. I den får inga andra begränsningar göras än de som följer av denna grundlag.«
§ 11 stadgar:
»Det som är avsett att framföras i program eller genom tekniska upptagningar får inte först granskas av en myndighet eller ett annat allmänt organ. Det är inte heller tillåtet för en myndighet eller ett annat allmänt organ att på grund av innehållet förbjuda eller hindra framställning, offentliggörande eller spridning bland allmänheten av ett program eller en teknisk upptagning, om åtgärden inte har stöd i denna grundlag.«
§ 13:
»Det är inte tillåtet för myndigheter eller andra allmänna organ att på grund av innehållet förbjuda eller hindra innehav eller användning av sådana tekniska hjälpmedel som behövs för att kunna ta emot program eller för att kunna uppfatta innehållet i tekniska upptagningar, om åtgärden inte har stöd i denna grundlag. Detsamma gäller förbud mot anläggande av trådnät för sändning av program.«
Andra kapitlet, § 1 är också intressant:
»Upphovsmannen till ett program eller en teknisk upptagning är inte skyldig att röja sin identitet. Detsamma gäller för den som har framträtt i en sådan framställning och den som har meddelat en uppgift för offentliggörande enligt 1 kap. 10 §.«
Även om lagen inte är helt upp to date med den tekniska utvecklingen och även om det finns ett antal undantag finns det alltså ett rimligt skydd för Youtubers, podcasters och andra som använder audiovisuella media på internet. Intressant nog finns även ett grundlagsskydd för anonymitet.
Det finns även regler i grundlagen för den som uttrycker sig i skrift. Över till tryckfrihetsförordningens portalparagraf:
»Tryckfriheten syftar till att säkerställa ett fritt meningsutbyte, en fri och allsidig upplysning och ett fritt konstnärligt skapande.
Tryckfriheten innebär en frihet för var och en att i tryckt skrift uttrycka tankar, åsikter och känslor samt att offentliggöra allmänna handlingar och i övrigt lämna uppgifter i vilket ämne som helst.
Tryckfriheten innebär också en rätt för var och en att ge ut skrifter utan att en myndighet eller ett annat allmänt organ hindrar detta i förväg. Åtal för en skrifts innehåll får väckas först efter det att den har getts ut och då vid en domstol. Ingen får straffas för en skrifts innehåll i andra fall än om innehållet strider mot tydlig lag som är meddelad för att bevara allmänt lugn men som inte håller tillbaka allmän upplysning.
När tryckfriheten utövas ska bestämmelser i denna grundlag som skyddar enskildas rätt och allmän säkerhet iakttas.
För tryckfriheten får inga andra begränsningar finnas än de som följer av denna grundlag.«
Åter är lagen inte riktigt i takt med den tekniska utvecklingen. Men det bör vara svårt att hävda annat än att det som är tillåtet i tryckt form även bör vara tillåtet i digital form. Lagar skall vara generella och samma regler bör gälla såväl offline som online.
Man kan också notera att upphovsrätt kan användas som ett sätt att kringgå grundlagens anda. Se till exempel det pågående målet mot Aron Flam. Där är det förvisso en privat klagande, men målet drivs av staten. Därför kan man till exempel ifrågasätta om beslaget av Flams bok är förenligt med förbudet mot förhandscensur.
Ett problem i sammanhanget är att staten (såväl EU som regeringen) använder sig av påtryckningar mot de privata nätplattformarna – för att de skall censurera oönskade åsikter genom sina användarvillkor. Alla sådana påtryckningar strider uppenbart mot de svenska grundlagarnas anda. Och de flyttar makten över yttrandefriheten bort från demokratisk kontroll och bort från möjligheten till oberoende rättslig prövning.
Dock har den som bloggar, podcastar eller vloggar helt och hållet från en egen server ett rätt starkt skydd. Frågan är dock hur sådant material kan bli allmänt känt och spritt om samma skydd inte gäller på de kanaler (plattformar) som används för marknadsföring (Facebook, Twitter, Youtube m.fl.) – där staten inte har och inte skall ha samma roll.
En annan intressant fråga är hur våra grundlagar fungerar till exempel emot EU-regler som kräver uppladdningsfilter. Det vill säga EU:s nya upphovsrättsdirektiv samt EU:s kommande förordning om terror-relaterat innehåll online (som uttryckligen handlar om att censurera åsikter). Det skall i sammanhanget bli mycket intressant att se vad som kommer att föreslås i EU:s planerade Digital Services Act, som ju har den uttalade ambitionen att etablera enhetliga europeiska regler för vad som får publiceras online.
Slutligen kan man notera att våra grundlagar ovan erbjuder väldigt lite i form av skydd för individer som tystas av andra individer. Vilket möjligen är en bra sak. Sådan lagstiftning kan bli väldigt komplicerad och få en rad oönskade och oförutsedda effekter. Och grundlagarna reglerar förhållandet mellan medborgare och stat – inte individer emellan. Dock skulle man kunna hävda att våra grundlagar erbjuder ett slags värdegrund vars anda bör vara vägledande för samhället i stort.
»Lagar kan inte ensamma säkerställa yttrandefrihet; för att varje man ska kunna framföra sina åsikter utan straff måste det finnas en känsla av tolerans i hela befolkningen.« – Albert Einstein
EU:s nya censurmaskin
I EU står just nu ännu en strid om huruvida staten skall få censurera internet – och införa uppladdningsfilter.
Den här gången handlar det inte om upphovsrätt. (Även om principen om uppladdningsfilter etablerades i EU:s hårt kritiserade upphovsrättsdirektiv.) Det aktuella förslaget handlar om att automatiskt censurera vissa åsikter.
Sorry Dave, I cannot post this text.
Vidriga åsikter, förvisso. Vad det handlar om är att man inte får göra terrorpropaganda. Vilket dock kan få en del oväntade och oönskade konsekvenser. Det farliga blir inte mindre farligt bara för att vi inte kan se det. Snarare tvärt om. Och om verksamhet går under jorden, riskerar inte sådant att påskynda radikalisering?
Men detta kommer inte att stanna vid terror-relaterat innehåll.
Med tiden kommer censurmaskinen att drabbas av ändamålsglidning.
Dels har vi redan olyckliga internetlagar i allt fler EU-länder som reglerar vad användare får skriva och säga på nätet. Och vad passar då bättre än att använda uppladdningsfilter?
Dels har vi allt hallå om vad folk rent allmänt skall få tycka, med stora inslag av ängslighet. Det diskuteras – på fullt allvar – vilka åsikter som skall tillåtas, vilka ord som får användas, vilka böcker som skall rensas ut och vem som bör lynchas för en tweet. Att toppa denna drevkultur med en statligt kontrollerad censurmaskin känns oroväckande.
Tiden för EU:s censurmaskin känns – förfärande nog – mogen.
Så här står det till i sak:
I EU förhandlar man just nu fram en förordning om terrorrelaterat innehåll online (TERREG). Worst case är att flaggat material måste avlägsnas från internet inom en timma – och att det införs automatiserade uppladdningsfilter. (Och detta är bara de två värsta, av många dåliga idéer i förslaget.)
I sammanhanget skall man komma ihåg att ett uppladdningsfilter måste filtrera allt för att fungera. Även den som anser sig ha rent mjöl i sin påse och därför inte ha något att frukta – kommer att få all sin elektroniska kommunikation filtrerad och kontrollerad. Allt som alla gör på nätet kommer att granskas och analyseras, av maskiner.
Precis som EU:s upphovsrättsdirektiv användes som murbräcka för att etablera principen om uppladdningsfilter – på samma sätt använder man nu terrorismen som ursäkt för att införa nätcensur. Sedan är det bara att hoppas att ingen kommer att använda censuren till något dumt. Någonsin.
Det värsta är att jag tror att de flesta i EU-apparaten inte riktigt förstår vad de håller på att ställa till med.
Statskontrollerad, automatiserad nätcensur. I turbulenta tider. Det känns onödigt dystopiskt.
Skrota EU:s förordning om terrorrelaterat innehåll online. Eller gör i vart fall som Europaparlamentet vill – och lyft bort de värsta delarna.
Om ett år skall EU:s nya upphovsrättsdirektiv vara lag – vad händer?
Hur går det egentligen med implementeringen av EU:s nya upphovsrättsdirektiv i medlemsstaterna? Vi har samlat några aktuella länkar.
Emanuel Karlsten skriver om saken. Inga konkreta politiska förslag finns ännu i Sverige och frågan har förberetts med ett samråd ordnat av Justitiedepartementet. Vad gäller Tyskland skriver han »i korthet kan sägas att allt upphovsrättskyddat material kommer filtreras, om inte upphovsrättshavaren på förhand märkt upp materialet som fritt för användning.« Här finns även en positiv nyhet. »De upphovsrättsinnehavare som missbrukar filtret och ”överblockerar” ord eller bilder som de inte äger, kommer förlora sin möjlighet att blockera under en tid.«. Ungern brottas med frågan om undantag för satir m.m. Nederländerna vrider och vänder på frågan om skyddsmekanismer mot överblockering.
Communia skriver mer om Ungern och Nederländerna. I en annan artikel granskar de Tyskland. Via tidigare Europaparlamentarikern Julia Reda har det tyska justitiedepartementets diskussionspapper (översatt till engelska) läckt ut. Och i Frankrike pågår som bekant en strid om huruvida Google skall tvingas betala »länkskatt«, där den franska staten och mediehusen för tillfället tycks gå segrande ur striden.
Slutligen har Piratpartiet en sammanfattning av läget i Tyskland, på svenska.
Rent allmänt kan man säga att många länder tenderar att införa något slags »fair use«-undantag i upphovsrätten för satir, kritik m.m. (Men vad hjälper det om de automatiska filtren inte kan förstå kontext och därmed inte kan undanta satir?) Frågan om risken för överblockering diskuteras också. Och allt tyder på att de olika nätplattformarna kommer att tvingas införa automatiserade uppladdningsfilter, trots alla politiska löften om motsatsen. Och »länkskatten« har blivit den surdeg man kunde frukta.
Även om det finns en del ljuspunkter, så tenderar allt som upphovsrättsdirektivets kritiker varade för vara på väg att bli verklighet.
TERREG: Säg nej till EU:s nya uppladdningsfilter
EU:s nya förordning om terror-relaterat innehåll online kommer att leda till automatiska uppladdningsfilter och förhandscensur.
Eftersom denna site är rensad från kakor och andra integritetskränkande tillägg bäddar vi inte in filmen för automatisk uppspelning här – utan ber dig att istället följa länken till Youtube ovan.
Är censur eller fri information bästa vapnet mot fake news?
Visst, det finns falska nyheter som syftar till att underminera samhällets stabilitet. Och visst, det finns gott om galna uppgifter, illvilliga rykten och kontraproduktiva råd på nätet. Det kan vara problematiskt. Frågan är hur detta skall hanteras.
I Ungern kan man nu sätta folk i fängelse om de argumenterar mot regeringens linje i corona-krisen. Frankrike har redan lagstiftning mot falska nyheter i samband med valrörelser, vilket lätt kan utökas till andra situationer. Tyskland har problematiska regler om vad som får sägas online. Och EU har något slags plan, enligt bilden ovan.
Ett problem med den rådande corona-krisen är att vi vet för lite. Vi känner inte till smittspridningens verkliga omfattning. Det är inte helt säkert att vi utvecklar immunitet, i vart fall inte i den omfattning som vore önskvärt. Effekterna på ekonomin är svåra att överblicka. Vi vet inte om eller när det kommer att finnas något effektivt vaccin. Vi tycks inte känna till alla virusets medicinska effekter. Ingen kan med säkerhet säga vilken nationell taktik som är bäst. Och så vidare.
I en situation som denna är allt man kan göra att ta del av många olika källor, många olika åsikter och många olika nyhetsrapporter – för att kunna bilda sig en så rättvisande bild som möjligt. Naturligtvis skall man då vara medveten om att all information har en avsändare och att alla avsändare i någon mån har ett syfte med sitt budskap.
Så även om regeringar runt om i Europa – och även EU-kommissionen – uttrycker en vilja att motarbeta falska nyheter, kan sådant få oönskade konsekvenser. Det kan lika gärna sluta med att man slår ner på sådant som har ett korn av sanning i sig – och att man själva sprider felaktig information och dåliga analyser.
Men så ser makthavarna inte på saken. De har ett behov av att styra verklighetsbilden. Det handlar om att det måste framstå som att de vet vad de gör och att de är till nytta. Annars har de inget existensberättigande.
I detta perspektiv är det allvarligt att EU nu är på väg att införa olika former av automatiserade uppladdningsfilter på internet. De filter som blir konsekvensen av det nya upphovsrättsdirektivet öppnar portarna. Där etableras principen om att allt som alla laddar upp på sociala media skall granskas och analyseras innan det kan publiceras. Vilket är förhandscensur. Och med den nya förordningen mot terror-relaterat innehåll online öppnar man dörren för att uppladdningsfilter även skall kunna användas mot åsikter. Sedan är det lätt gjort att utöka mandatet för vilka åsikter detta gäller. Speciellt i en krissituation, då makthavarna känner sig pressade.
Detta är på väg att bli ett påtagligt hot – mot så väl fri information som fri debatt.
När verktyg för censur väl är på plats, då är principen etablerad. Då kan dessa verktyg användas mot allt som politiker ogillar, fruktar eller vill tysta ner. Därför skall den dörren hållas stängd.