Sociala media

I USA ger HD-domaren Justice Clarence Thomas uttryck för åsikten att sociala plattformar och nätjättar med dominerande ställning (Twitter, Facebook, Google m.fl.) är kollektiva nyttigheter, närmast att jämföra med telekom-infrastruktur. Därmed skall de även vara skyldiga att tillhandahålla sina tjänster till alla.

Bakgrunden är att Högsta Domstolen upphävt en dom i en lägre rätt, som kommit fram till att president Trump handlade i strid med konstitutionen när han blockerade folk på Twitter. Den upphävda domen menar att då kontot @realdonaldtrump tillhörde presidenten, var ett publikt forum och att presidenten därför inte hade rätt att inskränka det fria ordet där. Skälet till att HD upphävde domen var – ironiskt nog – att Twitter stängt av Trump och att han därmed inte kan anses ha full kontroll över kontot.

Protocol rapporterar:

»Thomas states that in order for an account like @realdonaldtrump to be truly classified as government controlled, ”the power of a platform to unilaterally remove a government account” would have to be ”reduced.”«

Detta är intressant i sig. Och Justice Thomas stannar inte där:

»Thomas argues that while private companies aren’t subject to the First Amendment, common carriers are unique to other private businesses in that they do not have the ”right to exclude.” Thomas suggests that large tech platforms with substantial market power should be bound by the same restrictions. ”If the analogy between common carriers and digital platforms is correct, then an answer may arise for dissatisfied platform users who would appreciate not being blocked: laws that restrict the platform’s right to exclude,” Thomas writes.

Such a restriction would substantially curb tech giants’ ability to moderate content, a proposal that both tech giants and those on the left who want to see more aggressive content moderation online would almost certainly reject.«

Han ansluter sig alltså till dem som menar att nätjättarnas dominerande ställning gör att de inte kan behandlas som vanliga förtag, som är fria att göra affärer med vem de vill. Snarare gör deras ställning att de inte skall ha rätt att utestänga användare.

»”It changes nothing that these platforms are not the sole means for distributing speech or information. A person always could choose to avoid the toll bridge or train and instead swim the Charles River or hike the Oregon Trail,” Thomas writes. ”But in assessing whether a company exercises substantial market power, what matters is whether the alternatives are comparable. For many of today’s digital platforms, nothing is.”«

Oavsett om man håller med eller inte finns alltså tecken på att USA:s högsta juridiska instans lutar åt att det är möjligt med lagstiftning som hindrar plattformarna från att blockera användare. Vilket är en signal till lagstiftarna.

Frågan blir om det alls skall vara möjligt att stänga av någon. En snarlik diskussion uppstod i samband med behandlingen av EU:s telekompaket 2009. Då ville fransmännen och upphovsättsindustrin kunna stänga av fildelare från internet helt och hållet. Det ledde till att det etablerades en princip om att ingen får stängas av från nätet utan föregående rättslig prövning. Något liknande kan nu kanske bli aktuellt i USA, men med nätjättarna i fokus.

Länk: Justice Thomas argues for making Facebook, Twitter and Google utilities »