Politiska rättegångar – i Sverige?

I går hölls huvudförhandling i Stockholms tingsrätt i målet staten / Beredskapsmuseet mot satirikern Aron Flam – för upphovsrättsintrång i samband med publicering av boken Detta är en svensk tiger.

Målet rör bilden på framsidan, en satiriserad variant av den klassiska bilden En svensk tiger – som Beredskapsmuseet äger rättigheterna till.

Den enda publikation som utförligt följt och livebloggat från förhandlingarna är Nyheter idag – vars sammanfattning du hittar här.

Ett citat från målsägandebiträdet Marie Andrée sticker ut:

»Aron Flam är drogliberal och kritisk mot bland annat socialism och feminism, fortsätter Marie Andrée under sin sakframställning.«

Man kan fråga sig vad detta över huvud taget har med saken att göra.

Svaret är enkelt och billigt: Tingsrättens nämndemän är utsedda av de politiska partierna. Därmed har man alienerat Flam från dessa nämndemän i allmänhet (drogfrågan) – och de rödgröna i synnerhet (socialism/feminism).

Artikel 6 i Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna stadgar följande:

»Var och en skall, vid prövningen av hans civila rättigheter och skyldigheter eller av en anklagelse mot honom för brott, vara berättigad till en rättvis och offentlig rättegång inom skälig tid och inför en oavhängig och opartisk domstol som upprättats enligt lag.«

Det är denna princip  Andrée försöker underminera genom att lyfta fram ovidkommande uppgifter om Flam – som kan antas göra rättens ledamöter fientligt inställda till honom.

I grunden är hela systemet med politiskt utsedda nämndemän och domare problematiskt. I en demokratisk rättsstat skiljer man mellan den lagstiftande och den dömande makten.

Det är för övrigt inte ovanligt att sådant här sker. Jag har personlig erfarenhet av hur åklagare använder den åtalades politiska hemvist för att vända nämndemännen mot denne.

Dessutom tycks målsägande ha fått för sig att Flam – som är av judisk börd och som i sin bok granskar Sveriges spel under täcket med Nazityskland under andra världskriget – skulle vara något slags nynazist. Vilket är ungefär så långt från verkligheten man kan komma.

Det hela är mycket olustigt och oroväckande.

Dom meddelas fredag den 9 oktober klockan 11.00.

5 juli-stiftelsens styrelse tar nätaktivism till ny nivå

Klicka här för att visa innehåll från YouTube

Jon Karlung och Love Ekenberg är styrelsemedlemmar i 5 juli-stiftelsen.

Då och då går de in i en kreativ bubbla tillsammans med ett antal andra kreativa genier. Ut kommer nyskapande nätaktivism i form av en suggestiv kortfilm.

Här passerar nornor (nordiska ödesgudinnor), direktörer för globala nätjättar, östtyske stasichefen Mielke, och en ”hundjävel”. Tolkningen överlåter vi till er, kära läsare.

Kanske är det så här aktivism måste se ut när inget annat funkar. När demonstrationer och debattartiklar fallerar, som vid omröstningen om upphovsrättsdirektivet förra veckan. Dags att rulla ut Operation Mindfuck!

Youtube »

Censorship machine

Testa vår censurmaskin!

Den 5 juli 2018 röstar Europeiska parlamentet om upphovsrättsdirektivet och därmed det kontroversiella uppladdningsfiltret. Omröstningen gäller huruvida parlamentets rättsliga utskott Juri ska få mandat att förhandla med medlemsstaterna bakom stängda dörrar.

Men redan nu kan Femte juli presentera uppladdningsfiltret i hela dess glans! Det är i alla fall så här vi föreställer oss att den så kallade censurmaskinen skulle kunna fungera.

PS: Testet sker lokalt i din browser, så ingen fil laddas upp till oss!

Söndagssatir 25 mars 2018

Klicka här för att visa innehåll från YouTube

Har du hört den förut, Trump?

Har du hört den förut, Trump?

I dag träffar USA:s president Donald Trump (eller hans underhuggare) den amerikanska spelindustrin för att diskutera hur spel kan påverka unga människor att begå våldsbrott.

Representanter för spelindustrin misstänker att de kommer ges skulden för de senaste masskjutningarna i USA.

Viljan att ge spel eller något annat popkulturellt fenomen skulden för grova våldsbrott fick Femte juli att tänka på ett populärt teveprogram från 80-talet: Har du hört den förut? Ja, det har vi.

The Daily Show: Framtidens brottsbekämpning

Klicka här för att visa innehåll från YouTube

Ronny Chieng kommenterar de senaste teknikerna för övervakning och brottsbekämpning runt om i världen: AI, drönare och maskotar.

👉🏼 Vilken 👋🏻 emojihudfärg 🤙🏿 använder 🤘🏽 du? 👊

I avdelningen uppfinna nya problem läser vi en text om huruvida ”vita människor” har rätt att använda emojis med mörkare hudfärg.

Majoriteten i en twitteromröstning sa nej:

https://twitter.com/meganrosedickey/status/913828235309228032

Men omröstningen ledde till en diskussion där vissa ”vita” tyckte det kändes ”förtryckande” att använda vita emojis (”as if she was shoving her whiteness at me”), medan andra tyckte att ”vita” som använder emojis med mörkare hudfärg gör sig skyldiga till brottet ”kulturell appropriering” (”trying to claim something that wasn’t hers to claim”).

Många som drabbats av detta problem berättade att de valde att använda den ursprungliga gula emojin, eftersom den gula färgen inte betecknar en hudfärg, utan snarare kommer från den gula acid-smileyn. Men tro inte att denna säkerhetsåtgärd hjälper:

Yes, the yellow one is the default. But when enough white people use yellow, it’s possible that it could result in the presumption that yellow equals white. Then, yellow is no longer neutral but becomes yet another embodiment of whiteness.

Okeeej.

Jag spanade tidigare om ”peak gender” och utnämner gärna utredningen av emojihudfärger till ”peak whiteness” – alltså fenomenet att tillmäta hudfärgen betydelse. Låt oss inte behöva läsa liknande genomgångar förrän historikerna använder dem som exempel på de galenskaper som präglar vår tid.

Femte juli är tillbaka med riktiga nyheter i morgon bitti!