• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet

Femte juli

Nätet till folket!

  • Om oss
  • Remissvar

Rättssäkerhet

Rätten till en opartisk och rättvis rättslig prövning samt principen om att människor skall betraktas som oskyldiga till dess motsatsen bevisats är centrala principer för en demokratisk rättsstat. Ändå urholkas dessa ständigt, i namn av än det ena, än det andra. I nätsammanhang kan det ofta handla om principen att ingen skall straffas eller censureras utan förgående rättslig prövning.

Sista försvarslinjen mot massövervakning i Europa

1 juni 2021 av Henrik Alexandersson

Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna gav ju Sverige och Storbritannien smisk på fingrarna förra veckan:

• Europadomstolen: FRA-lagen måste skrivas om »

• Även den brittiska massövervakningen får bakläxa av Europadomstolen »

The Guardian har fördjupat sig i ämnet och funnit en del intressanta detaljer. De är intressanta även om texten utgår från det brittiska fallet (som behandlades tillsammans med det svenska).

»The chamber, the ultimate court of the ECHR, also concluded that GCHQ’s regime for sharing sensitive digital intelligence with foreign governments was not illegal.« (…)

Vilket man händelsevis kommer fram till veckan innan den dansk-svensk-norsk-tysk-amerikanska övervakningsskandalen bubblar upp i media.

»One of the partially dissenting judges, Paulo Pinto de Albuquerque said the ruling had opened the gates for an electronic “Big Brother” in Europe. Four other judges also partially dissented from the majority opinion, disagreeing with the finding that the regime for sharing sensitive digital intelligence with foreign governments was not illegal. Three of the dissenting judges quoted from George Orwell’s Nineteen Eighty-Four: “There was of course no way of knowing whether you were being watched at any given moment.”«

Europadomstolen var alltså oenig. Vi får försöka reda ut mer om det. Men redan den information vi har är intressant. En splittrad domstol, där domarna i minoritet citerar Orwell. Sådant ser man inte varje dag.

En Europadomstol för de mänskliga rättigheterna som är oenig… i en fråga (internationellt informationsutbyte) som bara dagar senare briserar med stort buller i media och politik. Man kan inte utesluta att det finns ett samband. Men det kan lika gärna vara en slump.

För övrigt är den här dansk-amerikanska övervakningen av svenska politiker (m.fl.) inte ens en nyhet. Att sådant förekommer vet den som besvärat sig med att titta i Snowdens läckta NSA-dokument. Och det är ändå åtta år gammal information. Hur mycket mission creep har man inte hunnit med sedan dess?

När jag jobbade i Europaparlamentet pågick utskottsutfrågningar om massövervakningen. Även där framkom information som gör att den senaste historien inte alls förvånar. (FRA var för övrigt inbjudet att delta under dessa utfrågningar. Men de valde att avstå.)

Frågan är inte bara vem danskarna och NSA avlyssnade – utan även i vilken omfattning svenska FRA ägnar sig åt samma sak.

Det kan möjligen bli svårt att med trovärdighet vara upprörd över att våra allierade tjuvlyssnar på oss – om vi själva gör det samma.

Men åter till Europadomstolen. Den är alltså oenig om urskiljningslös massövervakning och om i vilken mån det skall vara tillåtet för underrättelsetjänster att ägna sig åt byteshandel med information från denna massövervakning. Men domstolen landar ändå i att – i stort sett – ge grönt ljus.

(Dessutom fick Sverige kritik för hur FRA:s övervakning förhåller sig till juridiska personer, för bristande tillsyn och för bristande persondataskydd vid informationsutbyte.)

Europadomstolen verkar under Europarådet. Sedan har vi EU-domstolen – som på sitt håll kommit fram till att det inte är tillåtet med urskiljningslös insamling av alla människors kommunikationsdata, utan specifik misstanke om brott.

Medlemsstaterna i ministerrådet vill ha så mycket övervakning de bara kan få. EU-kommissionen har ur sitt von oben-perspektiv inget emot att kontrollera vad folket har för sig. Och i Europaparlamentet är det bara vänstern, gröningarna (utom Bah Kuhnke) och en och annan principfast liberal som gör motstånd.

Det förefaller som om EU-domstolen är den sista försvarslinjen mot massövervakningen. Därför vill Frankrike nu ändra EU:s fördrag och rättighetsstadga, så att denna envisa domstol till slut tvingas ge upp sitt motstånd. Sedan är dammluckorna att betrakta som vidöppna.

Arkiverad under: Datalagring, Dataskydd, Demokrati, EU, Europa, Övervakning, Privatliv, Rättssäkerhet, Spaning, Storebror, Underrättelseverksamhet, USA Taggad som: FRA, massövervakning, NSA

Svenska regeringen vill också kunna avlyssna utländska ledare åt NSA

31 maj 2021 av Henrik Alexandersson

Uppmärksamheten kring amerikanska NSA:s och danskarnas avlyssning av svenska politiker kommer vid ett olämpligt tillfälle för regeringen – som själv vill att svenska FRA skall få spana åt andra länder, utan att spaningen är av intresse för Sverige.

Låt oss dyka ner i SOU 2020:68. Där föreslås i avdelning 1.2, sid 15, §1:9 att FRA:s signalspaning även skall få användas vid…

»… sådana företeelser som avses i punkterna 1–8, men inte riktas mot Sverige eller rör svenska intressen, om det är nödvändigt för ett samarbete i underrättelsefrågor med andra länder och internationella organisationer som signalspaningsmyndigheten deltar i.«

Vilket (omsatt till danska förhållanden) är precis vad som försatt den danska regeringen i en jobbig situation – nu när det avslöjats att dess underrättelsetjänst avlyssnat bl.a. svenska, norska och tyska politiker för USA:s räkning.

Försvarsminister Hultqvist har alltså uppgiften att vara indignerad över att främmande makt avlyssnat svenska politiker – och samtidigt försvara ett lagförslag som vill göra det möjligt för Sverige att göra samma sak.

Detta sker samtidigt som regeringen och januari-partierna även vill låta FRA spana på svenskar i Sverige. Och samtidigt som FRA-lagen får kritik från Europadomstolen.

Länkar:
• Regeringen: Försvarets radioanstalts internationella samarbete – en översyn av regelverket »
• Regeringen: Remiss av betänkandet Försvarets radioanstalts internationella samarbete – en översyn av regelverket (SOU 2020:68) »
• SOU 2020:68: Remiss av betänkandet Försvarets radioanstalts internationella samarbete – en översyn av regelverket (PDF) »

Relaterat:
• NSA-avlyssning av politiker är ingen nyhet »
• Europadomstolen: FRA-lagen måste skrivas om »
• Utredning: Låt FRA spana även för andra länder »
• Spionerar dansken och USA på Saab? Fråga FRA. »
• FRA – det slutliga sveket »
• Regerigen har just återuppväckt FRA-demonen – mycket kvar att lyfta fram i ljuset »

Arkiverad under: Demokrati, Länktips, Övervakning, Rättssäkerhet, Storebror, Sverige, Underrättelseverksamhet, USA Taggad som: FRA, NSA, regeringen, SOU 2020:68

NSA-avlyssning av politiker är ingen nyhet

31 maj 2021 av Henrik Alexandersson

Amerikanska National Security Agency – NSA – har med dansk hjälp avlyssnat svenska politiker. Detta har skapat rubriker. Men det är ingen nyhet. Denna typ av samarbeten avslöjades redan av Edward Snowden 2013 – och bekräftades under Europaparlamentets utfrågningar om massövervakningen som sedan följde.

Det fanns till och med misstankar om att den amerikanska avlyssningen av den tyska förbundskanslerns telefon kunde ha skett med svensk hjälp.

I gårdagens SVT Agenda satt försvarsminister Hultqvist och försökte vara klädsamt indignerad. Men han är naturligtvis fullt medveten om att sådant här kan ske inom ramen för olika EU-länders samarbete med NSA.

För svensk del har vi haft underrättelsesamarbete med USA sedan 1950-talet. Men det formaliserades av dåvarande försvarsminister Odenberg i anslutning till striden om den svenska FRA-lagen. Snowdens läckta NSA-dokument ger vid handen att Sverige har haft ett speciellt nära underrättelsesamarbete med de så kallade Five Eyes-länderna (USA, UK, Kanada, Australien och Nya Zeeland). Som trivia kan nämnas att Sverige i Five Eyes-samarbetet tilldelades kodnamnet SARDINE.

Men visst är det intressant att detta skapar uppståndelse först nu – när inte bara vanligt folk, utan även politiker har blivit övervakade.

• SVT: USA har spionerat på svenska politiker med hjälp av Danmark »
• SR: Kritik mot dansk spionhjälp: ”Måste be om ursäkt” »

Arkiverad under: Europa, Övervakning, Privatliv, Rättssäkerhet, Storebror, Underrättelseverksamhet, USA Taggad som: Danmark, FRA, NSA

Facebook, dess censur och förlorade trovärdighet

28 maj 2021 av Henrik Alexandersson

Facebook har problem med sitt förhållande till verkligheten. Följande har hänt:

  • Facebook censurerar postningar som hävdar att det nya corona-viruset är skapat av människan och/eller spridits från ett biologiskt labb i Wuhan, Kina. Man menar att detta är en teori som har motbevisats.
  • Samtidigt lägger den nya amerikanska administrationen ner den förra administrationens utredning om virusets ursprung.
  • Uppgifter i media (bl.a. Wall Street Journal) gör gällande att anställda på labbet i Wuhan insjuknat i vad som förefaller vara Covid-19 redan i november 2019 – det vill säga innan det egentliga utbrottet.
  • Den nya amerikanska administrationen tillsätter en ny utredning.
  • Facebook tillåter åter postningar enligt första punkten ovan.

Låt oss för ett ögonblick bortse från Trump, Biden och själva sakfrågan – för att istället titta närmare på Facebook, dess förhållande till verkligheten och dess trovärdighet.

Det som stämplades som fake news i går är uppenbarligen en möjlig sanning idag. Människor har tystats, åsikter har avfärdats och debatten har begränsats. Facebook har bidragit till osäkerhet och förvirring – och förlorat den eventuella trovärdighet man haft.

Nu kan man naturligtvis hävda att ny information tillkommit, vilket är helt riktigt. Men det ändrar inte det faktum att Facebook censurerat postningar och avfärdat påståenden som eventuellt är korrekta. Vilket skett med sedvanlig tvärsäkerhet och arrogans – och utan möjlighet till överprövning.

En fråga man kan ställa sig är om det är amerikanska inrikespolitiska hänsyn som styrt Facebooks handlande.

En annan fråga är om man kan lita på Facebook i ett vidare perspektiv. Hur skall man förhålla sig till en social medieplattform som har ett så dynamiskt förhållande till verkligheten?

Livet skulle kunna bli så mycket enklare för sociala media om de i princip bara censurerar innehåll som är uppenbart olagligt.

Arkiverad under: Censur, Nätkultur, Propaganda, Rättssäkerhet, Sociala media, Storebror, USA, Yttrandefrihet Taggad som: Coronavirus, Facebook

Graf: Så röstade utskottet LIBE om Chatcontrol

#Chatcontrol klar för slutlig votering

27 maj 2021 av Henrik Alexandersson

I Europaparlamentet har Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor – LIBE – nu röstat ja till avkryptering och skanning av innehållet i dina meddelanden och din epost i jakt på barnporr och olämpliga kontakter med barn.

Läs vår tidigare post om detta – och varför det är problematiskt. Med länksamling. »

Med detta kan frågan gå vidare till votering i plenum, kanske redan så snart som 7-10 juni. Där kommer #Chatcontrol att godkännas, med applåder och en förkrossande majoritet.

Röstsiffrorna i LIBE (ovan) ger en fingervisning. I sammanhanget kan man notera att Alice Bah Kuhnke (MP) röstade emot den gröna grupplinjen i utskottet.

Nästa steg blir att hålla ögonen på denna övervakning – så att den inte missbrukas, så att oskyldiga inte drabbas och så att den inte råkar ut för ändamålsglidning.

Läs mer hos MEP Patrick Breyer (PP, DE) och se även ovan nämnda bloggpost.

Arkiverad under: EU, Kryptering, Länktips, Övervakning, Privatliv, Rättssäkerhet, Storebror Taggad som: ChatControl, Europaparlamentet, LIBE

EU-kommissionen vill se mer blockering av annonsinkomster för oönskat innehåll

26 maj 2021 av Henrik Alexandersson

EU-kommissionen har idag publicerat en uppdatering av sin Code of Practice on Disinformation. Det är ett dokument fyllt av vagt EU-lingo. Här är huvudpunkterna, som de beskrivs av kommissionen på dess hemsida:

  • Larger participation with tailored commitments
  • Better demonetising of disinformation
  • Ensuring the integrity of services
  • Improving the empowerment of users
  • Increasing the coverage of fact-checking and providing increased access to data to researchers
  • Creating a more robust monitoring framework

Några tydliga svar på hur man skall avgöra vad som är sanning, vem som skall göra det och vad som skall betraktas desinformation får vi inte.

En punkt som förtjänar extra uppmärksamhet är denna:

»Platforms and players in the online advertising ecosystem must take responsibility and better work together to defund disinformation, notably by exchanging information on disinformation ads refused by one of the signatories, improving transparency and accountability around ad placements and barring participation by actors that systematically post debunked content.«

Dels är det oklart vad som egentligen menas. Man talar om att desinformation lättare skall kunna bli av med sin finansiering. Det vill säga annonser. Sedan går man vidare med att tala om att stoppa annonser som anses sprida desinformation. Men innehåll som finansieras med annonser finansieras normalt inte med annonser som själva bedöms vara desinformation. Detta är rimligen två olika saker.

Dels är det ett problem när till exempel Youtube stoppar annonsinkomster för innehåll man ogillar. Det finns exempel på att detta skett vad gäller material som varken är fel, kränkande eller omstörtande. Dagens formulering från EU-kommissionen kan närmast ses som en välsignelse och en uppmuntran av sådan av-monetarisering. Och plattformarna kommer alltid att gå längre än vad myndigheterna kräver, för säkerhets skull.

• EU-kommissionen: Commission presents guidance to strengthen the Code of Practice on Disinformation »

Arkiverad under: Censur, Demokrati, EU, Länktips, Nätkultur, Propaganda, Rättssäkerhet, Sociala media, Storebror, Yttrandefrihet

Europadomstolen: FRA-lagen måste skrivas om

25 maj 2021 av Henrik Alexandersson

Efter en rättsprocess som pågått i nästan 13 år har Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna kommit fram till att den svenska FRA-lagen måste skrivas om.

Domstolen pekar ut tre brister i den gällande lagen: bristande skydd för juridiska personer, bristande dataskydd vid utbyte av information med andra länder och bristande tillsyn och insyn vad gäller insamlad information.

Det var 2008 som Centrum för Rättvisa anmälde den då nya svenska FRA-lagen till Europadomstolen. Detta ledde till att regeringen snabbt skrev om lagen, för att i vart fall ge en bild av stärkt skydd för den personliga integriteten. 2018 godkände domstolen den nya, uppdaterade lagen – men menade samtidigt att den kunde förbättras på flera punkter. Centrum för Rättvisa begärde därför att lagen skulle tas upp i domstolens Grand Chamber, vars beslut meddelats idag.

Från Centrum för Rättvisas hemsida:

– Det här är en viktig dom som klargör vilka rättssäkerhetskrav som ska gälla för att hemlig massövervakning ska vara tillåten. Signalspaning kan vara ett användbart verktyg för att kartlägga och avslöja yttre hot mot landet, samtidigt är det viktigt att sådan verksamhet sker med bibehållen respekt för enskildas grundläggande fri- och rättigheter, säger Fredrik Bergman, chef för Centrum för rättvisa, som drev fallet i Europadomstolen.

Domen från Europadomstolens stora kammare innebär att det i och för sig är tillåtet för stater att ha system för hemlig massövervakning, om det finns tillräckliga rättssäkerhetsgarantier till skydd för enskildas rättigheter. Europadomstolen identifierar tre brister i det svenska systemet: Att FRA-lagen innehåller ett otillräckligt skydd för den personliga integriteten när Sverige delar med sig av data till andra stater, att skyddet för organisationers och företags kommunikation är otillräckligt och att det saknas effektiv kontroll av FRA:s verksamhet. Sverige fälls därför för brott mot den personliga integriteten i Europakonventionen.

Domen innebär dels att FRA-lagen måste skrivas om, för att möta domstolens krav. Domen blir även vägledande för statlig övervakning i alla medlemsstater i Europarådet (fler än bara EU).

Speciellt är punkten om bristande tillsyn intressant. Det är en bekräftelse av den kritik mot FRA-lagen som framfördes från början och – som trots lagändringar – aldrig hanterats på ett tillfredsställande sätt.

Länkar:
• Europadomstolens dom (PDF) »
• SR: Europadomstolen fäller Sverige för brister i FRA-lagen »
• SVT: 13 år senare: Svenska staten fälls för brister i FRA-lagen »
• Centrum för Rättvisa: Europadomstolen: FRA-lagen kränker den personliga integriteten »
• Wikipedia: FRA-lagen »

Arkiverad under: Europa, Länktips, Övervakning, Privatliv, Rättssäkerhet, Säkerhet, Storebror, Sverige, Underrättelseverksamhet Taggad som: Centrum för Rättvisa, Europadomstolen, FRA, FRA-lagen

Video: Saker på gång i EU som du bör känna till

23 maj 2021 av Henrik Alexandersson

En sammanställning över aktuella EU-frågor som rör internet, det fria ordet, fri- och rättigheter och övervakning. 17 ämnen på elva minuter, för att inte slösa med din tid.

 

Artificiell Intelligens och övervakning • ChatControl • Code of Conduct on countering illegal hate speech online • Corona-pass • Datalagring • eBevis • EU-ID • European Democracy Action Plan • Europol • Interconnected bank account registers • Länkskatt • Patientjournaler • PNR • ROXANNE • TERREG • Trusted flaggers • Uppladdningsfilter

Arkiverad under: Censur, Datalagring, Dataskydd, Digital Services Act, EU, Kryptering, Nätkultur, Övervakning, Privatliv, Rättssäkerhet, Säkerhet, Sociala media, Storebror, Upphovsrätt, Uppladdningsfilter, Webben, Yttrandefrihet

Klart att klubbas i EU – avkryptering och granskning av e-post och meddelanden

11 maj 2021 av Henrik Alexandersson

Förra året trädde the European Electronic Communications Code (EECC) i kraft. Dess syfte var att garantera internetanvändares rätt till privatliv, vilket den också gjorde. I kombination med eHandels-direktivets förbud mot allmän, svepande övervakning gav den användarna det skydd som vi rimligen har rätt att kräva – om man tillämpar Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna och vad denna har att säga om rätten till privatliv på våra liv online.

Vad man inte tänkte på var att Google, Yahoo, Facebook med flera redan av-krypterar och skannar innehållet i e-post och meddelanden. Detta i jakt på barnporr och för att förhindra sexuella övergrepp på barn. Flaggade meddelanden granskas av den amerikanska privata organisationen National Center for Missing & Exploited Children (NCMEC) och lämnas i förkommande fall vidare till polisen.

Detta skulle inte längre vara möjligt med det starka skydd för användarnas privatliv som EECC stadgar.

Från NCMEC:s sida startades därför en kampanj – uppbackad av kändisar från film- och nöjesvärlden – där man på ett högljutt sätt som i princip omöjliggjorde saklig diskussion krävde en återgång till den tidigare ordningen, där e-post och meddelanden avkrypteras och översänds till NCMEC.

Det är detta som nu är uppe i EU. Man gör ett undantag från EECC och eHandels-direktivet för att av-kryptering och granskning av meddelanden skall kunna fortsätta.

Beslutet är tvådelat. Dels handlar det om att man inför ett undantag i gällande lagstiftning, för att övervakningen skall kunna fortsätta. Dels handlar det om ett beslut om att göra denna övervakning möjlig även på sikt.

Det första beslutet gör det tillåtet för företag som tillhandahåller e-post och meddelandetjänster att av-kryptera och granska användarnas kommunikationer. Det andra beslutet gör det obligatoriskt.

Det första beslutet (undantaget) väntas i Europaparlamentets plenum i juni eller augusti. (Trilogförhandlingarna avslutades i slutet av förra månaden.) Och efter sommaren väntas EU-kommissionen lägga fram förslag till steg två, som alltså är tänkt att göra av-kryptering och granskning obligatorisk.

Vad är då problemet?

Till att böja med öppnar av-kryptering och innehållsgranskning för att denna verksamhet även kan komma att bedrivas i andra syften. I händerna på en auktoritär, korrumperad eller inkompetent regim är detta ett kraftfullt och farligt verktyg.

Vidare har studier i Schweiz visat att nio av tio flaggningar av den typ NCMEC vill ha är felaktiga. Detta kommer att få våldsamma konsekvenser för helt oskyldiga människor.

Den piratpartistiske ledamoten av Europaparlamentet, Patrick Breyer (DE) kommenterar:

»This unprecedented deal means all of our private e-mails and messages will be subjected to privatised real-time mass surveillance using error-prone incrimination machines inflicting devastating collateral damage on users, children and victims alike. Countless innocent citizens will come under false suspicion of having committed a crime, under-agers will see self-generated nudes (sexting) fall in wrong hands, abuse victims will loose safe channels for counselling. This agreement sets a terrible precedent and is a result of a campaign of disinformation and moral blackmailing. Unleashing such denunciation machines is ineffective, illegal and irresponsible. It’s using totalitarian methods in a democracy.«

Fler avvikande röster, ur en tidigare bloggpost:

»Europeiska datatillsynsmyndigheten (EDPS) anser att lagförslaget varken är nödvändigt eller proportionerligt. Det saknar laglig grund, tydliga regler och tillräckliga skyddsåtgärder.

EU-parlamentets utredningstjänst (EPRS) anser att en sådan här lag endast bör inriktas mot personer som är misstänkta för att ägna sig åt något brottsligt. Man pekar även på att förslaget strider mot dataskyddsförordningen, GDPR.

UNICEF menar att förbättrad integritet och dataskydd för barn är bättre än automatisk övervakning av deras kommunikation.«

Men nu är det hela i princip redan packat och klart. Nu gäller det att vara uppmärksam på om de nya reglerna missbrukas eller drabbas av ändamålsglidning.

Länkar:
• PP: Trilogkompromiss nådd om massövervakning av privat kommunikation »
• MEP Patrick Breyer (PP, DE): EU-deal on ChatControl – Indiscriminate analysis of all private communications contents becomes law »
• MEP Patrick Breyer (PP, DE): Dokument- och resurs-bank chatControl »
• MEP Patrick Breyer (PP, DE): Poll – 72% of citizens oppose EU plans to search all private messages for allegedly illegal material and report to the police »
• Babak Karimi: ”Jag misshandlades av maskerad polis i mitt eget sovrum” »

Våra tidigare poster om ChatControl, med länkar och resurser: 
• EU: Nu skall alla dina elektroniska meddelanden granskas »
• EU öppnar för automatisk granskning och analys av alla dina meddelanden och all din e-post »
• EU allt närmare kontroll av innehållet i alla nätanvändares alla meddelanden »
• EU: En soppa av motstridiga förslag och beslut om övervakning »
• EU hotar rätten till privat korrespondens online »
• Chatcontrol får grönt ljus – alla meddelanden kan kontrolleras »

Arkiverad under: Dataskydd, EU, Länktips, Övervakning, Privatliv, Rättssäkerhet, Storebror, Webben Taggad som: ChatControl, EECC, European Electronic Communications Code, NCMEC

17 områden där EU vill bygga ut övervakning, kontroll och censur

7 maj 2021 av Henrik Alexandersson

Massor av internet-och IT-relaterad lagstiftning har redan klubbats eller är på väg genom EU-apparaten. Det är så mycket att det blir svårt att få en överblick. Låt oss därför ge en ögonblicksbild av vad som är att vänta under den innevarande europeiska mandatperioden (2019-24).

Artificiell Intelligens: EU uppmanar visserligen till försiktighet vad gäller användning av AI för övervakning – men öppnar samtidigt för en lång rad undantag där AI ändå kan användas för övervakning från myndigheternas sida.

ChatControl: Meddelanden och e-post skall av-krypteras för att kontrollera om det förekommer sexuellt utnyttjande av minderåriga. Detta kan lätt utökas till andra syften.

Code of Conduct on countering illegal hate speech online: EU-kommissionär Ylva Johansson har flaggat för att en ny EU-gemensam uppförandekod skall sättas upp vad gäller hat och hot på nätet.

Corona-pass: EU vill se en gemensam app för att möjliggöra en återgång till normalt liv för vaccinerade, testade och personer med antikroppar. Detta öppnar även nya möjligheter för övervakning.

Datalagring: Ett nytt datalagringsdirektiv är på väg. Tanken är att lagra data om alla medborgares alla tele- och datakommunikationer för att kunna kontrollera vem som har kontakt med vem, var folk befunnit sig och när de har varit uppkopplade. Frankrike vill ändra EU:s fördrag och stadgan om de mänskliga rättigheterna för att EU-domstolen inte skall kunna stoppa direktivet.

eBevis: Polisiära myndigheter i alla EU:s medlemsstater kommer att kunna begära ut uppgifter om användare samt kommunikationsdata och lagrad information från till exempel en internetoperatör, social plattform eller app-tjänst i vilket medlemsland som helst.

EU-ID: Ett elektroniskt EU-ID finns på EU-kommissionens önskelista. Vilket i princip kommer att göra det omöjligt att vara anonym på nätet.

European Democracy Action Plan: Syftet är bland annat att bekämpa hat och desinformation online. Vilket alltid brukar landa i kontroversiella frågor om var gränsen går och vem som skall bestämma vad som är rätt och sant.

Europol: Den europeiska polismyndigheten arbetar intensivt för att knäcka krypterade kommunikationer. Man har flaggat för att man vill ha direkt tillgång till information hos privata aktörer (som till exempel internetoperatörer). Europol håller även på att utöka sitt mandat till att bekämpa desinformation.

Interconnected bank account registers: Den hårt kritiserade och misskötta överföringen av europeisk bankdata för analys hos amerikanska säkerhetsmyndigheter är tänkt att ersättas av ett centralt EU-register – för att lagra och analysera data om alla finansiella transaktioner inom det europeiska banksystemet.

Länkskatt: EU:s nya upphovsrättdirektiv kommer att leda till att det blir enklast för sociala media att sluta avtal med de stora mediehusen – på små, nya och alternativa medias bekostnad.

Patientjournaler: EU-kommissionen vill se ett heltäckande, centraliserat europeiskt system för medicinska journaler.

PNR: EU-kommissionen och ministerrådet vill utöka registreringen av våra resor (och om detaljer kring dessa). Detta gäller redan för flygresor, men man diskuterar att utöka registreringen till att även gälla hyrbilar, tågresor, båtresor och hotellövernattningar.

ROXANNE: Ett EU-finansierat projekt för röstigenkänning,

TERREG: Förordningen om terror-relaterat innehåll online innebär censur av åsikter online. Notera att det handlar om åsikter som inte nödvändigtvis är olagliga. Detta kan enkelt utvidgas till andra syften. TERREG kommer även att tvinga fram användning av uppladdningsfilter. Förordningen säger också att flaggat material skall plockas ner inom en timma (utan föregående rättslig prövning) och öppnar för att myndigheter i ett EU-land kan beordra nedtagning av innehåll på servrar i andra medlemsstater.

Trusted flaggers: EU:s nya Digital Services Act kommer att ge oss statligt godkända innehållsgranskare på nätet – vars anmälningar skall prioriteras av nätplattformarna.

Uppladdningsfilter: Allt som alla laddar upp kommer att inspekteras, analyseras och i förekommande fall censureras. Detta för att stoppa upphovsrättsskyddat material och terror-relaterad information. Dessa syften kan enkelt komma att utvidgas. Vissa EU-länder vill även se uppladdningsfilter som ett allmänt verktyg inom the Digital Services Act.

Detta är bara en del av allt som är på gång när det gäller internet, IT, övervakning och kontroll i EU. Nya förslag tillkommer hela tiden. Men vi tycker att det är viktigt att man inte bara gräver ner sig i enskilda förslag, utan även ser till den större bilden. Och sammantaget är det ingen tvekan om att EU är på väg att utvecklas till en kontroll- och övervakningsstat, som även begränsar det fria ordet online.

Arkiverad under: Censur, Datalagring, Digital Services Act, EU, Kryptering, Övervakning, Privatliv, Rättssäkerhet, Sociala media, Storebror, Upphovsrätt, Uppladdningsfilter, Webben, Yttrandefrihet Taggad som: AI, anonymitet, ChatControl, desinformation, eBevis, Europol, länkskatt, PNR, TERREG

  • « Go to Föregående sida
  • Sida 1
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 13
  • Sida 14
  • Sida 15
  • Sida 16
  • Sida 17
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 35
  • Go to Nästa sida »

Primärt sidofält

Nätfrihet och integritet!

Femte juli är en nätpolitisk nyhetssajt som står på internetanvändarnas sida. Läs mer.

  • X: Femtejuli
  • Youtube
  • Soundcloud: 5july
  • RSS-flöde

Prenumerera på inlägg


Loading

Senaste inlägg

  • En bugg i fullmaktslagen?19 juni 2025
  • Chat Control 2 – nu är det match igen!18 juni 2025
  • Fullmaktslagen, regeringen och maktdelningen15 juni 2025
  • Stoppa fullmaktslagen!12 juni 2025
  • Regeringen får rätt att utlysa undantagstillstånd utan att fråga riksdagen10 juni 2025

Senaste kommentar

  1. Chat Control 2 i långbänk om Chat Control 2 – omvända roller i ministerrådet15 mars 2025

    […] Läs mer om de låsta positionerna i EU:s ministerråd: Chat Control 2 – omvända roller i ministerrådet » […]

CC BY 4.0 · Logga in

  • Youtube
  • Twitter
  • RSS