• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet

Femte juli

Nätet till folket!

  • Om oss
  • Remissvar

Demokrati

Under kategorin demokrati hittar du poster som rör vårt öppna, demokratiska samhälle och dess djupare värden. Demokrati är mer än fria val. Häri ryms allt från minoritetsskydd till yttrandefrihet och rättsstat.

Europol – skall polisen inte bara upprätthålla ordningen, utan även sanningen?

6 januari 2021 av Henrik Alexandersson

Den piratpartistiske ledamoten av Europaparlamentet Patrick Breyer (DE) har ställt några frågor till Europol – som nu har skickat ett svar. Här skall vi titta närmare på en av dessa frågor.

Tydligen har Europol skrivit en rapport i vilken man ger sig själva mandatet att tackla desinformation.

Nu kan man ju tycka att det finns det redan andra som gör. Regeringen umgås rent av med tanken att skapa en myndighet för saken.

Jag tycker dessutom att nätet är rätt bra på att påpeka fel och att ge en bredare bild. Den som har fel får som regel veta det och att debunka andras påståenden i sociala media är närmast en sport. Kritiskt tänkande och fri debatt är helt uppenbart ett mycket bättre skydd mot dumhet än att begränsa det fria ordet.

Åter till Europol. De är numera en EU-myndighet för polissamarbete. Den skall medverka till att lösa brott. Men är den mycket svepande termen desinformation verkligen något som ligger under dess mandat?

Om det till exempel handlar om att stoppa bedrägerier, så javisst. Men det faller väl redan under andra lagar?

Om det däremot skulle handla om att inskränka det fria ordet och att agera något slags tankepolis – då är det läge att dra i nödbromsen.

Europol förklarar i sitt brev att med tanke på brottsläget under corona-pandemin har spridandet av desinformation inklusive fake news blivit en nyckelfaktor i det nuvarande landskapet av hybridhot. Såpass.

Sedan följer en utläggning om hur felaktig information kan få samhället som vi känner det att störta samman.

Därefter meddelas att man är på väg att adressera de återstående utmaningarna för »effective policing«, med hänsyn tagen till EU-medborgarnas gemensamma säkerhetsintressen.

Och med det anser man att det är klarlagt att Europol skall ägna sig åt att bekämpa desinformation.

Om man inte var misstänksam innan, så kanske man bör vara det nu. Att göra bekämpande av desinformation till en polisiär fråga är ett rätt djärvt skutt i ett demokratiskt samhälle. Skall polisens uppgift vara att inte bara upprätthålla ordningen, utan även sanningen?

Dessutom har vi frågan vem som i så fall skall bestämma vad som är sant – och på vilka grunder.

Detta känns definitivt som ett potentiellt hot mot yttrandefriheten och informationens frihet. Det saknas inte dystopiska referenser.

Samtidigt har man skapat en aldrig tidigare skådad övervakningsstat, som kan användas för omfattande kontroll av att folk inte viker av från den rätta vägen. Det handlar om hemliga tvångsmedel, som är verktyg för just den polis som nu vill lägga bekämpandet av oönskad information till sina uppgifter. Det känns närmast Orwellskt.

Läs Europols dokument här (PDF) »

Arkiverad under: Demokrati, EU, Övervakning, Propaganda, Storebror, Yttrandefrihet Taggad som: desinformation, Europol

SwebbTV – godkänd av staten men stoppad av Youtube

28 december 2020 av Henrik Alexandersson

Web-tv-kanalen SwebbTV – med 65.000 följare – har raderats från Youtube.

Jag har bara sett enstaka avsnitt och kan inte riktigt uttala mig om dess innehåll. Jag vet inte heller om kanalen brutit mot Youtubes användarvillkor. Och det får inte ens SwebbTV själva veta. Men här finns en del detaljer som är värda att notera.

Under hösten fick SwebbTV mediestöd beviljat från Myndigheten för press radio och tv.

Sådant stöd omfattas av en rad regler.  Mediestödsförordningen säger bland annat:

3 a § Vid prövningen av frågor om redaktionsstöd för 2020 ska med allmänt nyhetsmedium även avses en del av en radio- eller tv-kanal om denna del har till sin primära uppgift att bedriva nyhetsbevakning och också har ett redaktionellt innehåll bestående av regelbunden och allsidig nyhetsförmedling som ger uttryck för ett brett utbud av ämnen och perspektiv samt granskning av för demokratin grundläggande skeenden.

I och med att man beviljats mediestöd bör SwebbTV, i statens ögon, vara att betrakta som någon form av »riktig« media.

Vilket gör Youtubes beslut en smula uppseendeväckande.

Fallet belyser även frågor som Youtube/Googles dominerande ställning, politiska drev som leder till deplattformering samt om yttrandefrihet i dagens medielandskap.

Framförallt är det problematiskt att det inte finns någon praktisk möjlighet att överklaga sådana här beslut – eller ens få reda på skälen till att material plockas bort / en kanal stängs ner. (Möjligen kan det bli en ändring på den saken med EU:s nya Digital Services Act.)

Med risk för att tjata: Allt skulle bli så oerhört mycket enklare för alla om man tillämpade en generell regel som säger att endast material som är olagligt kan plockas bort. Om inte annat skulle Youtube och de andra plattformarna då slippa misstanken om att de är politiskt partiska.

Några länkar:
• Bulletin: Kanalen Swebbtv raderad från Youtube »
• SwebbTV:s nya site »
• Newsvoice: Anna Wikland ansvarig för radering av SwebbTV från Youtube – Permanent beslut »
• Newsvoice: Stängningen av SwebbTV lyfts till Riksdagen – Alternativmedia förgörs av repressiva krafter – Exklusiv intervju för NewsVoice »

Arkiverad under: Censur, Demokrati, Länktips, Nätkultur, Rättssäkerhet, Sociala media, Storebror, Yttrandefrihet Taggad som: SwebbTV, Youtube

EU begränsar yttrandefriheten i smyg

17 december 2020 av Henrik Alexandersson

EU har utvecklat en metod för att införa kontroversiella inskränkningar av nätets frihet bakvägen.

Vi har sett det när politiker vill begränsa det fria ordet på internet. När sådana inskränkningar har varit för kontroversiella eller känsliga – då har man istället utövat påtryckningar mot de sociala plattformarna, så att de gör motsvarande inskränkningar genom sina användarvillkor. Vilket flyttar makten över det fria ordet från lagstiftning och domstolar till privata aktörer. Konsekvensen blir att den enskilde användaren i princip blir rättslös.

Ett annat, aktuellt, exempel är förordningen om terror-relaterat innehåll online. När förslaget om obligatoriska uppladdningsfilter blev för kontroversiellt – då blev de »frivilliga«. Plattformarna åläggs fortfarande ett ansvar för att viss information inte sprids, men lagstiftaren lämnar det till respektive plattform att besluta hur det skall ske. Formellt sett är detta ett steg i rätt riktning. Men i praktiken innebär det att plattformarna ställs inför valet att antingen granska allt som ladas upp manuellt (vilket är en närmast övermänsklig uppgift som skulle kräva en omfattande nyanställning av granskare) eller att använda automatiska uppladdningsfilter. Och då kommer de flesta med säkerhet att välja det senare.

EDRi kommenterar:

»Although authorities can no longer impose the use of automated content filtering tools, platforms are highly encouraged throughout the text to make all efforts to delete terrorist content, including by relying on their terms of services. Given current content moderation practices, it would involve content filtering. The problems of these context-blind, ill-suited technologies remain unanswered and unaccounted for.«

I grunden är detta en demokratifråga. Om man vill inskränka det fria ordet då måste reglerna vara föremål för en öppen och grundlig demokratisk lagstiftningsprocess. Vilket även ger den som drabbats av inskränkningen rätt att få sin sak prövad i domstol, under rättssäkra former.

Det är detta EU gång på gång kringgår.

Arkiverad under: Censur, Demokrati, EU, Rättssäkerhet, Sociala media, Storebror, Uppladdningsfilter, Yttrandefrihet

Regler för elektroniska bevis – en soppa med för många kockar

14 december 2020 av Henrik Alexandersson

Frågan om elektroniska bevis är en röra. Vad det handlar om är att myndigheterna skall ges möjlighet att säkra bevis i brottsutredningar över gränserna, utan att behöva gå via lokal polis eller andra lokala myndigheter.

Europarådet, EU-kommissionen, FN och USA arbetar samtidigt, var och en på sitt håll, med lagar och regler för eEvidence.

  • Europarådet håller på att uppdatera den så kallade Budapest-konventionen.
  • EU:s ministerråd (vars medlemsstater också är medlemmar i Europarådet och som därmed kommer att underställas den nya Budapest-konventionen) driver på EU-kommissionen för att få fram ett nytt EU-regelverk om eEvidence.
  • FN har redan klubbat en resolution om ett »worldwide mutual legal assistance agreement to fight cybercrime« på initiativ från Ryssland, men mot EU:s och USA:s vilja, och trots protester från människorättsaktivister.
  • EU och USA förhandlar om ett avtal, som lär komma att bygga på den amerikanska Cloud-Act – som enkelt uttryckt ger myndigheterna tillgång till allt.

Allt är en soppa och det känns som om det är för många kockar. Någon egentlig debatt om huruvida olika länder skall kunna begära ut uppgifter från andra länders operatörer och plattformar (istället för att begära rättsbistånd från lokal polis) finns inte. Inte heller syns någon egentlig diskussion om säkerhets- och rättsäkerhetsaspekter. Vad händer till exempel om land X begär ut uppgifter från land Y, för att utreda något som inte är olagligt i land Y?

Läs mer: Electronic Evidence: No simplification for digital investigations yet »

Arkiverad under: Demokrati, EU, Europa, Länktips, Övervakning, Privatliv, Rättssäkerhet, Storebror, Världen Taggad som: eEvidece

Mer övervakning men få nyheter i Ylva Johanssons EU-plan mot terrorism

9 december 2020 av Henrik Alexandersson

För den som följer övervakningsfrågorna i EU var det något förvånande när EU-kommissionär Ylva Johansson i radionyheterna i morse meddelade att hon kommer att lägga fram ett förslag för att ge myndigheterna möjlighet att snabbt plocka ner terror-relaterad information och propaganda på internet.

Ett sådant förslag finns nämligen redan: EU:s nya förordning om terror-relaterat innehåll online (TERREG/TCO). Och där pågår förhandlingar mellan kommissionen, rådet och parlamentet. Tanken är att morgondagens trilog-förhandlingar skall vara de sista. Men fortfarande är positionerna låsta. De viktigaste frågorna man förhandlar om gäller:

  • Ministerrådet vill att oönskat material skall plockas bort inom en timma, vilket Europaparlamentet menar är orealistiskt.
  • Ministerrådet vill att myndigheter i en medlemsstat skall kunna beordra nedtagning av innehåll på servrar i andra medlemsstater (eller tredje land).
  • Ministerrådet vill inte se något undantag för journalistik, kultur, forskning, dokumentation etc.
  • Ministerrådet vill se uppladdningsfilter, det vill säga automatiserad nätcensur – vilket parlamentet säger nej till.

Detta är alltså inte något nytt, utan ett ärende som redan dragits i långbänk. Vad det handlar om är att Ylva Johansson försöker öka trycket på parlamentet inför morgondagens förhandlingar.

På det hela taget är det väldigt lite nytt som presenteras i den Counter-Terrorism Agenda for the EU som EU-kommissionen presenterade idag.

Därmed inte annat sagt än att dokumentet listar ett antal kontroversiella åtgärder, även om de i allt väsentligt redan är kända. Exempel:

  • Automatiserad ansiktsigenkänning för identifiering, lokalisering och övervakning av individer.
  • EU:s nya Digital Services Act kommer att presentera en »horisontell« approach till olagligt innehåll online.
  • Ökad kontroll av resenärer genom PNR och samkörning av databaser.
  • Förstärkning av Europols mandat.
  • Man vill kringgå kryptering av privata meddelanden.
  • Förenklat utbyte av digitala bevis mellan medlemsstater.
  • Ett nytt datalagringsdirektiv.

Några nyheter finns dock:

  • 2021 kommer man att uppdatera EU:s Code of Conduct on countering illegal hate speech online.
  • 2021 kommer kommissionen att lägga fram ett förslag om »interconnected bank account registers« – det vill säga en central funktion för att kunna kontrollera alla bankkonton och transaktioner (i detta sammanhang relevant vad gäller terror-finansiering).
  • Man planerar att tillsätta en »Counter-Terrorism Coordinator«.

Även om dagens dokument främst fokuserar på radikal, militant islamism – så omfattar det även höger- och vänsterextremism.

Man har också en uppmaning till medlemsstaterna:

»Ensure that projects which are incompatible with European values or pursue an illegal agenda do not receive support from public funds.«

Ylva Johanssons 25-sidiga handlingsplan innehåller som sagt mest redan kända förslag. Den känns mer som ett papper för att avleda eventuell kritik mot att EU gör för lite för att bekämpa terrorism än som något nytt i sak. Men det kan naturligtvis vara bra att vi nu får EU:s planer på området sammanfattade i ett dokument.

Länkar:
• EU-kommissionens pressmeddelande »
• Counter-Terrorism Agenda for the EU (PDF) »

Arkiverad under: Censur, Datalagring, Demokrati, Digital Services Act, EU, Kryptering, Övervakning, Privatliv, Propaganda, Rättssäkerhet, Säkerhet, Sociala media, Storebror, Underrättelseverksamhet, Uppladdningsfilter, Yttrandefrihet Taggad som: Counter-Terrorism Agenda for the EU, TCO, TERREG, Ylva Johansson

Storebror och rätten till privatliv – vad gäller?

7 december 2020 av Henrik Alexandersson

EU har två uppsättningar  regler för mänskliga och medborgerliga fri- och rättigheter. Dels handlar det om att EU anslutit sig till Europarådets konvention om de mänskliga rättigheterna. Dels har vi EU:s egen stadga om de grundläggande rättigheterna.

Europakonventionen är huvudsakligen inriktad på människans naturliga rättigheter, medan EU-stadgan går längre och kan sägas vara mer politisk. Dock innehåller båda dokumenten tydliga skrivningar om rätten till privatliv.

Europakonventionen (artikel 8): Var och en har rätt till skydd för sitt privat- och familjeliv, sitt hem och sin korrespondens.

Dock med följande brasklapp: Offentlig myndighet får inte ingripa i denna rättighet annat än med stöd av lag och om det i ett demokratiskt samhälle är nödvändigt med hänsyn till den nationella säkerheten, den allmänna säkerheten eller landets ekonomiska välstånd, till förebyggande av oordning eller brott, till skydd för hälsa eller moral eller till skydd för andra personers fri- och rättigheter.

EU-stadgan (artikel 7): Var och en har rätt till respekt för sitt privatliv och familjeliv, sin bostad och sina kommunikationer.

Både konventionen och stadgan ingår i det som allmänt kallas EU:s fördrag. Och då Sverige skrivit in EU-medlemskapet i grundlagen har båda även grundlags ställning i Sverige. Ytterst är detta regler som är till för att skydda individen mot staten.

Vilket kan vara bra att känna till nu när EU vill återlansera datalagringen (lagring av data om alla människors alla telefonsamtal, SMS, e-postmeddelanden, nätuppkopplingar, mobilpositioner och övriga teledata). Det gäller även EU:s planer på att bereda sig tillgång till medborgarnas krypterade meddelanden.

Även om det finns undantag (se ovan) så måste huvudregeln ändå vara huvudregel och undantagen endast undantag.

Om man planerar att lagra data om alla medborgares alla telekommunikationer – då bryter man uppenbart mot huvudregeln och inga undantag kan rimligen anses gälla alla medborgare alltid.

Detsamma gäller om man vill kunna bereda sig tillgång till alla medborgares alla krypterade meddelanden. (Det skulle inte ens vara lagligt även om dessa meddelanden vore okrypterade.)

När både EU och Sverige nu rullar ut allt mer övervakning och kontroll är det viktigt att ha de grundläggande principerna klara för sig. Politiker och tjänstemän är som regel skickliga på att motivera sina frihetsinskränkningar. Men våra konventionsskyddade fri- och rättigheter har de svårare att ta sig runt. I vart fall ser det väldigt illa ut om de försöker. Därför kan det vara en god idé att bygga argumentationen mot övervakningsstaten på just dessa grundpelare.

I sammanhanget finns det två rättsliga instanser att vända sig till om politikerna går över gränsen: Europadomstolen (Europakonventionen) och EU-domstolen (EU-stadgan).

• Europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna (PDF) »
• EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna (PDF) »

Arkiverad under: Datalagring, Demokrati, EU, Övervakning, Privatliv, Rättssäkerhet, Storebror Taggad som: EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna, Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna

EU-kommissionen presenterar oklar handlingsplan mot hat, hot och desinformation

3 december 2020 av Henrik Alexandersson

EU-kommissionen har antagit en European Democracy Action Plan, vars syfte är »to empower citizens and build more resilient democracies across the EU«. Och det låter ju bra. Men vad betyder det?

»Standing up to challenges to our democratic systems from rising extremism and perceived distance between people and politicians, the Action Plan sets out measures to promote free and fair elections, strengthen media freedom and counter disinformation. More concretely, the Commission will propose legal action on political advertising that will address the sponsors of paid content and production and distribution channels, including online platforms, advertisers and political consultancies, clarifying their respective responsibilities. The Commission will also recommend measures to tackle safety of journalist and present an initiative to protect them from strategic lawsuits against public participation (SLAPPs). Finally, the Commission will steer efforts to overhaul the existing Code of Practice on Disinformation, strengthening requirements for online platforms and introducing vigorous monitoring and oversight.«

Det där sista skall vi strax återkomma till. Men låt mig först citera ett annat matnyttigt stycke från planens sida 11:

»Further effort will be put into the fight against online hate speech, which can deter people from expressing their views and participating in online discussions. In 2021, the Commission will propose an initiative to extend the list of EU crimes under Article 83(1) of the Treaty on the Functioning of the European Union to cover hate crime and hate speech, including online hate speech. Work under the Code of conduct on tackling illegal hate speech will also continue. These efforts will also contribute to increasing the safety of journalists (see section 3.1). Tackling illegal content online while promoting freedom of expression is one of the core objectives of the Digital Services Act.«

Detta handlar uppenbart om yttrandefrihetens gränser, speciellt online. Frågan är då vad som skall anses vara problematiskt och hur man vill hantera det. Hur tänker man definiera hat? Och för att alls kunna bekämpa desinformation måste väl någon först slå fast vad som är rätt , fel, sant och falskt?

Dokumentet nämner hybridhot från Ryssland och vaccin-motstånd som potentiella problem. Men exakt vad man vill göra åt hot, hat och desinformation är inte helt lätt att förstå, allt ordbajsande till trots. Det framgår dock att plattformarna / de sociala nätverken spelar en viktig roll, måste känna sitt ansvar och se upp så att de inte får sina algoritmer manipulerade.

Nu till sidan 22:

»The Digital Services Act (DSA) will propose a horizontal framework for regulatory oversight, accountability and transparency of the online space in response to the emerging risks. It will propose rules to ensure greater accountability on how platforms moderate content, on advertising and on algorithmic processes. (…) The DSA will provide users with meaningful possibilities to challenge the platforms’ decisions to remove or label content.«

Detta är intressant. Det är första gången som man officiellt medger att DSA kommer att innehålla regler för hur plattformar skall moderera sitt innehåll. Vilket kan betyda lite vad som helst.

Det verkar även som om man är beredda att lagstifta för att ge användare en rimlig möjlighet att överklaga censurerat innehåll och blockerade konton. Det kan vara på sin plats. Men det hela blir lite märkligt när politiken samtidigt lägger mer ansvar på plattformarna vad gäller att undertrycka och avlägsna oönskat material.

Well, detta är ett styrdokument. För att se skarpa förslag får vi nog vänta tills the Digital Services Act presentras eller läcker ut. Senaste budet är att den skall lanseras den 15 december. Därefter vidtar normal behandling i Europaparlamentet och ministerrådet.

Arkiverad under: Censur, Demokrati, Digital Services Act, EU, Rättssäkerhet, Sociala media, Storebror, Yttrandefrihet Taggad som: European Democracy Action Plan

Europaparlamentet: Visselblåsare är viktiga. Men bara i teorin.

1 december 2020 av Henrik Alexandersson

Säg att en svensk journalist, bloggare eller aktivist kommer över och publicerar dokument som avslöjar ett olagligt samarbete mellan svenska FRA och amerikanska NSA.

Skall denna person i så fall kunna utlämnas till USA och dömas till livstids fängelse för spioneri? Det rimliga svaret är naturligtvis nej.

Men den logiken gäller inte i Europaparlamentet. Där har man röstat nej till ett ändringsförslag i en rapport om de grundläggande medborgerliga rättigheterna i EU under 2018-2019.

Parlamentet uttalar visserligen att visselblåsare spelar en avgörande roll i en öppen och transparent demokrati. I teorin. Men inte i praktiken.

Det ändringsförslag som röstades ner säger att EU bör följa Europarådets exempel och uttala att det amerikanska åtalet mot Wikileaks grundare Julian Assange är ett hot mot undersökande journalistik och den fria pressen.

Inget svenskt politiskt parti i Europaparlamentet röstade för detta ändringsförslag.

Läs mer hos Piratpartiet »

Arkiverad under: Demokrati, EU, Länktips, Rättssäkerhet, Storebror, USA Taggad som: Europaparlamentet, Julian Assange, tryckfrihet, Wikileaks

Storebrorsstaten rullas ut i corona-krisens skugga, del 2

30 november 2020 av Henrik Alexandersson

Nätcensur med uppladdningsfilter, bakdörrar till kryptering och ett nytt datalagringsdirektiv. Det är bara några av de förslag som nu lanseras i EU och som inskränker internets frihet och det fria ordet. Samtidigt är det svårt att få till stånd en demokratisk debatt om dessa förslag. Corona-krisen leder till att ny övervakning lanseras under radarn och att makthavarna slipper möta kritiska röster.

Man kan säga mycket om EU, men i vanliga fall finns det i vart fall en viss chans för vanligt folk att hänga med och för aktivister att säga sin röst – när EU rullar ut övervakningsstaten, kringskär internets frihet och öppenhet och lägger fram lagförslag som inskränker de medborgerliga fri- och rättigheterna.

Sedan kom corona-krisen. Ledamöterna i Europaparlamentet jobbar hemifrån och hela den dynamiska process som kritiskt granskar och kritiserar dåliga förslag har avstannat. Direktiv och regleringar förhandlas bakom stängda dörrar i större utsträckning än vanligt, debatten tystnar och den process som i vanliga fall skulle omfatta seminarier, hearings och debatt lyser med sin frånvaro. Det har blivit svårare att få tillgång till arbetsdokument och viktiga kontrollstationer hoppas över. I allt större utsträckning ställs vi inför mer eller mindre fullbordat faktum.

Never waste a good crisis, som man säger.

 

 

Arkiverad under: Demokrati, EU, Spaning, Storebror

Storebrors-staten rullas ut i pandemins skugga

25 november 2020 av Henrik Alexandersson

Nätcensur med automatiska uppladdningsfilter och bakdörrar till medborgarnas krypterade meddelanden – det är vad som ligger på bordet i EU den närmaste tiden. Båda förslagen kan vara verklighet innan årsskiftet.

Ändå finns det i princip ingen offentlig debatt om dessa förslag. I vart fall inte i Sverige. Vilket är märkligt. Vår grundlag förbjuder förhandscensur. Och vårt näringsliv, vår förvaltning och vanliga människor är beroende av säker, krypterad elektronisk kommunikation.

Ändå är det tyst. Möjligen kan det bero på att EU-kommissionen och ministerrådet gömmer sina förslag bakom kampen mot terrorism och mot sexuellt utnyttjande av barn. Vem vill eller vågar protestera då? Den som så mycket som öppnar munnen offentligt kan räkna med att bli utfulad, misstänkliggjord och stigmatiserad.

EU-kommissionär Ylva Johansson säger att hon inte ser någon motsättning mellan att bereda sig tillgång till medborgarnas privata kommunikation och vår rätt till privatliv (som skyddas i Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna). Vilket är en helt absurd position. Lite Orwell och lite Kafka på samma gång.

Inte blir processen lättare att följa i corona-tider. Möten flyttas, ställs in och hålls på digitala plattformar som trilskas. Många nyckelpersoner jobbar hemifrån och de vanliga beslutsprocesserna frångås. Vilket ofta leder till långa perioder av tystnad, följda av mer eller mindre skarpa förslag som kan stressas igenom utan den grundliga och öppna demokratiska process de kräver. Never waste a good crisis.

Just när detta skrivs sitter medlemsstaternas ständiga representanter i COREPER och klubbar en önskelista som förutom censur och knäckt kryptering även innehåller ett nytt datalagringsdirektiv. Allt på en gång. Vilket ökar risken för att i vart fall något av detta blir verklighet. Möjligen allt, om inte motståndet väcks illa kvickt.

Arkiverad under: Censur, Datalagring, Demokrati, EU, Kryptering, Övervakning, Privatliv, Rättssäkerhet, Sociala media, Storebror, Uppladdningsfilter, Yttrandefrihet

  • « Go to Föregående sida
  • Sida 1
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 17
  • Sida 18
  • Sida 19
  • Sida 20
  • Sida 21
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 32
  • Go to Nästa sida »

Primärt sidofält

Nätfrihet och integritet!

Femte juli är en nätpolitisk nyhetssajt som står på internetanvändarnas sida. Läs mer.

  • Twitter: Femtejuli
  • Youtube
  • Soundcloud: 5july
  • RSS-flöde

Prenumerera på inlägg


Loading

Senaste inlägg

  • EU rullar ut app för åldersverifikation8 maj 2025
  • Svenska folket säger ja till »censur« av media och enskilda7 maj 2025
  • Övervakningsstaten i de kriminellas händer?6 maj 2025
  • Regeringen bygger ut kontrollstaten29 april 2025
  • Kryptering: Rikspolischefen kräver det omöjliga28 april 2025

Senaste kommentar

  1. Chat Control 2 i långbänk om Chat Control 2 – omvända roller i ministerrådet15 mars 2025

    […] Läs mer om de låsta positionerna i EU:s ministerråd: Chat Control 2 – omvända roller i ministerrådet » […]

CC BY 4.0 · Logga in

  • Youtube
  • Twitter
  • RSS