»When did privacy start being about having something to hide? It used to simply be about having the right to decide for ourselves who gets access to our data. But over the past decade we’ve lost that choice, and so much of our personal and sensitive information is shared without our knowledge or explicit consent.«
Ålderskontroll online – UK vs. EU
Hur kommer det sig att det blivit bråk om ålderskontroller online i Storbritannien men inte i EU – trots att även vi har åldersgränser? Och vad är på gång i EU?
Britternas Online Safety Act har väckt stor uppståndelse och protester. Bland annat är det åldersgränser för innehåll som är olämpligt för barn, med åldersverifiering som stött på patrull.
EU har också åldersgränser för »informationssamhällets tjänster« (t.ex. sociala medier) sedan flera år tillbaka, i dataskyddsförordningen GDPR. Gränsen är 16 år, men medlemsstater kan sätta en lägre ålder ner till 13 år (som i Sverige). Hur kommer det sig då att det inte blir samma reaktion här som i Storbritannien?
Skillnaden är att i EU har man en »mjuk« åldersgräns. Det vill säga att användare får ange sin ålder vid registrering. Britternas nya regler kräver dock »hård« ålderskontroll – till exempel med foto-ID, biometrisk eller AI-analys (baserad på historik). Ofta utförd av tredjeparts-leverantörer som inte nödvändigtvis behandlar persondata med den försiktighet som krävs.
Men i EU är det inte bara GDPR som föreskriver åldersgränser, även om det bara är i den som man anger en konkret ålder. EU:s Digital Services Act föreskriver att plattformar måste identifiera och hantera risker för barns säkerhet, hälsa och utveckling. Tekniskt är EU:s pågående arbete med en egen »mini-wallet« för ålderskontroll och den kommande EU Digital Identity Wallet (EUDI) tänkt att stödja detta.
Även EU:s Audiovisuella medietjänstdirektiv kräver att medlemsstaterna inför skyddsmekanismer för minderåriga mot innehåll som kan skada deras fysiska, mentala eller moraliska utveckling. Och EU:s AI Act föreskriver särskilt skydd för barn i samband med användning av algoritmer, men inga fasta åldersgränser.
Läget i EU är alltså att man redan nu rullar ut en egen »mini-plånbok«, som de medlemsstater som vill kan använda för åldersverifikation. (Testas i Danmark, Grekland, Spanien, Frankrike och Italien.) Den kommer sedan att ersättas med en digital plånbok för alla. I vilken mån den senare kommer att leda till ett allmänt ID-krav för alla på sociala media och online-tjänster är en fråga som ligger i framtiden. Men givet tonläget är det troligt att så blir fallet.
Relaterat:
• Rörigt när EU inför åldersgräns för sociala media »
• Åldersgräns för sociala media är en usel idé »
• Ålderskontroll online – hur tänker EU då? »
CC0
Naomi Brockwell: This is the moment the internet changed forever (video)
»New surveillance laws such as the UK’s Online Safety Act, the EU’s Chat Control proposal, and a wave of US state-level KYC mandates have transformed the internet from an open network into a system of checkpoints and control.
In this video, we expose the coordinated attack on privacy happening around the world. We trace how we got here, how platforms were pressured into compliance, and why this wave of regulation is unlike anything we have seen before.«
Brittiska myndigheter kartlägger folks sociala medie-poster med AI
I Storbritannien använder både skattemyndigheten och polisen AI för att snoka i folks privatliv, bland annat på sociala media.
Den brittiska skattemyndigheten HMRC är pigg på att använda ny teknik för att hålla koll på medborgarna. Det visar sig nu att man använder AI för att gå igenom folks poster på sociala media.
Vilket väcker flera frågor. Till exempel om automatiserad myndighetsutövning och rättsskipning. Även om HMRC menar att det finns säkerhetsrutiner på plats finns det en uppenbar risk för att maskiner som inte begriper kontext och mänskligt beteende flaggar oskyldiga.
Men det är inte bara skattemyndigheten som trålar efter information om befolkningen.
Övervakningsverktyget Palantir har använts av polisen i östra England för att dela känslig information om medborgarnas politiska åsikter, filosofiska övertygelser, hälsojournaler med mera. Och polisen i Bedfordshire använder Palantir för att hålla koll på folks politiska uppfattningar, etnicitet och sexliv.
Vilket är oroväckande med tanke på hur lågt till tak det numera är i Storbritannien vad gäller medborgarnas rätt att uttrycka politiska åsikter.
Britterna anstränger sig verkligen för att behålla positionen som Västeuropas ledande övervaknings- och polisstat.
CC0
USA: Rekordmånga digitala gränskontroller
Antalet kontroller av inresandes telefoner och datorer i USA har nått rekordnivåer, samtidigt som antalet besökande i landet minskar.
Under andra kvartalet i år genomfördes rekordmånga undersökningar av inresandes telefoner, datorer och andra elektroniska enheter i USA. Från april till juni kontrollerades innehållet på 14.899 enheter. Under hela förra året, 2024 genomfördes 46.362 kontroller.
Wired rapporterar:
»The latest quarterly statistics for the past three months of 2025 show 13,824 “basic” searches and 1,075 “advanced” searches. Basic searches can involve a border agent manually scrolling through someone’s phone and inspecting its contents. This means an agent may be able to find some information on a device but may not have the time or ability to conduct a deep inspection of what is included in messages or buried in photo reels. Meanwhile, advanced searches involve a much more intrusive approach: connecting forensics tools to the device to extract huge reams of data. Despite the spike in overall device searches, the number of advanced searches has remained relatively steady over the past 21 months.«
Resenärer till USA har rapporterat att de kvarhållits länge medan kontrollerna utförts och även i vissa fall nekats inresa baserat på innehållet i deras telefoner. Någon heltäckande statistik över hur många som nekats inresa på denna grund verkar dock inte finnas.
Gränsområden skyddas inte av den amerikanska konstitutionens fjärde tillägg som förbjuder genomsökningar utan motsvarigheten till ett beslut om husrannsakan. Det krävs alltså ingen konkret misstanke om något brottsligt.
Resande måste tillhandahålla sina elektroniska enheter »in a condition that allows for the examination of the device and its contents«. Det vill säga i upplåst skick samt att du kan vara skyldig att tillhandahålla lösenord eller motsvarande på begäran.
Alla – inklusive amerikanska medborgare – kan utsättas för dessa kontroller, även om medborgare inte kan nekas inresa. Däremot kan även medborgares enheter beslagtas.
Antalet besökare till USA har minskat med cirka 15% om man jämför mars månad 2025 med samma månad 2024. För vissa länder som Spanien och Tyskland ligger minskningen på närmare 25%. Detta gäller både affärs- och turistresor.
• Wired: Phone Searches at the US Border Hit a Record High »
CC0
Chat Control 2 – ett förslag med buggar
Trots att man påstår motsatsen kommer ministerrådets senaste förslag till Chat Control 2 ändå att leda till att all text och alla typer av bifogade filer i dina meddelanden måste granskas.
I EU:s ministerråds senaste kompromiss om Chat Control 2 finns delar som stärker misstanken att unionens justitieministrar och tjänstemän inte riktigt tänkt igenom vad man lagstiftar om. (Eller att man försöker föra folk bakom ljuset.)
Förslaget undantar granskning av text och ljud i dina elektroniska meddelanden. Däremot skall bilder, video och URL:er (länkar) granskas.
Detta väcker ett par frågor. Till att börja med kan bilder, video och länkar klistras in i andra typer av filer – till exempel ordbehandlingsdokument, PDF:er, ZIP-arkiv och kalkylark.
Det innebär rimligen att alla typer av filer som bifogas meddelanden måste öppnas och granskas. Även sådana med konfidentiellt och på andra sätt känsligt innehåll. Och vad händer om en fil är lösenordsskyddad eller krypterad?
Vidare innebär granskning av URL:er rimligen att man även måste granska ett meddelandes text i vilken URL:en förekommer, för att identifiera desamma. För att inte tala om alla de sätt som en länk kan infogas i en text utan att vara aktiv / klickbar.
Konsekvensen blir att all text och alla bifogade filer i alla dina meddelanden måste granskas i detalj med ministerrådets senaste förslag till client-side-scanning (spionprogram på applikations- eller systemnivå på din telefon och dator). Varpå hela undantaget för text faller.
Detta är frågor som kräver svar innan EU:s ministerråd går till beslut den 13-14 oktober.
Resurser:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »
Tidigare bloggposter:
• Chat Control 2: Upplagt för svek i Europaparlamentet »
• Chat Control 2: Har Europaparlamentet fått fnatt? (augusti 2025) »
• Stoppa Chat Control 2 – skriv ett vykort (augusti 2025) »
• Chat Control 2 – senaste läckan från ministerrådet (juli 2025) »
• Chat Control 2 – problemen med client-side-scanning (juli 2025) »
• Chat Control 2 – ministerrådets senaste bud (juli 2025) »
• Chat Control 2: Kan vi lita på Europaparlamentet? (juli 2025) »
• Chat Control 2 – läget sommaren 2025 (juli 2025) »
• Beslut om Chat Control 2 den 13-14 oktober? (juli 2025) »
• Chat Control 2 – nu är det match igen! (juni 2025) »
• Chatcontrol: Kompromiss i Europaparlamentet (oktober 2023) »
CC0
Tyskland: AdBlockers kan bli olagliga
Är AdBlockers ett intrång i publicisters upphovsrätt till underliggande kod? Frågan bollas nu fram och tillbaka mellan tyska domstolar.
TorrenFreak tipsar om ett intressant tyskt rättsfall. Kärnfrågan är om AdBlockers är lagliga eller olagliga.
Det är tveklöst så att AdBlockers är till ekonomisk skada för såväl stora som små innehållsleverantörer och nätpublicister. Det är också uppenbart att annonspluggar (utöver att vara påträngande) kan samla in mer data om användarna / läsarna än vad som är lämpligt.
Tidigare har en domstol i Hamburg förklarat att AdBlockers inte är olagliga. Den klagande – Axel Springer-koncernen – hävdade till en början att annonsblockering hotar deras affärsmodell, som bygger på annonsförsäljning. Något som domstolen inte höll med om.
Då bytte Springer spår – och hävdade att AdBlockers inkräktar på upphovsrätten. Detta genom att ändra det »program« (websidan) som företaget tillhandahåller online.
»Axel Springer’s argument is that when Adblock Plus blocks or manipulates its website code (‘computer program’) present in the user’s browser, that amounts to a violation of its exclusive right of modification available under § 69c (2) and its reproduction right under § 69c (1).«
Springer förlorade igen, i samma domstol. Men tog målet vidare till Bundesgerichtshof (BGH) som är Tysklands högsta domstol vad gäller civil- och straffrätt. Och BGH har nu upphävt domen från Hamburg – som får ta om målet.
Frågan är alltså inte avgjord. Och utfallet kan få långtgående konsekvenser. Mer information i den länkade texten nedan.
• TorrentFreak: ‘Ad Blocking is Not Piracy’ Decision Overturned By Top German Court »
CC0
Irland vs. yttrandefriheten online
En ny statlig irländsk strategi vill inte bara bekämpa desinformation online – utan även »forma narrativ« i förebyggande syfte.
Irland är nästa land som begränsar yttrandefriheten online.
Förslaget – National Counter Disinformation Strategy – har varit ute på öppet samråd och sågats grundligt. Enligt uppgift är 83% av respondenterna helt mot förslaget. Tydligen har ingen konsekvensanalys gjorts.
Kritiken går bland annat ut på att luddiga skrivningar (precis som EU:s Digital Services Act) riskerar att leda till överdrivet sträng moderering i sociala media. Desinformation och missinformation ägnas stort utrymme men är i grunden beroende av vem som definierar sådan och vem som har makten.
Men det är inte allt. Reclaim the Net skriver:
»The strategy outlines plans to increase state-supported fact-checking, introduce “pre-bunking” campaigns to shape narratives before information spreads, and use online advertising tools to suppress content flagged as misleading. These efforts are to be coordinated through partnerships with NGOs, private tech platforms, media organizations, and state agencies, along with new laws to support enforcement.«
Det handlar alltså som synes inte bara om att reagera mot yttranden utan även om att »forma narrativ«.
Förslaget skall ses mot bakgrund av Irlands Criminal Justice (Incitement to Violence or Hatred and Hate Offences) Bill, som redan tidigare väckt kritik vad gäller vaga formuleringar om vad som skall vara förbjudet. Den sägs även drabba »vanligt folk« som diskuterar känsliga ämnen och därmed leda till överdriven självcensur.
Det hela känns som en del i en europeisk, eller möjligen västerländsk samordnad drive för att begränsa det fria ordet. Utanför EU ser vi liknande förslag i till exempel Storbritannien, Kanada och Australien. Till och med vissa amerikanska delstater verkar vara med på tåget.
• RtN: Irish Govt Pushes “Disinfo” Plan Despite Public Backlash »
CC0
UK Online Safety Act – en uppdatering
Här är en uppdatering om Storbritanniens Online Safety Act, från Youtube-kanalen TL;DR: Has the Online Safety Act Backfired? »
USA kritiserar Europa om mänskliga rättigheter
USA kritiserar Europa för bristande yttrandefrihet och ökande antisemitism.
USA:s utrikesdepartement publicerar varje år en global genomgång av mänskliga rättigheter.
Rapporten bygger på öppna källor, NGO-rapporter, ambassadrapporter och intervjuer. Den täcker områden som yttrandefrihet, rättssäkerhet, politiskt deltagande, diskriminering och säkerhet.
Man kritiserar mest auktoritära regimer. Men i årets rapport får även Tyskland, Frankrike och Storbritannien anmärkningar. Vilket väckt uppmärksamhet och upprördhet.
Vad gäller Tyskland handlar kritiken om att vissa rättsfall och lagar om hatbrott riskerar att kväva en fri politisk debatt. Samt om en fördubbling av antisemitiska incidenter.
I Frankrike är det den allt snävare yttrandefriheten, särskilt vad gäller hatbrotts- och nätrestriktioner som kritiseras. Samt den ökande antisemitismen.
I Storbritannien får både buffer zones runt abortkliniker och den nya Online Safety Act kritik. USA menar att den brittiska regeringen begränsar fredliga protester. Samt att man hotar rätten till privatliv genom att kringgå kryptering av privata meddelanden. Rapporten noterar även en ökande antisemitism.
USA kritiserar slutligen även EU och dess Digital Services Act, som man menar inskränker yttrandefriheten.
Oavsett vad man anser om den amerikanska administrationen och dess motiv så ligger det en hel del i dess kritik.
CC0