Aktivism

Nu avgörs EU:s åldersgränser för sociala medier

3 november 2026 av Henrik Alexandersson

Nu har EU:s institutioner börjat behandlingen av EU Kids Act. Vill man påverka processen bör det ske innan vi ställs inför fullbordat faktum.

Vi har tidigare rapporterat om EU Kids Act (COM(2026) 681) som bland annat innebär att unga får full tillgång till sociala medier utan särskilda begränsningar först vid 18 års ålder.

• EU Kids Act: Full tillgång till sociala medier först vid 18 års ålder »
• EU Kids Act: Alla barns vårdnadshavare måste registreras »
• EU Kids Act – döden för privata spelservrar och små spelutvecklare »
• Sociala medier är barnens sista fria rum »

Förslaget innebär även omfattande krav på verifiering av vårdnadshavare och föräldrakontroll samt att de omfattande kraven riskerar att göra det mycket svårt att driva små privata spelservrar och att utveckla mindre onlinespel. Med mera.

Nu börjar behandlingen av förslaget i EU:s institutioner. När ministerrådet och Europaparlamentet väl har fastställt sina respektive positioner blir de svårare att påverka.

Vill man påverka utfallet bör det alltså ske nu, medan beslutsfattarna fortfarande är mottagliga för argument.

• EU:s ministerråd

Ministerrådets arbetsgrupp för audiovisuella medier sammanträder i dag och i morgon för fortsatt behandling av förslaget. Rådet bekräftar också ytterligare sammanträden den 9 och 12 november samt den 2 december. Ingen ny offentlig text eller formellt beslut finns ännu.

Sverige representeras i ministerrådet av regeringen (hur nu den kommer att se ut) och av tjänstemän i rådets arbetsgrupper och i COREPER I.

• Europaparlamentet

Ansvarigt utskott blir IMCO (utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd) medan LIBE (utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter) endast är rådgivande utskott.

Vilket är anmärkningsvärt med tanke på förslagets konsekvenser för integritet, anonymitet och grundläggande rättigheter.

Det betyder dock inte att LIBE saknar inflytande. Utskottet kan föreslå ändringar och yttra sig över de rättighetsfrågor som förslaget väcker.

Andra utskott som skall yttra sig är ITRE (industri, forskning och energi), CULT (kultur och utbildning), JURI (rättsliga frågor), SANT (folkhälsa) samt BUDG (budgetutskottet).

Europaparlamentet har redan i november 2025 uttalat sig för en harmoniserad digital åldersgräns på 16 år för bland annat sociala medier, med möjlighet till föräldratillstånd, samt en absolut nedre gräns på 13 år. (S, MP, V, KD, C & L röstade för, SD röstade emot, M avstod.)

En resolution är dock inte samma sak som att parlamentet redan har tagit ställning till EU Kids Act. Den konkreta lagtexten, inklusive åldersverifieringens tekniska utformning, återstår att behandla.

Den viktigaste primärkällan är parlamentets Legislative Observatory, 2026/0286(COD). Ärendets utskottsnummer är IMCO/10/06714.

Nästa viktiga hållpunkt är vem som utses till IMCO:s föredragande (rapportör), vilka skuggföredragande som utses och hur LIBE väljer att behandla åldersverifiering och grundläggande rättigheter.

Det finns ännu inga registrerade ändringsförslag eller utskottsomröstningar. Europaparlamentets behandling befinner sig således i ett tidigt skede.

Svenskar i IMCO är: Adnan Dibrani (S), Hanna Gedin (V), Arba Kokalari (M), Johan Danielsson suppleant (S) och Alice Kuhnke suppleant (MP). I LIBE: Charlie Weimers vice ordförande (SD), Abir Al-Sahlani (C), Evin Incir (S), Alice Kuhnke (MP), Alice Teodorescu Måwe (KD) och Tomas Tobé (M).

Tidigare bloggposter:
• EU Kids Act: Full tillgång till sociala medier först vid 18 års ålder »
• EU Kids Act: Alla barns vårdnadshavare måste registreras »
• EU Kids Act – döden för privata spelservrar och små spelutvecklare »
• Sociala medier är barnens sista fria rum »

CC0

Chat Control 2: Ministerrådet trampar vatten

28 oktober 2026 av Henrik Alexandersson

EU:s ministerråd saknar mandat för att möta Europaparlamentets röda linje om Chat Control 2.

EU:s ministerråd har nu lämnat ut två dokument som rör förhandlingarna om Chat Control 2: Ordförandeskapets rapport från den sjätte trilogen den 29 september (WK 15082/26) och det 575-sidiga fyrkolumnsdokumentet från förhandlingarna (WK 13816/26).

Ordförandeskapet konstaterar att det saknar mandat att acceptera parlamentets modell för riktade sökorder (mot specifika personer eller grupper där det finns konkret misstanke) när gäller privata meddelanden.

Vissa medlemsstater motsätter sig riktade granskningsorder mot specifika användare, medan andra motsätter sig order som leder till urskillningslös skanning.

När det gäller frivillig skanning av icke-offentligt innehåll uppger ordförandeskapet att en del medlemsstater möjligen kan acceptera vissa av parlamentets skyddsräcken. Till exempel sökplaner, efterhandsgranskning, att sökningarna riktas mot delar av en tjänst och – där det är möjligt – enskilda användare. Men det är väldigt vagt.

Samtidigt framhåller ordförandeskapet att reglerna inte får hindra eller försena frivillig skanning (ungefär enligt den modell som i dag tillåts genom Chat Control 1) av känt och nytt övergreppsmaterial (CSAM) samt grooming i meddelanden som inte är totalsträckskrypterade.

Så ministerrådet och Europaparlamentet står fortfarande långt ifrån varandra inför nästa trilogförhandling.

Vad händer nu?
• 3 november: Medlemsstaterna diskuterar frågan på tjänstemannanivå.
• 8 december: Nästa skarpa trilogförhandling mellan EU:s ministerråd, Europaparlamentet och EU-kommissionen.

I ett rimligt universum borde ministerrådet – efter att ha dragit frågan i långbänk i fem år – konstatera att rådet och parlamentet fortfarande står fundamentalt långt ifrån varandra och att förutsättningarna för en hållbar kompromiss saknas. Därför borde EU-kommissionen dra tillbaka förslaget om Chat Control 2. Men det kommer knappast att ske.

Länkar:
• Ministerrådet: Outcome of the 6th trilogue on 29 September 2026 and way forward »
• Brussels Record: Released: the Council’s own note on the sixth Chat Control trilogue »

Resurser:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »

CC0

Chat Control 2: Nya förhandlingar på gång

27 oktober 2026 av Henrik Alexandersson

Den 8 december väntas nya trilogförhandlingar om Chat Control 2. Det cirkulerar uppgifter om en ny kompromiss från ministerrådets sida, som kan ligga närmare Europaparlamentets linje.

Den 3 november uppges EU:s medlemsstater ha ett nytt möte om Chat Control 2 på tjänstemannanivå. Därefter en ny, skarp trilogförhandling den 8 december.

Uppgifter gör gällande att det irländska ordförandeskapet vill testa en ny kompromiss om skanning av privat kommunikation. Bland annat sägs det handla om att inrikta skanningen av innehåll i elektroniska meddelanden mot vissa användare.

Vilket i så fall kan vara ett steg närmare Europaparlamentets position: Skanna bara meddelanden hos personer eller grupper där det finns konkret misstanke om brott – och endast efter rättslig prövning.

Därför är det viktigt att parlamentet och dess förhandlare uppmuntras att stå på sig.

Någon konkret text från ministerrådet har inte offentliggjorts eller läckt ut ännu. Och det tycks fortfarande finnas en majoritet bland medlemsstaterna för obligatorisk skanning (enligt tidigare förslag).

Samtidigt verkar det irländska ordförandeskapet fortfarande öppet för idén om »frivillig« skanning av icke totalsträckskrypterade meddelanden, på i stort sett samma sätt som nu sker med Chat Control 1 (som upphör att gälla den 3 april 2028).

Övrig relevant information: Från den 1 februari 2027 måste de operatörer som använder Chat Control 1 offentliggöra statistik bland annat om antalet träffar, felprocent och falska positiva resultat. Kommissionens samlade utvärdering av förordningen skall presenteras i februari 2028.

Resurser:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »

CC0

Är Chat Control olaglig under GDPR?

19 oktober 2026 av Henrik Alexandersson

Enligt EU:s egna dataskyddsmyndigheter kan hela idén om Chat Control strida mot både dataskyddsförordningen och EU:s rättighetsstadga.

I EU tycks det ibland som att den ena handen inte vet vad den andra gör. Ett exempel på lagstiftning som drar åt olika håll är Chat Control (CSAM-förordningen) och GDPR (dataskyddsförordningen).

Chat Control 1 (nuvarande, nygammal tillfällig lagstiftning som är ett undantag från ePrivacy-direktivet) ger vissa meddelandetjänster möjlighet att frivilligt skanna användarnas kommunikation efter material som rör sexuella övergrepp mot barn, utan krav på individuell brottsmisstanke, under särskilda villkor.

Vad gäller Chat Control 2 (föreslagen permanent förordning) pågår förhandlingar mellan EU:s institutioner. Medlemsstaterna i ministerrådet är splittrade. Vissa vill göra Chat Control obligatorisk. Andra tycks kunna nöja sig med att – förenklat – göra Chat Control 1 permanent.

Europaparlamentet vill å sin sida att skanning av meddelanden endast skall inriktas mot personer eller grupper där det föreligger misstanke om brott – och endast efter rättslig prövning.

Dataskyddsförordningen, GDPR började tillämpas 2018. Chat Control kan stå i konflikt med dess grundläggande principer. Men det är inte samma sak som att förslaget automatiskt är olagligt.

Den starkaste invändningen är proportionaliteten. Är det verkligen nödvändigt att granska allas privata kommunikation för att upptäcka brott som begås av ett fåtal?

GDPR tillåter inte vilken personuppgiftsbehandling som helst bara för att syftet är legitimt.

Samtidigt kan EU-lagstiftaren införa särskilda rättsliga grunder och undantag. Därför kan man inte avgöra frågan enbart genom att läsa GDPR isolerat.

Både Europeiska dataskyddsstyrelsen (EDPB) och Europeiska datatillsynsmannen (EDPS) har riktat skarp kritik mot Chat Control 2. I sitt gemensamma yttrande från den 28 juli 2022 varnade de för att förslaget kunde möjliggöra generell och urskillningslös skanning av elektronisk kommunikation.

De har uttryckligen gjort bedömningen att vissa föreslagna åtgärder går längre än vad som är nödvändigt och proportionerligt.

I februari 2026 påpekade EDPS, i samband med förlängningen av Chat Control 1, att reglerna behöver tydligare rättslig grund enligt GDPR och effektiva skydd mot generell skanning.

Som frågan ligger just nu tycks invändningarna mot Chat Control främst röra GDPR:s artikel 5 (laglighet, korrekthet och öppenhet; ändamålsbegränsning; uppgiftsminimering; lagringsminimering; integritet och konfidentialitet), artikel 6 (laglig grund för behandling), artikel 9 (särskilt skydd för känsliga personuppgifter), artikel 25 (inbyggt dataskydd och dataskydd som standard) och artikel 35 (konsekvensbedömning avseende dataskydd).

Det finns även en viktig begränsning utanför GDPR: En ny EU-förordning måste respektera EU:s rättighetsstadga, även om den tillåter viss behandling som annars skulle vara förbjuden enligt GDPR.

Det innebär att Chat Control ytterst kan prövas av EU-domstolen, särskilt mot artiklarna 7 (Respekt för privatlivet och familjelivet), 8 (Skydd av personuppgifter) och 52 (Rättigheternas räckvidd och tolkning) i rättighetsstadgan.

Även artikel 11 (Yttrandefrihet och informationsfrihet) kan vara aktuell, då den uttryckligen nämner »frihet att ta emot och sprida uppgifter och tankar utan offentlig myndighets inblandning och oberoende av territoriella gränser«.

Detta är centralt eftersom EU inte kan kringgå rättighetsstadgan genom att besluta om en specialförordning. Stadgan har samma rättsliga värde som EU:s fördrag och kan inte viftas bort.

EU-domstolen ogiltigförklarade som bekant EU:s datalagringsdirektiv år 2014 – på grund av att det handlade om generell, urskillningslös lagring av persondata utan misstanke om brott, i strid med rättighetsstadgan. Chat Control lider av ett liknande principiellt problem.

Sammanfattningsvis:

Chat Control aktualiserar flera centrala bestämmelser i GDPR, bland annat artiklarna 5 om grundläggande dataskyddsprinciper, 6 om laglig grund, 9 om känsliga personuppgifter och 25 om inbyggt dataskydd.

EU:s egna dataskyddsmyndigheter har varnat för att generell och urskillningslös skanning av privat kommunikation kan innebära oproportionerliga ingrepp i människors grundläggande rättigheter.

Även om EU inför en speciallag som tillåter sådan behandling måste den vara förenlig med artiklarna 7, 8, 11 och 52 i EU:s rättighetsstadga.

Det är därför möjligt att Chat Control kan komma att ogiltigförklaras av EU-domstolen. Men det är en lång resa dit – och mycket skada kan ske på vägen.

Länkar:
• EDPB/EDPS gemensamma yttrande 4/2022 – detaljerad juridisk kritik av Chat Control 2 »
• EDPS yttrande 16 februari 2026 – särskilt tydligt om GDPR:s artikel 6 och problemen med generell skanning (PDF) »
• GDPR »

Resurser:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »

CC0

Borde inte Chat Control vara en röd linje?

14 oktober 2026 av Henrik Alexandersson

Chat Control är en av vår tids stora principfrågor. Den borde vara central när en ny regering förhandlas fram.

EU är på väg att skapa ett system för massövervakning av privat kommunikation i en omfattning som saknar motstycke.

Med Chat Control 2 tänker man skapa ett regelverk som öppnar för omfattande granskning av innehållet i människors privata elektroniska meddelanden, även utan brottsmisstanke. Och när den dörren väl är öppen kan syftet och metoden lätt utökas.

I EU:s ministerråd driver den svenska regeringen ett ja till Chat Control 2. Moderaterna (som dock värvade röster på ett nej till Chat Control i EU-valet) och Socialdemokraterna är drivande för förslaget såväl i Europaparlamentet som i riksdagens EU-nämnd.

Men nu pågår regeringsförhandlingar och partierna kan ställa upp krav för att stödja en eller annan statsministerkandidat.

Centerpartiet och Vänsterpartiet har sina respektive motstridiga röda linjer. Men en sak är de överens om: Nej till Chat Control 2.

Vid en eventuell regeringsförhandling med Socialdemokraterna borde de (och förhoppningsvis även Miljöpartiet) kunna kräva att nästa regering röstar nej till förslaget i EU:s ministerråd.

Skulle Centern i stället förhandla högerut kan de ställa upp samma krav mot Moderaterna. Då skulle de även kunna få stöd i sak från Sverigedemokraterna.

Det skulle vara ett konkret och kontrollerbart krav i ett regeringsavtal: Sverige skall motsätta sig generell skanning av privat kommunikation utan konkret brottsmisstanke.

Även SD skulle kunna driva samma krav för att stödja en eventuell borgerlig regering.

Man skall i sammanhanget komma ihåg att både Kristdemokraterna och Liberalerna har partistämmobeslut om att säga nej till Chat Control – även om de försöker tala tyst om saken.

Om partierna menar allvar med sitt motstånd mot Chat Control är regeringsförhandlingarna ett utmärkt tillfälle att visa det.

Här finns en politisk möjlighet. Det är »bara« en fråga om att få in frågan i debatten. För det är den allmänna samhällsdebatten som styr vad som kommer upp på den politiska agendan.

Resurser:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »

CC0

Chat Control – håll motståndet levande

6 oktober 2026 av Henrik Alexandersson

Låt inte intresset för Chat Control svalna. Europaparlamentets nej till massövervakning utan brottsmisstanke måste vinna i förhandlingarna.

Ett problem med Chat Control är att processen har dragit ut i fem år. Det gör det svårt att hålla motståndet levande – så att vi slipper kallstarta motståndsrörelsen varje gång det blir skarpt läge.

Just nu pågår trilogförhandlingarna om Chat Control 2 mellan EU-kommissionen, ministerrådet och Europaparlamentet bakom stängda dörrar.

Ministerrådet vill skanna innehållet i alla användares elektroniska meddelanden. Parlamentet vill att sådan övervakning bara skall ske om misstanke om brott föreligger och efter någon form av rättslig prövning.

Den senaste trilogen (29 september) slutade utan uppgörelse om privat kommunikation. Europaparlamentets förhandlare stod fast. Det visar att motståndet fungerar. Men frågan är inte avgjord.

Nästa förhandlingsrunda väntas äga rum i november. Nu är det upp till rådet att försöka hitta något slags kompromiss som parlamentet kan acceptera.

Vilket bara fungerar om rådet ger upp i den principiella kärnfrågan. Och det kommer knappast att ske.

Individens rätt till privatliv och privat korrespondens är en grundläggande mänsklig rättighet. Övervaka dem som misstänks för brott – inte alla andra, hela tiden.

Att Chat Control 1 (som tillåter operatörer att frivilligt skanna innehållet i användarnas meddelanden) förlängdes under närmast kuppartade former till våren 2028 har minskat trycket på förhandlarna.

Ministerrådets allmänna förhandlingsposition är att Chat Control 1:s möjlighet till frivillig skanning kan göras permanent.

Det skulle dock fortfarande innebära att urskiljningslös skanning av privat elektronisk kommunikation tillåts, även om det är operatören och inte staten som fattar beslutet att skanna.

Ju svalare intresset är för Chat Control, desto större är risken för att massövervakningen blir permanent. Om inte annat kan Chat Control 1 komma att förlängas gång på gång in absurdum.

Därför är det viktigt att trilogförhandlingarna landar i att man bara får skanna innehållet i folks meddelanden om det föreligger en misstanke om brott.

För att det skall ske måste motståndsrörelsen mot Chat Control hålla ångan uppe. Det måste finnas ett yttre tryck till stöd för parlamentets linje.

Skriv något om saken – en debattartikel, bloggpost eller post i sociala medier. Printa etiketter med budskapet »STOPPA CHATCONTROL!« och sprid. Gör memes. Tala med folk. Sprid budskapet. Skriv brev till ledamöterna i riksdagens EU-nämnd.

Gör något. Även små insatser bidrar till att nå en tipping point, vid vilken ministerrådet måste ge upp.

Gör den insats som annars förblir ogjord.

Resurser:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »

CC0

EU Kids Act – döden för privata spelservrar och små spelutvecklare

1 oktober 2026 av Henrik Alexandersson

EU Kids Act kan leda till att privata spelservrar måste stängas ner – och den lägger orimliga regelbördor på mindre spelutvecklare.

Vi har redan rapporterat om hur den föreslagna förordningen EU Kids Act ställer orimliga krav på sociala medier. Och om hur den kommer att skapa en ny byråkrati för att reda ut vem som för tillfället är ett barns vårdnadshavare, då tjänster på sociala medier i vissa åldersgrupper bara kommer att vara tillgängliga med vårdnadshavares godkännande.

Nu kommer högljudda protester från dataspelsvärlden. Med EU Kids Act riskerar små privata spelservrar och spelutvecklare att drabbas av samma drakoniska compliance-krav som Big Tech.

Låt oss börja med att ta reda på vad EU-kommissionen menar med dataspel. Artikel 3.5(f) i EU-kommissionens förslag till förordning definierar »video game« enligt följande:

»’video game’ means an information society service as defined in Article 1(1), point (b), of Directive (EU) 2015/1535, that allows the recipients of the service to engage, by means of application accessed locally or remotely, including through the use of a durable medium and that involves interaction with a user interface or input device to generate visual feedback from a display device in a simulated environment for play or entertainment purposes;«

Man kan ana vart detta är på väg…

I skäl 12 i förordningens ingress förtydligas att reglerna gäller oavsett »whether the service is provided free of charge, against payment, or against hybrid remuneration«.

Något uttryckligt undantag för privata eller hobbydrivna spelservrar finns inte.

Förslagets Explanatory Memorandum säger vidare:

»At the same time, small and micro enterprises are not exempted from this Regulation, since they may equally provide harms to minors. It would undermine the objective of this proposal to exclude them from scope.«

Det innebär att även en liten speloperatör eller spelutvecklare kan behöva uppfylla en lång rad detaljerade krav på bland annat spelets utformning, säkerhetsinställningar, kontakter mellan användare och verktyg för vårdnadshavare. Om man vill kunna koppla ur barnskyddsläge (default) måste tjänsten dessutom kunna fastställa att användaren är vuxen.

Kommissionen konstaterar samtidigt själv att omkring 80 procent av EU:s spelföretag är små eller mikroföretag och att branschorganisationer har varnat för betydande effekter. Men det tycks inte ha påverkat förslaget.

Ross Scott, initiativtagare till Stop Killing Games, uppskattar i videon nedan kostnaderna för regeluppfyllnad till 300.000-500.000 dollar första året och 200.000-350.000 dollar per år därefter. Kommissionens egen konsekvensanalys nämner inga belopp belopp men konstaterar att reglerna kan medföra både engångs- och löpande kostnader.

Detta är ännu ett ogenomtänkt EU-förslag som kommer att få förödande konsekvenser för mindre aktörer som inte har råd med egna jurister och egna compliance officers.

Det känns som att EU är på väg att driva ännu en techbransch till andra delar av världen.

• Proposal for EU KIDS Act – ’EU Keeping Internet Digital Spaces Accountable and Trustworthy’ »
• EU KIDS Act to restrict social media platforms’ access to children in the EU »
• Kommissionens faktablad om EU Kids Act (PDF) »
• EU-kommissionens konsekvensrapport »
• EU-kommissionen: Remarks by Executive Vice-President Virkkunen on the EU KIDS Act »

Relaterat / tidigare bloggposter:
• EU Kids Act: Alla barns vårdnadshavare måste registreras »
• EU Kids Act: Full tillgång till sociala medier först vid 18 års ålder »
• Från AI till åldersgränser – von der Leyens plan för EU »
• Frankrike trycker på om åldersgräns för sociala medier i EU »
• Centern kräver åldersgränser online och digital rättvisa »
• Början till slutet för åldersgränser online »
• USA: Ålderskontroll för operativsystem »
• Åldersgränser för sociala medier innebär ID-tvång för alla »
• Tyskland vacklar om åldersgränser för sociala medier »
• Det finns bättre lösningar än åldersgränser för sociala medier »
• Utredning föreslår 15-årsgräns för sociala medier »
• Ålderskontroll – en trojansk häst »
• Sociala medier är barnens sista fria rum »
• Åldersgränser på sociala medier hotar ungas rättigheter »
• Ålderskontroll eller åsiktskontroll? »
• 389 [EDIT: 438] forskare kräver stopp för ålderskontroller online »

CC0

Chat Control 2: Förhandlingsläget fortfarande låst

30 september 2026 av Henrik Alexandersson

Europaparlamentet vägrar vika sig i förhandlingarna om Chat Control 2: Övervaka bara dem som misstänks för brott.

Gårdagens (29 september) trilogförhandling om Chat Control 2 mellan EU:s institutioner bekräftade att positionerna fortfarande är låsta.

Europaparlamentets förhandlingsteam vägrade att ge efter och höll fast vid sin linje: Skanning av privat kommunikation måste strikt begränsas till individer eller specifika grupper där det finns en konkret brottsmisstanke kopplad till sexuella övergrepp mot barn.

Detta även om parlamentets EPP-grupp (M och KD) övergivit parlamentets linje – som de själva var med och fastställde hösten 2023, innan EU-valet. Resten av parlamentet och dess förhandlingsteam står dock fast vid sin tidigare position.

Det irländska ordförandeskapet i ministerrådet försökte pressa igenom ett kompromisspaket som inkluderade så kallade »sökplaner«. Detta skulle i praktiken ge myndigheter rätt att kräva svepande masskanning av privata meddelanden utan misstanke om brott – fast för en viss tid, till exempel månad för månad. Vilket inte lyckades.

Europaparlamentets förhandlare nådde även framgång gällande så kallade riskminimeringsåtgärder (mitigation measures). Texten kommer nu att förtydliga att myndigheter inte får använda dessa regler för att indirekt tvinga techplattformar till »frivillig« masskanning.

Samtalen fortsätter nu på expert- och tjänstemannanivå och en ny trilogförhandling är tänkt att äga rum i november.

Tills vidare, fram till den 3 april 2028, gäller Chat Control 1 – som tillåter meddelandetjänsters frivilliga skanning av kommunikation som inte är totalsträckskrypterad.

En kvarvarande risk är att Chat Control 1 görs permanent, antingen inom ramen för Chat Control 2 eller som en parallell lösning. Det skulle i så fall innebära fortsatt skanning av medborgarnas meddelanden utan individuell brottsmisstanke, om än på frivillig basis från operatörernas sida. Enligt uppgift överväger delar av ministerrådet en sådan lösning.

Tack alla som hört av sig till sina ledamöter i parlamentet, uppmärksammat och delat information som hållit motståndet levande. Kampen går vidare!

• Patrick Breyer (ex-MEP, PP, DE): Chat Control 2.0 Trilogue Update: No mass scanning deal for now – European Parliament stands firm against “Search Plans” »

Resurser:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »

CC0

Chat Control – principfrågan

29 september 2026 av Henrik Alexandersson

Chat Control är ett frontalangrepp på våra grundläggande fri- och rättigheter.

I väntan på att information skall läcka ut från trilogförhandlingarna om Chat Control 2 i Bryssel är det värt att påminna om principfrågan. Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna säger i artikel 8:

»Var och en har rätt till skydd för sitt privat- och familjeliv, sitt hem och sin korrespondens.«

Och EU:s egen rättighetsstadga säger i artikel 7:

»Var och en har rätt till respekt för sitt privatliv och familjeliv, sin bostad och sina kommunikationer.«

Europakonventionens artikel 8 skyddar vår korrespondens. EU:s egen rättighetsstadga uppdaterar samma princip för den digitala tidsåldern och talar uttryckligen om vår kommunikation.

Chat Control handlar i sina olika varianter om att granska innehållet i människors elektroniska meddelanden utan misstanke om brott.

Kontrasten kan knappast bli större.

I kampen mot dumheter som kommer från EU har jag lärt mig att envist hålla fast vid de grundläggande principer som alla påstår sig hylla. Som artikel 7 och 8. Politikerna är inte dummare än att de fattar att det ser illa ut att dissa en grundläggande mänsklig rättighet, offentligt.

EU-domstolen har i stort sett hamnat på rätt sida. 2014 upphävde den EU:s datalagringsdirektiv. Förenklat har den slagit fast principen:

Övervaka dem som misstänks för brott – inte alla andra, hela tiden.

Till och med ministerrådets egen rättstjänst har varnat för att Chat Control 2:s generella och odifferentierade granskning går över den gräns som EU:s rättighetsstadga sätter.

Förslaget andas viss arrogans i detta avseende. På sidan 13 i Ylva Johanssons originalförslag kan man läsa hur de ser på EU:s egen rättighetsstadga:

»Samtidigt påverkar åtgärderna i förslaget i första hand utövandet av de grundläggande rättigheterna för användarna av tjänsterna i fråga. Dessa rättigheter omfattar i synnerhet de grundläggande rättigheterna till respekten för privatlivet (bland annat att all kommunikation är konfidentiell, som en del av den mer allmänna rätten till respekt för privatlivet och familjelivet), skyddet av personuppgifter samt yttrande- och informationsfriheten.«

»Dessa rättigheter är visserligen av stor betydelse, men ingen av dem är absolut, utan de måste ses i ljuset av sin funktion i samhället.«

De grundläggande mänskliga rättigheternas funktion i samhället är ytterst att skydda individen mot övergrepp från överheten eller flertalet. Typ massövervakning och övervakning utan misstanke om brott.

Orwell möter Kafka i eurokratins spegelvärld.

Våra grundläggande fri- och rättigheter är resultatet av årtusenden av samhällelig utveckling i vilken människor offrat sina liv i kampen för sådant vi tar för givet.

Chat Control 2 är en i dessa dagar så populär röd linje.

This law shall not pass.

Resurser:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »

CC0

Chat Control – för er, inte för oss

28 september 2026 av Henrik Alexandersson

Chat Control 2 undantar myndighetssystem från reglerna för publika meddelandetjänster. Därmed kan politikers tjänstekommunikation slippa granskning.

En intressant del av Chat Control 2 är att icke publikt tillgängliga interna kommunikationstjänster, exempelvis sådana som används för nationell säkerhet eller inom en myndighet, organisation eller ett företag undantas.

Det innebär att politikers tjänstekommunikation faller utanför reglerna när den sker i sådana system.

Extra laddat blir detta mot bakgrund av striden om Ursula von der Leyens textmeddelanden med Pfizers VD under vaccinupphandlingarna. EU:s tribunal slog 2025 fast att kommissionen inte hade gett någon plausibel förklaring till varför meddelandena inte kunde återfinnas eller ens klargjort om de hade raderats.

Naturligtvis skall en gräns dras vid nationell säkerhet, militära ändamål med mera. Men politiker som undantas från den massövervakning som de rullar ut över folket är stötande.

Det intressanta är ministerrådets egen motivering. Slutna kommunikationssystem undantas bland annat för att skydda konfidentiell information. Man säger alltså att detta är ett tungt skyddsintresse. Frågan är varför denna princip inte skall väga lika tungt när vanliga människor kommunicerar privat via allmänt tillgängliga tjänster.

(Det är i sammanhanget viktigt att komma ihåg att om samma person använder WhatsApp, Messenger, Gmail eller någon annan allmänt tillgänglig kommunikationstjänst är deras meddelanden inte undantagna för att personen är politiker. Så det gäller att hålla isär sakerna, så att kritiken träffar rätt.)

Hur som helst sänder detta dåliga signaler: En uppsättning regler för folket, en annan för överheten. Folk tenderar att störa sig på sådant.

Resurser:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »

CC0