Chat Control

Chat Control: Åtta av tio svenskar säger nej

21 oktober 2026 av Henrik Alexandersson

Åtta av tio svenskar säger nej till granskning av meddelanden utan domstolsbeslut. Det vill säga ett indirekt nej till Chat Control.

Organisationen för digitala rättigheter Center for Democracy & Technology (CDT) har låtit Public First undersöka inställningen till krypterad kommunikation bland 1.044 vuxna svenskar under perioden 20-27 april 2026.

• 88 % av de tillfrågade anser att de har rätt att föra privata samtal på nätet.

• 81 % menar att ingen skall kunna få åtkomst till deras privata meddelanden med mindre än ett domstolsbeslut.

• Vilket i praktiken är ett nej till Chat Control i EU:s ministerråds tappning. Och ett stöd för Europaparlamentets linje i frågan.

61 % oroar sig för att myndigheters tillgång till krypterade meddelanden kan skapa säkerhetsluckor som även hackare och brottslingar kan utnyttja.

55 % är oroliga för att om brottsbekämpande myndigheter får tillgång till deras krypterade meddelanden, då kommer det även att göra det lättare för andra att få tillgång till dem. 16 % har motsatt åsikt.

53 % är oroliga för att det kan leda till felaktig tolkning av meddelanden, 52 % är oroliga för att det kan leda till missbruk av makt från brottsbekämpande myndigheters sida, och 52 % är oroliga för att det kan leda till felaktig åtkomst till meddelanden, till exempel när brottsbekämpande myndigheter övervakar fel person.

52 % oroar sig för negativa konsekvenser för yttrandefriheten.

30 % uppger att de sannolikt kommer att ägna sig åt självcensur eller avstå från att kritisera offentliga institutioner eller tjänstemän.

27 % säger att det är osannolikt att de kommer att diskutera politiska frågor över internet.

På en fråga om avvägningen mellan brottsbekämpning och säkerhet anser 40 % att säkerhetsriskerna överväger fördelarna. 34 % har motsatt uppfattning.

46 % vill bekämpa allvarlig brottslighet utan kontinuerlig övervakning av allmänhetens krypterade meddelanden, medan 36 % föredrar sådan.

Detta är bara några av de siffror som redovisas i CDT:s opinionsmätning – som även ger en bredare bild om tilltro till de styrande i denna kontext och om psykologiska konsekvenser av övervakning.

Låt oss hoppas att våra politiker tar intryck av svenska folkets (indirekta) nej till Chat Control.

Läs mer här:
• The Swedish Public Has Significant Concerns About Allowing Law Enforcement to Access Encrypted Messages »
• Den svenska allmänheten har stora farhågor kring att låta brottsbekämpande myndigheter få åtkomst till krypterade meddelanden »

Resurser:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »

CC0

Är Chat Control olaglig under GDPR?

19 oktober 2026 av Henrik Alexandersson

Enligt EU:s egna dataskyddsmyndigheter kan hela idén om Chat Control strida mot både dataskyddsförordningen och EU:s rättighetsstadga.

I EU tycks det ibland som att den ena handen inte vet vad den andra gör. Ett exempel på lagstiftning som drar åt olika håll är Chat Control (CSAM-förordningen) och GDPR (dataskyddsförordningen).

Chat Control 1 (nuvarande, nygammal tillfällig lagstiftning som är ett undantag från ePrivacy-direktivet) ger vissa meddelandetjänster möjlighet att frivilligt skanna användarnas kommunikation efter material som rör sexuella övergrepp mot barn, utan krav på individuell brottsmisstanke, under särskilda villkor.

Vad gäller Chat Control 2 (föreslagen permanent förordning) pågår förhandlingar mellan EU:s institutioner. Medlemsstaterna i ministerrådet är splittrade. Vissa vill göra Chat Control obligatorisk. Andra tycks kunna nöja sig med att – förenklat – göra Chat Control 1 permanent.

Europaparlamentet vill å sin sida att skanning av meddelanden endast skall inriktas mot personer eller grupper där det föreligger misstanke om brott – och endast efter rättslig prövning.

Dataskyddsförordningen, GDPR började tillämpas 2018. Chat Control kan stå i konflikt med dess grundläggande principer. Men det är inte samma sak som att förslaget automatiskt är olagligt.

Den starkaste invändningen är proportionaliteten. Är det verkligen nödvändigt att granska allas privata kommunikation för att upptäcka brott som begås av ett fåtal?

GDPR tillåter inte vilken personuppgiftsbehandling som helst bara för att syftet är legitimt.

Samtidigt kan EU-lagstiftaren införa särskilda rättsliga grunder och undantag. Därför kan man inte avgöra frågan enbart genom att läsa GDPR isolerat.

Både Europeiska dataskyddsstyrelsen (EDPB) och Europeiska datatillsynsmannen (EDPS) har riktat skarp kritik mot Chat Control 2. I sitt gemensamma yttrande från den 28 juli 2022 varnade de för att förslaget kunde möjliggöra generell och urskillningslös skanning av elektronisk kommunikation.

De har uttryckligen gjort bedömningen att vissa föreslagna åtgärder går längre än vad som är nödvändigt och proportionerligt.

I februari 2026 påpekade EDPS, i samband med förlängningen av Chat Control 1, att reglerna behöver tydligare rättslig grund enligt GDPR och effektiva skydd mot generell skanning.

Som frågan ligger just nu tycks invändningarna mot Chat Control främst röra GDPR:s artikel 5 (laglighet, korrekthet och öppenhet; ändamålsbegränsning; uppgiftsminimering; lagringsminimering; integritet och konfidentialitet), artikel 6 (laglig grund för behandling), artikel 9 (särskilt skydd för känsliga personuppgifter), artikel 25 (inbyggt dataskydd och dataskydd som standard) och artikel 35 (konsekvensbedömning avseende dataskydd).

Det finns även en viktig begränsning utanför GDPR: En ny EU-förordning måste respektera EU:s rättighetsstadga, även om den tillåter viss behandling som annars skulle vara förbjuden enligt GDPR.

Det innebär att Chat Control ytterst kan prövas av EU-domstolen, särskilt mot artiklarna 7 (Respekt för privatlivet och familjelivet), 8 (Skydd av personuppgifter) och 52 (Rättigheternas räckvidd och tolkning) i rättighetsstadgan.

Även artikel 11 (Yttrandefrihet och informationsfrihet) kan vara aktuell, då den uttryckligen nämner »frihet att ta emot och sprida uppgifter och tankar utan offentlig myndighets inblandning och oberoende av territoriella gränser«.

Detta är centralt eftersom EU inte kan kringgå rättighetsstadgan genom att besluta om en specialförordning. Stadgan har samma rättsliga värde som EU:s fördrag och kan inte viftas bort.

EU-domstolen ogiltigförklarade som bekant EU:s datalagringsdirektiv år 2014 – på grund av att det handlade om generell, urskillningslös lagring av persondata utan misstanke om brott, i strid med rättighetsstadgan. Chat Control lider av ett liknande principiellt problem.

Sammanfattningsvis:

Chat Control aktualiserar flera centrala bestämmelser i GDPR, bland annat artiklarna 5 om grundläggande dataskyddsprinciper, 6 om laglig grund, 9 om känsliga personuppgifter och 25 om inbyggt dataskydd.

EU:s egna dataskyddsmyndigheter har varnat för att generell och urskillningslös skanning av privat kommunikation kan innebära oproportionerliga ingrepp i människors grundläggande rättigheter.

Även om EU inför en speciallag som tillåter sådan behandling måste den vara förenlig med artiklarna 7, 8, 11 och 52 i EU:s rättighetsstadga.

Det är därför möjligt att Chat Control kan komma att ogiltigförklaras av EU-domstolen. Men det är en lång resa dit – och mycket skada kan ske på vägen.

Länkar:
• EDPB/EDPS gemensamma yttrande 4/2022 – detaljerad juridisk kritik av Chat Control 2 »
• EDPS yttrande 16 februari 2026 – särskilt tydligt om GDPR:s artikel 6 och problemen med generell skanning (PDF) »
• GDPR »

Resurser:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »

CC0

Borde inte Chat Control vara en röd linje?

14 oktober 2026 av Henrik Alexandersson

Chat Control är en av vår tids stora principfrågor. Den borde vara central när en ny regering förhandlas fram.

EU är på väg att skapa ett system för massövervakning av privat kommunikation i en omfattning som saknar motstycke.

Med Chat Control 2 tänker man skapa ett regelverk som öppnar för omfattande granskning av innehållet i människors privata elektroniska meddelanden, även utan brottsmisstanke. Och när den dörren väl är öppen kan syftet och metoden lätt utökas.

I EU:s ministerråd driver den svenska regeringen ett ja till Chat Control 2. Moderaterna (som dock värvade röster på ett nej till Chat Control i EU-valet) och Socialdemokraterna är drivande för förslaget såväl i Europaparlamentet som i riksdagens EU-nämnd.

Men nu pågår regeringsförhandlingar och partierna kan ställa upp krav för att stödja en eller annan statsministerkandidat.

Centerpartiet och Vänsterpartiet har sina respektive motstridiga röda linjer. Men en sak är de överens om: Nej till Chat Control 2.

Vid en eventuell regeringsförhandling med Socialdemokraterna borde de (och förhoppningsvis även Miljöpartiet) kunna kräva att nästa regering röstar nej till förslaget i EU:s ministerråd.

Skulle Centern i stället förhandla högerut kan de ställa upp samma krav mot Moderaterna. Då skulle de även kunna få stöd i sak från Sverigedemokraterna.

Det skulle vara ett konkret och kontrollerbart krav i ett regeringsavtal: Sverige skall motsätta sig generell skanning av privat kommunikation utan konkret brottsmisstanke.

Även SD skulle kunna driva samma krav för att stödja en eventuell borgerlig regering.

Man skall i sammanhanget komma ihåg att både Kristdemokraterna och Liberalerna har partistämmobeslut om att säga nej till Chat Control – även om de försöker tala tyst om saken.

Om partierna menar allvar med sitt motstånd mot Chat Control är regeringsförhandlingarna ett utmärkt tillfälle att visa det.

Här finns en politisk möjlighet. Det är »bara« en fråga om att få in frågan i debatten. För det är den allmänna samhällsdebatten som styr vad som kommer upp på den politiska agendan.

Resurser:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »

CC0

I väntan på… vadå?

7 oktober 2026 av Henrik Alexandersson

Vad kan vi vänta oss av nästa regering när det gäller nätfrågorna?

Än så länge är det oklart hur nästa regering kommer att vara sammansatt och när den kommer att tillträda. Hur dess internetpolitik kommer att se ut är därför oklart, men det finns ledtrådar såväl i inrikespolitiken som hur partierna röstat i EU.

Om de rödgröna bildar regering:

Socialdemokraternas partiledare vill se en 15-årsgräns för sociala medier och mer reglering av internet. Hon har krävt att det upprättas en »nätpolis« och har uttryckt åsikten att politiken måste ta kontroll över utvecklingen på nätet. S är tydligast för Chat Control bland de svenska partierna.

Centerpartiet vill också se en 15-årsgräns för sociala medier, men med möjlighet till tillgång från 13 år med förälders medgivande. Partiet är samtidigt kritiskt till Chat Control.

Vänsterpartiet vill också ha en åldersgräns och röstar på EU-nivå nej till Chat Control.

Ser man till Miljöpartiet är de öppna för åldersgränser för sociala medier, men vill först analysera konsekvenser, nivå och praktisk utformning. I sitt nya politiska handlingsprogram säger partiet nej till Chat Control och massövervakning på nätet, även om man inte varit konsekventa i frågan. Historiskt har partiet tonat ner sin profil i nätfrågorna när det funnits en chans att sitta i regering med S.

Alla fyra partiernas EU-parlamentariker har röstat för EU:s kontroversiella »Demokratisköld« och resolutionen om att göra hat och hot till »EU-brott«. Det talar för att en rödgrön regering också skulle stödja dessa initiativ i EU:s ministerråd.

Teoretiskt sett skulle C+V+MP kunna ställa krav på att stoppa Chat Control i förhandlingar med S. Men frågan tycks inte vara på bordet. Och S är som sagt bestämt för förslaget.

De tidigare Tidöpartierna:

Moderaterna är för åldersgränser på sociala medier. De har varit pådrivande för förlängningen av Chat Control 1 och driver linjen om obligatorisk skanning av medborgarnas meddelanden i Chat Control 2 i EU:s ministerråd. De är även drivande bakom idén om en europeisk demokratisköld i Europaparlamentet.

Kristdemokraterna vill se åldersgränser för sociala medier och delar i stort sett Moderaternas linje om Chat Control och demokratiskölden i Europaparlamentet.

Liberalerna vill också se åldersgränser för sociala medier och har en internetpolitik som närmast kan beskrivas som skärmfobi. Som regeringsparti stöder de Chat Control, men är inte konsekventa i frågan. De stöder även den så kallade demokratiskölden.

L och KD har visserligen partistämmobeslut på att säga nej till Chat Control, men än så länge har det inte gett avtryck i partiernas inrikespolitik.

M+KD+L har också röstat för att göra hat och hot till »EU-brott« i Europaparlamentet.

Sverigedemokraterna sticker ut bland de tidigare Tidöpartierna. Partiet vill se en rekommenderad 15-årsgräns för sociala medier, men säger nej till krav på att plattformarna skall verifiera användarnas ålder. Både vad gäller Chat Control och demokratiskölden har partiets EU-parlamentariker röstat nej. SD är även kritiska till att göra hat och hot till »EU-brott«.

Sammantaget ser det alltså rätt mörkt ut, oavsett vilken regering vi får. C+V+MP+SD har tillsammans 139 mandat och kan alltså inte på egen hand bestämma Sveriges linje om Chat Control. Och viljan till samarbete mellan dessa fyra partier lär vara begränsad.

Avslutningsvis kan man spekulera i hur partierna kommer att positionera sig inför nästa ordinarie val – EU-valet 2029.

Moderaterna har redan bytt åsikt fram och tillbaka om Chat Control i Europaparlamentet. De riskerar dessutom ett internt bakslag för att vara drivande för EU:s »demokratisköld«. Men några taktiska positionsförflyttningar inför EU-valet kommer knappast att ske innan 2028, om alls.

Socialdemokraterna kommer knappast att ändra åsikt. Men när det gäller Chat Control kan småpartierna se en chans att profilera sig med ett nej – om frågan fortfarande är aktuell då.

Slutsatsen är att det yttre trycket för ett fritt och öppet internet måste öka. De politiska partierna kommer inte att ändra ståndpunkt om de inte tror sig kunna vinna röster på det. Än så länge är det främst SD som sett den möjligheten.

CC0

Chat Control – håll motståndet levande

6 oktober 2026 av Henrik Alexandersson

Låt inte intresset för Chat Control svalna. Europaparlamentets nej till massövervakning utan brottsmisstanke måste vinna i förhandlingarna.

Ett problem med Chat Control är att processen har dragit ut i fem år. Det gör det svårt att hålla motståndet levande – så att vi slipper kallstarta motståndsrörelsen varje gång det blir skarpt läge.

Just nu pågår trilogförhandlingarna om Chat Control 2 mellan EU-kommissionen, ministerrådet och Europaparlamentet bakom stängda dörrar.

Ministerrådet vill skanna innehållet i alla användares elektroniska meddelanden. Parlamentet vill att sådan övervakning bara skall ske om misstanke om brott föreligger och efter någon form av rättslig prövning.

Den senaste trilogen (29 september) slutade utan uppgörelse om privat kommunikation. Europaparlamentets förhandlare stod fast. Det visar att motståndet fungerar. Men frågan är inte avgjord.

Nästa förhandlingsrunda väntas äga rum i november. Nu är det upp till rådet att försöka hitta något slags kompromiss som parlamentet kan acceptera.

Vilket bara fungerar om rådet ger upp i den principiella kärnfrågan. Och det kommer knappast att ske.

Individens rätt till privatliv och privat korrespondens är en grundläggande mänsklig rättighet. Övervaka dem som misstänks för brott – inte alla andra, hela tiden.

Att Chat Control 1 (som tillåter operatörer att frivilligt skanna innehållet i användarnas meddelanden) förlängdes under närmast kuppartade former till våren 2028 har minskat trycket på förhandlarna.

Ministerrådets allmänna förhandlingsposition är att Chat Control 1:s möjlighet till frivillig skanning kan göras permanent.

Det skulle dock fortfarande innebära att urskiljningslös skanning av privat elektronisk kommunikation tillåts, även om det är operatören och inte staten som fattar beslutet att skanna.

Ju svalare intresset är för Chat Control, desto större är risken för att massövervakningen blir permanent. Om inte annat kan Chat Control 1 komma att förlängas gång på gång in absurdum.

Därför är det viktigt att trilogförhandlingarna landar i att man bara får skanna innehållet i folks meddelanden om det föreligger en misstanke om brott.

För att det skall ske måste motståndsrörelsen mot Chat Control hålla ångan uppe. Det måste finnas ett yttre tryck till stöd för parlamentets linje.

Skriv något om saken – en debattartikel, bloggpost eller post i sociala medier. Printa etiketter med budskapet »STOPPA CHATCONTROL!« och sprid. Gör memes. Tala med folk. Sprid budskapet. Skriv brev till ledamöterna i riksdagens EU-nämnd.

Gör något. Även små insatser bidrar till att nå en tipping point, vid vilken ministerrådet måste ge upp.

Gör den insats som annars förblir ogjord.

Resurser:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »

CC0

Chat Control 2: Förhandlingsläget fortfarande låst

30 september 2026 av Henrik Alexandersson

Europaparlamentet vägrar vika sig i förhandlingarna om Chat Control 2: Övervaka bara dem som misstänks för brott.

Gårdagens (29 september) trilogförhandling om Chat Control 2 mellan EU:s institutioner bekräftade att positionerna fortfarande är låsta.

Europaparlamentets förhandlingsteam vägrade att ge efter och höll fast vid sin linje: Skanning av privat kommunikation måste strikt begränsas till individer eller specifika grupper där det finns en konkret brottsmisstanke kopplad till sexuella övergrepp mot barn.

Detta även om parlamentets EPP-grupp (M och KD) övergivit parlamentets linje – som de själva var med och fastställde hösten 2023, innan EU-valet. Resten av parlamentet och dess förhandlingsteam står dock fast vid sin tidigare position.

Det irländska ordförandeskapet i ministerrådet försökte pressa igenom ett kompromisspaket som inkluderade så kallade »sökplaner«. Detta skulle i praktiken ge myndigheter rätt att kräva svepande masskanning av privata meddelanden utan misstanke om brott – fast för en viss tid, till exempel månad för månad. Vilket inte lyckades.

Europaparlamentets förhandlare nådde även framgång gällande så kallade riskminimeringsåtgärder (mitigation measures). Texten kommer nu att förtydliga att myndigheter inte får använda dessa regler för att indirekt tvinga techplattformar till »frivillig« masskanning.

Samtalen fortsätter nu på expert- och tjänstemannanivå och en ny trilogförhandling är tänkt att äga rum i november.

Tills vidare, fram till den 3 april 2028, gäller Chat Control 1 – som tillåter meddelandetjänsters frivilliga skanning av kommunikation som inte är totalsträckskrypterad.

En kvarvarande risk är att Chat Control 1 görs permanent, antingen inom ramen för Chat Control 2 eller som en parallell lösning. Det skulle i så fall innebära fortsatt skanning av medborgarnas meddelanden utan individuell brottsmisstanke, om än på frivillig basis från operatörernas sida. Enligt uppgift överväger delar av ministerrådet en sådan lösning.

Tack alla som hört av sig till sina ledamöter i parlamentet, uppmärksammat och delat information som hållit motståndet levande. Kampen går vidare!

• Patrick Breyer (ex-MEP, PP, DE): Chat Control 2.0 Trilogue Update: No mass scanning deal for now – European Parliament stands firm against “Search Plans” »

Resurser:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »

CC0

Chat Control – principfrågan

29 september 2026 av Henrik Alexandersson

Chat Control är ett frontalangrepp på våra grundläggande fri- och rättigheter.

I väntan på att information skall läcka ut från trilogförhandlingarna om Chat Control 2 i Bryssel är det värt att påminna om principfrågan. Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna säger i artikel 8:

»Var och en har rätt till skydd för sitt privat- och familjeliv, sitt hem och sin korrespondens.«

Och EU:s egen rättighetsstadga säger i artikel 7:

»Var och en har rätt till respekt för sitt privatliv och familjeliv, sin bostad och sina kommunikationer.«

Europakonventionens artikel 8 skyddar vår korrespondens. EU:s egen rättighetsstadga uppdaterar samma princip för den digitala tidsåldern och talar uttryckligen om vår kommunikation.

Chat Control handlar i sina olika varianter om att granska innehållet i människors elektroniska meddelanden utan misstanke om brott.

Kontrasten kan knappast bli större.

I kampen mot dumheter som kommer från EU har jag lärt mig att envist hålla fast vid de grundläggande principer som alla påstår sig hylla. Som artikel 7 och 8. Politikerna är inte dummare än att de fattar att det ser illa ut att dissa en grundläggande mänsklig rättighet, offentligt.

EU-domstolen har i stort sett hamnat på rätt sida. 2014 upphävde den EU:s datalagringsdirektiv. Förenklat har den slagit fast principen:

Övervaka dem som misstänks för brott – inte alla andra, hela tiden.

Till och med ministerrådets egen rättstjänst har varnat för att Chat Control 2:s generella och odifferentierade granskning går över den gräns som EU:s rättighetsstadga sätter.

Förslaget andas viss arrogans i detta avseende. På sidan 13 i Ylva Johanssons originalförslag kan man läsa hur de ser på EU:s egen rättighetsstadga:

»Samtidigt påverkar åtgärderna i förslaget i första hand utövandet av de grundläggande rättigheterna för användarna av tjänsterna i fråga. Dessa rättigheter omfattar i synnerhet de grundläggande rättigheterna till respekten för privatlivet (bland annat att all kommunikation är konfidentiell, som en del av den mer allmänna rätten till respekt för privatlivet och familjelivet), skyddet av personuppgifter samt yttrande- och informationsfriheten.«

»Dessa rättigheter är visserligen av stor betydelse, men ingen av dem är absolut, utan de måste ses i ljuset av sin funktion i samhället.«

De grundläggande mänskliga rättigheternas funktion i samhället är ytterst att skydda individen mot övergrepp från överheten eller flertalet. Typ massövervakning och övervakning utan misstanke om brott.

Orwell möter Kafka i eurokratins spegelvärld.

Våra grundläggande fri- och rättigheter är resultatet av årtusenden av samhällelig utveckling i vilken människor offrat sina liv i kampen för sådant vi tar för givet.

Chat Control 2 är en i dessa dagar så populär röd linje.

This law shall not pass.

Resurser:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »

CC0

Chat Control – för er, inte för oss

28 september 2026 av Henrik Alexandersson

Chat Control 2 undantar myndighetssystem från reglerna för publika meddelandetjänster. Därmed kan politikers tjänstekommunikation slippa granskning.

En intressant del av Chat Control 2 är att icke publikt tillgängliga interna kommunikationstjänster, exempelvis sådana som används för nationell säkerhet eller inom en myndighet, organisation eller ett företag undantas.

Det innebär att politikers tjänstekommunikation faller utanför reglerna när den sker i sådana system.

Extra laddat blir detta mot bakgrund av striden om Ursula von der Leyens textmeddelanden med Pfizers VD under vaccinupphandlingarna. EU:s tribunal slog 2025 fast att kommissionen inte hade gett någon plausibel förklaring till varför meddelandena inte kunde återfinnas eller ens klargjort om de hade raderats.

Naturligtvis skall en gräns dras vid nationell säkerhet, militära ändamål med mera. Men politiker som undantas från den massövervakning som de rullar ut över folket är stötande.

Det intressanta är ministerrådets egen motivering. Slutna kommunikationssystem undantas bland annat för att skydda konfidentiell information. Man säger alltså att detta är ett tungt skyddsintresse. Frågan är varför denna princip inte skall väga lika tungt när vanliga människor kommunicerar privat via allmänt tillgängliga tjänster.

(Det är i sammanhanget viktigt att komma ihåg att om samma person använder WhatsApp, Messenger, Gmail eller någon annan allmänt tillgänglig kommunikationstjänst är deras meddelanden inte undantagna för att personen är politiker. Så det gäller att hålla isär sakerna, så att kritiken träffar rätt.)

Hur som helst sänder detta dåliga signaler: En uppsättning regler för folket, en annan för överheten. Folk tenderar att störa sig på sådant.

Resurser:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »

CC0

Chat Control: Nya förhandlingar på tisdag

27 september 2026 av Henrik Alexandersson

På tisdag återupptar EU sina trilogförhandlingar om Chat Control 2. Ministerrådet hoppas att Europaparlamentet skall ge upp sitt krav på att skanning av innehåll i medborgarnas meddelanden bara skall få ske vid misstanke om brott.

I fem års tid har vi rapporterat om Chat Control i dess olika skepnader. Chat Control 1 kom 2021 – efter att revisionen av EU:s ePrivacy-direktiv omöjliggjort vissa operatörers frivilliga skanning av folks privata meddelanden i syfte att skydda barnen. Förslaget var kontroversiellt, så lagen gjordes tillfällig.

2022 presenterade EU-kommissionär Ylva Johansson Chat Control 2, som innebar obligatorisk skanning av innehållet på i princip alla meddelandeplattformar. Man skulle inte bara leta efter bilder och videor. Med AI ville man även låta analysera innehållet i alla människors konversationer, för att försäkra sig om att medborgarna inte är fula gubbar.

Detta, menade Johansson, kan ske utan att bryta krypteringen. Hon påstod att det är som en knarkhund som kan hitta droger i bagage utan att väskan behöver öppnas. En liknelse som fick hård teknisk kritik, eftersom korrekt ändpunktskrypterat innehåll inte kan inspekteras under överföringen.

CC2 sågades grundligt av de flesta. Till och med av EU-institutionernas egen rättstjänst. Europaparlamentet påpekade att man bara skall få övervaka folk som faktiskt misstänks för brott. Men det hindrade inte processen från att fortsätta.

I EU:s ministerråd har förslaget bytt skepnad flera gånger. Nyligen handlade det om client-side-scanning med spionprogram på system- eller applikationsnivå i din telefon och din dator. Som inspekterar dina meddelanden innan de krypteras och sänds iväg. Den idén tycks leva kvar hos vissa medlemsstater.

Annars tycks ministerrådet – i grova drag – ha resignerat och förstått att Chat Control 1:s frivilliga skanning är den mest omfattande övervakning som går att få igenom systemet i denna dossier.

För ett par månader sedan förlängdes Chat Control 1 igen, nu till våren 2028 – under formalietrolleri i den högre skolan. Förlängningen skedde trots att en majoritet av Europaparlamentets närvarande ledamöter röstade däremot (314 /276).

Det har varit fem intressanta år. Vi har fått se märkliga lobbykampanjer med Hollywood-kändisar, riggade opinionsmätningar, kommissionstjänstemän på dubbla stolar och en regelrätt desinformationskampanj från EU-kommissionens sida. Chat Control har exponerat EU:s sämsta sidor.

Och nu är det alltså dags igen. På tisdag träffas EU-kommissionen, ministerrådet och parlamentet för nya trilogförhandlingar.

Parlamentet säger fortfarande nej till skanning av innehåll i meddelanden utom vid misstanke om brott och med föregående rättslig prövning.

Ministerrådet tycks föreslå en kompromiss i vilken meddelandeskanning inte begränsas till misstänkta utan i tiden. Det vill säga att granska innehållet i alla människors elektroniska meddelanden om än med tillstånd månad för månad i stället för permanent. Vilket inte är någon kompromiss alls, utan ett sätt att undvika kärnfrågan.

Så nu kör vi det här ett varv till. Tills Litauen – som tolfte ordförandeland – får bollen vid årsskiftet. Med tanke på att Chat Control 1 har förlängts är det ingen som har bråttom längre.

Resurser:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »

CC0

Chat Control 2: Ett dåligt kompromissförslag

22 september 2026 av Henrik Alexandersson

EU:s ministerråd diskuterar en kompromiss om Chat Control 2 som kan tillåta fortsatt skanning av allas elektroniska meddelanden, utan misstanke om brott.

I går rapporterade vi om de kommande trilogförhandlingarna om Chat Control 2 nästa vecka (tisdag 29 september). Europaparlamentet vill att skanning av elektroniska meddelanden skall begränsas till personer eller grupper där misstanke föreligger och att detta skall föregås av en rättslig prövning. EU:s ministerråd vill (som ett minimum) ha fortsatt skanning av alla meddelanden, om än frivillig från operatörernas sida.

Nu dök ministerrådets interna förhandlingsunderlag upp (11956/26 LIMITE). Det kan hämtas hem med denna länk. I allt väsentligt bekräftar det vad vi skrev i går. Men det ger även insyn i rådets förhandlingstaktik inför den kommande trilogförhandlingen.

Ministerrådet vill som ett minimum bevara dagens möjlighet till frivillig skanning av användarnas meddelanden (Chat Control 1).

Vad rådet hoppas att Europaparlamentet skall gå med på är att granskning av meddelanden inte skall begränsas till misstanke, utan istället begränsas till en viss tidsperiod. Efter rättslig prövning.

Rådet kan alltså försöka få parlamentet att acceptera ett rättsligt tillståndsförfarande som ersättning för kravet på att skanningen skall vara riktad.

Dock är man mycket vag i sin skrivning. Vilket lämnar viktiga frågor obesvarade.

Om man inte begränsar skanning av innehållet i meddelanden till personer eller grupper som misstänks för brott – då skannar man ju fortfarande innehållet i allas meddelanden.

Dokumentet anger inte några tidsramar eller vilka plattformar det kan gälla.

Ministerrådets kompromissförslag utesluter alltså inte fortsatt granskning av allas elektroniska meddelanden – med skillnaden att tillstånd lämnas till exempel månad för månad.

Detta är något som Europaparlamentets förhandlare måste säga nej till. 2023 fattade parlamentet i stor enighet beslut om sin position: Skanning av elektroniska meddelanden skall begränsas till personer eller grupper där där det finns rimliga skäl att misstänka en koppling till sexuella övergrepp mot barn – och detta skall föregås av en rättslig prövning (av domstol eller oberoende förvaltningsmyndighet).

Det är viktigt att vi uppmuntrar Europaparlamentet att hålla fast vid denna position.

Resurser:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »

CC0