ålderskontroll

EU lanserar app för åldersverifikation

16 april 2026 av Henrik Alexandersson

Du kommer att behöva en app från EU för att få använda sociala medier.

På onsdagen meddelade EU-kommissionen att dess app för åldersverifikation nu är live. Vilket sammanfaller väl i tiden med allt högljuddare krav på åldersgränser för sociala medier och Chat Control 2:s krav på allmän ålderskontroll i app-stores.

Denna app (»mini wallet«) används redan på försök i Frankrike, Spanien, Italien, Danmark och Grekland. Och den kommer så småningom att gå upp i EU:s nya allmänna digitala plånbok. Den kräver en mobiltelefon med Apples eller Googles operativsystem (inga andra varianter av Android).

Men låt oss börja med det positiva: EU:s åldersapp och sedan även EU:s digitala plånbok kommer att kunna bekräfta en användares ålder utan att lämna ut annan persondata eller biometrisk data. Du behöver bara identifiera dig en gång, när du sätter upp appen.

Det är betydligt bättre än i andra länder där plattformar och webplatser ofta har använt tredjepartsleverantörer för ålderskontroll, som samlat in kopior av ID-handlingar och biometrisk data. Tredjepartsleverantörer som i vissa fall visat sig vara oseriösa och ha kopplingar till ljusskygg verksamhet.

Allt förklaras utförligt och pedagogiskt av IT-säkerhetsexperten Karl Emil Nikka i videon nedan. Spoiler: Appen är inte helt vansinnig. Men den kommer inte att fungera i praktiken. (Det var i vart fall läget i oktober.)

Till att börja med kommer alla – oavsett ålder – som vill ha tillträde till webbsidor som till exempel sociala medier att behöva appen. Vilket kan få en del orimliga konsekvenser.

Så det kommer förmodligen att finnas alternativ som ID-skanning och biometrisk analys. Och då får vi genast samma problem med persondata som är i omlopp, som i andra länder som har infört ålderskontroller.

Om man ser på vad som är på väg genom EU:s beslutsapparat just nu så lär ålderskontroller komma att få ett bredare användningsområde än »bara« sociala medier. Med GDPR, DSA och Chat Control 2 finns nu laglig grund för medlemsstaterna att begränsa tillgången till allt som på något sätt kan uppfattas som olämpligt för minderåriga i respektive land.

Som det blev med Online Safety Act i Storbritannien, där det nu tillämpas en totalt överdriven åldersverifiering för allt möjligt. (Samtidigt som den brittiska ungdomen går runt hela systemet med VPN.)

Vi skall gå igenom EU:s digitala plånbok i ett inlägg inom kort – men hela frågan om ett digitalt ID där man måste blippa sig fram genom tillvaron och där allt man gör måste godkännas av maskiner känns en smula dystopisk.

På tal om dystopi vill jag uppmärksamma en passus i EU-kommissionsordförande von der Leyens tal när hon idag presenterade ålders-appen.

»[T]he Commission developed the COVID app in record time – three months –, to help bring us back to normal life, in a safe way. With a scan of our COVID certificates, we could go to a concert or board a plane to travel again, etcetera. (…) And now we have taken this success and applied it to the age verification app. It follows the same principles, the same model.«

För oss som bor på kontinenten och fick uppleva en skarp lockdown med app känns exemplet inte överdrivet lockande.

Men von der Leyen hade även goda saker att säga om hur ungdomar kan använda internet. Som att hålla kontakt med släkt och vänner. På vilket sätt det är kompatibelt med att stänga av alla ungdomar från Facebook framgick dock inte.

Potentialen för oförutsedda och oönskade konsekvenser är betydande.

• Statement by President von der Leyen on the digital age verification app »
• Statement by Executive Vice-President Virkkunen on the digital age verification app »

I videon nedan förklarar Karl Emil Nikka hur EU:s app för åldersverifikation är tänkt att fungera (oktober 2025):

von der Leyens och Virkkunens presentation av ålders-appen:

CC0

Chat Control 2: Ålderskontroll i app-stores

15 april 2026 av Henrik Alexandersson

I förhandlingarna om Chat Control 2 pågår en dragkamp om ålderskontroll i Apples och Googles app-stores.

En detalj som fått för lite uppmärksamhet i förhandlingarna om Chat Control 2 är artikel 6 – »Obligations for software application stores«.

Främst handlar detta om Apples App Store och Googles Play-butik. Här är förslaget att införa ålderskontroll. Resonemanget är som följer:

App-stores skall avgöra om de applikationer som tillhandahålls riskerar att kunna användas för otillbörliga kontakter med minderåriga. I de fall en sådan risk föreligger skall respektive app-store hindra att de laddas ner av barn och unga. För att kunna göra detta måste de vidta åtgärder för att identifiera och åldersbestämma sina användare.

Detta kommer i så fall att drabba alla användare. Att detta är känsligt är man medveten om. I ett av ministerrådets tidigare arbetsdokument skriver man att sådan identifiering och ålderskontroll därför måste respektera användarnas privatliv, vara proportionerlig, transparent, effektiv, korrekt, icke-diskriminerande, tillgänglig och främst ta hänsyn till barnets bästa.

På andra sidan står Europaparlamentet som redan i oktober 2023 kom fram till att det inte bör sättas upp några åldersgränser för meddelande-appar och att användare har rätt att vara anonyma online.

Denna diskussion knyter an till flera andra aktuella frågor som åldersgränser för sociala medier och EU:s nya digitala plånbok (som är tänkt att införas i år).

Nu gäller det att få Europaparlamentet att stå fast vid sitt ursprungliga beslut (ovan).

Resurser:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »

CC0

Åldersgränser på sociala medier hotar ungas rättigheter

8 april 2026 av Henrik Alexandersson

Att införa åldersgränser för sociala medier strider mot både de mänskliga rättigheterna och barnkonventionen.

Plötsligt vill alla införa åldersgränser för sociala medier. I EU finns den rättsliga grunden klar. GDPR tillåter medlemsstater att införa åldersgränser på 13–16 år. Men det är frivilligt.

För mig framstår det som fullständigt orimligt att begränsa unga människors tillgång till internet i just den ålder där de på allvar börjar utforska livet och världen.

Med en åldersgräns på Facebook kommer de inte längre att kunna ha en modern, naturlig och snabb kanal för kommunikation med släkt, vänner, skolklassen, fotbollsklubben, kören och vad det nu kan vara fråga om. Unga människor skall bygga nätverk, inte isoleras.

En åldersgräns för YouTube skulle förvägra våra ungdomar tillgång till en skattkista fylld med till exempel kurser i matematik, ekonomi och programmering, vloggar, videoessäer, historiska dokumentärer, teknikutveckling, konst, språk, teknik, föreläsningar…

Vi talar om innehåll som ger förståelse för världen. Som tränar analys och nyfikenhet. Som hjälper unga att förstå komplexa system. Som erbjuder konkret kompetens och som stimulerar skapande. Att avskärma våra unga från detta ymnighetshorn av kunskap är helt orimligt.

Tycker man att doomscrollande på TikTok och Instagram är ett problem – gör då något åt den saken istället för att utestänga våra tonåringar från samhällets fria informationsflöde.

Unga människor är också människor. Och alla människor har grundläggande fri- och rättigheter. Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna säger bland annat:

»Var och en har rätt till yttrandefrihet. Denna rätt innefattar åsiktsfrihet samt frihet att ta emot och sprida uppgifter och tankar utan offentlig myndighets inblandning och oberoende av territoriella gränser.«

Staten har helt enkelt ingen rätt att hindra unga från att ta emot och sprida uppgifter och tankar. De undantag konventionen meddelar är knappast tillämpbara här.

Barnkonventionen – som är svensk lag – är tydlig. Barn har en självständig rätt till information. Staten får inte godtyckligt begränsa tillgången till information. Artikel 13.1:

»Barnet skall ha rätt till yttrandefrihet; denna rätt innefattar frihet att söka, motta och sprida information och tankar av alla slag, oberoende av gränser, antingen muntligen, skriftligen eller i tryck, i konstnärlig form eller genom annat uttrycksmedel som barnet väljer.«

Vilket uppenbart står i konflikt med åldersgränser för sociala medier. Det gäller alltså barns rätt att ta emot såväl som att sprida information.

Åldersgränser ger inte önskat resultat. Som vi tidigare rapporterat skrev 438 forskare nyligen ett öppet brev som varnade för att det inte finns några tydliga bevis för att ålderskontroll skyddar unga online.

Tvärtom kan de då istället drivas till internets mörkare, mer insynsskyddade och totalt okontrollerade domäner. Ålderskontroller hotar internets grundläggande decentraliserade struktur och kan användas för censur, blockering eller selektiv informationskontroll. Säger forskarna.

Just nu har det gått mode i att kräva åldersgränser. Och på en politisk fluga biter nästan inga argument. Den politiska enigheten är bred. Även om det går att förutse oönskade, kontraproduktiva konsekvenser.

Till exempel att ständigt nya generationer kommer att se politikerna och staten som ett hot mot deras fri- och rättigheter och tillgång till fri information.

Att detta sammanfaller i tiden med att EU:s nya »digitala plånbok« rullas ut får mig att misstänka att åldersgränser till viss del kan ses som att man på politisk väg försöker skapa ett »behov« av densamma.

• Relaterat: Ålderskontroll eller åsiktskontroll? »

Ålderskontroll eller åsiktskontroll?

31 mars 2026 av Henrik Alexandersson

Åldersgränser för sociala medier innebär att alla måste identifiera sig. Detta kan även användas för censur, blockering eller selektiv informationskontroll – varnar tunga forskare.

I min ungdom drev Socialdemokraternas kvinnoförbund ett krav om att förbjuda parabolantenner. Så att folk inte skulle få en massa olämplig information och dumma idéer.

Olof Palme drev personligen kampen mot Radio Nord och Radio Syd. Etermediemonopolet måste till varje pris upprätthållas. Ungdomen fick finna sig i att lyssna på statligt godkänd musik.

Tryckpressen, tidningarna, videobandspelarna, bloggarna, sociala medier… Makthavare har alltid hatat fri information.

Människor kan ju få veta en massa saker som utmanar narrativet. Eller tycka fel. Ifrågasätta och lägga sig i. Vilket överheten som regel ogillar.

Den senaste planen är att man måste identifiera sig om man vill ha ett konto på sociala medier. De hoppas väl att om människor vet att man kan ta reda på vilka de är, då dämpar de sin kritik. Själv tror jag att man skapar en tryckkokare om man försöker lägga lock på samhällsdebatten.

ID-kravet genomförs som de flesta andra inskränkningar av internets frihet med barnen som murbräcka. Denna gång i form av åldersgränser för sociala medier, pådrivna av vederbörlig moralpanik.

I praktiken kräver de flesta modeller för åldersgränser någon form av identifiering. Vilket innebär att man inte kan vara anonym.

Storbritannien och Australien är redan på gång med ålderskontroll.

Detta har drabbat alla sociala medier och plattformar på vilka det finns så mycket som en teoretisk möjlighet att de har något innehåll någonstans som på något sätt kan tänkas vara olämpligt för minderåriga.

Vilket leder till att många webbplatser inför ålderskontroller mest för säkerhets skull, för att inte riskera att bryta mot lagen.

Häromdagen såg jag att någon hade fått bevisa sin ålder för att använda en onlinebaserad vetenskaplig kalkylator. För vad skall vi väl med unga mattebegåvningar till? De idiotiska exemplen staplas på hög.

Själva ålderskontrollen genomförs i dessa länder av respektive onlineplattform själv – vanligtvis via någon tredjepartsleverantör.

De senare har i flera fall visat sig ha kopplingar till nätbrottslighet, skurkstater och underrättelsevärlden. En av de stora, Persona, har en koppling till det kontroversiella företaget Palantir.

Men om åldersgränser införs i EU, då kommer det förmodligen att ske med EU:s nya digitala plånbok som är tänkt att rullas ut i slutet av året.

Om man använder den, då kommer man att kunna verifiera till exempel sin ålder som ett fristående värde – utan att lämna ifrån sig annan persondata. Vilket möjligen är en mindre dålig modell. Men fortfarande med potential för missbruk.

EU-plånboken är (än så länge) frivillig och alla kommer inte att vilja ha den. Så då står vi ändå där med persondata på drift.

Mer än 400 toppforskare har skrivit ett öppet brev där de påpekar att det inte finns några tydliga belägg för att åldersgränser gör barn säkrare online. Tvärtom kan unga då istället drivas till internets mörkare, mer insynsskyddade och totalt okontrollerade domäner.

Ålderskontroller hotar internets grundläggande decentraliserade struktur och kan användas för censur, blockering eller selektiv informationskontroll. Säger forskarna. Detta är den auktoritära statens önskedröm.

Blotta vetskapen om att någon kan kika över ens axel leder till självcensur.

Man kan också fundera över i vilken utsträckning åldersgränser kan vara ett sätt för politiken att avskärma unga från systemkritik.

Jag vill inte vara petig, men omfattas inte även unga människor av yttrandefriheten och dess frihet att ta emot och sprida uppgifter och tankar utan offentlig myndighets inblandning och oberoende av territoriella gränser?

Nu står olika EU-länder och amerikanska delstater på kö för att införa detta system.

I Sverige har Socialdemokraterna alltid varit varma förespråkare för åldersgränser och hårdare tag mot internet. Magdalena Andersson talar om att politiken måste ta kontroll över utvecklingen.

Nyligen anslöt sig Moderaterna till kravet på åldersgränser. Det tillkännagavs av självaste partiledaren. En gång i tiden var de ett parti som stod upp för individen mot överheten.

Nu är de med och bygger ett system för kontroll och övervakning som med lätthet kan användas i lömska syften. En ständigt expanderande övervakningsstat i vilken yttrandefriheten samtidigt inskränks i många små steg.

Vad kan möjligen gå fel?

CC0

På vems sida står Meta?

16 mars 2026 av Henrik Alexandersson

Meta tar bort totalsträckskryptering, ber politiker om mer reglering och bedriver en lobbykampanj för åldersverifiering i alla våra enheters operativsystem.

För inte så länge sedan var nyheten att Meta (Facebook/Messenger, Instagram & WhatsApp) rullade ut totalsträckskryptering (E2EE) för de användare som ville ha sådan.

Nu är nyheten att Instagram drar tillbaka möjligheten till totalsträckskryptering i sina direktmeddelanden.

Sett som en isolerad företeelse är detta märkligt. Den officiella förklaringen är att så få använde totalsträckskrypteringen.

Samtidigt känns det mer som att man anpassar sig till en ständigt expanderande övervakningsstat och dess krav på att få ta del av innehållet i medborgarnas elektroniska kommunikationer.

Men, som datasäkerhetsexperten Karl Emil Nikka påpekar borde användare inte behöva aktivera totalsträckskryptering över huvud taget. Det borde vara påslaget som standard. Vilket också var Metas ambition och linje för bara ett par år sedan.

Detta är inte Metas enda policyförändring. På senare år har koncernen drivit linjen om lagstiftning kring åldersgränser och annan reglering av sociala medier. Vilket är en lobbykampanj som nu börjar bära frukt i många olika länder samtidigt – trots att det är en usel och farlig idé som sågas av över 400 ledande forskare.

Meta har också bedrivit lobbying för linjen att man skall bygga in funktioner för åldersverifiering i telefonernas och datorernas operativsystem. Vilket i fallet med open source-system som Linux är omöjligt (även om enskilda distributioner kanske faller till föga).

Även detta börjar nu bli verklighet, med början i vissa amerikanska delstater.

Tar man ett steg tillbaka och betraktar helheten känns det uppenbart att Meta vill lägga mer ansvar på lagstiftning och mindre på sig själva. Vilket kanske kan vara rationellt ur deras perspektiv. Men förödande för ett fritt och öppet internet.

Det tycks som att Meta inte står på användarnas sida – trots att dessa användare (och deras data) är företagets största tillgång.

Relaterat:
• Nikka Systems: Meta slutar stödja säkra Instagram-meddelanden »
• Politiken struntar i forskarnas varningar – kräver åldersgränser för sociala medier »

Politiken struntar i forskarnas varningar – kräver åldersgränser för sociala medier

8 mars 2026 av Henrik Alexandersson

Låt inte politikerna komma undan med lagstiftning om åldersgränser för sociala medier utan att ta debatten om de problem och risker detta medför.

I veckan krävde även Moderaterna en åldersgräns för sociala medier. Det innebär att S+M+KD+L nu vill ha en sådan gräns. C+MP+V har uttryckt tveksamhet. Och SD verkar vara för, men med vissa reservationer. Det finns alltså en bred majoritet i riksdagen för åldersgränser.

Moderaterna som vill se sig själva som partiet för kompetens och sunt förnuft lyckas göra sitt utspel bara dagar efter att 389 (nu 430+) forskare i skarpa ordalag varnat för att införa en sådan åldersgräns. Detta utan att så mycket som kommentera varningen.

Forskarna menar att det inte finns några tydliga vetenskapliga belägg för att ålderskontroller förbättrar barns säkerhet online. Däremot skapar man en global infrastruktur för åldersverifiering som riskerar att hamna i händerna på aktörer med svaga säkerhetsrutiner eller med intressen som inte sammanfaller med användarnas.

I praktiken innebär ålderskontroll att alla användare måste identifiera sig och att ingen kan vara anonym. Sådana system är dessutom attraktiva mål för missbruk, dataintrång och auktoritär kontroll.

Ålderskontroller hotar internetets grundläggande decentraliserade struktur och kan användas för censur, blockering eller selektiv informationskontroll.

Forskarna varnar också för att en åldersgräns för etablerade sociala medier kan komma att locka unga till internets mörkare och totalt okontrollerade delar. Och så vidare.

Ingen av forskarnas varningar bemöter, kommenterar eller ens noterar de partier som är för en åldersgräns. Någon konsekvensanalys syns inte till – trots att risken för oväntade och oönskade konsekvenser är uppenbar. Regeringspartierna inväntar inte ens den utredning de själva beställt. Detta är lat och slapp politik.

De flesta medier rapporterar om att partierna kräver åldersgränser, men berör inte de risker och problem detta medför. Vilket är lat och slapp journalistik.

Då återstår för väljarna och internets eko-system att ställa politikerna till svars. Läs på. Ta kontakt. Och ta upp frågan varje gång du får syn på en politiker.

Våra makthavare skall helt enkelt inte kunna komma undan med att införa dålig och farlig lagstiftning utan att ens kommentera dess problem och risker.

Relaterad bloggpost:
• 389 forskare kräver stopp för ålderskontroller online »

CC0

389 forskare kräver stopp för ålderskontroller online

2 mars 2026 av Henrik Alexandersson

389 forskare uppmanar politiken att inte införa ålderskontroller online. De menar att sådana medför allvarliga risker samtidigt som det inte finns några tydliga bevis för att de gör nytta.

Det har blivit politiskt mode att kräva åldersgränser för sociala medier, forum, samarbetsverktyg, AI-tjänster med mera. Flera länder har redan infört sådana och många andra står på tur. Det börjar kännas som något slags global moralpanik.

Men nu reagerar 389 forskare som arbetar med säkerhet och dataskydd. Bland undertecknarna finns Ronald Rivest, vinnare av det prestigefyllda Turingpriset och Bart Preneel, ordförande för International Association for Cryptologic Research.

De kräver ett stopp för åldersgränser tills det finns vetenskaplig konsensus om effektivitet, skador och genomförbarhet. De menar att politiska beslut om sådana riskerar att skapa oönskade konsekvenser.

De anser att det är farligt och socialt oacceptabelt att införa storskaliga kontrollmekanismer utan att förstå konsekvenserna för säkerhet, integritet, likabehandling samt individers frihet och autonomi.

Forskarna erkänner problemen med skadligt onlineinnehåll men varnar för att tekniken för ålderskontroll kan göra större skada än nytta genom bristande integritet och säkerhet.

Några förenklade exempel på problem:

• Det finns inga tydliga vetenskapliga belägg för att ålderskontroller online förbättrar barns säkerhet online.

• Det är lätt att ta sig runt ålderskontroller för den som vill. Därmed blir dessa i praktiken meningslösa. Ändå kvarstår integritetsskadan av att alla tvingas dela persondata.

• Ålderskontroller driver unga till oövervakade och mer osäkra plattformar i länder med svagare reglering. Där verkligt olämpligt innehåll är vanligare.

• Man skapar en global infrastruktur för åldersverifiering som riskerar att hamna i händerna på aktörer med svaga säkerhetsrutiner eller med intressen som inte sammanfaller med användarnas. Vissa av dem är uppenbarligen grenar av övervakningsindustrin.

• Sådana system är attraktiva mål för missbruk, dataintrång och auktoritär kontroll.

• En del metoder för åldersidentifiering är starkt integritetskränkande och är kända för att ha höga felmarginaler och missgynna vissa minoriteter.

• Kontrollen kräver massiv datainsamling vilket ökar risken för dataläckor, spårning och diskriminering. Den kan vara oförenlig med VPN-användning och hotar journalisters, visselblåsares och utsatta gruppers anonymitet.

• En svag implementation kan kringgås. En stark kräver global kryptografisk infrastruktur som är extremt svår att bygga och underhålla.

• Ålderskontroll hotar internetets grundläggande decentraliserade struktur och kan användas för censur, blockering eller selektiv informationskontroll.

När man börjar bestämma vem som får tillgång till vad dödar man internets frihet.

De 389 forskarna vill se ett stopp för åldersverifiering online – tills vetenskaplig konsensus har nåtts om fördelar, risker och tekniska realiteter.

Forskarna efterlyser inte passivitet – utan evidensbaserad politik. Reglering bör rikta in sig på skadliga affärsmodeller och algoritmer, inte på ID-kontroll för internet.

De understryker som sagt att det är farligt och oacceptabelt att införa storskaliga kontrollmekanismer utan att förstå konsekvenserna. Vilket i klartext betyder att politikerna inte begriper vad de sysslar med. Den här gången heller.

• Joint statement of security and privacy scientists and researchers on Age Assurance »

• ‘Dangerous and socially unacceptable:’ experts warn against rushed rollout of online age checks »

Relaterat:
• The world wants to ban children from social media, but there will be grave consequences for us all »

CC0

Dragkamp om britternas digitala ID

25 januari 2026 av Henrik Alexandersson

Du måste inte ha ett digitalt ID, men du kommer att behöva ett. Så kan den senaste utvecklingen i Storbritannien beskrivas.

Efter omfattande kritik meddelade den brittiska regeringen att det nya »digitala ID-kortet« (digital identity framework) inte kommer att bli obligatoriskt. Detta möttes med glada tillrop. Men man skall inte ropa hej förrän man är över bäcken.

Samtidigt fortsätter brittiska myndigheter att rulla ut olika funktioner där medborgarna kommer att behöva ett digitalt ID. Vilket i praktiken gör att de flesta ändå måste skaffa ett.

Det är inte svårt att se vad som kommer härnäst. När Online Safety Act lett till ett lapptäcke av ålderskontroller från olika tredjepartsaktörer på olika webbplatser – då kommer många att uppleva att ett statligt digitalt ID-kort är det smidigaste alternativet.

Då kommer det i praktiken bli obligatoriskt att identifiera sig med en statlig handling för att få tillgång till alla de aktuella webplatserna.

Uppsidan är att den djungel av mer eller mindre trovärdiga tredjepartsleverantörer av ålderskontroller som idag samlar in folks personuppgifter då kan ersättas med ett ID där denna data inte delas till webplatserna – utan bara finns i ett register, med en app som passivt bekräftar folks ålder.

En liknande app för åldersverifikation provas just nu i EU, i väntan på EU:s »digitala plånbok«. Även i detta fall finns själva persondatan i ett centralt register istället för hos olika verifieringstjänster och webplatser.

Nersidan med detta är naturligtvis att även ett centralt register kan hackas eller läcka. Och då blir skadan större än om datan finns utspridd på olika aktörer.

Risken för function creep och ändamålsglidning är också påtaglig.

I ett vidare perspektiv känns det som att myndigheternas envishet och människors bekvämlighet samverkar för att leda oss in i ett samhälle där vi får blippa oss fram – både online och offline.

CC0

2025 – Nätpolitik och övervakning året som gick

2 januari 2026 av Henrik Alexandersson

2025 var ett intensivt år för internet- och övervakningsfrågorna. Här är vår sammanställning över några av de viktigaste händelserna, i ungefärlig kronologisk ordning.

2025 års första stora snackis blev den amerikanske vicepresidenten JD Vances kritik mot den bristande yttrandefriheten i EU. I stora delar är kritiken relevant. Men den framfördes på ett sätt som fick politiker på såväl EU- som nationell nivå att gå i försvarsställning. Sedan dess har frågan eskalerat och nu även blivit en del av förhandlingarna om handelstullar.

I början av året meddelade även Meta att man skall sluta med externa faktagranskare i USA. Istället vill man gå över till »community notes« där användarna står för faktakollen, som på X.

Under året som gick sände regeringen även ut en skiss till en lagrådsremiss om datalagring på allmän remiss. Förslaget är att även meddelandetjänster skall tvingas lagra data som sina användares kommunikationer – samt att innehåll i dessa meddelanden skall kunna överlämnas till myndigheterna i läsbar (icke-krypterad) form.

Tunga remissinstanser, inklusive Försvarsmakten sågade förslaget och meddelande-appen Signal hotade att lämna den svenska marknaden. Kritiken tycks ha fått fäste, då det verkar som att det inte blir något skarpt förslag från regeringen innan valet.

Under våren började EU-kommissionen rulla tillbaka delar av dataskyddsförordningen GDPR och EU:s nya AI Act. Skälet är att man kom fram till att man reglerat för mycket och för hårt. Här finns möjligen också en insikt om att företag i den digitala ekonomin väljer andra delar av världen att etablera sig i, där regleringen är mindre omfattande.

Inom ramen för projektet »Protect EU« krattar EU-kommissionen manegen för ny datalagring. Målet är att kringgå EU-domstolens förbud mot svepande, generell övervakning utan brottsmisstanke. EU:s ministerråd vill datalagra allt, till och med dina Fodora-beställningar.

Under året har riksdagen givit regeringen rätt att ge sig själv makt att utfärda förordningar vid allvarliga fredstida kriser. Vilket kringgår hela principen om maktdelning.

I Storbritannien har den nya Online Safety Act lett till åldersgränser och ID-krav på all slags web-platser i hela världen som kan tänkas innehålla något som är olämpligt för brittiska barn och unga.

Vilket lett till oförutsedda och oönskade konsekvenser, protester och ålderskontroller utförda av tredje part som samlar in och potentiellt kan missbruka aktuell persondata.

VPN-användningen har skjutit i höjden sedan lagen infördes, vilket fått brittiska politiker att överväga VPN-förbud eller åldersgränser för VPN.

Även i EU diskuteras åldersgränser för sociala media. EU har redan tagit fram en app för ålderskontroll, i väntan på EU:s digitala plånbok. Europaparlamentet har uttalat sig för åldersgränser. Även EU:s ministerråd driver frågan. Det irländska EU-ordförandeskapet (andra halvåret 2026) har sagt sig vilja göra åldersgränser till en prioriterad fråga.

I Sverige är det främst Socialdemokraterna som kräver åldersgränser och ID-krav på sociala media. De vill även se särskilda »nätpoliser«. Samt ID-krav för spelplattformar med chattar – och fler statligt godkända nätcensorer (Trusted Flaggers).

Under hösten har det flammat upp en debatt i Storbritannien om ett statligt digital ID-kort. Motståndet är omfattande och högljutt.

I Sverige finns nu ett skarpt förslag om att svensk polis skall få använda kamerabevakning med AI-stödd automatisk ansiktsigenkänning i realtid. Vilket är att pressa undantagen från förbudet mot sådan övervakning i EU:s AI Act till sitt yttersta.

Slutligen – en viktig delseger: Chat Control 2 har i allt väsentligt fallit. EU:s ministerråd säger nu nej till obligatorisk skanning av innehållet i medborgarnas elektroniska meddelanden. Detta efter att Tyskland efter viss vånda landade i ett nej.

Istället fortsätter den frivilliga skanning i jakt på övergrepp mot minderåriga som bedrivs redan idag (Chat Control 1). Men även detta är problematisk massövervakning utan misstanke om brott.

Med detta skrotas även ministerrådets förslag på client-side-scanning – det vill säga spionprogram på applikations- eller systemnivå i alla telefoner och datorer som granskar innehållet i alla meddelanden innan de krypteras och sänds.

Nu börjar trilogförhandlingar mellan ministerrådet, Europaparlamentet och EU-kommissionen. De är planerade till 26 februari, 4 maj och 29 juni. Däremellan kommer det att hållas en mängd tekniska möten. Här är en länk till själva förhandlingsdokumentet (PDF 491 sidor).

Man kan även notera att två av tre svenska regeringspartier (KD+L) nu har stämmobeslut på att säga nej till Chat Control 2. Det tredje (M) drev ett nej i EU-valrörelsen. Trots detta har regeringen konsekvent sagt ja till Chat Control 2 i EU:s ministerråd.

Detta var ett axplock av vad som hänt under 2025. Vi återkommer inom kort med en bloggpost om vad som är på gång 2026.

Skarpt förslag om ID-krav och åldersgränser för sociala medier på gång i EU

29 december 2025 av Henrik Alexandersson

ID-krav och åldersgränser för sociala medier är på väg upp på EU:s dagordning. Det är en prioriterad fråga för Irland under landets EU-ordförandeskap.

Irland vill använda sitt EU-ordförandeskap under andra halvåret 2026 till att lägga fram »väldigt spännande förslag« om ID-krav och åldersgränser för sociala medier. Detta är extra intressant då många av dessa plattformar har sina Europakontor i Irland.

Man kan utgå från att förslaget kommer att få stöd från bland andra Frankrike, Spanien, Belgien, Grekland och Danmark. Som förebild pekar man på Australien.

Grundproblemet är att detta kommer att göra det omöjligt att vara anonym på sociala medier. Vilket kommer att drabba visselblåsare, människor med skyddad identitet, folk som vill slippa bli trakasserade för sina åsikter – och många andra som har fullt giltiga skäl för att vilja vara anonyma.

Inte minst gäller detta den som använder sin yttrandefrihet för att kritisera eller utmana staten – då den kan bereda sig tillgång till de lagrade personuppgifterna.

I sammanhanget är det värt att notera att Europaparlamentet i samband med sin behandling av Chat Control 2 tydligt försvarar rätten att vara anonym online. Men det återstår att se hur länge den linjen håller, nu när det gått politiskt mode i att kräva åldersgränser online.

Intressant nog sammanfaller det irländska EU-ordförandeskapet med den svenska valrörelsen. Och i Sverige driver Socialdemokraterna ID-krav och åldersgränser som en profilfråga. Även Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna kan antas gå på samma linje, även om det återstår att se.

Så möjligen kan detta bli en fråga i riksdagsvalet 2026. Det är med andra ord dags att börja formera motståndet såväl på svensk nivå som i EU.

Här är det värt att påminna om vad svensk grundlag har att säga.

Tryckfrihetsförordningen säger att man skall kunna yttra sig anonymt, att källor ej får efterforskas och att skyddet gäller även om man använder tekniska mellanhänder.

Tryckfrihetsförordningen och Yttrandefrihetsgrundlagen förbjuder förhandscensur, vilket kan vara relevant om man tvingas identifiera sig och godkännas innan man får yttra sig.

Regeringsformen förbjuder registrering av politiska åsikter, ideologisk tillhörighet och religiös övertygelse – något som i praktiken möjliggörs om yttranden på sociala medier kopplas till verifierad identitet.

• Ireland eyes EU social media age checks laws for 2026 Council presidency »
• Simon Harris says Ireland to lead EU drive for ID-verified social media »

CC0