• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet

Femte juli

Nätet till folket!

  • Om oss
  • Remissvar

Alla EU-länder får tillgång till allt som lagras i molntjänster

27 oktober 2019 av Henrik Alexandersson

Det pågår en kapprustning vad gäller tillgång till medborgares, företags och organisationers information som finns lagrad i till exempel molntjänster. I USA finns en så kallad Cloud Act, som ger myndigheterna rätt att begära ut information oavsett i vilket land den finns lagrad. Och som vi har rapporterat tidigare följer EU efter med eEvidence, eller eBevis:

»Polisiära myndigheter i alla EU:s medlemsstater kommer att kunna begära ut uppgifter om användare [edit: samt kommunikationsdata och lagrad information] från till exempel en internetoperatör, social plattform eller app-tjänst i vilket medlemsland som helst. Någon nedre gräns för när detta kan anses vara befogat anges inte.

Vilket är en signal om att dammluckorna nu kan öppnas – och att (…) information skall utlämnas även till EU-länder vars rättsstat, rättssäkerhet och sätt att hantera känslig information kan ifrågasättas.

Denna information skall lämnas ut inom tio dagar, eller i brådskande fall inom sex timmar.«

Detta är en fråga som tyvärr hamnat i medieskugga medan andra EU-förslag som det nya upphovsrättsdirektivet har diskuterats. Därför är det välkommet att fler nu börjar uppmärksamma frågan. I Svenska Dagbladet har tankesmedjan Fores vikarierande programchef för digitala samhällsfrågor Jonas Andersson Schwarz idag en i stort sett korrekt debattartikel om eBevis. Han skriver bland annat:

»Sveriges EU-parlamentariker bör tydligt motsätta sig rådets förslag av en rad principiella skäl. EU:s digitaliseringspolitik bör inte landa i en kapprustning med USA och Kina om vem som snabbast kan underminera medborgerlig integritet och nationell suveränitet. Det finns en rad progressiva saker kommissionen och parlamentet har gjort och bör fortsätta göra för att stärka rättssäkerheten och stävja problemen med vissa it-tjänsteföretags stora dominans. Men att urholka medborgares möjligheter att överklaga datauthämtningsorder från fjärran länder kommer inte att göra mycket åt det problemet, snarare befästa rådande ordning.«

I Sverige har regeringen redan påbörjat arbetet med eBevis i form av en förordning våren 2018.

Länkar:

• Vår tidigare bloggpost om eBevis med länksamling och resurser »

• SvD: Kafkaartat förslag från EU:s ministerråd »

Arkiverad under: EU, Övervakning, Privatliv, Rättssäkerhet, Storebror Taggad som: eBevis, eEvidece

Lyssnings-tips: Joe Rogan möter Edward Snowden

25 oktober 2019 av Henrik Alexandersson

I en nästan tre timmar lång podcast samtalar den amerikanske komikern och Youtube-profilen Joe Rogan med NSA-visselblåsaren Edward Snowden.

Länk till Youtube-filmen »

Det är ett mycket intressant samtal. Och om du inte orkar lyssna igenom hela podcasten, då finns några highlights i skriftlig form här: The Most Important Moments From Edward Snowden’s Appearance On Joe Rogan’s Podcast »

Och här är en länk till en av Snowdens tekniska referenser: The Many Identifiers in Our Pockets – A primer on mobile privacy and security »

Enjoy!

Arkiverad under: Länktips, Övervakning, Podcast, Privatliv, Säkerhet, Storebror Taggad som: Edward Snowden

Kommer Frankrike att driva ut Google från den europeiska marknaden?

25 oktober 2019 av Henrik Alexandersson

Anta att du har en web-sida. Anta vidare att du kan stifta en lag som tvingar dem som länkar till din sida att ge dig pengar. Anta slutligen att lagstiftningen även kan tvinga andra att länka till din sida. Det vore kanske lönsamt och praktiskt för dig. Men olämpligt och fel på så många andra plan. Ändå är detta precis vad franska mediehus vill.

Det handlar om artikel 15 (11) i EU:s nya upphovsrättsdirektiv – den så kallade länkskatten. Den föreskriver att den som länkar till tidningar och media med mer än enstaka ord skall betala en licensavgift. Vilket i sig är en märklig och bakvänd idé. Så Google vägrar. Vilket gör fransmännen rasande. Härom veckan krävde de att en ny EU-myndighet inrättas för att tvinga Google att betala länkskatt.

Och nu tar man det hela till nästa steg. AFP/F24 rapporterar:

French media firms said Thursday that they would drag Google before the country’s competition regulator over its refusal to pay for displaying their content in search results, setting up a legal fight over a new EU copyright law.

Du kan även läsa mer hos Emanuel Karlsten: Franska medier slår tillbaka mot Google – går till domstol för att tvinga sökjätten betala »

Först var det Youtube som meddelade att man kan komma att blockera alla användare i EU på grund av upphovsrättsdirektivets krav på uppladdningsfilter (artikel 13/17). Och nu försöker fransmännen driva frågan om länkskatten till en punkt där det enklaste och kanske rimligaste för Google kan vara att helt sluta länka till europeiska media.

EU:s upphovsrättsdirektiv, Frankrike och mediehus med förlegade affärsmodeller riskerar att förvandla EU till ett digitalt ökenlandskap.

Arkiverad under: EU, Europa, Media, Nätkultur, Upphovsrätt Taggad som: artikel 11/15, Frankrike, länkskatt

Grönt ljus för polisen att använda ansiktsigenkänning

24 oktober 2019 av Henrik Alexandersson

Samtidigt som många länder säger nej till ansiktsigenkänning – på grund av att den är allt för integritetskränkande och svepande – får den svenska polisen grönt ljus av Datainspektionen.

»Datainspektionen konstaterar att polisen har ett berättigat intresse av att använda ansiktsigenkänning och att Nationellt forensiskt centrum får hantera personuppgifterna på det sätt som föreslås. Polisen har också vidtagit lämpliga åtgärder för att skydda de uppgifter som hanteras. (…)

– Det är angeläget att polisen tar ställning till hur länge uppgifterna får sparas innan de startar skarpt med ansiktsigenkänningen eftersom det är viktigt ur integritetssynpunkt, säger Linda Olander som är jurist på Datainspektionen.«

Datainspektionen: Polisen får använda ansiktsigenkänning för att utreda brott »

Arkiverad under: Övervakning, Privatliv, Storebror, Sverige

Problemen med hemlig dataavläsning

24 oktober 2019 av Henrik Alexandersson

Nu lägger regeringen fram sitt förslag om hemlig dataavläsning. Här går vi igenom några av problemen med denna nya form av övervakning.

Se filmen på Youtube »

Eftersom denna site är rensad från kakor och andra integritetskränkande tillägg bäddar vi inte in filmen för automatisk uppspelning här – utan ber dig att istället följa länken till Youtube ovan.

Arkiverad under: Hemlig dataavläsning, Övervakning, Privatliv, Säkerhet, Storebror, Sverige

Svårt att göra rimlig lagstiftning av EU:s upphovsrättsdirektiv

23 oktober 2019 av Henrik Alexandersson

Arbetet med att göra EU:s nya upphovsrättsdirektiv till lag har börjat, såväl i Sverige som i EU. Man kan ana att de tjänstemän som arbetar med frågan börjar inse direktivets vidare problem och implikationer. Detta inte minst efter att Frankrike bestämt sig för att rusa i förväg med den så kallade länkskatten – vilket har resulterat i att Google helt enkelt har slutat publicera länkar med substans till franska media.

I Sverige har Justitiedepartementet satt upp en referensgrupp för att diskutera genomförandet av direktivet inklusive de kontroversiella delarna »länkskatt« och »uppladdningsfilter«. Det hela verkar rätt avslaget, om man får tro rapporterna. Emanuel Karlsten skriver om gårdagens möte:

»Promemorian innehöll få kontroversiella förslag. Det förefaller också som att de flesta som deltog på mötet inte hade hunnit läsa igenom promemorian innan mötet och därför inte hunnit ha någon kvalificerad åsikt. Promemorian är även denna gång en tjänstemannaprodukt och alltså inte ens regeringens inofficiell åsikt.«

Politikerna försöker gömma sig bakom departementets tjänstemän, som i sin tur gömmer sig bakom tungrodda promemorior. Detta kommer förmodligen inte att leda någonstans alls. Istället kommer frågan att bli en rent politisk strid som avgörs i riksdagen.

I EU bedriver man också en dialog med inblandade parter, för att få fram något slags riktlinjer eller vägledning för hur direktivet skall implementeras i medlemsstaterna. Det verkar inte heller gå överdrivet bra.

Utifrån vad som framkommit från mötet den 15 oktober verkar man mest trampa vatten.

Detta är precis vad man kunde vänta sig. Politikerna röstar igenom en orimlig lagstiftning som är omöjlig att driva igenom utan att offra viktiga värden – vilket de tjänstemän som skall göra lag av besluten inte kan göra något åt. Här finns inbyggda problem, målkonflikter och juridiska återvändsgränder. Men direktivet är klubbat. Resultatet lär bli dålig lagstiftning.

Vilket i sin tur belyser problemet med att politiker har makt över sådant de inte begriper sig på.

Länkar:
• Emanuel Karlsten: Här är justitiedepartementets tolkning av ”länklicensen” »
• EDRi: EU copyright dialogues: The next battleground to prevent upload filters »
• Frankrike vill ha en ny EU-myndighet för att tvinga Google att betala ”länkskatt” »

Arkiverad under: Censur, EU, Nätkultur, Spaning, Sverige, Upphovsrätt Taggad som: artikel 11/15, artikel 13/17, EUCD, Justitiedepartementet, länkskatt, regeringen, uppladdningsfilter

USA: Förenklat förfarande i upphovsrättstvister med böter på upp till 30.000 USD

23 oktober 2019 av Henrik Alexandersson

Den amerikanska kongressens representanthus har med överväldigande majoritet röstat igenom »the Copyright Alternative in Small-Claims Enforcement Act« (CASE Act).

Det handlar om ett förenklat rättsligt förfarande där den som till exempel råkat använda en upphovsrättsskyddad bild på nätet kan dömas till böter på upp till 30.000 USD. EFF skriver:

The CASE Act creates a new body in the Copyright Office which will receive copyright complaints, notify the person being sued, and then decide if money is owed and how much. This new Copyright Claims Board will be able to fine people up to $30,000 per proceeding. Worse, if you get one of these notices (maybe an email, maybe a letter—the law actually does not specify) and accidentally ignore it, you’re on the hook for the money with a very limited ability to appeal. $30,000 could bankrupt or otherwise ruin the lives of many Americans.

Nu återstår att se om lagen kan stoppas i senaten.

Det kan finnas skäl även för oss svenskar att vara oroliga. USA tenderar att vilja tillämpa sin lagstiftning över hela världen. Dessutom tenderar sådana här lagar att spridas till Europa.

EFF: The House Votes in Favor of Disastrous Copyright Bill »

Arkiverad under: Nätkultur, Upphovsrätt, USA Taggad som: CASE Act

Hemlig dataavläsning: Nu lägger regeringen ett skarpt förslag

22 oktober 2019 av Henrik Alexandersson

Efter flera års vånda har regeringen idag meddelat att man nu lägger fram sitt förslag om hemlig dataavläsning. På torsdag fattar regeringen beslut om en lagrådsremiss.

Vad det handlar om är att man vill att myndigheterna i hemlighet skall få installera spionprogram (även kallade statstrojaner) på människors datorer, mobiltelefoner, surfplattor och andra digitala enheter.

Till exempel kommer man att kunna använda enheternas kamera och mikrofon för avlyssning. Man kommer att kunna avläsa krypterad kommunikation innan den krypteras eller efter att den avkrypterats. Man kommer också att kunna komma åt enhetens alla filer, bilder, kontakter och allt annat som finns lagrat. Fler detaljer kommer när lagrådsremissen blir offentlig senare i veckan.

Vi har skrivit om detta flera gånger tidigare – och då beskrivit bland annat följande problem:

Om staten skall agera hackare kommer de säkerhetshål som används att förbli okända istället för att rapporteras och åtgärdas. Detta gör våra datorer sårbara för attacker och spionage från till exempel kriminella element och främmande makt. På så sätt gör förslaget oss alla – privatpersoner, företag och myndigheter – mindre säkra.

En fråga är om staten kommer att utveckla egna spionprogram – eller om man kommer att köpa dem av främmande makt eller kanske rent av på den svarta marknaden, vilket knappast är lämpligt.

Inrikesminister Mikael Damberg (S) säger att hemlig dataavläsning bara kommer att kunna användas för att utreda allvarlig brottslighet. Men det är ju ett löfte man brukar ge, för att sedan svika. Ändamålsglidning har snarare blivit regel än undantag vad gäller verktyg för övervakning.

Det är också värt att notera att utredningen om hemlig dataavläsning även öppnar för hemlig avläsning av innehåll hos internetoperatörer och plattformar. Nu återstår att se om detta finns kvar i regeringens slutliga förslag.

En detalj, som inte diskuterats, men som är värd att vara uppmärksam på är risken för missbruk av systemet. Med statstrojaner får myndigheterna inte bara möjlighet att avlyssna och avläsa – utan även plantera information, som till exempel falska bevis. Sådant kommer naturligtvis inte att vara tillåtet, men vi vet att manipulation av bevis emellanåt förekommer och att alla anställda inom de rättsvårdande myndigheterna inte alltid följer reglerna.

I slutet av veckan kommer det att finnas ett mer detaljerat förslag i form av en lagrådsremiss att granska. Man räknar med att lagen skall träda ikraft den 1 mars 2020. Lagen är tidbegränsad till fem år och skall därefter utvärderas.

Länkar:
• Inrikesminister Mikael Dambergs presskonferens (Youtube) »
• SVT: Regeringen presenterar lagrådsremiss om hemlig dataavläsning »
• DN: Polisen ska få möjlighet till hemlig dataavläsning »
• Aftonbladet: Damberg: Polis redo för hemlig dataavläsning »
• Aftonbladet: M om hemlig dataavläsning: Sent och för klent »

Ur arkivet:
• Nästa stridsfråga: Hemlig dataavläsning »
• Ny lag vill att internetoperatörer skall lämna ut information om innehåll i användares kommunikation »

Arkiverad under: Hemlig dataavläsning, Kryptering, Övervakning, Privatliv, Rättssäkerhet, Säkerhet, Storebror, Sverige Taggad som: Damberg

Inget uppskov för Assange

21 oktober 2019 av Henrik Alexandersson

En brittisk domstol har sagt nej till att skjuta upp förhandlingarna om utlämning av Wikileaks grundare och chefredaktör Julian Assange till USA. Där riskerar han upp till 175 års fängelse – för att ha avslöjat sanningen om allt från misstänkta krigsbrott till pinsamma interna amerikanska ambassadtelegram. Vilket för övrigt är material som även publicerats av stora internationella tidningar som The New York Times, The Guardian och Der Spiegel.

Assange menar att han inte kan försvara sig själv på ett rimligt sätt om han inte har tillgång till sitt material, där han sitter fängslad i ett brittiskt högsäkerhetsfängelse.

When asked by the judge, Vanessa Baraitser, if he understood what was happening in court, Assange said: “Not really. I can’t think properly. I don’t understand how this is equitable. This superpower had 10 years to prepare for this case and I can’t access my writings. It’s very difficult where I am to do anything but these people have unlimited resources.”

Så utlämningsprocessen fortsätter. Det blir en förberedande förhandling den 19 december och huvudförhandling i februari.

Länkar:
• The Guardian: Julian Assange extradition judge refuses request for delay »
• Politico: Julian Assange denied delay to US extradition hearing »

Arkiverad under: Europa, Rättssäkerhet, Storebror, Underrättelseverksamhet, USA, Yttrandefrihet Taggad som: Julian Assange, tryckfrihet, UK, Wikileaks

Onlinespel: Konsumentuppror för yttrandefrihet

21 oktober 2019 av Henrik Alexandersson

Onlinespelsföretaget Blizzard har råkat i blåsväder sedan det stängt av spelare som uttryckt sympati med demokratirörelsen i Hong Kong. Aftonbladet skriver:

»Tidigare i veckan stängde speljätten av Chung ”Blitzchung” Ng Wai från Hearthstone Grandmasters. Anledningen var att han utropat ”befria Hongkong, vår tids revolution!” mitt under den livesända turneringen.

Spelaren blev också av med sina prispengar och får inte tävla i ”Hearthstone” fram till den 5 oktober nästa år. Arrangören anser att han har brutit mot turneringens regler som förbjuder politiska handlingar.

Blizzards beslut har orsakat ramaskri på sociala medier. Flera fans skriver till exempel att de avslutat sin prenumeration på ”World of Warcraft”. När protesterna var som värst tvingades utvecklaren stänga ner sitt Reddit-forum.«

En av de i sak ytterst relevanta protesterna kan du se i meddelandet ovan.

Länkar:
• Aftonbladet: Spelarna gör uppror mot Blizzard – efter Hongkong-skandalen »
• ArsTechnica: Lawmakers express “deep concern” over Blizzard’s Hong Kong protest response »
• CNet: Blizzard, Hearthstone and the Hong Kong protests: What you need to know »

Arkiverad under: Censur, Demokrati, Nätkultur, Världen, Yttrandefrihet Taggad som: Blizzard, Heartstone Grandmasters, Hong Kong

  • « Go to Föregående sida
  • Sida 1
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 101
  • Sida 102
  • Sida 103
  • Sida 104
  • Sida 105
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 158
  • Go to Nästa sida »

Primärt sidofält

Nätfrihet och integritet!

Femte juli är en nätpolitisk nyhetssajt som står på internetanvändarnas sida. Läs mer.

  • X: Femtejuli
  • Youtube
  • Soundcloud: 5july
  • RSS-flöde

Prenumerera på inlägg


Loading

Senaste inlägg

  • Fullmaktslagen, regeringen och maktdelningen15 juni 2025
  • Stoppa fullmaktslagen!12 juni 2025
  • Regeringen får rätt att utlysa undantagstillstånd utan att fråga riksdagen10 juni 2025
  • Ryktet om GDPR:s död är överdrivet9 juni 2025
  • Amerikansk domstol tvingar OpenAI att spara alla ChatGPT-loggar5 juni 2025

Senaste kommentar

  1. Chat Control 2 i långbänk om Chat Control 2 – omvända roller i ministerrådet15 mars 2025

    […] Läs mer om de låsta positionerna i EU:s ministerråd: Chat Control 2 – omvända roller i ministerrådet » […]

CC BY 4.0 · Logga in

  • Youtube
  • Twitter
  • RSS