Sverige

I denna kategori publicerar vi poster som främst rör Sverige, rent svenska nätfrågor och svensk politik.

Riksdagsbeslut: Regeringen kan ge sig själv makt

4 december 2025 av Henrik Alexandersson

Nu får regeringen rätt att även i fredstid stifta lagar och utlysa undantagstillstånd utan att först fråga riksdagen.

Igår fattade riksdagen det första av de två beslut som krävs för att ändra grundlagen, så att regeringen kan ge sig själv makt att utfärda förordningar utan att behöva fråga riksdagen. Denna fullmaktslag kan användas när regeringen anser att det behövs.

Detta är ett steg bort från den princip om maktdelning som är viktig i en demokrati. Om någon av demokratins institutioner börjar göra helt galna saker skall de andra kunna säga stopp. Det är denna säkerhetsventil som nu pluggas igen.

Vilket är ett anmärkningsvärt steg i fredstid. (I krig har regeringen friare händer.)

»The chief safeguard of freedom is the separation of powers.«
– Friedrich Hayek

Förslaget kommer ursprungligen från en parlamentarisk kommitté och stöds av alla utom MP. Detta är vad som gäller:

Det handlar om att ge regeringen särskilda befogenheter att meddela föreskrifter vid kriser i fredstid, inklusive inskränkningar av våra fri- rättigheter.

De nya befogenheterna får bara aktiveras i allvarliga fredstida krissituationer.
Riksdagen kan aktivera befogenheterna med tre fjärdedels majoritet.
Regeringen kan aktivera befogenheterna på egen hand om riksdagens beslut inte kan avvaktas. Riksdagen ska då godkänna beslutet i efterhand med samma majoritet.
Föreskrifter som regeringen meddelar på egen hand ska framläggas för riksdagen inom en vecka och prövas inom 30 dagar.
Riksdagen kan stoppa befogenheterna eller upphäva föreskrifter.

Regeringen kommer alltså att kunna ge sig själv mycket långtgående befogenheter med så kallade aktiveringsbeslut.

Det enda regeringen inte skall få göra på egen hand är att »stifta, ändra eller upphäva grundlag, riksdagsordningen eller lag om val till riksdagen«. Men allt annat.

Som förslaget är skrivet kan en regering förhala riksdagens möjlighet att upphäva ett beslut som den fattat på egen hand.

»Freedom is guaranteed only where the power of government stops.«
– Hannah Arendt

Vad är då en »allvarlig kris i fredstid«? Det får regringen bestämma själv.

Men i förarbetena ges några exempel: It-attackerna mot Coop i Norrbotten, finanskriser, flygkapningar, skogsbränder, värmeböljor, snöoväder, finankriser, flyktingkriser, tunnelbygget genom Hallandsåsen med mera.

Vilket sett i backspegeln är kriser som vi ändå kunnat hantera utan att kringgå den parlamentariska demokratin.

Det är rätt uppseendeväckande att riksdagens partier är beredda att ge sina värsta fiender oinskränkt makt, om så bara under en kortare tid.

Och det fattas inte kontroversiella ämnen som skulle kunna stämplas som en allvarlig kris av olika regeringar, från klimatet till invandringen. Och galna beslut kan ställa till med stor skada även om de bara gäller en kort tid.

Detta har förbigåtts med tystnad i svensk samhällsdebatt och media.

Det andra och slutliga beslutet för att ändra grundlagen kommer att fattas efter nästa riksdagsval, oavsett vem som då får makten.

Demokratins paradox är att den kan avskaffa sig själv.

»It may be too great a temptation to human frailty, apt to grasp at power, for the same persons who have the power of making laws to have also in their hands the power to execute them.«
– John Locke

• Riksdagen: Stärkt konstitutionell beredskap »
• Vårt remissvar (PDF) »
• Timbro: Har nöden ingen lag? »
• Riksdagen vill ge regeringen rätt att införa undantagstillstånd på lösa grunder »
• Regeringen får rätt att utlysa undantagstillstånd utan att fråga riksdagen »
• Stoppa fullmaktslagen! »
• Fullmaktslagen, regeringen och maktdelningen »
• En bugg i fullmaktslagen? »
• Grundlagsändring ger regeringen makt att stifta lagar utan riksdagsbeslut »

CC0

EU, nätcensur och hatlagstiftning

2 december 2025 av Henrik Alexandersson

Vi håller på att få statligt godkända nätcensorer vars opartiskhet kan ifrågasättas. Samtidigt blir »hat« ett EU-brott med gemensam definition och lägsta straff.

Enligt EU:s Digital Services Act (DSA) skall medlemsstaterna utse Trusted Flaggers / »betrodda anmälare«. Dessa skall ha en direkt kanal till sociala media för att rekommendera vilket innehåll som snabbt bör plockas bort.

En Trusted Flagger kan vara en myndighet, en branschorganisation, expertorganisationer, akademiska organisationer, NGO:er eller liknande. I Sverige kommer de att utses och hanteras av Post & Telestyrelsen (PTS).

Formellt sett skall de bara flagga olagligt innehåll. Men DSA öppnar även för att de skall kunna hjälpa plattformarna att hålla efter vad som föreskrivs i användarvillkoren, vilket i så fall även kan vara icke olagligt innehåll.

Det första problemet är att vi kommer att få ett slags statligt godkända nätcensorer som får rätt att rekommendera att innehåll plockas bort utan föregående rättslig prövning.

Det må vara en sak om en privatperson eller godtycklig organisation påpekar att visst innehåll på sociala media förmodligen är olagligt.

Men det är något helt annat när anmälaren är utsedd och godkänd av staten. Denne kan då i någon mening sägas handla på statens mandat eller med statens goda minne. Och staten, dess funktionärer och ombud bör inte få censurera något utan föregående rättslig prövning.

Speciellt inte icke olagligt innehåll (även om det bryter mot sociala medias användarvillkor).

Ett annat problem är att vissa Trusted Flaggers kan ha och driva en egen agenda.

Än så länge är detta inte något större problem i Sverige, då de enda två Trusted Flaggers som ännu är utsedda är barnrättsorganisationen ECPAT och Svenska Stöldskyddsföreningen. Båda bör vara kvalificerade för att avgöra om innehåll inom deras sakexpertis är lagligt eller ej.

Det blir knepigare om organisationer som utses till Trusted Flaggers har en mer politisk agenda, som kan misstänkas färga deras omdöme. I Tyskland har man utsett ett par kontroversiella organisationer som arbetar mot hat på nätet till Trusted Flaggers. Och vad som är att betrakta som hat öppnar för ett stort mått av subjektivitet.

De svenska socialdemokraterna krävde nyligen att Sverige utser fler Trusted Flaggers. Till Epoch Times har Anders Ygeman (S) sagt att exempel på sådana kan vara Expo och Doku. Vilket är intressant då båda dessa är något av ett rött skynke för var sin sida av det politiska fältet.

Om de strikt ägnar sig åt att rapportera in sådant som är uppenbart olagligt är det kanske en sak. Men om de även skall börja tolka sådant som regleras i respektive plattforms användarvillkor finns en uppenbar risk för politiskt färgade beslut och kontroverser.

I DSA kan vi läsa att Trusted Flaggers även skall medverka vid analys av systemrisker; att de skall ha ett utökat samarbete med sociala media; att de skall medverka vid utbildning för sociala plattformar samt att de skall bidra till utformning av uppförandekoder. Vilket är att gå långt bortom att bara påpeka vad som är direkt olagligt.

Den risk vi måste vara observanta på är om vi får Trusted Flaggers som låter en egen agenda styra sina handlingar. Och den risken är tyvärr uppenbar.

Det tredje problemet är vad som för tillfället är olagligt.

I till exempel Tyskland är förolämpningar olagliga, speciellt online – på ett sätt som begränsar yttrandefriheten, fri debatt och fri åsiktsbildning. I kombination med att man utsett Trusted Flaggers vars opartiskhet ifrågasatts kan det bli problematiskt.

I sammanhanget vill vi påminna om att EU är på väg att göra »hat och hot« till ett »EU-brott« med gemensam definition och ett gemensamt minsta straff.

Hot må vara en sak, det är en handling som kränker någon annans säkerhet. Men hat är en känsla. Vad som upplevs som hat är subjektivt. Och här svävar man på målet.

En resolution från Europaparlamentet säger att vad som i sammanhanget skall anses utgöra hat »must not be limited only to certain grounds or motivations«. Vilket låter oroväckande. Man efterlyser även en »holistisk respons« och en »multidimensionell approach«.

Detta är gummiparagrafer som kan öppna för i stort sett vad som helst.

Om vi nu tar ett steg tillbaka och ser till helheten, då får vi följande:

Statligt godkända nätcensorer som kan rekommendera att (bland annat) olagligt innehåll plockas bort från sociala media utan föregående rättslig prövning.
Man kan ifrågasätta vissa presumtiva Trusted Flaggers opartiskhet och agenda.
Vi är på väg att få en EU-lagstiftning som gör »hat« till ett brott, utan att närmare slå fast exakt vad som menas med termen eller vad det är som skall bli olagligt att uttrycka.

Vad kan möjligen gå fel?

CC0

Och nu: Face Control

28 november 2025 av Henrik Alexandersson

Från 1:a maj skall svensk polis få använda kamerabevakning med AI-stödd automatisk ansiktsigenkänning i realtid. Så att man kan hålla koll på var folk befinner sig.

Som vi tidigare rapporterat är regeringen i färd med att införa kameraövervakning med automatiserad, AI-baserad ansiktsigenkänning. Idag har regeringen presenterat en skarp lagrådsremiss.

Som väntat maxar regeringen ut så mycket den kan ur undantagen i EU:s AI Act. Vilken i sitt grundläge förbjuder automatiserad ansiktsigenkänning i realtid på allmän plats för brottsbekämpning. Men som sagt med undantag – ifall man tycker att man verkligen måste.

AI-system i kombination med det kraftigt ökade antalet övervakningskameror skall få användas för att:

Hitta offer för bland annat människorov och människohandel.
Förhindra allvarliga brott mot människors liv eller säkerhet som exempelvis mord, grov
misshandel och allmänfarlig ödeläggelse.
Utreda och lagföra allvarliga brott som exempelvis mord, våldtäkt och grova vapen- och
narkotikabrott.
Verkställa straffrättsliga påföljder för sådana brott.

Detta med följande begränsningar:

AI-system för ansiktsigenkänning eller annan biometrisk fjärridentifiering i realtid får endast användas om det är absolut nödvändigt för att lokalisera eller identifiera en utpekad person.
Det krävs tillstånd från åklagare eller domstol för att använda tekniken.
I brådskande fall får användningen påbörjas utan tillstånd – då måste en ansökan om tillstånd göras inom 24 timmar.
Användningen måste vara proportionerlig.
Användningen ska anmälas till Integritetsskyddsmyndigheten.

Vi skrev redan tidigare i processen:

Ett problem med automatiserad ansiktsigenkänning med kameraövervakning i realtid är att alla granskas och får sina ansikten matchade mot aktuell sökdata – därmed utsätts alla för en form av integritetskränkning.

En mindre filosofisk invändning är att man skapar ett system som riskerar att växa till att en dag kunna kontrollera var alla medborgare befinner sig. Vilket är frestande lätt att missbruka.

Övervakningslagar utökas alltid med tiden, vad gäller syfte och omfattning.

Och det finns många andra problem med automatiserad ansiktsigenkänning. Systemet flaggar till exempel ofta fel personer, speciellt vad gäller icke-europeisk etnicitet. Även falska flaggningar kan få påtagliga negativa konsekvenser för den enskilde.

Detta är ännu ett steg mot den totala övervakningsstaten.

Problemet är att allt går att motivera – inklusive kamerabevakning i alla hem 24/7. Vilket garanterat skulle minska brottsligheten och öka uppklarningsprocenten. Speciellt om detta samkörs med olika register och sociala media. Men till vilket pris?

• Pressmeddelande: Regeringen vill ge polisen rätt att använda AI för ansiktsigenkänning i realtid »
• Presentationsbilder från presskonferensen »
• Lagrådsremissen »

CC0

Två av tre regeringspartier säger nu nej till Chat Control 2

23 november 2025 av Henrik Alexandersson

Det är så dags nu, men efter sina stämmor är både Liberalerna och Kristdemokraterna emot Chat Control 2.

Förra veckan sa Kristdemokraternas riksting nej till Chat Control 2. TT/SvD:

»Partistyrelsen ville att motionen om att säga nej till ”chat control” skulle avslås. Bakom motionen stod KD:s EU-parlamentariker Alice Teodorescu Måwe och partistyrelseledamoten Nike Örbrink. De varnade för att ”chat control” skulle innebära den största övervakningen av invånarna inom EU någonsin.

Partistyrelsen ansåg att övervakningsmetoden visserligen inte är perfekt, men att EU-kommissionens förslag ändå en väl avvägd struktur för att effektivt bekämpa sexuella övergrepp mot barn.

Partistyrelsens linje förlorade klart.«

Och nu gör Emanuel Karlsten oss uppmärksamma på att det även händer saker inom Liberalerna:

»I helgen har Liberalerna anslutit, efter att enskilda partimedlemmar motionerat om att ”inför en digital brevhemlighet och stoppa bakdörrarna i krypterade tjänster” (motion G58). Partistyrelsen argumenterade mot motionen, men landsmötet valde att bifalla motionen i sin helhet.«

Och inte bara en bifallen motion, utan två:

»Inte minst den efterföljande, G59, som uttryckligen tar sikte på det utkast till lagrådsremiss som regeringen i våras publicerade. I det föreslås att krypteringen ska brytas, eller bakdörrar byggas in, för att komma åt svåra brott. Ett förslag som, om det skulle bli verklighet, skulle omöjliggöra krypterade tjänster som Whatsapp och Signal i Sverige.

Motionen förslog att lagförslaget ”omarbetas för att bevara och stärka den personliga integriteten” och krypterade tjänster ”inte tvingas bryta kryptering eller bygger in bakdörrar utan att misstanke om brott föreligger”. Dessutom att partiet ska verka för att ”legitima totalsträckskrypterade tjänster inte tvingas bryta kryptering eller bygga in bakdörrar”.

Trots patistyrelsens invändningar biföll landsmötet även denna motion i sin helhet.«

Liberalerna intar en liberal ståndpunkt. Man tackar.

Nu skall man inte utgå från att det som beslutas på en partistämma automatiskt får genomslag i riksdag eller regering. Men både KD och L har nu fått en knäpp på näsan av sina aktiva medlemmar.

Och även om båda partierna skulle ansluta till den övervakningskritiska linjen i riksdagen är både M och S positiva till mer övervakning. Och de är i majoritet, om än på håret.

Det skall bli intressant att se hur KD och L kommer att hantera det här. Om alls. Om de ens blir kvar i riksdagen.

Dessutom har Chat Control 2 redan kört i diket. Om varken Europaparlamentet eller EU:s ministerråd vill ha obligatorisk skanning av innehållet i folks elektroniska meddelanden, då blir det (nog) inget.

• SvD/TT: KD säger nej till omtvistat EU-förslag »

• Emanuel Karlsten: Liberalerna omformar sin politik: Ska arbeta mot Chat control och försvara krypterade tjänster »

Resurser:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »

CC0

(S): ID-krav för onlinespel med chattar – och fler nätcensorer

20 november 2025 av Henrik Alexandersson

Socialdemokraterna vill se ID-krav för spelplattformar med chattar – och fler statligt godkända nätcensorer.

Socialdemokraterna krävde på en presskonferens i veckan att »samhället kliver fram och vidtar åtgärder för att spelplattformarna skall vara säkra för barn och unga«.

Detta tänker man åstadkomma genom att införa ID-krav för spelplattformar med chat-funktioner. Så att man vet vem som deltar.

Som vanligt väcker sådana här förslag massor av frågor. Hur skall det gå till? Hur har man tänkt sig att få plattformar i andra jurisdiktioner att delta? Kommer man att kombinera detta med en åldersgräns (som man vill göra med sociala media)?

Sedan kom Anders Ygeman in på ett intressant sidospår: Socialdemokraterna vill se »betydligt fler« Trusted Flaggers (»betrodda anmälare«). Det vill säga statligt godkända nätcensorer, med en direktlina till sociala media för att rekommendera vilket innehåll som bör plockas bort.

Trusted Flaggers introducerades i EU:s Digital Services Act (DSA). Än så länge finns det bara två i Sverige. ECPAT (som rapporterar in innehåll med övergrepp mot barn) och Svenska Stöldskyddsföreningen.

Upphovsrättsorganisationer och Läkemedelsverket sägs också vara på gång. Vilket ändå får sägas vara rätt återhållsamt. I andra länder har det uppstått frågor och debatt efter att mer politiskt vinklade organisationer utsetts till Trusted Flaggers.

Om nu Socialdemokraterna vill se »betydligt fler« Trusted Flaggers är den uppenbara frågan: Vilka?

Med tanke på partiets rätt avoga inställning till det fria ordet på internet finns det skäl att vara vaksam.

Socialdemokraterna vill dessutom att Trusted Flaggers (som idag verkar inom sina respektive organisationers ramar) skall avlönas av skattebetalarna.

En fråga som uppstår är om det är lämpligt att statligt godkända (och avlönade?) nätcensorer skall kunna rekommendera att innehåll tas bort utan föregående rättslig prövning.

Relaterat:
• Möt de nya statligt godkända nätcensorerna (november 2024) »

CC0

Chat Control 2: Senaste nytt

16 november 2025 av Henrik Alexandersson

EU:s ministerråd har nu definitivt sagt nej till obligatorisk skanning av folks elektroniska meddelanden. Och KD:s riksting säger nej till Chat Control 2.

Efter ett par dagar av oklarheter och spekulationer är det nu klart. EU:s ministerråd säger nej till den del av Chat Control 2 som kräver obligatorisk skanning av innehållet i medborgarnas elektroniska meddelanden.

Den nya punkt 17a säger:

»Nothing in this Regulation should be understood as imposing any detection obligations on providers.«

Därmed är frågetecknen uträtatde och utrymmet för tolkning minimalt. Ändå är det bra att vara fortatt vaksam vad gäller denna detalj i resten av processen.

Nu säger alltså både ministerrådet och Europaparlamentet nej till obligatorisk skanning på bred front utan misstanke om brott. Med det är saken i princip klar.

Istället fortsätter den frivilliga skanning av icke totalsträckskrypterade meddelanden som många plattormar bedriver idag i syfte att identifiera och rapportera övergrepp mot barn. (Vilken inte heller är oproblematisk.)

Så nu kan vi fokusera på en annan del av ministerrådets förslag: Åldersgränser för meddelande-appar. Vilket kräver identifikation. Vilket i sin tur gör det omöjligt att vara anonym online. Anomymitet är inget brott och det finns mycket goda skäl för att människor ibland kan behöva vara anonyma.

Samtidigt i Sverige: Knappt hade ministerrådet hunnit backa om Chat Control 2 förrän Kristdemokraternas riksting beslutade att också säga nej till förslaget.

Vilket innebär att två av tre partier i regeringen (L & KD) nu säger nej till Chat Control 2, efter partistämmobeslut. Vilket regeringen (M+KD+L) som sådan inte verkar ta någon hänsyn till.

Moderaterna är större än de andra regeringspartierna tillsammans och har varit pådrivande för ett ja till Chat Control 2 i EU:s ministerråd. M är för Chat Control 2 trots att man hävdade motsatsen i EU-valrörelsen.

I regeringsunderlaget (Tidö-partierna) säger även SD nej till Chat Control 2.

De enda partier som idag fullt ut stöder förslaget är S & M. Vilket känns typiskt.

Med detta samlar vi oss nu för att få bort ministerrådets krav på åldersgränser ur Chat Control 2.

Resurser:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »

CC0

BBC-gate: Gör public service sökbart

11 november 2025 av Henrik Alexandersson

Skattefinansierade public service bör göra alla sina nyhets- och samhällsprogram åtkomliga och sökbara online.

Medvetet partisk klippning och vinklad rapportering om en rad ämnen hos BBC skakar Storbritannien. Kan man lita på den public service som vi alla är med och betalar?

Det tycks som att även svensk public service oroas. Enligt uppgift har det avpublicerats en del hos SVT de senaste dagarna. På sociala media cirkulerar exempel på döda länkar.

Hur det än är med den saken väcker frågan liv i en av mina gamla käpphästar: Varför är inte i alla nyhets- och samhällsprogram i SVT och SR tillgängliga och historiskt sökbara online?

Då tänker jag inte bara på att kunna kontrollera i vilken mån sändningarna har varit (o)partiska. Det handlar framförallt om att komma åt dokumentation om historiska händelser och om vad olika aktörer i samhällsdebatten sagt under årens lopp.

Förr i världen hade i vart fall SR P1:s lördagsintervju ett bibliotek med tidigare sändningar. Vilket var en guldgruva för den som ville kontrollera vad politiker verkligen sagt. Men detta bibliotek är sedan länge borta från SR:s hemsida.

Man borde i vart fall enkelt kunna lägga upp alla nyhets- och samhällssändningar som sparats i digitalt format. Och med hjälp av AI skulle man kunna göra detta innehåll sökbart på djupet.

Istället är SVT och SR snabba på att av-publicera sändningar från sin webplats.

Inte minst med tanke på att SVT och SR är tvångsfinansierade med skattemedel bör den samlade produktionen av nyheter och samhällsprogram finnas tillgänglig i sökbar form online för allmänheten, media och forskare. Med fri citaträtt.

Det känns som ett öppet mål. Det skulle tillföra något värdefullt till det demokratiska samtalet. Och det skulle göra det lättare att utkräva ansvar.

Staten skall lämna vanligt hederligt folk ifred

7 november 2025 av Henrik Alexandersson

Chat Control 2, Going Dark-projektet, Bakdörrs-lagen, Protect EU… Från alla håll bedrivs krypskytte mot rätten till privat, totalsträckskrypterad kommunikation.

Detta trots att rätten till privatliv och privat kommunikation är en grundläggande mänsklig rättighet.

Om staten bereder sig tillgång till innehållet i folks meddelanden och elektroniska kommunikationer (utan brottsmisstanke) uppstår en oemotståndlig frestelse.

Information är makt. Den som vet vad som händer kan få kontroll över andra.

Även om våra makthavare (för tillfället) inte uppvisar tecken på att vilja förvandla vårt samhälle till någon variant av 1900-talets utopiska dödskulter, så kan kontroll av människors korrespondens ändå komma att missbrukas. Av inkompetens. Av missriktad välvilja. Av överdrivet nit. Av egenintresse. Av aktörer som vill oss illa. Eller i namn av något överordnat mål.

Det är ju inte som att våra politiker och systemets funktionärer alltid uppvisat gott omdöme. Eller att våra system är vattentäta mot kriminella och främmande makt.

Man kan inte utgå från att staten alltid kommer att vara en aktör som respekterar individens frihet och rätt. Det saknas inte varnande exempel.

Ett land blir inte nödvändigtvis mer demokratiskt med tiden. Historen har lärt oss att vad som helst kan hända. Och att det kan gå fort.

Därför får vi inte ge upp kampen för rätten till privat, totalsträckskypterad kommunikation.

Staten skall lämna vanligt hederligt folk ifred.

(Vad gäller att övervaka buset finns redan hemlig dataavläsning – om misstanke om något brottsligt föreligger.)

CC0

Brottsprovokation eller bevisprovokation?

5 november 2025 av Henrik Alexandersson

Skall polisen kunna provocera fram brott – och är det verkligen vad regeringens utredare föreslår?

I veckan mottog justitieministern en utredning om »Särskilda provokativa åtgärder« som i media rapporterats som brottsprovokation. Vilket väcker viktiga principiella frågor.

Polisen skall bekämpa brott – inte provocera fram brott som annars inte hade begåtts.

Men det är (i huvudsak) inte heller vad som föreslås. Istället är det fråga om bevisprovokation – där det handlar om att förmå den som redan misstänks för brott att avslöja sig på ett sådant sätt att det går att bevisa att något brottsligt förekommer.

Vilket är en helt annan sak än brottsprovokation, då det här handlar om ett verkligt brott som begåtts, är på väg att begås eller planeras. Det är en viktig gränsdragning.

Nu vill regeringen och SD gärna framstå som handlingskraftiga mot brott, så man har förmodligen inget emot den begreppsförvirring som råder i frågan. Men det handlar alltså inte om att göra som »Dumpen« och provocera fram ett brott som annars inte hade begåtts.

Men gränsdragningen är knepig. Därför gäller det att vara uppmärksam på vad som sker i processen under remissbehandling, beredning av en proposition och i riksdagens behandling. Det saknas inte krafter som vill se ren brottsprovokation.

En intressant detalj är att utredningen menar att polisen bör få använda sig av AI-generat material som skildrar sexuella övergrepp mot barn, för att bereda sig tillgång till olika slutna forum där sådant förekommer. Vilket också är knepigt eftersom framställning av fiktiva skildringar av detta slag är lika olagliga som verkliga. Därmed kommer polisen att tillåtas begå en idag brottslig handling. Och om en fiktiv skildring av lagstiftaren anses vara lika allvarlig som en verklig, då borde det vara lika allvarligt vem som än producerar den, även om det är polisen.

Det skall bli intressant att se hur den vidare beredningen kommer att resonera kring detta.

• Regeringen: Pressträff i samband med överlämning av utredning om provokativa åtgärder »

• Regeringen: Presentationsbilder från pressträff om överlämning av utredning om provokativa åtgärder den 3 november 2025 (PDF) «

CC0

Nu får Ryssland, Kina och Iran tillgång till data på svenska servrar

30 oktober 2025 av Henrik Alexandersson

Sverige har just skrivit under en FN-konvention som ger skurkstater tillgång till data på svenska servrar.

Anta att en oppositionell i skurkstaten X-land publicerar sig och sitt motstånd mot X-regimen på en svensk server. Skall då svenska myndigheter tvingas hjälpa X-land att bygga ett case mot nämnde dissident i syfte att fängsla honom för sina åsikter?

Man kan tycka att svaret borde vara nej. Men det är en av många möjliga oönskade konsekvenser av FN:s Cybercrime Treaty – som Sverige och EU just undertecknat i Hanoi.

Vi ruppmärksammade det här 2019 efter att internationell press rapporterat om att en konvention som kan komma att censurera internet. I januari 2024 hade förslaget fått mer kött på benen och vi varnade bland annat för följande risker:

Man är inte ens överens om vad »cyberbrottslighet« egentligen är. Vilket skapar utrymme för godtycke.
Vad vi i de demokratiska rättsstaterna betraktar som helt lagliga yttranden online kan komma att kriminaliseras.
Verksamhet som bedrivs av cybersäkerhetsexperter, visselblåsare, aktivister och journalister kan komma att kriminaliseras.
Säker elektronisk kommunikation kommer att undermineras.
IT-tekniker kan tvingas kringgå dagens verktyg för säkerhet online.
Data och information kan komma att delas och hämtas över gränserna på ett sätt som går bortom vad som kan anses vara lämpligt, nödvändigt och proportionerligt. Detta utan rimligt dataskydd och utan hänsyn till rättsstatens grundläggande principer.

Problemen tycks kvarstå. Vi kunde också rapportera att Ryssland, Kina och Iran är några av de länder som uppvisat betydande entusiasm för förslaget.

Och nu är konventionen vid målsnöret. Återstår bara att anta den i FN:s generalförsamling och de undertecknande ländernas nationella parlament. Den ersätter då Budapestkonventionen från 2001.

Dock tycks USA ha låtit bli att skriva under. SC Media:

»Michael Bell, chief executive officer at Suzu Labs, said the United States has been placed in an impossible position. While the treaty attempts to solve actual problems and offer avenues for cross border evidence-sharing for ransomware and human trafficking, it also establishes a legal route for authoritarian regimes to demand data from sources they wouldn’t have otherwise, Bell said.«

»“All under the guise of catching criminals, but there are serious concerns about the collection of this data, and I argue that the U.S. should stay out until there are enforcement mechanisms to protect human rights and to shield legitimate security researchers,” said Bell. “Otherwise, we are legitimizing the same surveillance tactics we condemn China and Russia for using while compounding those issues by sharing that data with the international community. The real risk isn’t isolation, it’s that more than 70 countries now have a framework to compel data handovers that would bypass our constitutional protections.”«

För Sveriges del hamnar frågan på riksdagens bord för ratificering. Kommer någon att bry sig?

• FN: Sixty-five nations sign first UN treaty to fight cybercrime, in milestone for digital cooperation »

• EFF: Joint Statement on the UN Cybercrime Convention: EFF and Global Partners Urge Governments Not to Sign »

• SC Media: US absence from UN Cybercrime Treaty praised by groups over privacy abuse »

Tidigare poster med länkar och resurser:
• Oro för censur med FN:s nya resolution om cyberbrott (december 2019) »
• Skurkstater i FN vill ta kontroll över internet (januari 2024) »
• FN ger skurkstater makt över internet (juli 2024) »
• FN ger skurkstater tillgång till data på svenska servrar (augusti 2024) »

CC0