Femte juli

Nätet till folket!

Sverige

I denna kategori publicerar vi poster som främst rör Sverige, rent svenska nätfrågor och svensk politik.

BBC-gate: Gör public service sökbart

av

Skattefinansierade public service bör göra alla sina nyhets- och samhällsprogram åtkomliga och sökbara online.

Medvetet partisk klippning och vinklad rapportering om en rad ämnen hos BBC skakar Storbritannien. Kan man lita på den public service som vi alla är med och betalar?

Det tycks som att även svensk public service oroas. Enligt uppgift har det avpublicerats en del hos SVT de senaste dagarna. På sociala media cirkulerar exempel på döda länkar.

Hur det än är med den saken väcker frågan liv i en av mina gamla käpphästar: Varför är inte i alla nyhets- och samhällsprogram i SVT och SR tillgängliga och historiskt sökbara online?

Då tänker jag inte bara på att kunna kontrollera i vilken mån sändningarna har varit (o)partiska. Det handlar framförallt om att komma åt dokumentation om historiska händelser och om vad olika aktörer i samhällsdebatten sagt under årens lopp.

Förr i världen hade i vart fall SR P1:s lördagsintervju ett bibliotek med tidigare sändningar. Vilket var en guldgruva för den som ville kontrollera vad politiker verkligen sagt. Men detta bibliotek är sedan länge borta från SR:s hemsida.

Man borde i vart fall enkelt kunna lägga upp alla nyhets- och samhällssändningar som sparats i digitalt format. Och med hjälp av AI skulle man kunna göra detta innehåll sökbart på djupet.

Istället är SVT och SR snabba på att av-publicera sändningar från sin webplats.

Inte minst med tanke på att SVT och SR är tvångsfinansierade med skattemedel bör den samlade produktionen av nyheter och samhällsprogram finnas tillgänglig i sökbar form online för allmänheten, media och forskare. Med fri citaträtt.

Det känns som ett öppet mål. Det skulle tillföra något värdefullt till det demokratiska samtalet. Och det skulle göra det lättare att utkräva ansvar.

Staten skall lämna vanligt hederligt folk ifred

av

Chat Control 2, Going Dark-projektet, Bakdörrs-lagen, Protect EU… Från alla håll bedrivs krypskytte mot rätten till privat, totalsträckskrypterad kommunikation.

Detta trots att rätten till privatliv och privat kommunikation är en grundläggande mänsklig rättighet.

Om staten bereder sig tillgång till innehållet i folks meddelanden och elektroniska kommunikationer (utan brottsmisstanke) uppstår en oemotståndlig frestelse.

Information är makt. Den som vet vad som händer kan få kontroll över andra.

Även om våra makthavare (för tillfället) inte uppvisar tecken på att vilja förvandla vårt samhälle till någon variant av 1900-talets utopiska dödskulter, så kan kontroll av människors korrespondens ändå komma att missbrukas. Av inkompetens. Av missriktad välvilja. Av överdrivet nit. Av egenintresse. Av aktörer som vill oss illa. Eller i namn av något överordnat mål.

Det är ju inte som att våra politiker och systemets funktionärer alltid uppvisat gott omdöme. Eller att våra system är vattentäta mot kriminella och främmande makt.

Man kan inte utgå från att staten alltid kommer att vara en aktör som respekterar individens frihet och rätt. Det saknas inte varnande exempel.

Ett land blir inte nödvändigtvis mer demokratiskt med tiden. Historen har lärt oss att vad som helst kan hända. Och att det kan gå fort.

Därför får vi inte ge upp kampen för rätten till privat, totalsträckskypterad kommunikation.

Staten skall lämna vanligt hederligt folk ifred.

(Vad gäller att övervaka buset finns redan hemlig dataavläsning – om misstanke om något brottsligt föreligger.)

CC0

Brottsprovokation eller bevisprovokation?

av

Skall polisen kunna provocera fram brott – och är det verkligen vad regeringens utredare föreslår?

I veckan mottog justitieministern en utredning om »Särskilda provokativa åtgärder« som i media rapporterats som brottsprovokation. Vilket väcker viktiga principiella frågor.

Polisen skall bekämpa brott – inte provocera fram brott som annars inte hade begåtts.

Men det är (i huvudsak) inte heller vad som föreslås. Istället är det fråga om bevisprovokation – där det handlar om att förmå den som redan misstänks för brott att avslöja sig på ett sådant sätt att det går att bevisa att något brottsligt förekommer.

Vilket är en helt annan sak än brottsprovokation, då det här handlar om ett verkligt brott som begåtts, är på väg att begås eller planeras. Det är en viktig gränsdragning.

Nu vill regeringen och SD gärna framstå som handlingskraftiga mot brott, så man har förmodligen inget emot den begreppsförvirring som råder i frågan. Men det handlar alltså inte om att göra som »Dumpen« och provocera fram ett brott som annars inte hade begåtts.

Men gränsdragningen är knepig. Därför gäller det att vara uppmärksam på vad som sker i processen under remissbehandling, beredning av en proposition och i riksdagens behandling. Det saknas inte krafter som vill se ren brottsprovokation.

En intressant detalj är att utredningen menar att polisen bör få använda sig av AI-generat material som skildrar sexuella övergrepp mot barn, för att bereda sig tillgång till olika slutna forum där sådant förekommer. Vilket också är knepigt eftersom framställning av fiktiva skildringar av detta slag är lika olagliga som verkliga. Därmed kommer polisen att tillåtas begå en idag brottslig handling. Och om en fiktiv skildring av lagstiftaren anses vara lika allvarlig som en verklig, då borde det vara lika allvarligt vem som än producerar den, även om det är polisen.

Det skall bli intressant att se hur den vidare beredningen kommer att resonera kring detta.

• Regeringen: Pressträff i samband med överlämning av utredning om provokativa åtgärder »

• Regeringen: Presentationsbilder från pressträff om överlämning av utredning om provokativa åtgärder den 3 november 2025 (PDF) «

CC0

Nu får Ryssland, Kina och Iran tillgång till data på svenska servrar

av

Sverige har just skrivit under en FN-konvention som ger skurkstater tillgång till data på svenska servrar.

Anta att en oppositionell i skurkstaten X-land publicerar sig och sitt motstånd mot X-regimen på en svensk server. Skall då svenska myndigheter tvingas hjälpa X-land att bygga ett case mot nämnde dissident i syfte att fängsla honom för sina åsikter?

Man kan tycka att svaret borde vara nej. Men det är en av många möjliga oönskade konsekvenser av FN:s Cybercrime Treaty – som Sverige och EU just undertecknat i Hanoi.

Vi ruppmärksammade det här 2019 efter att internationell press rapporterat om att en konvention som kan komma att censurera internet. I januari 2024 hade förslaget fått mer kött på benen och vi varnade bland annat för följande risker:

  • Man är inte ens överens om vad »cyberbrottslighet« egentligen är. Vilket skapar utrymme för godtycke.
  • Vad vi i de demokratiska rättsstaterna betraktar som helt lagliga yttranden online kan komma att kriminaliseras.
  • Verksamhet som bedrivs av cybersäkerhetsexperter, visselblåsare, aktivister och journalister kan komma att kriminaliseras.
  • Säker elektronisk kommunikation kommer att undermineras.
  • IT-tekniker kan tvingas kringgå dagens verktyg för säkerhet online.
  • Data och information kan komma att delas och hämtas över gränserna på ett sätt som går bortom vad som kan anses vara lämpligt, nödvändigt och proportionerligt. Detta utan rimligt dataskydd och utan hänsyn till rättsstatens grundläggande principer.

Problemen tycks kvarstå. Vi kunde också rapportera att Ryssland, Kina och Iran är några av de länder som uppvisat betydande entusiasm för förslaget.

Och nu är konventionen vid målsnöret. Återstår bara att anta den i FN:s generalförsamling och de undertecknande ländernas nationella parlament. Den ersätter då Budapestkonventionen från 2001.

Dock tycks USA ha låtit bli att skriva under. SC Media:

»Michael Bell, chief executive officer at Suzu Labs, said the United States has been placed in an impossible position. While the treaty attempts to solve actual problems and offer avenues for cross border evidence-sharing for ransomware and human trafficking, it also establishes a legal route for authoritarian regimes to demand data from sources they wouldn’t have otherwise, Bell said.«

»“All under the guise of catching criminals, but there are serious concerns about the collection of this data, and I argue that the U.S. should stay out until there are enforcement mechanisms to protect human rights and to shield legitimate security researchers,” said Bell. “Otherwise, we are legitimizing the same surveillance tactics we condemn China and Russia for using while compounding those issues by sharing that data with the international community. The real risk isn’t isolation, it’s that more than 70 countries now have a framework to compel data handovers that would bypass our constitutional protections.”«

För Sveriges del hamnar frågan på riksdagens bord för ratificering. Kommer någon att bry sig?

• FN: Sixty-five nations sign first UN treaty to fight cybercrime, in milestone for digital cooperation »

• EFF: Joint Statement on the UN Cybercrime Convention: EFF and Global Partners Urge Governments Not to Sign »

• SC Media: US absence from UN Cybercrime Treaty praised by groups over privacy abuse »

Tidigare poster med länkar och resurser:
• Oro för censur med FN:s nya resolution om cyberbrott (december 2019) »
• Skurkstater i FN vill ta kontroll över internet (januari 2024) »
• FN ger skurkstater makt över internet (juli 2024) »
• FN ger skurkstater tillgång till data på svenska servrar (augusti 2024) »

CC0

Vill regeringen få Chat Control 2 som en valfråga?

av

Justitieminister Gunnar Strömmer (M) bör be EU:s ministerråd sända tillbaka Chat Control 2 till EU-kommissionen, vid nästa möte i december.

Dels för att ministerrådet efter tre år fortfarande inte kunnat komma överens. Acceptera att det inte finns en tillräcklig majoritet.

Dels för att man inte bör köra över länder som Tyskland och Polen i frågor om människorätt och massövervakning. De vet ju hur det kan gå.

Dels för att de folkvalda i Europaparlamentet säger nej till förslaget i dess centrala delar.

Dels för att Europaparlamentets utredningstjänst, kommissionens och ministerrådets egna rättstjänster, EU:s dataskyddsombudsman, FN:s människorättskommissionär och en formlig armé av jurister och människorättsaktivister varnar för att Chat Control 2 kränker grundläggande mänskliga rättigheter.

Dels för att EU-kommissionen själv inser men väljer att bortse från att så är fallet. Uttryckligen, på sidan 13.

Dels för att alla som kan tekniken varnar för att politikerna inte begriper vad de sysslar med. Chat Control 2 hotar vårt samhälles behov av säker, insynsskyddad kommunikation. Vilket får långtgående oönskade konsekvenser.

För att tala ett språk politikerna förstår: 41 svenska ledarsidor sågar Chat Control 2. Ingen försvarar förslaget.

Eller tänker Strömmer dra med sig Chat Control 2 in i valrörelsen? Den här gången kommer media inte låta honom ducka frågan.

Resurser:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »

Tidigare bloggposter:
• Chat Control 2 – lägg ner! (oktober 2025) »
• Chat Control 2: Vad händer nu? (oktober 2025) »
• Chat Control 2: Danmark lägger fram nytt förslag (oktober 2025) »
• Tyskland säger NEJ till Chat Control 2 (oktober 2025) »
• Hur är Chat Control 2 tänkt att fungera i praktiken? (oktober 2025) »
• Chat Control 2: Beslutet skjuts upp? (oktober 2025) »
• Chat Control 2: Danmarks bluff (september 2025) »
• Chat Control 2: Hur tänker EU:s ministerråd nu? (september 2025) »
• Svenska regeringen orolig för att Chat Control 2 inte går långt nog (september 2025) »
• Chat Control 2: Tyskland vacklar (september 2025) »
• Chat Control 2: Ett svenskt politiskt haveri (september 2025) »
• Chat Control 2: Tyskland säger nej (september 2025) »
• ”Politiker förstår inte riskerna med Chat Control” (september 2025) »
• Detta är Chat Control 2 – på en dryg minut (augusti 2025) »
• USA: Stoppa Chat Control 2 (augusti 2025) »
• Chat Control 2 – ett förslag med buggar (augusti 2025) »
• Chatcontrol: Kompromiss i Europaparlamentet (oktober 2023) »

CC0

S: Strikta ID-krav för sociala media och Nätpolis

av

Idag har Socialdemokraterna haft en presskonferens för att ännu en gång kräva åldersgränser för sociala media. Man vill även införa en Nätpolis.

Redan under EU-valrörelsen och senare när man presenterade sitt nya partiprogram har Socialdemokraterna krävt åldersgräns och ID-krav för sociala media. Idag kallade man till presskonferens för att upprepa kravet. Ur pressmeddelandet kan vi läsa:

• Skydd av barn och unga: 15-årsgräns för sociala medier i Sverige, med skarpt ID-krav som också omöjliggör anonyma trollkonton som inte kan kopplas till en person.

• Stärk människors kontroll på sociala medier: ge människor kontroll över sin egen röst och sitt utseende online för att stoppa deepfakes och falska bilder.

• Säkra ett bra samtalsklimat utan hat och hot: inrätta en nätpolis med särskilda enheter som kan patrullera på nätet och arbeta mot kriminalitet, hatbrott, grooming och våldsbejakande extremism.

När S gjorde i stort sett samma utspel i maj 2024 kommenterade vi kravet på ålderskontroll med tillhörande ID-krav för alla:

»Visselblåsare, dissidenter, utsatta minoriteter och personer som befinner sig i konflikt med myndigheter är bara några exempel på personer vars praktiska möjlighet att göra sin röst hörd kan komma att inskränkas med dagens (s)-förslag.«

Nu skall det sägas att S inte är ensamma om att kräva en åldersgräns för sociala media. Regeringen låter utreda frågan. Och EU håller på att testa en app för åldersverifikation.

Men Socialdemokraterna uppvisar alltid en särskild glöd vad gäller att reglera internet och begränsa dess frihet. Och av punkt ett ovan kan man fråga sig om syftet främst är att skydda barn eller att hålla koll på vem som säger vad online.

Vilket är en relevant fråga med tanke på att yttrandefriheten håller på att inskränkas så väl i enskilda länder i vår närhet som i aktuell EU-lagstiftning.

Under presskonferensen lyfte Magdalena Andersson fram att det är viktigt att politiken »tar kontroll över utvecklingen«.

I sammanhanget bör påminnas om att yttrandefriheten är en grundläggande mänsklig rättighet. Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna säger följande…

»Var och en har rätt till yttrandefrihet. Denna rätt innefattar åsiktsfrihet samt frihet att ta emot och sprida uppgifter och tankar utan offentlig myndighets inblandning och oberoende av territoriella gränser.«

Vad gäller punkt två, om att »ge människor kontroll över sin egen röst och sitt utseende online« skulle det vara intressant att veta om man har något konkret förslag eller om detta bara är en allmän åsikt. Anders Ygeman menade att det krävs en stärkt upphovsrätt, utan att närmare gå in på hur.

I fråga om punkt tre, »inrätta en nätpolis« tycks vi alla vara överens om att samma lagar och regler skall gälla så väl online som i resten av tillvaron. Behövs det då en särskild nätpolis? Eller ingår det i den vanliga polisens uppdrag? Skall en nätpolis ha speciella befogenheter? I så fall vilka?

Magdalena Andersson noterade i sammanhanget att ID-krav för sociala media även kommer att göra Nätpolisens arbete enklare.

Någonstans har jag en misstanke om att alltihop bottnar i att politiken ogillar att folk numera så lätt kan ifrågasätta, lägga sig i och bilda opinion.

CC0

Riksdagen begränsar offentlighetsprincipen

av

Nu begränsas offentlighetsprincipen när det gäller projekt som politikerna gillar.

I morgon eftermiddag, onsdag den 22 oktober, kommer riksdagen att fatta ett kontroversiellt beslut: Man begränsar insynen och offentlighetspricipen vad gäller vissa projekt som prioriteras av politikerna.

Ärendet heter formellt »Sekretess i vissa ärenden om strategiska nettonollprojekt, Betänkande 2025/26:KU7«. Syftet är att införa en 20-årig sekretess för dokumentation kring vissa projekt i den gröna omställningen. Från Riksdagens hemsida:

»Konstitutionsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag om att sekretess ska gälla för statliga myndigheter i ärenden om erkännande av projekt som så kallade strategiska nettonollprojekt.«

Vilket är en smula anmärkningsvärt med tanke på att en del sådana projekt visat sig vara luftslott som kostat skattebetalarna och pensionsfonderna väldigt mycket pengar. Plus att det finns personkopplingar mellan dessa bolag och den politiska sfären.

Skulle oegentligheter förekomma hinner de nu bli preskriberade innan media och väljarna får tillräcklig information för att kunna reagera.

Oavsett syftet är det olämpligt att begränsa insynen i politiskt omhuldade projekt. Väljarna måste kunna bedöma vad deras politiker sysslar med – och i förekommande fall utkräva ansvar. Vilket kräver transparens och fri information.

»All offentlig makt i Sverige utgår från folket« säger Regeringsformen (grundlag). Vilket förutsätter att makten utövas öppet, inte bakom en slöja av hemlighetsmakeri.

Regeringsformen säger också »Den offentliga makten utövas under lagarna.« Det vill säga att staten inte står över lagen. Frågan är hur detta skall kunna kontrolleras om medborgarna inte får veta vad som händer.

• Betänkande 2025/26:KU7, Sekretess i vissa ärenden om strategiska nettonollprojekt »

CC0

Övervaka dem som misstänks för brott – inte alla andra, hela tiden

av

Det är massövervakningen av oss alla, utan misstanke om brott som är det stora problemet

Övervakning av människor som misstänks för brott är OK, då de kan antas ha skadat någon annan. Även om formerna för denna övervakning inte sällan är problematiska. Plus att det alltid finns en risk för att övervakningsverktyg missbrukas, överutnyttjas eller får utökat syfte.

Men att övervaka alla? Alltid? Att betrakta hela befolkningen som potentiella brottslingar? Att tränga sig in i alla människors privata konversationer, där AI skall håll koll på om visst olagligt informationsutbyte sker? Vilken dystopi. Vilken bristande respekt för medborgarna.

Ett samhälle där någon alltid kikar över ens axel blir snart outhärdligt.

Chat Control 2 är – i sin senaste tappning – client-side-scanning med spionprogram som skall finnas på operativ- eller applikationsnivå i din telefon och dator. Så att man kan kolla vad du skickar innan informationen krypteras och sänds.

Chat Control 2 skulle förmodligen inte hålla juridiskt. När EU-domstolen 2014 upphävde datalagringsdirektivet slogs principen fast: Övervaka dem som misstänks för brott – inte alla andra, hela tiden.

Inte för att medlemsstaterna brydde sig. Sverige har fortfarande datalagring elva år senare – där metadata lagras om alla människors telefonsamtal, SMS, e-postmeddelanden, uppkopplingar, mobilpositioner och så vidare. För att det kan vara bra att ha. Ett tag var det väldigt populärt för att jaga fildelare.

En statlig utredning föreslår att datalagringen skall utökas till alla meddelandetjänster. Men eftersom en AI-lösning än så länge saknas skall meddelandeoperatörerna vara tvingade att lämna ut innehåll från användarnas meddelanden i läsbar form. Det vill säga okrypterat. Och då måste operatören använda »kryptering« med något slags bakdörr, vilket varken är förenligt med säker kommunikation eller själva idén med kryptering.

Med detta tar man även klivet från att »bara« lagra metadata om våra kommunikationer till att även lagra dess innehåll. Så att man i efterhand kan tillhandahålla detta innehåll i »läsbar form« till myndigheterna.

Utredaren gör bedömningen att i vart fall 70% av befolkningen bör kunna underställas permanent datalagring innan man frestar EU-domstolens tålamod allt för mycket.

Vilket känns som att man tänjer på de grundläggande mänskliga rättigheterna – som tillerkänner alla rätten till privatliv och privat korrespondens. Rätten att äga sitt liv.

Vi måste bygga en mur mot massövervakningen. Lämpligen utifrån EU-domstolens ovan nämnda princip: Övervaka dem som misstänks för brott – inte alla andra, hela tiden.

Ta strid för den principen. Låt den styra lagstiftningen. Den är vår sista försvarslinje.

Lägg ner Chat Control 2, datalagring och andra former av urskiljningslös massövervakning av alla, alltid.

Lämna vanliga, hederliga människor som inte skadat eller stör någon annan ifred!

CC0

Har regeringen lagt bakdörrslagen på is?

av

Förslaget om att meddelandetjänster skall tvingas lämna ut innehållet i totalsträckskrypterade meddelanden finns inte med på regeringens lista över propositioner – och kan ha lagts på is.

Tidigare har regeringen sänt ett utkast till lagrådsremiss om »Datalagring och tillgång till elektronisk information« på remiss. Vi har rapporterat:

»Förslaget bygger på en utredning som bland annat föreslår att i princip alla elektroniska meddelandetjänster (utom telefon och SMS) skall tvingas lämna ut information om innehåll i användarnas meddelanden. Det skall ske i läsbar (okrypterad) form. Även om meddelandet är totalsträckskrypterat (E2EE). Vilket i så fall kräver något slags bakdörr. Detta kallas på kanslihus-svenska för »anpassningsskyldighet«.«

Förslaget har mött massiv kritik från bland annat jurister, Journalistförbundet, IT-säkerhetsföretagen, de svenska användargrupperna, Internetstiftelsen, Netrod och Försvarsmakten. (Vårt remissvar kan du läsa här.)

Nu noterar vi att detta förslag inte finns på regeringens lista över propositioner under riksdagsåret. Och eftersom detta är det sista riksdagsåret innan valet verkar det som om kritiken tagit skruv och regeringen lagt förslaget på is.

Det finns förvisso inget som hindrar att frågan förs upp på listan över propositioner igen. Men i skrivande stund finns den inte där. Att man inte ens lyckats ta fram en lagrådsremiss tyder på att ärendet kört fast.

Det är också möjligt att regeringen vill vänta tills EU rett ut frågan om Chat Control 2 (client-side-scanning) och gjort ett omtag vad gäller datalagring.

Hur som helst finns ärendet inte på propositionslistan, vilket är ett gott tecken. I vart fall för tillfället.

• Regeringen: Utkast till lagrådsremiss Datalagring och tillgång till elektronisk information »
• Försvarsmakten värnar rätten till totalsträckskrypterad kommunikation »
• Regeringens förteckning över propositioner (PDF) »

CC0